EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.12.2013
SWD(2013) 532 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska
och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett program för ren luft i Europa
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläpp till
luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av nationella utsläpp
av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35/EG
Förslag till rådets beslut om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års
konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av
försurning, övergödning och marknära ozon
{COM(2013) 917 final}
{COM(2013) 918 final}
{COM(2013) 919 final}
{COM(2013) 920 final}
{SWD(2013) 531 final}
SV
SV
1.
PROBLEMFORMULERING
1.1.
Politisk bakgrund
Luftföroreningar har betydande effekter på miljön och hälsan. Under 2010 avled över
400 000 personer i förtid på grund av luftföroreningar, och 62 % av EU:s areal var utsatt för
eutrofiering, inklusive 71 % av ekosystemen i Natura 2000. Hälsoeffekternas totala externa
kostnader ligger på 330–940 miljarder euro. De direkta ekonomiska förlusterna omfattar 15
miljarder euro på grund av förlorad arbetstid, fyra miljarder euro i hälso- och
sjukvårdskostnader, tre miljarder euro på grund av minskad skörd och en miljard euro på
grund av skador på byggnader.
För att ta itu med luftföroreningarna har en uppsättning politiska instrument tagits fram i EU
och internationellt. En efterhandskontroll har genomförts av huvudelementen i EU:s politik:
den tematiska strategin för luftförorening från 2005, luftkvalitetsdirektiven1, direktivet om
nationella utsläppstak2 och lagstiftningen som begränsar föroreningarna vid källan.
Politiken ledde till en betydande minskning av utsläppen mellan 1990 och 2010, vilket i stort
sett har löst problemet med surt regn (försurning)3. De största hälsoeffekterna, av partiklar,
minskades med ungefär 20 % under perioden 2000–20104.
Politiken för luftkvalitet är generellt sett sammanhängande, men bättre överensstämmelse
mellan begränsningen av utsläppskällor, taken och luftkvalitetsnormerna måste säkerställas
för att uppnå verklig efterlevnad.
1.2.
Kvarstående huvudproblem
Trots dessa framsteg kvarstår fortfarande betydande effekter. Luftföroreningar är den främsta
miljörelaterade orsaken till dödsfall i EU. De orsakar tio gånger fler förtida dödsfall än
trafikolyckor5 och leder till betydande effekter på hälsan, vilket minskar produktiviteten.
För ekosystemen är det kvarstående huvudproblemet eutrofiering. Tre fjärdedelar av EU:s
värdefullaste ekosystem är hotade, vilket äventyrar den årliga vinsten på 200–300 miljarder
euro av Natura 2000.
Två särskilda problem är förknippade med dessa huvudproblem. För det första sker betydande
överträdelser av luftkvalitetsnormerna. En tredjedel av EU:s luftkvalitetszoner överskrider
gränsvärdena för partiklar (PM10) och en fjärdedel för kvävedioxid (NO2).
För det andra uppnår inte EU sitt långsiktiga mål, även om efterlevnaden av nuvarande
EU-lagstiftning vore fullständig. Enligt prognoserna kommer det 2020 fortfarande att inträffa
340 000 förtida dödsfall på grund av PM2,5 och marknära ozon.
1
2
3
4
5
SV
2008/50/EG och 2004/107/EG.
2001/81/EG.
Utsläppsminskningarna
beror
på
EU-lagstiftningen
om
svavelutsläpp
från
stora
förbränningsanläggningar och på kraven på vägtransportbränslen med låg svavelhalt som även
möjliggjorde användningen av katalysatorer från Euro 4 och framåt.
År 2010 avled 379 420 personer i förtid på grund av partikelföroreningar (26 500 på grund av ozon).
Enligt statistik från Eurostat var antalet förolyckade i trafiken 2010 ungefär 35 000 i hela EU-27.
2
SV
1.3.
Underliggande orsaker
Överskridande av luftkvalitetsnormerna
Dieselutsläpp orsakar problemen med efterlevnaden i fråga om kvävedioxid och kväveoxider
Även om gränsvärdena för utsläpp av kväveoxider för dieseldrivna personbilar skärptes med
en faktor fyra under perioden 1993–2009 (Euro 1–Euro 5) har de beräknade genomsnittliga
utsläppen av kväveoxider vid verkliga körförhållanden ökat något. Detta är för närvarande
den enskilt viktigaste orsaken till den bristande efterlevnaden.
Småskalig förbränning och koncentrerade lokala föroreningar orsakar de största problemen
med efterlevnaden i fråga om partiklar
Förbränningen av fasta bränslen i hushållen ligger bakom de fall då de lokala föroreningarna
överskrider gränsvärdena som mest, medan vissa geografiska platser kombinerar en hög
koncentration av utsläppskällor med en topografi som förhindrar att föroreningarna skingras
på ett effektivt sätt6.
Dålig samordning mellan nationella och lokala åtgärder samt kapacitetsbrist på regional och
lokal nivå har gjort efterlevnaden svårare och dyrare
De offentliga myndigheterna har ofta skridit till handling för sent för att minska
luftföroreningarna. En del av problemet är bristen på kapacitet för utarbetande, genomförande
och övervakning av planer som ska minska föroreningarna. Samordningen mellan de
nationella programmen enligt direktivet om nationella utsläppstak och handlingsplanerna
enligt luftkvalitetsdirektiven skulle kunna förbättras.
EU är inte på väg att uppnå sitt långsiktiga luftkvalitetsmål
Återstående hälsoeffekter efter 2020 orsakas av en rad sektorer
Samtliga huvudsektorer bidrar till antingen partikel- eller ozonkoncentrationer och måste
åtgärdas. Möjligheterna till kostnadseffektiv minskning är störst inom sektorer där
minskningarna har varit begränsade (t.ex. jordbruk, medelstora förbränningsanläggningar,
mobila maskiner som inte är avsedda för väg och internationell sjöfart)7.
Ammoniakutsläpp från jordbruket orsakar de återstående miljöeffekterna
Jordbruket står för 90 % av ammoniakutsläppen och är huvudorsaken till eutrofieringen. Det
finns en stor outnyttjad potential till kostnadseffektiva minskningar, av vilka många kan vara
till nytta för jordbrukarna.
Ihållande bakgrundsföroreningar innebär att enbart lokala åtgärder inte kan minska
effekterna på ett effektivt sätt
Huvudproblemen beror i hög grad på bakgrundsföroreningar8 som inte de lokala behöriga
myndigheterna har något inflytande på. En del av problemet ligger på nationell nivå och kan
6
7
8
SV
T.ex. några av Europas mest tätbefolkade områden brister i efterlevnaden: Milano, Madrid, Barcelona,
London med flera.
Särskilt i länder som ännu inte har anmält kontrollområden för svavel och/eller kväveoxid.
De uppmätta föroreningsnivåerna är summan av utsläppen från bestämda lokala källor (exempelvis
industrianläggningar eller stadstrafik) och bakgrundsföroreningar, som i sin tur beror på både regionala
källor och källor på större avstånd.
3
SV
åtgärdas på denna nivå, men den gränsöverskridande andelen är stor (över 50 % för PM2,5 och
60 % för ammoniak)9.
1.4.
Hur problemet kommer att utveckla sig
Efterlevnaden i fråga om PM10 och kvävedioxid kommer avsevärt att förbättras fram till 2020.
De kvarstående problemen finns framför allt i särskilt utsatta områden (t.ex. i Rom och
Lissabon) och i områden där det fortfarande är vanligt att använda kol för
bostadsuppvärmning (t.ex. i Polen, Bulgarien, Tjeckien och Slovakien), där den höga
befolkningstätheten medför en motsvarande stor exponering för befolkningen. Samtliga
medlemsstater ska följa sina nationella utsläppstak senast 2020.
I referensscenariot räknar man med att införandet av Euro 6-normerna fullt ut kommer att
reglera verkliga utsläpp av kväveoxider från lätta dieselfordon från och med 201710. Detta är
avgörande för efterlevnaden 2020.
Även med full efterlevnad kommer hälsoeffekterna endast att minska med ungefär en
femtedel fram till 2025, och eutrofieringen knappast alls.
2.
SUBSIDIARITETSANALYS
Den rättsliga grunden är artikel 192.1 i fördraget. EU-åtgärder är fortfarande nödvändiga på
grund av att luftföroreningarna har en fortsatt gränsöverskridande karaktär och på grund av
utsläppen från produkter som av skäl som rör den inre marknaden måste regleras på EU-nivå.
Hälso- och miljövinsterna med minskningen av föroreningar vägs mot kostnaderna för att
insatserna ska vara proportionerliga. Även den optimala fördelningen av
utsläppsminskningarna mellan medlemsstaterna och EU undersöks.
3.
SYFTE
Det långsiktiga strategiska målet är att uppnå en luftkvalitet som inte leder till några större
negativa effekter på, eller risker för, människors hälsa och miljön. Det finns två allmänna mål:
Att senast 2020 säkerställa överensstämmelse med den nuvarande politiken för luftkvalitet
och samstämmighet med internationella åtaganden.
Att ytterligare betydligt minska effekterna på hälsan och miljön fram till 2030.
4.
ALTERNATIV, KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN FÖR
DET FÖRSTA MÅLET (2020)
4.1.
Alternativ
Referensscenariot leder till de minskningar som krävs i det reviderade Göteborgsprotokollet.
Ytterligare fem alternativ övervägdes för att lösa problemen med efterlevnaden: ny
EU-lagstiftning om utsläppskällor, skärpta nationella utsläppstak (i förhållande till
Göteborgsprotokollet), stärkt EU-stöd till medlemsstaternas åtgärder, främjande av hårdare
internationell föroreningsbekämpning och ändring av luftkvalitetsdirektiven.
9
10
SV
Beräkningar enligt programmet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av
luftföroreningar i Europa (EMEP).
Efterlevnaden av Euro 6 ingår i referensscenariot, eftersom ambitionsnivån fastställs i den antagna
lagstiftningen. Genomförandeåtgärden är en teknisk genomförandemekanism.
4
SV
4.2.
Konsekvensbedömning
I referensscenariot garanteras allmän efterlevnad med luftkvalitetsnormerna, under
förutsättning att problemet med de verkliga utsläppen från lätta dieselfordon blir löst genom
införandet av Euro 6. Av de återstående problemen med efterlevnaden ligger 13–19 % av
zonerna inom 5 µg/m3 över gränsvärdet, och i endast 6–8 % av zonerna är överskridandet
större (beroende på förorening). Ytterligare åtgärder från medlemsstaternas sida för att minska
lokala luftföroreningar bör relativt enkelt ta itu med den första kategorin. När det gäller den
andra kategorin kan hushållens förbränning (huvudproblemet när det gäller partiklar) regleras
genom att man begränsar förbränningen av fasta bränslen och ger stöd åt övergången till
andra bränslen (t.ex. genom strukturfonderna). Utsläppen av kvävedioxid kan hanteras genom
begränsat tillträde för dieselfordon. Ny lagstiftning om utsläppskällor och ytterligare
skärpning av de nationella utsläppstaken skulle inte på ett ändamålsenligt sätt ta itu med de
lokala utsläppskällor som orsakar den kvarstående bristande efterlevnaden. Därför tas dessa
alternativ upp i analysen för perioden 2025–2030.
4.3.
Jämförelse av alternativen
Referensscenariot leder till allmän efterlevnad. De kvarstående problemen fram till 2020
beror på lokala föroreningskällor. Dessa kan man på ett effektivt sätt ta itu med genom lokala
åtgärder, med stöd på EU-nivå genom kapacitetsuppbyggnad och finansiering av
strukturförändringar såsom övergång till andra bränslen. Med hänsyn till att efterlevnad kan
uppnås finns ingen anledning att lätta på kraven i luftkvalitetsdirektiven.
5.
ALTERNATIV, KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN FÖR
DET ANDRA MÅLET (2025–2030)
5.1.
Alternativ
Utöver referensscenariot övervägdes fem alternativ, vilka anges i tabell 1.
Tabell 1: Alternativ för perioden 2025–2030
Alternativ 1 Alternativ 6A
Referens
Alternativ 6B
Alternativ 6C
Alternativ 6D
Alternativ 6E
25 % utjämning av skillnaden 50 % utjämning av skillnaden 75 % utjämning av skillnaden 100 % utjämning av skillnaden Överensstämmelse
med
WHO:s
mellan referensscenariot och mellan referensscenariot och mellan referensscenariot och mellan referensscenariot och riktvärden (> 100 % utjämning av
största tekniskt genomförbara största tekniskt genomförbara största tekniskt genomförbara största tekniskt genomförbara skillnaden för PM2,5)
minskning (MTFR) för PM2,5 minskning (MTFR) för PM2,5 minskning (MTFR) för PM2,5 minskning (MTFR) för PM2,5
Inriktningen ligger på hälsoeffekterna av partiklar, eftersom dessa är skadligast och kan
värderas i monetära termer, vilket gör att de enkelt kan jämföras med kostnaderna. Men
bekämpningen av partiklar påverkar även de föroreningar som orsakar ozon, eutrofiering och
försurning. Därmed kommer alternativen även att leda till minskningar av dessa.
Att uppnå alternativ 6E, nämligen överensstämmelse med WHO:s riktvärden, skulle inte vara
möjligt fram till 2030 utan både strukturella och tekniska förändringar. Möjligheten att uppnå
detta på lång sikt tas upp senare.
5.2.
Konsekvensbedömning
Den fullständiga konsekvensbedömningen innehåller en analys för både 2025 och 2030, men
av utrymmesskäl presenteras endast resultaten för 2025 här.
5.2.1.
Effekter på hälsan och miljön
Minskningarna i procent av effekterna på hälsan och miljön i förhållande till 2005 anges i
tabell 2:
SV
5
SV
Tabell 2: Minskningar i procent av effekterna på hälsan och miljön i förhållande till 2005
2005
Förtida dödsfall genom kroniska besvär på
grund av PM2,5
Förtida dödsfall genom akuta besvär på
grund av ozon
Alt. 1
6A
6B
6C
6D
494 000
–38 % –42 % –46 % –50 % –54 %
24 600
–28 % –29 % –30 % –33 % –39 %
1 125
–21 % –24 % –28 % –34 % –40 %
161
–71 % –77 % –81 % –85 % –87 %
Eutrofiering, oskyddade tusen km2
Försurning, oskyddade tusen km2
Alternativ 6C minskar effekterna på hälsan av PM2,5 med ytterligare en tredjedel jämfört med
referensscenariot (50 % minskning mot 38 %), medan effekterna på eutrofieringen minskas
med mer än ytterligare hälften jämfört med referensscenariot (34 % minskning mot 21 %).
5.2.2.
Ekonomiska konsekvenser
De ekonomiska effekterna anges i miljoner euro i tabell 3 (ytterligare kostnader jämfört med
alternativ 1 (referens) samt ökningen i procent jämfört med referensscenariot):
Tabell 3: Alternativens ekonomiska effekter
Alternativ 1
Alternativ 6A
EU-28, 2025
87 171
-
221
Alternativ 6B
0,25 %
1 202
1,38 %
Alternativ 6C
4 629
5,31 %
Alternativ 6D
47 007 53,9 %
Nödvändiga insatser per SNAP-sektor11 anges i miljoner euro i tabell 4 med ökningen i
procent jämfört med alternativ 1:
Tabell 4: Nödvändiga insatser per SNAP-sektor
Alternativ 1
Alternativ 6A
Alternativ 6B
Alternativ 6C
Alternativ 6D
Elproduktion
9 561
44
0,46 %
125
1,31 %
470
4,92 %
3 519
37 %
Förbränning i hushållen
9 405
74
0,78 %
497
5,29 %
1 680
18 %
17 791
189 %
Förbränning i industrin
2 513
19
0,75 %
156
6,20 %
641
25 %
1 811
71 %
Industriella processer
5 017
17
0,34 %
125
2,49 %
331
6,61 %
3 964
79 %
695
0
0,00 %
0
0,00 %
6
0,81 %
583
84 %
1 176
1
0,08 %
2
0,15 %
56
4,76 %
12 204
1 038 %
48 259
0
0,00 %
0
0%
0
0%
0
0%
8 760
1
0,01 %
4
0,06 %
145
1,66 %
1 451
17 %
1
6
786 %
7
941 %
9
1 154 %
9
1 203 %
1 783
59
3,33 %
285
16 %
1 292
72 %
5 675
318 %
87 171
221
0,25 %
1 202
1,38 %
4 629
5,31 %
47 007
54 %
Utvinning av bränslen
Användning av
lösningsmedel
Vägtransport
Mobila maskiner som inte är
avsedda för vägar
Avfall
Jordbruk
Totalt
SNAP-sektorerna motsvarar typer av verksamhet (t.ex. förbränning, användning av
lösningsmedel) som kan äga rum inom olika ekonomiska sektorer (kemikalier, raffinaderier
osv.). Per ekonomisk sektor kräver alternativ 6C ytterligare utgifter på 0,22 % av den
sektoriella produktionen inom jordbruket, 0,1 % för raffinaderier och mycket mindre för
övriga industrier.
I tabell 5 anges de direkta ekonomiska vinsterna och de totala externa kostnaderna. Ytterligare
åtgärder skulle kunna minska de externa kostnaderna med 60–200 miljarder euro per år
jämfört med referensscenariot, av vilket mer än 4,5 miljarder euro kan vara direkta
ekonomiska besparingar.
11
SV
Utvald nomenklatur för luftföroreningar (Selected Nomenclature for Air Pollution).
6
SV
Tabell 5: Ekonomiska vinster tack vare minskningarna av luftföroreningar
2025, EU-28
Alt. 6A
Alt. 6B
Alt. 6C
Alt. 6D
Förlorad arbetstid, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M
726
1 421
2 137
2 831
Skador på byggnadsmiljö, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M
53
106
145
162
Skördeförluster, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M
61
101
278
630
Totala hälso- och sjukvårdskostnader, direkta ekonomiska vinster jämfört med
referens (i mån av uppgifter)
219
437
657
886
Totala direkta vinster jämfört med referensscenariot
1 059
2 065
3 237
4 509
14 997
29 767
44 686
59 642
50 317
100 937
150 853
200 074
Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (låg
värdering)
Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (hög
värdering)
Till och med i alternativ 6C är den totala effekten på BNP mycket liten (–0,025 %). Om
produktivitetsvinsterna tas med i den makroekonomiska analysen uppvägs effekten på BNP
helt, och ytterligare direkta vinster (hälso- och sjukvårds-, skörde- och byggnadsvinster) ger
en ekonomisk nettovinst på 0,007 % av BNP.
5.2.3.
Sociala konsekvenser
Om inte ökningarna av arbetsproduktiviteten beaktas är effekten på sysselsättningen liten i
samtliga alternativ (i alternativ 2C sker en ökning med 2 000 arbetstillfällen, vilket ligger
inom osäkerhetsintervallet). När den ökade produktiviteten beaktas kan en nettoökning av
antalet arbetstillfällen konstateras (37 000–112 000 arbetstillfällen).
Effekter på konkurrenskraften och på små och medelstora företag
5.2.4.
De sektorer som berörs mest är jordbruket och oljeraffineringen. I samtliga alternativ skulle
effekten vara mindre än eller närma sig tröskelvärdet 1 % av bruttoförädlingsvärdet, vilket
tyder på att det finns utrymme för att absorbera de extra kostnaderna. Effekterna på små och
medelstora företag är betydande för jordbruksåtgärder och för åtgärder i medelstora
förbränningsanläggningar. För dessa anläggningar kan effekterna minskas till under 2,4 % av
bruttodriftsöverskottet (se nedan). Jordbruksåtgärder kan inriktas på större anläggningar som
täcker större delen av kapaciteten, och resteffekter kan hanteras i form av lämpligt stöd genom
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Utsläppsminskningsbana för att uppnå det långsiktiga målet fram till 2050
5.2.5.
Bakgrundskoncentrationer av PM2,5 som ligger under WHO:s gränsvärde 10 g/m3 kan
uppnås praktiskt taget överallt i EU (99,5 % av territoriet och 99 % av den exponerade
befolkningen), under förutsättning att det sker strukturförändringar och fortsatt teknisk
utveckling. En vägledande utsläppsminskningsbana för de nödvändiga minskningarna anges i
tabell 6.
Tabell 6: Utsläppsminskningsbana för att uppnå WHO:s riktvärden 2050; utsläpp i kiloton, minskningar jämfört
med utsläppen 2005
SV
EU-28
2005
2025
2030
2040
2050
SO2
8 172
–79 %
–82 %
–87 %
–91 %
NOx
11 538
–65 %
–70 %
–78 %
–83 %
PM2,5
1 647
–48 %
–54 %
–64 %
–72 %
NH3
3 928
–30 %
–38 %
–42 %
–48 %
VOC
9 259
–50 %
–55 %
–64 %
–71 %
7
SV
5.3.
Jämförelse av alternativen
I tabell 7 jämförs alternativens effekter i förhållande till referensscenariot:
Tabell 7: Jämförelse av alternativens effekter i förhållande till referensscenariot
2025, EU-28
Alt. 6A
Alt. 6B
Alt. 6C
Alt. 6D
Kostnader jämfört med referensscenariot € M
221
1 202
4 629
47 007
Ytterligare minskning av effekterna på hälsan jämfört med referens (referensår 2005)
10 %
21 %
32 %
43 %
Ytterligare minskning av effekterna på eutrofiering jämfört med referens (referensår
2005)
16 %
33 %
62 %
90 %
0,007 %
0,009 %
0,000 %
—
333
644
1 080
1 678
14 997
29 767
44 686
59 642
50 317
100 937
150 853
200 074
Effekt på BNP med beaktande av produktivitetsvinster
Övriga direkta vinster
Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (låg
värdering)
Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (hög
värdering)
I alternativ 6C uppväger vinsterna kostnaderna, medan de extra åtgärderna i alternativ 6D
leder till större kostnader än vinster. Av detta skäl föredras alternativ 6C.
5.3.1.
Känslighetsanalys
En omfattande känslighetsanalys av alternativ 6C ledde till följande slutsatser:
Även om klimatpolitiken kommer att gynna luftkvaliteten leder den inte i sig själv
till att det långsiktiga luftkvalitetsmålet uppnås fram till 2050.
Vid sidan av alternativ 6C finns ytterligare utrymme för att till en ringa kostnad
minska eutrofieringens och ozonets effekter på hälsan (en ökad fullgörandekostnad
på 1 %).
Det finns möjlighet att till ringa eller ingen kostnad uppställa ett EU-mål för
minskning av metan12.
De politiska målen kan fortfarande uppnås i alternativa framtida scenarier.
5.4.
Instrument för genomförande av det önskade alternativet
Huvudinstrumentet för genomförande av politiken i stort är direktivet om nationella
utsläppstak, som även kan omfatta åtgärder som förbättrar nationella minskningsprogram,
utsläppsinventeringar och utsläppsprognoser samt övervakning av ekosystem till en mindre
administrativ kostnad (inledningsvis 6,9 miljoner euro och därefter 2,5 miljoner euro om året).
EU:s nuvarande lagstiftning om utsläppskällor och lagstiftning under behandling leder till 52–
75 % av de nödvändiga minskningarna för alla föroreningar utom ammoniak, som endast
minskar med 25 % (genom direktivet om industriutsläpp).
EU:s reglering av medelstora förbränningsanläggningar (1–50 MW i installerad tillförd
effekt) skulle vara kostnadseffektiv:
SV
Betydande och kostnadseffektiva utsläppsminskningar kan uppnås för partiklar,
kväveoxider och svaveloxid (SOx).
Verksamhetsutövarnas totala årskostnader kan begränsas till 400 miljoner euro om
sekundär kväveoxidbegränsning endast tillämpas på en del av de nya anläggningarna.
12
På grund av att metan har en annan livstid (och därmed en annan tidsskala för effekterna på ozon)
jämfört med andra ozonbildande ämnen ingår inte metan i den övergripande optimeringen.
8
SV
De administrativa kostnaderna kan minimeras genom att man endast kräver
registrering av anläggningar.
Det föredragna politiska alternativet är en utsläppsminskning i linje med Göteborgsprotokollet
tillsammans med registrering för alla anläggningar. Detta minskar effekterna på små och
medelstora företag till 0,1–2,4 % av bruttodriftsöverskottet.
6.
ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING
Det finns ett stort antal indikatorer och mekanismer för att övervaka och utvärdera
genomförandet av EU:s luftkvalitetspolitik (t.ex. Europeiska miljöbyråns och EMEP:s
rapporter). Dessa ska användas för att utvärdera uppnåendet av de reviderade målen för
utsläppsminskning. Nya minskningsåtaganden i direktivet om nationella utsläppstak ska
övervakas genom förstärkta bestämmelser om inventeringar och prognoser. Politiken ska ses
över vart femte år, med den första översynen senast 2020.
SV
9
SV
