2006-02-23/IBerg
Ett ”symposium” med Grand Cru-viner från Alsace i Frankrikes östra
del
Det geografiska läget och den historiska påverkan
Alsace eller som det också benämns och tidigare har benämnts Elsass. Namnet känns igen från
våra historieböcker.
Geografiskt tillhör Alsace ett av de s k Rhenska massiven – Vogeserna. De utgörs av resterna av
den s k hercyniska bergskedjan, veckbergskedjan, som sträckte sig mellan södra England och
mellersta Tyskland. Denna delades i separata massiv under ”jordens forntid”. Vogeserna sträcker
sig väster om Rhen i nord-sydlig riktning. Området är ca 100 km långt och ca 4 km som bredast
och sträcker sig från Strasbourg i norr till Mulhouse i söder och delas in i två distrikt – Bas-Rhin
och Haut-Rhin (nedre och övre Rhen). De mest berömda vindistrikten ligger i den södra delen – d
v s i Haut-Rhin-området och närmast då kring Colmar. Odling av vin har skett här sedan romersk
tid.
Historiskt har området ständigt varit utsatt för krig och gränsstrider mellan Frankrike och
Tyskland. Tidigt ”lurade” Tyskland till sig Elsass. Men Frankrike fick tillbaka området under
1600-talet. Från 1871 och fransk-preussiska kriget blev det åter tyskt och var så till första
världskriget 1914-1918. Andra världskriget och Hitlers härjningar gjorde att området invaderades
och ockuperades av tyskar 1940. Efter krigsslutet 1945 återgick det till Frankrike.
På grund av dessa omkastningar i landstillhörighet har vingårdarna till stora delar omplanterats.
Det tidiga ägandet av området och närheten till Tyskland är också orsaken till att de flesta druvor
som odlas här är tyskinfluerade med tyska namn. Ex. Riesling, Gewürztraminer. Men
vinproducenterna och vinmakarna använder franska metoder för vintillverkningen trots
producenternas i många fall tyskklingande namn. Detta gör att vinerna i allmänhet inte har den
restsötma, som man ofta finner i de tyska vinerna, och vinerna har inte heller så låg alkoholhalt. I
Alsace-området har vinrankan odlats sedan romersk tid och således vin producerats under lång
tid. I princip är allt vin härifrån av AOC-kvalitet och utgör hela 20% av Frankrikes AOCproduktion.
Klimatet och jordmånen
Genom Alsace läge på Vogesernas östra sluttningar skyddas odlingarna från regn, dimmor och
kalla vindar som sveper in från Atlanten. Och österifrån är det de barrskogsklädda höjderna i
Schwarzwald som skyddar mot de kyliga vindarna från nordost. Alsace ligger praktiskt taget i
”regnskugga” och har ovanligt många soltimmar för att vara Frankrikes nordligaste vindistrikt.
Det ger också många särpräglade mikroklimat, som påverkar druvorna olika. Mikroklimatet är
den direkta omgivningen av vinrankan och som kan påverkas av odlaren.
Jordmånen består i huvudsak av kalkstenskullar, kiselblandad jord och slätt med slamjord men
den är också oerhört varierad. På sluttningarna finns en blandning av bördig sand på granit,
stenblandad lera på grovt grus, bördiga jordar med inslag av musselkalk på sedimentära
vulkaniska bergarter och magrare sandjordar på sandsten. Kullarna nedanför har stenig jord och
olika typer av kalkhaltiga jordar på kalksten och nere på slätten dominerar den tyngre sand- och
grusblandade leran med slam och lösjordar. Eftersom Vogeserna är ett förkastningsområde –
veckbergskedja - kan man därför hitta olika jordmåner inom ett och samma vinfält. Generellt sett
har Alsace ett lågt pH-värde i jorden d v s en sur jord.
Terroir är den totala naturliga miljön som påverkar ett område genom vingårdsläge, jordmån, sol,
dygnstemperatur, vind och vatten. En terroir med Grand Cru-status ger de allra bästa
förutsättningar för hög kvalitet på druvorna och vinet.
Viner och vinlagar
Alsace producerar till allra största delen vitt vin på olika druvor, mestadels enbart en druva med
dess tydliga karaktär. De odlade druvorna är för det mesta tyska druvor, som vinifieras på franskt
vis. Det betyder att vinerna jäses helt torra. Vissa undantag finns. (Verdange Tardive och
1
Sélection de Grains Nobles.) Av den totala produktionen är 5% rött – Pinot Noir. Vinerna
buteljeras på höga smala flaskor – flûte-flaskor - likt Tysklands viner.
I Alsace-regionen är druvan viktigare än växtplatsen. Det innebär att druvan anges på etiketten
oftast tillsammans med vingårdsnamnet. Alkoholhalten skall naturligt hålla 8,5% minst. För
Riesling och Muscat gäller 10% och för Pinot Gris och Gewürztraminer 12%.
För att betecknas som Grand Cru-vin krävs övergripande – (INAO – Institut National des
Appelations d´Origine) - kontroll av odlingen inom ett erkänt speciellt område - terroir. Det
betyder att ett område betraktas ha särskilda naturliga förutsättningar för att kunna ge druvor av
bra kvalitet av en viss sort. När det gäller kvaliteten på druvorna krävs det att beskärning av
rankan och gallring av druvorna sker för att få ut rätt antal hektoliter per hektar odling, d v s inte
för mycket. Likväl som det sker bedömning av den slutliga produkten - vinet. I Alsace finns nu
51 erkända Grand Cru-lägen.
De fyra stora druvorna – vinerna med Grand Cru-status
Druvorna är: Muscat, Riesling, Pinot Gris och Gewürztraminer.
Det är enbart dessa som odlas och produceras som Grand Cru-viner och anses av aktuell
producent som det bästa den kan leverera.
Muscat finns i mer än 200 sorter, varav fyra är viktiga för vinframställning. I Alsace är det de två
varianterna Muscat Blanc à Petits Grains och Muscat Ottonel som vanligtvis används. Druvorna
är små, ofta gyllengula och kan skifta i olika rosa nyanser från ljusa till ganska mörka skal. Det
sägs vara den enda druva som ger vin med smak av druvor. Muscat Blanc à Petits Grains
betraktas som aristokraten och har kraftigare parfymdoft än Muscat Ottonel. Denna sort kom fram
genom korsning 1852. De ger såväl lätta som tyngre söta viner. De blandas ofta. Muscat-druvan
har i Alsace fått smeknamnet ”Kronprinsen”. I Alsace ger druvan lätta, friska, fruktiga, svagt
myskdoftande viner. Passar som aperitif och till lättare förrätter t ex sparris.
Riesling betraktas i Alsace-området som kungen bland druvorna av vinodlarna. (Riesling i glaset
är himmelriket på jorden.) Druvan är grön och sitter i en ganska tät klase. Riesling-vin kan
framställas i såväl söta som halvtorra och torra strålande versioner liksom s k Eiswein. Rieslingvinerna är kända för sin elegans med aromatisk doft som så småningom med tiden kan övergå i
ett lätt inslag av petroleum. Riesling-viner från Alsace Grand Cru-lägen är i regel fylligare och
mer alkoholstarka än andra.
Pinot Gris, som också benämns Tokay Pinot Gris och även Tokay d´Alsace, har kommit till
Alsace via Ungern på 1500-talet av misstag. Druvans färg kan skifta från gråblått till brunrosa
och förväxlas ofta med Pinot Noir. (Tokay kommer inte att få användas efter 2007.) Druvan
odlades redan tidigare i Bourgogne. Den kallas skämtsamt för ”sultanen” beroende på att vinerna
ofta får en lite oljig framtoning. Vinerna är ofta robusta, smakrika, fylliga och samtidigt mjuka.
Mindre syra och högre alkoholhalt än Riesling har vinerna och de kan ibland kännas feta i
strukturen. Doften kan ha en rökigt kryddig överton och ha vissa likheter med Gewürztraminer.
De bästa torra vinerna kommer från Alsace. (De söta varianterna Vendange Tardive och Sélection
de Grains Nobles kräver låg avkastning för hög kvalitet – 60 hl/ha för ett bra vin och < 40 hl/ha
för ett stort vin.) Drickes gärna till gåslever men även till andra regionala rätter.
Gewürztraminer förknippas av många just med Alsace och är lite av ambassadör för området.
Druvan är grön. Smaken är yppigt aromatisk, kryddig, eldig och fyllig och kompletterar den
relativt låga syrahalten. Doften är mycket parfymerad med inslag av kryddor och mysk. Från
Alsace kommer nästan alla stora Gewürztraminer-viner. Dessa mycket speciella viner passar
särskilt bra till Alsace korvar, surkål och Munster-ost.
Not. Grand Cru-lägena för druvorna Pinot Gris och Gewürztraminer har så varmt mikroklimat att
mustvikterna för dessa snabbmognande druvor lätt når nivåer där valet står mellan för hög alkoholhalt eller
en försvarlig mängd restsocker. Den som söker ett matvänligt vin av dessa druvor kan därför göra klokt i att
söka lite längre ner på prestigeskalan.
En regel om märkning av viner med hög restsockerhalt planeras f n. ”Moelleux” är termen som skall ange
en sockerhalt högre än normalt för den aktuella druvan. Antagligen kommer beteckningen ”Sec” att
användas när inte vinet är ”Moelleux”.
2
Provningsviner
80961 Kientzler Muscat Kirchberg 2002 Alsace Grand Cru - Kientzler
201 kr
86854 Schlumberger Riesling Grand Cru Saering 2001 – Domaines
Schlumberger 150 kr
86852 Schlumberger Pinot Gris Grand Cru Kitterle 2001 – Domaines
Schlumberger 219 kr
86865 Schlumberger Gewürztraminer Grand Cru Kessler 1997 –
Domaines Schlumberger 199 kr
Domaines Schlumberg är vingårdsägare och odlare i sjätte generation. Odlingarna planterades
ursprungligen av romarna och sköttes senare av munkar. 50% eller 145 ha av den totala arealen
består av Grand Cru-odlingar och med detta är familjen den största ägaren av Grand Cruplanteringar i Alsace. Vinerna från odlingarna Kessler, Kitterle och Saering har stor potential
för lagring. Man är hängiven druv- och vinkvalitet och skördar bara druvor från egna odlingar
och låter naturen styra det mesta i odlingarna. Skörden är begränsad i mängd per ha. Lagen ger
möjlighet till en vinproduktion upp till 160 000 tunnor per år, men den ligger bara på 80 000
tunnor.
Muscat-vinet kommer från området Kirchberg vid Ribeauvillé, där det produceras mycket
eleganta och mineraliska viner. Det är gjort på 100% Muscat Ottonel-druvor från 30-35 år
gamla vinstockar. Färgen var ljusgul med en grön ton. Doft- och smakupplevelsen var frisk med
mineraltoner. Det sägs vara det enda vinet som smakar druva. Vinet är helt torrt. Det passar som
aperitif, men kan också serveras till färsk sparris. Kan lagras och bör lagras ett par år. 4 g
restsocker.
Riesling-vinet kommer från området Saering i Guebwiller. Färgen var halmgul med liten grön
ton. Kraftfull, frisk doft i druvtypisk stil med inslag av petroleum och rökig mineralton.
Medelfylligt och torrt vin. Smak av mogen frukt i tropisk stil och hög fruktsyra. Lång eftersmak.
Lagras gärna i 3-7 år. 14 g restsocker.
Pinot Gris-vinet kommer från området Kitterlé i Guebwiller. Färgen var varmt gul. Kraftigt
koncentrerad doft med kryddigt inslag. Tydliga dofter av exotisk frukt såsom papaya och
carambole. Medelfylligt halvtorrt vin. Mycket smakrikt med kryddigt och eldigt inslag. Lång och
något eldig eftersmak med balanserad fruktsyra. Tydlig karaktär av sin ”terroir”. Kan lagras i 710 år. 49 g restsocker.
Gewürztraminer-vinet kommer från området Kessler i Guebwiller. Gul färg med lätt grön ton.
Stor och kraftfull doft med kryddiga och rökiga toner. Druvtypisk med inslag av mysk, exotisk
frukt och mineral. Medelfylligt till fylligt halvsött vin. Mycket smakrikt och koncentrerat i kryddig
stil med balanserad fruksyra. Speglar sin ”terroir” genom aromer och smaker. Lagras i 6-8 år.
37 g restsocker.
3
