Funktionshindrade i
välfärdssamhället
Traditionellt sett har frågor om
funktionsnedsättning hanterats inom
socialpolitisk kontext
-vård, stöd, försörjningshjälp mm
Funktionshinder
• Konsekvens av det samhälle vi lever i,
- med dess risker i form av arbetsmiljöer,
trafikmiljöer, livsstil,
- följd av de kulturella föreställningar som finns
om vad som är normalt ifråga om
prestationskrav, utseende och annat
Perspektiv i dag
• Tillgänglighet
• Diskriminering
• Hinder för delaktighet
Tillgänglighet
Hur de institutionella stödsystem som finns i
samhället är utformade
- transportmedel, färdtjänst, offentliga lokaler,
affärer, arbetsplatser mm
Bristande tillgänglighet innebär en rad sociala
konsekvenser, t.ex. att ständigt behöva
planera den egna tillvaron, brist på valfrihet,
beroende av andra
Social konstruktivistiska perspektiv
• Man försöker förstå funktionshinder i ett socialt
sammanhang och som är sammanflätat med
ekonomisk-politiska maktrelationer
• Lösningen blir att med lagstiftningens hjälp och
med politiska medel åstadkomma förändringar i
den sociala miljön till gagn för personer med
funktionsnedsättning
• Förminskande och förtryckande attityder skapas
och vidmakthålls genom de praktiker och
diskurser som präglar de dominerande
samhällsinstitutionerna
Fysiska miljön
• Utformningen av den fysiska miljön är resultat
av dragkamp mellan olika aktörer där
maktutövningen spelar väsentlig roll
• Viktigt att ha kunskap om hur de nya fysiska
miljöer utformas, för vem och under vilka
betingelser
Sociala miljön
• Den social modellen förnekar inte att skadan,
sjukdomen är ett problem som motiverar
behandling, vård och rehabilitering, men
funktionsnedsättningen ska framför allt ses i
relation hur omgivningen ser ut
• Hinder att kunna delta på lika villkor i
samhällslivet, hur attityder och fördomar skapas
och vidmakthålls, hur sociala arrangemang
utformas (skolans undervisning, arbetsplatsens
konstruktion mm)
Tillgänglighet – lagstiftning och
reformretorik
• Historiskt sett har inriktningen varit vård och
omsorg inom ramen för segregerande
institutioner
- Filantropi (humanitär hjälp)
- Kontrollbehov (institutioner)
- Försörjningsförmåga ( rehabilitering och
normalisering)
- Integrering
Från patient till medborgare
•
-
De övergripande nationell målen
Samhällsgemenskap med mångfald som grund
Full delaktighet i samhällslivet
Jämlikhet i levnadsvillkor för män och kvinnor,
för pojkar och flickor
Handikappolitiska arbetet
• Ska särskilt inriktas på att
- Identifiera och undandröja hinder för full
delaktighet
- Förebygga och bekämpa diskriminering
- Ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar
för självständighet och självbestämmande
Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla
samhällssektorer, skapa tillgängligt samhälle
och förbättrad bemötande
Ansvars- och finansieringsprincipen
Sektorsansvar
”myndigheterna skall verka för att deras lokaler,
verksamhet och information är tillgängliga för
personer med funktionshinder”
Handisam – myndighet för handikappolitisk
samordning
” samordna, stödja och driva på”
Utbildning
• Tradition att särbehandla elever som inte
passar in
- elever med kroppsliga sjukdomar
- stökiga, bråkiga och olydiga elever
- elever som inte klarar kunskapsmålen
- elever som blir mobbade
Teoretiska perspektiv på
specialundervisning
• Medicinskt perspektiv, många föräldrar vill ha
diagnos dels för att få stöd, dels för att minska
skuldkänslor och oro
• Socialt perspektiv, fokuserar på den sociala
omgivningen och fysiska barriärer i skolan,
undervisningsmiljön
• Socialkonstruktivistisk perspektiv, ifrågasätter
identifieringen av särskilda behov som leder
till segregering av undervisningen
Utbildningsnivå
• Allmänt lägre utbildningsnivå än befolkningen
övrigt
• Vuxenskadade – vanligare med högre
utbildning
• Varför?
- tillgänglighet, förmåga, förväntningar,
begränsningar?
Arbetsmarknaden
•
-
Barriärer
Byggnader
Rekrytering
Befordran
Lönen
Kompetensutveckling
Irrelevanta krav
Nedvärderande attityder
Myndigheternas logik
Arbetsförmedlingen
Anställningsbar person, ska kunna arbeta ett visst antal
timmar/vecka
Försäkringskassan
Restarbetsförmåga, d v s den arbetsförmågan FK bedömer
finns kvar
Kommunen
Sysselsättningskrav knuten till försörjningsstöd eller daglig
sysselsättning i någon form för personer med sjukersättning
Konsekvens; passar man inte in hamnar man i ett
ingemansland
Identitet, arbete, försörjning
• Självbild knyts till position på arbetsmarknaden
• Arbetes och sysselsättningens påverkan på
dagliga rutiner
• Arbetets påverkan till sociala kontakter
• Möjlighet att visa på faktiska förmågor
Ofta arbete med lönebidrag, med små möjligheter
att kunna göra karriär, få kompetensutvecklig,
byta arbetsuppgifter eller arbetsgivare, låg lön
Strukturella problem
• Brister i skolmiljön, brister i studie- och
yrkesvägledning, bristande tillgänglighet, svårt
att ta sig till jobbet, låga förväntningar
• Vardagssysslor som tar mycket tid
• Behov av tid för kontakter med
vårdinrättningar och andra myndigheter
Mötet mellan individen och
professionella
De professionellas monopol på kunskap
- Hög grad av autonomi
- Expertroll
- Makt som är svårt att ifrågasätta
- Styrningen uppifrån
- Arbetsfördelning
- Alla ska behandlas lika
Brukarens utgångspunkt - de levda erfarenheterna
Handläggarna
• Frihet att bedöma hur problem ska tolkas och
åtgärdas – organisationens regler och
procedurer
• Välfärdsbyråkratens roll – motsägelsefull
Ofta ”take-it-or-leave-it” logik
Individen
• Kunskapsmässigt underläge
• Behov av hjälp att orientera sig i
”välfärdsapparaten”
• Nå fram till rätt person
• Bli ifrågasatt
• Bli utredd av många myndigheter
• Krav att klara situationen på egen hand
Välfärdssystemets roll i dag
•
-
Neddragningarnas effekt
Ersättningar begränsas
Villkoren skärps
Striktare tillträdesregler
Hårdare prövning av sjukersättning och Akassa
Arbetsmarknaden i dag
•
•
•
•
Högre krav på formell utbildning
Enkla jobb har försvunnit
Snabba förändringar inom arbetsmarknaden
Krav på nya kompetenser och yrken
Service och tjänster i dag
Marknadsanpassningen
- Många utförare – individen förväntas välja
mellan utförare som finns på marknaden
Professionellas roll
- Följa strikta regelsystem – familjen blir viktig
komplement framför allt när det gäller sociala
relationer
