PM Husdjur i den kommunala vården
Smittskydd/Vårdhygien
DATUM
Sörmlands kommuner
Anna Lejdegård, hygiensjuksköterska
DIARIENR
2014-02-28
Sällskapsdjur i den kommunala vården
Vårdhygieniska aspekter.
1. Vårdhundar
Speciellt utbildade hundar som används inom exempel
rehabilitering, äldrevård, demensvård och på hospice. Hundens
verksamhet kan sammanfattas i sex huvudsakliga områden:
minnesträning, finmotorik, fysisk träning, träning efter stroke,
kognitiv träning och träning av social kompetens. Insatser med
vårdhund ordineras av legitimerad vårdpersonal, som utbildats för
denna uppgift.
Socialstyrelsen
Vårdhund för äldre i särskilt boende – en systematisk översikt om
effekter och vetenskapligt stöd
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/1934
0/2014-1-25.pdf
2. Personalens hundar och katter som bor på boendet
Egna hundar som personalen tar med sig. Katter som bor på boendet
Smittspårning
Vi vet idag att det finns mikroorganismer som kan orsaka infektion och
smitta mellan människa och djur.
MRSA är en typ av antibiotikaresistenta stafylokockbakterier som kan
orsaka infektioner hos människor och djur. MRSA sprids mellan människor
men också mellan människor och djur.
Infektion med eller bärarskap av MRSA räknas som en allmänfarlig
sjukdom enligt smittskyddslagen och är anmälningspliktig. När en person
har smittas ska det genomföras en smittspårning för att hitta smittkällan och
eventuellt andra som har blivit smittade. Den smittade ska dessutom få
individuella förhållningsregler från sin behandlande läkare för att hindra
vidaresmittspridning. Fynd av MRSA är även anmälningspliktigt för alla
djurslag.
Vid smittspårning ska man ta upp frågan om olika djurkontakter dels för att
kunna utföra en korrekt smittspårning, dels för att patienten ska få korrekt
utformade förhållningsregler.
Namn:
Titel:
Smittskydd/Vårdhygien
Telefon (Direkt):
Mobil:
016-10 35 85
E-post:
Besöksadress:
Postadress:
smittskydd.vardhygien.sorml@dll.
se
Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
Fax:
Telefon (Växel):
E-post (Landstinget):
016-10 32 20
016-10 30 00
ORG NR 232100-0032 · H:\Hygien\Kommunal vård\Hygiendok\Husdjur.docx · Utskriftsdatum: 2014-02-28 12:34
Sidan 1(2)
PM Husdjur i den kommunala vården
Socialstyrelsens rekommendationer
MRSA hos häst, hund och katt – Rekommendationer för handläggning
Socialstyrelsen 2011
Fynd av MRSA hos privatpersoners sällskapsdjur ska hanteras enligt
miljöbalkens regler, och kommunens miljönämnd är skyldig att utreda
objektburen smitta. Se särskilt paragraferna 3, 14 och 15 i miljöbalkens 9:e
kapitel och de regler som finns i miljöbalkens tillsynskapitel, 26 kapitlet.
Olägenhet för människors hälsa är enligt balkens definition en störning
som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan
menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Smittspridning från ett
sällskapsdjur eller något annat objekt, eller risk för sådan smittspridning, är
en störning som räknas som olägenhet för människors hälsa.
Om en privatperson har ett sällskapsdjur som är bärare av eller infekterat
med MRSA är det ägarens skyldighet att försäkra sig om att djuret inte
riskerar att sprida smitta till omgivningen. En veterinärutredning kan visa
om djuret kan behandlas för att minska smittrisken. Om
veterinärutredningen dröjer kan djuret hållas isolerat tills utredningen är
slutförd. I miljöbalkens tillsynskapitel slås fast att tillsynsmyndigheterna
ska samarbeta med varandra och med andra som har viktiga
tillsynsuppgifter. Det är därför angeläget att miljönämnden, ägaren,
smittskyddsläkaren och länsveterinären tillsammans gör en bedömning av
om det finns någon risk för smittspridning. Miljönämnden har det slutliga
beslutsansvaret.
Rekommendation Vårdhygien Sörmland
Det ställs stora krav på de som ansvarar för verksamheter där djur vistas
tillsammans med vårdtagare. Verksamhetschefen är den som är ytterst
ansvarig för den vårdhygieniska standarden och att ingen spridning utav
sjukdomsframkallande mikroorganismer sker och att det görs en
riskbedömning huruvida det kan förekomma djur i verksamheten som följs
upp kontinuerligt
Man bör ta ställning till:
Var och hur djuret vistas i olika lokaler.
Vilken sorts kontakt kan djuret ha med vårdtagare
Finns det riskfaktorer hos vårdtagarna, djuret eller lokalerna som kan
öka risken för eventuell spridning,
Hur kontrolleras djurets hälsostatus
Vilka åtgärder som görs vid eventuell upptäckt att djuret har MRSA
Vilka åtgärder som görs om vårdtagare på enheten har MRSA
SID 2(2)
