Sammanställd information om Ekosystemtjänster

1
SKRIVELSE
2012-10-31
Ärendenr:
NV-00841-12
Sammanställd information om
Ekosystemtjänster
2
Innehåll
INNEHÅLL
2
SAMMANFATTNING
4
INLEDNING
Uppdraget
12
12
Genomförande
13
BAKGRUND OCH AKTUELLA PROCESSER
Internationellt och i EU
14
14
Nationellt arbete
20
INDELNING, URVAL OCH ÖVERVÄGANDEN
Viktiga utgångspunkter
22
22
Ekosystem
23
Ekosystemtjänst
25
Påverkansfaktorer
31
Värdering av ekosystemtjänster
32
EKONOMISK VÄRDERING AV DEN VÄLFÄRD
EKOSYSTEMTJÄNSTERNA GENERERAR
37
SKOG
Valda ekosystemtjänster knutna till skogen
49
53
Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster
56
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
66
ODLINGSLANDSKAP
Valda ekosystemtjänster knutna till odlingslandskapet
69
70
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
76
Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster
77
SJÖAR OCH VATTENDRAG
Valda ekosystemtjänster knutna till sjöar och vattendrag
83
84
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
92
Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster
96
HAV, KUST OCH SKÄRGÅRD
Valda ekosystemtjänster knutna till havet
102
104
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
109
Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster
112
3
VÅTMARKER
Valda ekosystemtjänster knutna till våtmarker
116
117
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
119
Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster
121
FJÄLLMILJÖ
Valda ekosystemtjänster knutna till fjällmiljö
125
126
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
128
Ekonomisk omfattning och areell utbredning av valda ekosystemtjänster
129
GOD BEBYGGD MILJÖ
Valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd miljö
131
133
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
136
Ekonomisk utbredning och areell omfattning av valda ekosystemtjänster
136
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BRUTTOLISTAN
MEDVERKANDE
DELRAPPORTERINGEN
4
Sammanfattning
Uppdraget innebar att Naturvårdsverket skulle sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Den tid som funnits för genomförande av uppdraget
har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett
första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt.
Bakgrund och Aktuella processer
Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först
genom Millenium Ecosystem Assessment (MEA) i början av 2000-talet. Konventionen för biologisk mångfald, närmare bestämt den strategiska planen för biologisk
mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har flera delmål om
ekosystemtjänster.
Det pågår olika initiativ för att öka medvetenheten om den biologiska mångfaldens
ekonomiska värde genom metodutveckling för värdering av ekosystemtjänster,
t.ex. har The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) fått stort politiskt
genomslag.
Utvecklingsarbete kring miljöräkenskaper, kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår inom såväl Europeiska miljöbyrån (EEA) som i arbetsgrupper
under DG Miljö. Inom EU används bl.a. indelningssystemet CICES (The Common
International Classification of Ecosystem Services).
För Sveriges del kan nämnas två nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen
med tydlig bäring på detta uppdrag, en beskrivning utifrån befintlig kunskap av
bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster som gjorts
för Östersjön och Västerhavet, arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle), implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen
(ELC) samt mer konkreta tillämpningar som t.ex. marina samverkansplaner och
arbetet med biosfärområden.
Indelning urval och överväganden
Ämnets breda karaktär gör att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från
helt skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika begreppsapparater.
Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att människors välbefinnande är beroende av ekosystemens strukturer, processer och
funktioner och den negativa påverkan som människor i sin tur har på ekosystemen
är fundamentala i analysen.
5
Ekosystem
I Konventionen om biologisk mångfald definieras ekosystem som ”ett dynamiskt
komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande
miljö som interagerar som en funktionell enhet”. Definitionen används även i
denna rapport.
Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av
sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de
både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i.
Indelning och urval av ekosystem
Det finns inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som är bäst utifrån
ekosystemtjänstperspektivet. Vi har utgått från miljömålssystemets naturtypsindelning som grund för ekosystemindelning.
Följande naturtypsmål ingår: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingslandskap samt En god bebyggd miljö. Av dessa har Storslagen fjällmiljö och En god bebyggd miljö utretts mer översiktligt på grund av uppdragets korta tidsomfattning.
Ekosystemtjänst
Det finns många olika men snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst, här
har vi använt den definition som används av TEEB; Ekosystemens direkta och
indirekta bidrag till människors välbefinnande.
Indelning av ekosystemtjänster
Ett antal frågeställningar kopplade till definition och klassificering av ekosystemtjänster har diskuterats. Det finns flertalet olika definitioner och ibland är de inte
direkt jämförbara. De flesta har dock Millenium Ecosystem Assessments indelning
i försörjande (producerande), reglerande, stödjande och kulturella tjänster som
grund.
Klassificering med CICES som utgångspunkt
I rapportens bilaga 1 presenteras en tentativ lista över ekosystemtjänster i Sverige.
Listan bygger i grunden på MEA och Europeiska miljöbyråns ansats om att skapa
ett gemensamt klassificeringssystem för ekosystemtjänster, CICES. Mindre ändringar har gjorts jämfört med CICES där det ansetts relevant ur ett svenskt perspektiv. CICES används som utgångspunkt eftersom det antas öka jämförbarheten med
andra medlemsländer och det finns ett mervärde i att flera aktörer har intresse för
klassificeringssystemet. Med det sagt finns också flertalet problem. Det mest uppenbara är att CICES har uteslutit kategorin stödjande ekosystemtjänster. Ett antal
stödjande ekosystemtjänster har därför lyfts fram vilka presenteras tillsammans
med listan på ekosystemtjänster.
6
Direkta och indirekta ekosystemtjänster
Direkta och indirekta ekosystemtjänster är begrepp som används för att underlätta
samhällsekonomiska värderingar och inte riskera dubbelräkning vid den ekonomiska analysen. Genom att endast värdera den direkta ekosystemtjänsten, men
samtidigt uppskatta tjänstens beroende av indirekta ekosystemtjänster, undviks
risken att dubbelräkna värdet. Att kunna koppla en direkt ekosystemtjänst till en
nyttighet/vara är ytterligare en metodologisk utveckling som skett på området.
Detta synsätt är dock inte alltid konsekvent med listan över ekosystemtjänster i
denna rapport, eftersom fr.a. de reglerande ekosystemtjänsterna kan vara indirekta i
ett sammanhang och direkta i ett annat.
Urval av ekosystemtjänster
I likhet med CICES inkluderar vi enbart tjänster där en biologisk komponent ingår,
vilket också ligger i linje med ovan givna definition av begreppet ekosystem. Detta
innebär att vi utesluter:
 Processer av fysikaliskt karaktär som vädersystem, vattnets storregionala
kretslopp och vattenkraft,
 Icke-förnybara resurser som mineraler och fossila bränslen, och
 Naturgivna förutsättningar som inte inbegriper biotiska faktorer, t.ex. landeller bottentopgrafi som underlättar transporter
Urvalet av några ekosystemtjänster har därefter gjorts där minst ett av följande
kriterier ska vara uppfyllt:
 Stor ekonomisk betydelse
 Viktig för andra tjänster inom ekosystemet
 Lätt att relatera till
 Karakteristisk för ekosystemet
Tabell över utvalda ekosystemtjänster. Listan är en expertbedömning genomförd
för detta uppdrag och bör beaktas som ett förslag för vidare diskussion och utveckling. Den nedan presenterade tabellen är ett utdrag ur den fylligare ekosystemtjänstlistan vilken återfinns i bilaga 1.
Försörjande
Kategori
Avdelning
Livsmedel
Vattenförsörjning
Ekosystemtjänst
Livsmedel från odlade landväxter
Livsmedel från tama landdjur
Livsmedel från vilda djur och växter
Livsmedel från odlade sötvattens- och marina
djur
Livsmedel från vilda sötvattens- och marina
djur
Dricksvatten
Icke-drickbart vatten
Reglerande och upprätthållande
7
Biotiska råvaror
Bioenergi
Reglering av avfall
och föroreningar
Reglering av fysiska miljön
Reglering av biotisk miljö
Kulturella
Symboliska
Intellektuella/
upplevelsebaserade
Fiberråvara från växter
Bioenergi från skog
Utspädning, nedbrytning, remineralisering,
återcirkulation
Global klimatreglering
Lokal och regional klimat
reglering
Fluvial flödesreglering
Bullerreducering
Pollinering
Livsmiljö för ungstadier
Biologisk kontroll av skadegörare
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat
och genpooler
Landskapskaraktär - naturarv
Landskapskaraktär- kulturarv
Friluftsliv
Resurs för forskning
Estetiska värden
Hälsa
Påverkansfaktorer
Människors påverkan på ekosystemen beskrivs ofta med drivkrafter och påverkansfaktorer. De påverkansfaktorer och drivkrafter vi diskuterar är: ändrad mark- och
vattenanvändning, förorenande ämnen, övergödning, klimatförändring, försurning,
främmande arter och demografi.
Värdering av ekosystemtjänster
Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har. I
denna rapport använder vi begreppen värde och värdering för mått respektive mätande av hur ekosystemtjänster bidrar till att uppfylla mänskliga behov.
Ekonomisk värdering är ett sätt att värdera ekosystem och ekosystemtjänster som
inte bara innefattar sådant som köps och säljs eller har en prislapp på marknaden.
Att skydda ett område genom bildandet av naturreservat, eller vidta åtgärder för att
skydda en hotad art, kan generera flera ekonomiska värden.
En utgångspunkt för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster bör vara att det kan
göras mer eller mindre specifikt beroende på situationen och dataunderlaget. Det är
t.ex. inte alltid meningsfullt att utrycka värdet av ekosystemtjänster i monetära
termer på grund av kunskapsbrist, vetenskapliga osäkerheter eller av sociala och
etiska skäl.
8
Varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt?
Eftersom många ekosystemtjänster är s.k. kollektiva nyttigheter undervärderas de
systematiskt i beslutsfattande då deras fulla värden inte går att realisera på en
marknad eller helt enkelt inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att
maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke,
vilket ofta lett till att viktiga ekosystemtjänster gått såsom pollinering, vattenrening
och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald minskat eller gått förlorade. Att värdera ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra de värden som
ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället.
Vad är det vi värderar?
Det behöver tydliggöras vilken ”vara” det är som människan tillgodogör sig (aktivt
eller passivt) från ekosystemtjänsterna. En fördel med att tydliggöra ”varor” från
ekosystemtjänster är att det ibland är fel att erlägga hela värdet av ”varan”, dvs. det
som värderas, till den motsvarande ekosystemtjänsten. T.ex., även om stora skogsresurser finns i Sverige måste human- och annat kapital tillskjutas för att erhålla
timmer dvs. ekosystemtjänster fiberråvara från växter
Hur värderas ekosystemtjänster
En ekonomisk analys av ekosystemtjänster kräver att de grundläggande sambanden
som styr ekosystemtjänstens utbud (bidrag till varan) är förstådda och integrerade i
analysen. Analysen behöver också omfatta variationer i den underliggande naturliga miljön och annat som kan påverka efterfrågan av varan. En ekonomisk analys,
till skillnad från en finansiell analys, ska inkludera alla varor och tjänster som bidrar till människans välfärd. Det betyder att analysen inte bara innefattar beslut
baserade på marknadspriser utan också beslut som är ett resultat av sociala värderingar. Eftersom en stor andel av ekosystemtjänsterna är kollektiva varor (inte
marknadsvaror) kommer beslut som fattas uteslutande på marknadsbaserade värden
att undervärdera de totala ekosystemtjänsternas totala bidrag och därmed inte vara
samhällsekonomiskt optimala.
Det finns en rad olika metoder för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster och
metoderna har genomgått en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte
koncensus om pålitligheten av alla värderingsmetoder.
Ekosystemtjänster inom naturtyperna
Ett urval av ekosystemtjänster diskuteras utifrån respektive naturtyps karaktär i
skog, odlingslandskap, sjöar och vattendrag, hav, kust och skärgård, våtmarker,
fjäll och bebyggd miljö. Urvalet av ekosystemtjänster har gjorts för att exemplifiera
olika aspekter av ekonomisk betydelse, betydelse för andra tjänster inom ekosystemet eller karakteristik för ekosystemet. Inom varje naturtyp försöker vi belysa
hur ekosystemets underliggande processer och funktioner kopplar till de valda
ekosystemtjänsterna, hur de inverkar på varandra samt vilka påverkansfaktorer som
förändrar eller hotar tjänsten. Inom ett antal av naturtyperna redovisas också
mindre värderingsexempel för några ekosystemtjänster.
9
Nedanstående tre exempel är tagna ur rapportens beskrivningar av de olika ekosystemen och de ekosystemtjänster som valts ut för respektive ekosystem.
Exempel försörjande tjänst: Livsmedel från odlade landväxter
Biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning bidrar till markstruktur och bördighet samt direkt till grödans tillväxt. Betydande ekologiska samspel spänner
alltifrån interaktioner på mikroorganismnivå i marken, som påverkar rotbildning
och näringsupptag, till pollinering och biologisk kontroll av skadegörare som även
räknas till de reglerandetjänsterna. Sammantaget ligger dessa stödjande ekosystemtjänster till grund för primärproduktionen och därmed nyttjandet av ekosystemtjänsten Livsmedel från odlade landväxter.
Växtodling påverkas av ett antal reglerande tjänster. Tillgång till Vatten för bevattning kan vara avgörande under torra perioder under växtsäsongen. Lokal och regional klimatreglering utgörs till stor del av vegetationens bidrag till den fysiska
livsmiljön genom bland annat transpiration, skuggning och vindskydd, vilket påverkar reglering av temperatur, luftfuktighet och UVB-strålning.
Markbearbetningen i samband med växtodling ökar också risken för näringsläckage och därmed påverkan på nedströms liggande naturtyper, här har ekosystemtjänster såsom Utspädning, infångning och återcirkulation knutna till våtmarker en
betydande roll (diskuteras under våtmarker). Studier har funnit att erosionsskyddande åtgärder kan ha positiv effekt på jordbruksmarkens växthusgasbalans.
De sorter som odlas är förädlade och det pågår ständigt utvecklingsarbete. En del
av växtförädlingen utnyttjar genetiska resurser hos vilda arter för att få in nya eller
nygamla egenskaper.
Grödor som inte är vindpollinerade, t.ex. rybs och raps, behöver hjälp med pollinering i tillräcklig omfattning och vid rätt tidpunkt för att ge bra skörd.
Vid växtodling används ofta enbart frukten eller näringslagrande organ till human
konsumtion. Skörderester kan ibland användas tillsammans med naturgödsel till
framställning av biogas, dvs. bioenergi från jordbruksgrödor.
Växtodling sker huvudsakligen på åkermark i odlingslandskapet. Odlingen är en
del i upprätthållandet av odlingslandskapet och har därmed även betydelse för
natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Denna koppling kan
vara både positivt (ett öppet landskap) och negativ (inskränkningar i allemansrättsligt tillgängliga marker). Den kan även ha betydelse för fastighetsvärden i närområdet. Odlingslandskapets mångfald av ekosystem med olika grad av påverkan
utgör en omfattande resurs för utbildning på alla skalor från landskapsnivå till
gennivå hos enskilda organismer.
Värdering
10
Det samhällsekonomiska värdet av livsmedel reflekteras sällan i det pris som sätts
på marknaden för livsmedel trots att det finns en marknad för dessa varor. Det
beror bl.a. på att på att flera externaliteter som t.ex. utsläpp av koldioxid och näringsämnen inte är internaliserade i priset. Det snedvrids också av subventioner
som lantbrukare får inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla
dessa aspekter bör justeras för att identifiera det samhällsekonomiska värdet.
De indirekta ekosystemtjänsterna insektspollinering och biologisk kontroll är fundamentala insatsvaror i produktionen av vissa odlade växter, t.ex. oljeväxter. Betydelsen av dessa ekosystemtjänster för produktionen av oljeväxter kan analyseras
genom produktionsfunktionsmetoden vilket innebär att deras bidrag till produktionen av odlade växter är det som mäts. Sambanden mellan insektpollinering och
biologisk kontroll, och deras effekt på produktionen av oljeväxter är dock mycket
komplexa och varierar troligtvis mellan olika geografiska områden. Kunskapsbrister om dessa samband är en begränsning i värderingssteget.
Exempel reglerande tjänst: Dämpning av avrinning och flöden
Dämpning av avrinning och flöden spelar en mycket viktig roll i vattenregleringen
eftersom de med vegetationens vattenhållande förmåga utgör effektiva flödesutjämnare vid höga flöden. Till exempel, kan vegetationen hålla vatten och därmed
dämpa flödet nedströms. Dämpning av avrinning och flöden är oftast av stor betydelse i nedre delarna av avrinningsområden men behöver betraktas över ett helt
avrinningsområde. Dämpning av avrinning är beroende av och/eller har effekter på
bland annat vattnets kretslopp, näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation,
filtrering och lokalklimat.
Värdering
Vid en ekonomisk analys är det viktigt att ha en helhetsbild av våtmarkens alla
funktioner och processer och de värden de genererar. En optimering av en ekosystemtjänst kan ske på bekostnad av en eller flera andra ekosystemtjänster. Varan
är det översvämningsskydd våtmarken bidrar med. Den ekonomiska effekten av
förändringar av hydrologiska förutsättningar kan då värderas utifrån sannolikheten
och/eller skadekostnaden av översvämningar av en given storlek. Förutom direkta
kostnader av skador på infrastruktur, byggnader etc. drabbas människor i översvämningsområden av immateriella kostnader i form av stress och hälsorisker.
Det finns ett stort antal värderingsstudier gjorda för våtmarker över hela världen.
Svenska artiklar och rapporter är dock nästan uteslutande fokuserade på värdering
av våtmarkers förmåga att binda näringsämnen, gynna biologisk mångfald och
rekreationsvärdet medan dess funktion som dämpande vid avrinning är dåligt utredd.
I en studie genomförd i Storbritannien där en värdetransferreringsfunktion användes beräknades värdet för våtmarkers funktion som översvämningsskydd vara
11
större än många av de tjänster som vanligtvis värderas mycket högt i Sverige (näringsretention och biologisk mångfald). Det totala värdet för tjänsten ”översvämningsskydd” beräknades till £366 miljoner /år.
Exempel kulturell tjänst: Oorganiserat friluftsliv
För oorganiserat friluftsliv är skogen mycket viktig och nyttjad för ett brett spektrum av aktiviteter, från nöjesjakt över terrängcykling till dagliga promenader med
hunden.
Här finns en intern konflikten med fiberråvaror från växter och bioenergi från
skog. Observera dock att värdet av att kunna idka friluftsliv kan variera beroende
på var man bor.
Värdering
En nyligen gjord enkätstudie bekräftar att besöksfrekvensen i skogen är hög,
Mängder av värderingsstudier för rekreationsvärdet av skog har genomförts både
utomlands och i Sverige. SCB uppskattade 2001 det totala rekreationsvärdet från
skogen till ca 20 miljarder SEK årligen vilket är samma storleksordning som skogens virkesproduktionsvärde.
De vanligaste värderingsmetoderna för att erhålla rekreationsvärdet för olika typer
av skog är resekostnadsmetoden som baseras på människors observerbara beteende
och scenariometoder som baseras på svaret på direkta frågor om betalningsvilja.
12
Inledning
Uppdraget
Naturvårdsverket ska sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Därigenom kommer kunskapsunderlaget om ekosystemtjänster att förbättras
avsevärt. I uppdraget ingår att tydligt definiera vad begreppet ekosystemtjänst är.
För att uppdraget ska bli praktiskt genomförbart ska ett urval av viktiga ekosystem
och ekosystemtjänster göras i ett relevant indelningssystem. Identifieringen och
indelningen bör utföras på ett sådant sätt och med en sådan detaljeringsgrad som
underlättar värdering av ekosystemtjänsterna i nästkommande steg.
Redovisningen bör ske i form av en rapport som innehåller en sammanställning av
viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige, där deras inbördes relationer
och vikt redovisas. För varje ekosystemtjänst bör faktorer som påverkar denna
åskådliggöras. Redovisningen ska vara praktiskt användbar i ett fortsatt arbete med
att samhällsekonomiskt värdera de identifierade ekosystemtjänsterna.
Uppdraget ska ge underlag till Miljömålsberedningens arbete med att ta fram ett
förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med etappmål, styrmedel och åtgärder.
Uppdraget kan även ge underlag till Framtidskommissionens arbete med Grön
tillväxt och till den utredning som regeringen tidigare har aviserat med syfte att
utarbeta en strategi med verktyg för hur värdet av ekosystemtjänster kan integreras
på ett bättre sätt i samhällets beslutsprocesser.
Uppdraget ska utföras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt efter samråd med Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Trafikverket,
Boverket och Sveriges lantbruksuniversitet.
Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskriver myndighetens ansats och preliminära resultat och senast den 31 oktober 2012
lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Miljödepartementet)
Delredovisningen har lämnats in, se bil 3.
13
Genomförande
Vi har i arbetet utgått från Millenium Ecosystem Assessment 1 (MEA), The Economics of Ecosystems and Biodiversity2 (TEEB), Konventionen om biologisk
mångfald3 (CBD), EU:s strategi för biologisk mångfald4 och UK National Ecosystem Assessment 5 (UK NEA). Ett stort antal artiklar och andra rapporter har också
använts.
Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten vilken har bidragit med vissa kapitel. Dialogen med myndigheterna
”efter samråd” och andra intressenter genomfördes vid ett möte den 20 september
där deltagarna även gavs möjlighet att lämna skriftliga kommentarer. Muntliga och
skriftliga synpunkter har inkommit och beaktats, bl a så har Boverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SLU och SGU lämnat värdefulla kommentarer. En grupp
forskare har bidragit med synpunkter vid två tillfällen. De medverkande finns
namngivna i bilaga 2.
Den första delen av redovisningen innehåller diskussioner om begrepp, metodik,
överväganden och värdering. I den andra delen appliceras konklusionerna från
detta resonemang på några ekosystem och utvalda ekosystemtjänster.
Den tid som funnits för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Rapporten bör därför ses som ett första steg där ytterligare
fördjupningar är nödvändigt.
Ekosystemens förutsättningar för att kunna leverera ekosystemtjänster är starkt
beroende av människans påverkan. Överutnyttjande av en tjänst, t.ex. kan leda till
att de underliggande strukturerna och funktionerna påverkas vilket i sin tur kan
leda till att andra ekosystemtjänster minskar. För att säkerställa att ekosystemens
strukturer och funktioner ska fortsätta fungera behövs dessutom en god ”kvalitet” i
landskapet dvs. en fungerande grön infrastruktur.
1
2
3
4
5
http://www.maweb.org/en/Index.aspx
http://www.teebweb.org
http://www.cbd.int/
http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/comm2006/2020.htm
http://uknea.unep-wcmc.org/
14
Bakgrund och Aktuella processer
Internationellt och i EU
Det pågår en intensiv forskning på bred front kring ekosystemtjänster. Millenium
Ecosystem Assessment (MEA) och utvecklingen inom konventionen om biologisk
mångfald (CBD), med ekosystemansatsen6 och kanske framför allt besluten från
Nagoya 7 2010, har initierat arbeten på alla nivåer från globalt till lokalt kring ekosystemtjänster. EU driver, bl.a. genom flaggskeppsinitiativ och strategiarbeten,
frågor kring ekosystemtjänster vilket i sin tur ger drivkraft åt nationella regeringar,
däribland Sveriges, att söka leva upp till globala eller gemenskapsmål. FN, Världsbanken med flera driver Wealth Accounting and the Valuation of Ecosystem Services8 (WAVES) kring räkenskaper som ligger nära värderingsfrågor kopplade till
ekosystemtjänster. EEA har olika utvecklingsprojekt kopplade både till värderingsoch räkenskapsfrågor och indikatorer. TEEB har nyligen uppdaterats och det pågår
en hel del nationella TEEB-arbeten. Den hittills mest genomarbetade nationella
studien har gjorts i Storbritannien.
Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag utanför vetenskapssamhället först
genom Millenium Ecosystem Assessment i början av 2000-talet. Insikten om människans beroende av naturen är sannolikt uråldrig, men dök i sin mer moderna akademiska form upp under 1800-talet9, dock utan något genomslag. Vid mitten av
1900-talet 10 formuleras tankar om ”naturkapital” och några årtionden senare myntas begreppet environmental services (miljötjänster) 11 för bl.a. insektspollinering,
klimatreglering, fiske och översvämningskontroll. Daily (1997)12 ger en detaljerad
beskrivning av ekosystemtjänstbegreppets historik. En översikt över ekosystemtjänstbegreppets användning i ekonomisk teori och praktik ges i Gómez-Baggethun
(2009) 13.
6
Se Naturvårdsverkets rapport 5782: Ekosystemansatsen. – en väg mot bevarande och hållbart nytt-
jande av naturresurser
7
http://www.cbd.int/decision/cop/?id=12268
8
9
http://www.wavespartnership.org/waves/
Marsh, G.P. 1864 (1965). Man and Nature. Charles Scribner's Sons, New York. 472pp
10
Osborn, F. 1948. Our Plundered Planet. Little, Brown and Company: Boston. 217pp.
Vogt, W. 1948. Road to Survival. William Sloan: New York. 335pp.
Leopold, A. 1949. A Sand County Almanac and Sketches from Here and There. Oxford University
Press, New York. 226pp.
11
Study of Critical Environmental Problems (SCEP). 1970. Man’s Impact on the Global Environment.
MIT Press, Cambridge. 319pp.
12
Daily, G.C., 1997. Nature's Services: Societal Dependence on Natural Ecosystems. Island Press, Washington,
DC.
13
Gómez-Baggethun, E., et al., The history of ecosystem services in economic theory and practice: from early
notions to markets and payment schemes, Ecological Economics (2009), doi:10.1016/j.ecolecon.2009.11.007
15
Inom Konventionen för biologisk mångfald betonas vikten av ekosystemtjänster
Den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har t.ex. flera delmål om ekosystemtjänster: att bibehålla och
utveckla ekosystemtjänster, restaurera degraderade ekosystem, integrera grön infrastruktur i fysisk planering, kartläggning och värdering av ekosystemtjänsternas
ekonomiska betydelse.14
EU:s strategi för biologisk mångfald15 2011-2020 har delmål - som i stora drag
följer besluten från Nagoya - om att hejda förlusten av arter och livsmiljöer, grön
infrastruktur i fysisk planering, mål för areella näringar och fiske, invasiva främmande arter, samt en global dimension.
En EU-strategi för grön infrastruktur håller på att tas fram. Ekologisk kompensation (“No net loss” dvs. att verksamhetsutövare som skadar naturmiljöer ska ersätta
dessa med liknande miljöer i närheten) är en annan del som kommissionen planerar
att utveckla metodik för till 2014. Ekologisk kompensation tas också upp i Naturvårdsverkets förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur16.
Det har gjorts eller pågår allt fler försök att ta fram metoder för värdering av ekosystemtjänster, bl.a. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som
fått stort politiskt genomslag.
En omfattande analys och värdering av ekosystemen och deras möjligheter att
framgent leverera ekosystemtjänster - The UK National Ecosystem Assessment –
har gjorts i Storbritannien17. Där har också data från Countryside Survey (CS)
analyserats för att bedöma tillstånd och trender för ekosystemtjänster 18. CS är ett
övervakningsprogram som inleddes 1978 och omfattar mark, vatten, vegetation och
landskap. Några av de tjänster man nu bedömt är försörjning med rent vatten, ko14
Global Target 2: By 2020, at the latest, biodiversity values have been integrated into national and
local development and poverty reduction strategies and planning processes and are being incorporated into national accounting, as appropriate, and reporting systems.
Global Target 14: By 2020, ecosystems that provide essential services, including services related to
water, and contribute to health, livelihoods and well-being, are restored and safeguarded, taking into
account the needs of women, indigenous and local communities, and the poor and vulnerable.
Global Target 15: By 2020, ecosystem resilience and the contribution of biodiversity to carbon stocks
has been enhanced, through conservation and restoration, including restoration of at least 15 per cent
of degraded ecosystems, thereby contributing to climate change mitigation and adaptation and to
combating desertification.
15
EC 2011. Our life insurance, our natural capital: an EU biodiversity strategy to 2020. COM(2011)
244.
16
Naturvårdsverket 2011. Förslag till plan för att skapa och bibehålla en grön infrastruktur. Redovisning
av ett regeringsuppdrag. 2011-05-10 NV4042-10
17
The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge
2011. http://uknea.unep-wcmc.org/
18
Smart, S. et al. eds. 2010. An integrated Assessment of Countryside Survey data to investigate
Ecosystem Services in Great Britain. CS technical Report No. 10/07
16
linlagring i mark, nektarproducerande växter och kulturella tjänster såsom upplevelsevärden i landskapet.
Värdet av de ekosystemtjänster som genereras av skyddade områden kan flera
gånger överstiga samhällets kostnader för skyddet visar t.ex. en skotsk studie kring
Natura 2000-områden19. Kostnaden för bristande implementering av befintlig lagstiftning har bedömts inom EU20 med fokus på förlorade nyttor av att inte tillräckligt starkt stötta de mer generella målen för biologisk mångfald.
Europeiska miljöbyrån (EEA)21 har tagit fram ett förslag till ramverk för vidare
utvecklingsarbete med inriktning på bland annat ekosystemtjänster som en vidareutveckling av miljöräkenskaper.
Ett växande antal exempel på försök att skapa marknader för ekosystemtjänster 22
och biologisk mångfald finns under utveckling, bland annat i USA23 och Australien24. Trots brister har dessa försök på ett framgångsrikt sätt visat satt det går att
sätta ekonomiskt värde på och skapa marknader för ekosystemtjänster.
Ett forskningsinitiativ kring fjärranalyskartering av ekosystemtjänster för bättre
beslutsfattande har tagits av Partnership for European Environmental Research 25
(PEER). Det är tänkt att resultera i en Atlas of Ecosystem Services. Liknande projekt finns även i bl.a. USA 26
Arbete kring kartläggning och värdering av ekosystemtjänster pågår sedan mars
2012 i en av DG Miljö initierad arbetsgrupp (WG-MAES, working group on Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services) inom ramverket för genomförandet av EU:s biodiversitetsstrategi för 2020. Målet för WG-MAES27 är att
till 2014 stödja operationaliseringen av åtgärd 528 i denna strategi och ta de första
stegen mot kartläggning och utvärdering av status för de större ekosystemen och
19
Jacobs, 2004 in TEEB, 2009. The Economics of Ecosystems andBiodiversity for National and International Policymakers
20
EC 2011. The costs of not implementing the environmental acquis. Final report
ENV.G1/FRA/2006/0073.
21
EEA 2011. An experimental framework for ecosystem capital accounting in Europe. EEA Technical
report. No 13/2011
22
23
24
25
26
http://www.ecosystemmarketplace.com/
http://www.speciesbanking.com/
http://www.environment.nsw.gov.au/biobanking/
http://www.peer.eu/news_events/detail/?tx_list_pi1%5Buid%5D=66
The National Atlas of Ecosystem Services: Spatially Explicit Characterization of Ecosystem Services.
27
Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem
assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020
28
Action 5: Improve knowledge of ecosystems and their services in the EU
17
utpekade ekosystemtjänster. Arbetet syftar även till att stödja beslutsfattande kring
grön infrastruktur (åtgärd 629), utgör underlag för framtida utvärdering av netto
förändringar av ekosystemtjänster, samt stöd för utveckling av finansiella instrument för investeringar i naturvärden (åtgärd 730). Inriktningen på kartläggning är i
linje med INSPIRE-direktivet (Infrastructure for Spatial Information in the European Community, Directive 2007/2/EC31). MAES-arbetsgruppens arbete utgår från
ett stort antal avslutade eller pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a.
Rubicode32, TEEB, CICES (Common International Classification of Ecosystem
Services)33, VOLANTE34 and PRESS (av JRC35 drivet PEER initiative on mapping ecosystem services)36, för att skapa ett gemensamt ramverk kring kartläggning, uppföljning och utvärdering av ekosystem och ekosystemtjänster i Europa.
En del i ramverket är den s.k. “Rubicode matrix” (se figur 1) som korstabulerar de
storskaliga ekosystemen med ekosystemtjänsterna. Det ska också på ett logiskt sätt
sammanföra olika pågående kartläggningar och forskningsprojekt, såsom JRC-,
EEA-, FP7-projekt37 och nationella TEEB-studier, med utfallet från rapporteringar
från medlemsstater kring art- och habitatdirektiven.
29
30
31
Action 6: Set priorities to restore and promote the use of green infrastructure
Action 7: Ensure no net loss of biodiversity and ecosystem services
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:108:0001:0014:EN:PDF
32 http://www.rubicode.net/rubicode/index.html
33
34
Common International Classification of Ecosystem Services (CICES) v2 http://cices.eu/
http://www.volante-project.eu/
35
European Commission Joint Research Centre - Institute for Environment and Sustainability. Located
in Ispra, Northern Italy, the Institute for Environment and Sustainability (IES) is one of seven institutes
that constitute the Joint Research Centre (JRC), which is a Directorate-General of the European
Commission providing customer-driven scientific and technical support for the conception, development, implementation and monitoring of European Union policies.
36
37
http://www.peer.eu/news_events/detail/?tx_list_pi1%5Buid%5D=66
DG RTD started negotiations with two consortia (OpenNESS and OPERAs) starting FP7 research on
the operationalization of ecosystem services for decision making in public and private sectors
18
Fig 1 Rubicode matrix Källa: Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An
analytical framework for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy
to 2020.Discussion paper.Draft version 04 June 2012
Det finns för närvarande tre olika internationella system för klassificering av ekosystemtjänster: MEA, TEEB and CICES med lite olika perspektiv och syften och
därmed olika styrkor och svagheter De har stora överenstämmelser och inkluderar
alla de olika huvudgrupperna av ekosystemtjänster 38. De har var och ett sina föroch nackdelar. Alla är fortfarande under utveckling vilket gör det svårt att för närvarande bedöma vilket system som kommer att bli standard och hur detta kommer
att se ut. Det är emellertid angeläget att det klassificeringssystem som väljs i Sverige enkelt kan anpassas till en eventuellt kommande internationell ”standard”.
I tabellen nedan jämförs de tre olika klassificeringsmodellerna.
Tabell 1 Kategorier av ekosystemtjänster. TEEB:s indelning bygger på MEA:s men utelämnar
huvudkategorin”supporting”( ej heller medtagen i denna tabell) som ses som ekologiska proces38
Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An analytical framework for ecosystem
assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to 2020
19
ser. CICES indelning (som också utelämnar ”supporting”)kopplar till naturkapital och miljöräkenskaper.
MEA categories
TEEB categories
Food (fodder)
Food
Fresh water
Water
Fibre, timber
Raw Materials
Genetic resources
Genetic resources
Biochemicals
Medicinal resources
Ornamental resources
Ornamental resources
Air quality regulation
Air quality regulation
Water purification
and water treatment
Waste treatment (water
purification)
Water regulation
Regulation of water flows
Moderation of extreme
events
Erosion regulation
Erosion prevention
Climate regulation
Climate regulation
Soil formation (supporting services)
Maintenance of soil fertility
Pollination
Pollination
Pest regulation
Disease regulation
Biological control
Primary production
Nutrient cycling
Spiritual and religious
values
Aesthetic values
Cultural diversity
Recreation and ecotourism
Knowledge systems
and educational
values
MEA provides a
classification that is
globally recognised
and used in sub
global assessments.
Provisioning
services
Water flow regulation
Regulating
services
(MEA and
TEEB)
Regulating
and maintenance
(CICES)
Maintenance of life cycles
of migratory species (incl.
nursery service)
Maintenance of genetic
diversity (especially in gene
pool protection)
Spiritual experience
Aesthetic information
Inspiration for culture, art
and design
Recreation and tourism
CICES class
Terrestrial plants and
animal foodstuffs
Freshwater plants and
animal foodstuffs
Marine algae and animal
foodstuffs
Potable water
Non-potable water
Biotic materials
Biotic Materials (Genetic
resources)
Biotic Materials (Medicinal
and cosmetic resources)
Biotic Materials (Ornamental resources)
Biomass based energy
Atmospheric regulation
Bioremediation
Dilution and sequestration
Water quality regulation
Cultural
services
Mass flow regulation
(erosion protection)
Atmospheric regulation
Air flow regulation
Pedogenesis and soil quality regulation
Lifecycle maintenance,
habitat and gene pool
protection (pollination)
Pest and disease control
including alien species
Lifecycle maintenance,
habitat and gene pool
protection
Lifecycle maintenance,
habitat and gene pool
protection
Spiritual
Aesthetic, Heritage
Spiritual
Aesthetic, Heritage
Recreation and community
activities
Information for cognitive
development
Information
TEEB provides an updated
classification, based on the
MEA, which is used in ongoing national TEEB studies across Europe
CICES provides a hierarchical system tailored to
accounting and includes
also abiotic resources and
energy
20
CICES (The Common International Classification of Ecosystem Services) har en
struktur som kopplar till det ramverk som används inom FN:s utvecklingsarbete
kring miljöräkenskaper och naturkapital (UN System of Environmental-Economic
Accounts, SEEA 2003)39.
Det pågår många olika forsknings- och utvecklingsarbeten kring värderingsmetodik
och scenarioteknik: Europeiska miljöbyrån (EEA) utvecklar ett verktyg för beslutstöd, Quickscan40, som ska möjliggöra rumslig visualisering av framtida förändringar av markanvändningen. JRC and EEA genomför en utvärdering av metoder
lämpliga för värderingar på nationell och Europeisk nivå41. Inom FP7 VOLANTEprojektet utvecklas visioner för markanvändning i Europa till 2040 kopplade till
markanvändningsmodellering och utvärdering av ekosystemtjänster. JRC arbetar
med utveckling av ett integrerat modellverktyg som ska kunna koppla markanvändningsmodellering till förändringar av biologisk mångfald och förmåga att
leverera ekosystemtjänster.
Nationellt arbete
Bland de tretton nya etappmål för de svenska miljökvalitetsmålen som regeringen
fastställde april 2012 märks två med tydlig bäring på detta uppdrag:
-Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens, som innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013.
-Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster, vilket innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och
värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant
och skäligt.
I Sverige har en beskrivning utifrån befintlig kunskap av bland annat det samhällsekonomiska värdet av havets ekosystemtjänster gjorts för Östersjön och Västerhavet42.
39
https://unstats.un.org/unsd/envaccounting/seea.asp
40
QUICKScan: A pragmatic approach for bridging gaps in the science-policy interface; Manuel Winograd
(European Environment Agency), Marta Perez-Soba (ALTERRA), Peter Verweij (ALTERRA), Rob Knappen
(ALTERRA), LIAISE OPEN DAY, Bilbao, Spain, 14 March, 2012.
41
http://www.peer.eu/projects/press-project/
42
Naturvårdsverket 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.
Naturvårdsverket Rapport 5937.
21
Arbetet med Färdplan 2050 (mot ett koldioxidneutralt samhälle) har kontaktytor
mot målen för biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Det kan särskilt gälla
områdena bioenergi och vindkraft.
Miljömålsberedningen har i uppdrag43 att till 2014 ta fram en ”strategi för att uppnå
relevanta delar i generationsmålet och miljökvalitetsmålen kopplade till en långsiktigt hållbar markanvändning utifrån ett helhetsperspektiv”.
Implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen44 (ELC) ger nya
möjligheter, inte bara för arbetet med kulturmiljö och kulturarv, utan även för lokalt arbete med biologisk mångfald med koppling bland annat till planeringsprocesser. De projekt som har inletts i svenska biosfärområden är av särskilt intresse
för att testa det praktiska genomförandet lokalt. Arbetet länkar även till genomförandet av flera av Aichii-målen.
Det finns också mer konkreta tillämpningar i olika skalor där bevarande och stärkande av ekosystemtjänster ingår som en viktig del av arbetet med hållbar utveckling. Utvecklingsarbetet med marina samverkansplaner 45 och arbetet med biosfärområden46 är två exempel.
TEEB local47 är ett projekt drivs av fyra NGO (bl.a. Naturskyddsföreningen) i
Sverige, Danmark och Finland, med ekonomiskt stöd av Nordiska Ministerrådet.
Projektet syftar till att i tre kommuner, bl.a. Botkyrka i Sverige, testa TEEB:s handledning för lokala och regionala beslutsfattare kring ekosystemtjänster.
Det pågår omfattande forskning kring ekosystemtjänster och socioekonomiska
system och mer konkreta sätt att beskriva, värdera och arbeta med att bevara och
utveckla ekosystemtjänster bland annat vid Stockholm Resilience Centre, SLU,
Lunds Göteborgs och Umeå Universitet.
43
44
http://regeringen.se/content/1/c6/17/82/48/b815d16e.pdf
http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/heritage/Landscape/default_en.asp
45
Naturvårdsverket 2011. Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden - Projektrapport och
rekommendationer för vidare arbete. Naturvårdsverket Rapport 6471
46
Unescos Man and the Biosphere (MAB) Programme: http://www.unesco.org/new/en/naturalsciences/environment/ecological-sciences/man-and-biosphere-programme/
Biosfärområden. http://www.biosfaromrade.org/mab2009/
47
http://teeblocal.wordpress.com/
22
Indelning, urval och överväganden
Utvecklingsarbetet kring ekosystemtjänster sker såväl inom den akademiska världen som i mer praktisk tillämpning inom myndigheter, intresseorganisationer och
företag. Ämnets breda karaktär gör att kontaktytan mot skilda ämnesområden är
stor. Det innebär också att man närmar sig begreppet ekosystemtjänster från helt
skilda discipliner, med olika utgångspunkter och syften och delvis olika begreppsapparater. Sammansmältningen av begreppsapparater från skilda akademiska fält
ställer därmed en del frågor om språkbruk och betydelse.
Vi har under utredningsarbetet sökt jämföra och förstå hur olika författare använt
begreppen för att hitta tillämpningar som passar vårt uppdrag i svensk kontext. Ett
problem är att ekosystemtjänstbegreppet kan användas med olika syften och därmed kan delvis olika begreppsapparater behövas. T.ex. kan syftet att ge beslutsfattare en ökad förståelse för vårt beroende av ekosystemens strukturer, processer och
funktioner, som ett underlag i planerings- eller förvaltningssammanhang, skilja sig
markant från syftet att ge underlag till naturkapitals- eller gröna räkenskaper. Olika
syften kan också ge begrepp eller funktioner andra betydelser. Sålunda kan en och
samma ekosystemtjänst ge en direkt nytta ur en aspekt, samtidigt som den kan vara
indirekt stödjande eller reglerande ur andra aspekter. En annan vanlig benämning
på direkta tjänster är finala tjänster. Bakomliggande tjänster, som ibland kallas
intermediära, har vi valt att kalla indirekta.
Viktiga utgångspunkter
En grundläggande utgångspunkt för begreppet ekosystemtjänster är nyttoaspekten
ur ett antropocentriskt (människan sätts i centrum) perspektiv. Ekosystemtjänster
påverkar direkt eller indirekt människors välmående och därmed välfärd. I praktiken är överlappet mycket stort mot begrepp inom ekologin kring ekosystemens
strukturer, processer och funktioner då vi inte gör någon distinktion mellan människa och natur - vi är alla en del i ekosystemen.
Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är alltså
grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Både det faktum att
människors välbefinnande är beroende av naturens tjänster och den negativa påverkan som människor i sin tur har på naturen är fundamentala i analysen. Relationen
mellan naturen och människors välbefinnande brukar illustreras med en figur liknande figur 2.
Figur 2 Figuren visar hur människors välbefinnande är beroende av nyttigheter/varor som
produceras av ekosystemen och dess ekosystemtjänster. Figuren visar också hur människors
välbefinannde, direkt eller indirekt, kan påverkan ekosystemen.
23
En annan utgångspunkt är långsiktig hållbarhet utifrån Bruntlandskommissionens
definition48. Ekosystemen måste nyttjas för mänsklig välfärd, men på ett sätt som
inte riskerar kommande generationers möjligheter.
För att agera hållbart är det viktigt med en förståelse för (och värdering av) hela
kedjan och sambanden.
Ekosystem
Ett ekosystem kan definieras som ”ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och
mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en
funktionell enhet.”49. Teoretiskt kan ett ekosystem vara allt ifrån en muslort till att
omfatta hela biosfären. Viktiga använda begrepp är biom (eller storskaliga globala
ekosystem), ekosystem, biotoper eller naturtyper, samhällen, mikrohabitat, populationer etc. i en gradient från det storskaliga och alla komponenter omfattande till det
småskaliga och i delkompomenter uppdelade. Praktisk kan ekosystem, allt efter
syfte, också behöva studeras och förvaltas i olika skalor, från hällkar, sjöar eller
myrar till hela avrinningsområden där flera landskapstyper och ekosystem interagerar.
Varje ekosystem, oavsett hur man väljer att avgränsa, påverkar eller påverkas av
sin omgivning. Inom systemet påverkar de olika organismerna varandra, liksom de
både påverkar och påverkas av den fysiska miljön de lever i. En del av ekosystemen är strukturer som kan vara avgörande för enskilda arter eller hela system.
48
49
http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm nerladdat oktober 2012
Definition enligt artikel 2, Konventionen om biologisk mångfald.
24
Inom ekosystemen – och givetvis även mellan – verkar processer som kan vara av
mer eller mindre fysikalisk eller biologisk karaktär, och inom ekosystemen kan
strukturer eller arter också vara delar i funktioner av betydelse för hela systemet.
Urval av ekosystem
En del av uppdraget handlar om att peka ut viktiga ekosystem med utgångspunkt i
de tjänster de levererar. I Norden finns en indelning i naturgeografiska regioner.
Jord- och skogsbruket, kulturmiljövården m.fl. har sedan länge haft sinsemellan
olika regionala indelningssystem. Det svenska miljömålssystemet är till en del
indelat naturtypsvis med ett stort antal indikatorer för uppföljning. Art- och habitatdirektiven har naturtypsindelningar för Natura 2000 kopplade till lagstiftning
och uppföljningskrav. EUNIS är ett Europeiskt heltäckande system för klassificering och harmonisering av data för alla typer av habitat, såväl naturliga som artificiella.
MEA och TEEB har snarlika indelningar som till en del knyter an till gängse indelningar i biom eller storskaliga (globala) ekosystem. TEEB har vid revisionen nyligen gjort vissa förändringar i sitt indelningssystem. UK National Ecosystem Assessment har utgått ifrån MEA och TEEB men gjort en nationell anpassning.
Det finns med andra ord inget enkelt svar på frågan vilken ekosystemindelning som
är bäst utifrån ekosystemtjänstperspektivet.
Med tanke på ekosystembegreppets oklarhet vad gäller rumslig avgränsning och
storlek har vi antagit ett pragmatiskt förhållningssätt. Vad vi dock betraktat som
självklart är att oavsett indelningssystem så bör det finnas en hierarki inom systemet så att oavsett nivå, ska möjligheten finnas att aggregera uppåt respektive ytterligare finfördela nedåt i systemet.
Varje indelningssystem har sina för- och nackdelar. Efter jämförelse av de olika
systemen har vi valt att föreslå miljömålssystemets naturtypsindelning som grund.
Denna har stor likhet med indelningen i storskaliga ekosystem eller biom. Det finns
en uppenbar fördel i detta då det numera är ett väl inarbetat system, som inkluderar
övervakning och uppföljning och därmed redan har system för datafångst. De stora
likheterna mellan TEEB:s och i synnerhet UK NEA:s indelningssystem och miljömålssystemet ser vi som ett stöd för vårt resonemang. Olika underindelningar från
t.ex. N2000 kan relativt väl sorteras in under miljömålssystemets rubriker.
Ett urval miljökvalitetsmål
Av de svenska miljömålen är det följande som är av naturtyps- (eller biom) karaktär: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande
sjöar och vattendrag, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö. Vi har med den tid som stått till vårt förfogande inte
sett någon möjlighet att hantera samtliga berörda miljökvalitetsmål fullt ut. Storslagen fjällmiljö har behandlats översiktligt bl.a. eftersom detta mål inte kommer
25
att tas upp i Miljömålsberedningen markstrategi. Likaså är God Bebyggd Miljö
endast översiktligt genomgånget.
Målet Ett rikt växt- och djurliv, är liksom målet för grundvatten, tvärgående över
alla ekosystem och tas inte heller upp som ekosystem.
Ekosystemtjänst
Det finns många olika men snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst. Här
följer några olika definitioner på engelska:
 Ecosystem services are the conditions and processes through which natural ecosystems, and the species that make them up, sustain and fulfill
human life. They maintain biodiversity and the production of ecosystem
goods, such as seafood, forage timber, biomass fuels, natural fiber, and
many pharmaceuticals, industrial products and their precursors50
 Benets human populations derive, directly or indirectly, from ecosystem functions51
 The benefits people obtain from ecosystems52
 The aspects of ecosystems utilized (actively or passively) to produce
human well-being53
 The direct and indirect contributions of ecosystems to human well- being54
 Outputs from ecosystems for which people derive benefits55
 A result of ecosystem structures and processes that deliver things that,
when experienced or consumed by people, provide benefits that individuals and/or society values56.
Vi har i detta uppdrag anslutit oss till den definition som används av TEEB;
Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande
Defiitionen inbegriper processer och funktioner i ekosystemen och dess
arter vilka bidrar både till biologisk mångfald och produktionen av nyttig-
50
Daily, Gretchen (Ed) et al. (1997) Nature's Services: Societal Dependence On Natural Ecosystems,
Island Press
51
Costanza, R. m.fl. (1997) The value of the world’s ecosystem services and natural capital, Nature,
Vol. 387
52
MEA. (2005). Ecosystems and human well-being - Synthesis. Washington, DC.
53
Fisher, B., m.fl. (2008). Ecosystem services and economic theory: integration for policy-relevant
research. Ecological applications : a publication of the Ecological Society of America, 18(8), 2050-67.
54
55
56
TEEB (2010) Ecological and Economic Foundations, Earthscan
UK NEA (2011) Technical Report, http://uknea.unep-wcmc.org
CBD. (2011). Developing Ecosystem Service Indicators: Experiences and lessons learned from subglobal assessments and other initiatives.
26
heter/varor som t.ex. timmer, livsmedel och biologisk bekämpning av skadegörare.
Eftersom ekosystem förutsätter en levande (biotisk) komponent har vi valt att till
ekosystemtjänsterna inte räknat ”naturtjänster” som, huvudsakligen baseras på
system och processer av rent fysikalisk karaktär och som finns oberoende av ett
ekosystems biotiska delar. Exempel på abiotiska (icke-levande) faktorer är rent
fysiska strukturer som berggrund, mark och vatten. Även vattnets storregionala
kretslopp betraktar vi som i huvudsak en fysikaliskt betingad process som sker
oberoende av de levande organismerna. Till detta hör även de storskaliga vädersystemen som huvudsakligen drivs av fysikaliska processer. Av liknande skäl anser
vi att vattenkraft, en direkt effekt av tyngdkraften, ej ska ses som en ekosystemtjänst i detta uppdrag. De delar av vattnets kretslopp som sker inom eller mellan
närliggande ekosystem räknar vi däremot som ekosystemtjänster liksom den rening
av ytvatten som ekosystemen står för och ekosystemens inverkan på mikroklimat,
samt jordmånsbildande processer av mer eller mindre biotisk karaktär. Ytvattnet
och grundvatten är nära kopplade och för de ekosystemtjänster som handlar om
vatten görs ingen djupare analys om det menas yt- eller grundvatten.
Vi har också valt att inte räkna in sådant som brukar betraktas som icke förnybart,
även om det delvis kan betraktas som resultat av något historiskt ekosystem. Ett
exempel är mineral, bergarter och fossila bränslen som vi föreslår inte ska räknas
som ekosystemtjänster oavsett deras bildningshistorik.
Nyttjande av en del av ett ekosystem som inte inbegriper biotiska faktorer i
något led anses inte heller vara en ekosystemtjänst i detta uppdrag. Därför
bör, till exempel, möjligheten till transporter på land, till sjöss eller i luften
inte räknas som en ekosystemtjänst.
Dessa avgränsningar har dock inte följts av alla system för indelning av ekosystemtjänster57. Avgränsningarna ska inte tolkas som att de uteslutna tjänstetyperna och
deras bakomliggande processer saknar samhällsekonomisk betydelse. De i detta
uppdrag uteslutna ekosystemtjänsterna behöver beaktas på ett systematiskt sätt vid
beslutfattande, i naturresursräkenskaper m.m.
Ekosystemtjänster genereras av ekosystem och kan räknas som förnybara naturresurser. Dock kan överuttag av en ekosystemtjänst eller annan mänsklig påverkan
stressa ekosystemens underliggande funktioner och processer (som utgör ekosystemtjänsternas produktionsbas) så att ekosystemet förändras med följden att
vissa ekosystemtjänster inte längre kan produceras. Ekosystemens funktioner kan
57
Det system som legat till grund för förslaget i Bilaga 1, CICES, innefattade i tidigare versioner förnybar energi. I senaste versionen lämnar de öppet frågan om vattenförsörjning ska ingå eller ej.
27
också förändras av störningar som inte är av direkt mänsklig påverkan. I vissa fall
går förändringen av ett ekosystem så långt att det ursprungliga ekosystemet övergår
i ett annat tillstånd, så kallat ekosystemskifte som ofta är irreversibelt. Sådana
övergångar är svåra att förutse eftersom de ofta inträffar då något visst tröskelvärde
överskrids (till exempel halten av näringsämnen som tillförs en sjö) och skapar
oftast ett system som är mindre önskvärt ur biologisk och ekonomisk synvinkel. På
grund av detta har i vissa sammanhang ekosystemtjänster klassificerats som ickeförnybara naturresurser med förnybart resursflöde. Stor hänsyn bör därför tas till
hur ekosystemets sammansättning och tillstånd förvaltas för att inte riskera framtida produktion av ekosystemtjänster. Ekosystemens förmåga att tåla störningar
betecknas som resiliens och graden av resiliens beror bl.a. på hur stor biologisk
mångfald ett ekosystem har där mångfalden utgör en försäkring genom fler möjligheter att funktioner och processer kan upprätthållas efter en störning.
För att få ett hanterbart antal ekosystemtjänster har vi alltså använt oss av följande
avgränsningar:
* Processer av fysikalisk karaktär som vädersystem, vattnets storregionala kretslopp och vattenkraft ingår inte. Inte heller
* Icke-förnybara resurser som mineraler och fossila bränslen eller,
* Nyttjande som inte inbegriper biotiska faktorer, t.ex. transporter
I dagens samhälle är många ekosystem påverkade av människan i varierande
grad och vissa viktiga ekosystem är knutna till halvnaturliga kulturpåverkade landskap, till exempel naturbetesmarker som levererar flera viktiga
ekosystemtjänster. I de fall ett ekosystem modifieras för att maximera produktionen av ett fåtal ekosystemtjänster påverkas ofta utfallet av andra ekosystemtjänster som ett mer opåverkat system kunnat producera.
28
Ekosystemtjänster
Indirekta ekosystemtjänster,
Direkta ekosystem-
Nyttighet-
Värde
ekosystemens processer och
tjänster
er/varor
(består av varor +
funktioner
annat insatskaital






Primärproduktion
Näringsomsättning
Vattenförsörjning
Pollinering
Biologisk kontroll..
Matproduktion



spannmål
kött
grönsaker
Sätt att värdera

Monetärt €

kvantitativt +/
kvalitativt /
Figur 3 Figuren ska läsas från vänster där en kombination av grundläggande processer och
funktioner (indirekta ekosystemtjänster) leder till direkta ekosystemtjänster som kan kopplas till
nyttigheter/varor. Värdet kan bestå av en del genererad av ekosystemet och en del som
genereras av mänskligt insatskapital t.ex. maskiner inom jordbruket.
Indelning av ekosystemtjänster
Definitioner och klassificering
Ett antal frågeställningar kopplade till definition och klassificering av ekosystemtjänster har diskuterats. Det är uppenbart att det finns flertalet olika definitioner,
och att dessa ibland inte är direkt jämförbara. De flesta har dock Millenium Ecosystem Assessments indelning i försörjande (producerande), reglerande, stödjande
och kulturella tjänster som grund. Hur man kan organisera ekosystemtjänster i ett
klassificeringssystem är en fråga med många svar.
Utgångspunkten i denna rapport är att det inte finns något ”rätt” sätt att definiera
eller klassificera ekosystemtjänster. Beroende på syftet med analysen kan olika
definitioner och klassificeringssystem vara mer eller mindre ändamålsenliga. Fischer mfl.58 argumenterar för att sammanhanget ställer olika krav på hur man definierar och klassificerar ekosystemtjänster. Om syftet t.ex. är att öka kunskapen och
förståelsen hos en bred publik menar författarna att ett annat, mindre komplicerat,
klassificeringssystem bör användas än om syftet är att göra en samhällsekonomisk
värdering.
58
Fisher, B., Turner, R. K., & Morling, P. (2009). Defining and classifying ecosystem services for decision making. Ecological Economics, 68(3), 643-653.
29
Klassificering med CICES som utgångspunkt
I rapportens bilaga 1 presenteras en lista över ekosystemtjänster i Sverige. Listan
bygger i grunden på Europeiska miljöbyråns ansats om att skapa ett gemensamt
klassificeringssystem för ekosystemtjänster, CICES.59 Mindre ändringar har gjorts
där det ansetts relevant ur ett svenskt perspektiv. Justeringar har gjorts i de kulturella tjänsterna samt i någon mån placeringen i klass och underklass. Syftet var
ursprungligen som ett verktyg för statistik och räkenskaper. Därför är indelning
hierarktisk, till skillnad från t.ex. MEA och TEEB. Inom ramen för EU:s strategi
för biologisk mångfald60 har kommissionen angett att man har för avsikt att använda CICES för att hjälpa medlemsländerna att kartlägga och utvärdera statusen
på ekosystem och ekosystemtjänster (Target 2, action 5). Att använda en lista baserad på CICES antas öka jämförbarheten med andra medlemsländer.
Med det sagt finns också flertalet problem. Det mest uppenbara är att kategorin
stödjande61 ekosystemtjänster har uteslutits med motiveringen att ekosystemtjänster inom CICES endast avser den direkta (slutgiltiga/finala) varan eller tjänsten
som är till nytta för människor. De stödjande tjänsterna behandlas istället som underliggande strukturer, processer och funktioner som karaktäriserar ekosystem.
Enligt CICES blir dessa tjänster endast använda eller konsumerade som insatsvaror
till de direkta ekosystemtjänsterna, alltså på ett indirekt sätt snarare är direkt. Kunskapsbristen är fortfarande stor när det gäller de stödjande tjänsterna.
Ett övergripande syfte med ekosystemtjänstbegreppet och detta uppdrag har tolkats
vara att synliggöra ekosystemens samband och underliggande interaktioner som
sker för att skapa de ekosystemtjänster som människor drar nytta av. I vissa sammanhang62 har det diskuterats att betydelsen av stödjande ekosystemtjänster riskerar att undervärderas då de inte finns med i CICES klassificeringssystem. För att
morverka en sådan situation har ett antal stödjande ekosystemtjänster lyfts fram
vilka presenteras tillsammans med listan på ekosystemtjänster, se bilaga 1.
Direkta och indirekta ekosystemtjänster
För att underlätta samhällsekonomiska värderingar så har i denna rapport ett klassificeringssystem med indirekta- och direkta ekosystemtjänster samt nyttigheter (se
figur 3) använts. Det var efter MEA och deras indelning i stödjande-, försörjande-,
reglerande- och kulturella ekosystemtjänster som främst ekonomer argumenterade
för att indelningen riskerade att leda till dubbelräkning, och därmed underminera
59
60
61
62
Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), www.cices.eu
COM(2011) 244 final
supporting
Se t.ex. Paper prepared following consultation on CICES Version 4, September 2012, www.cices.eu
30
den ekonomiska analysen. 63 Genom att endast värdera den direkta ekosystemtjänsten, med samtidigt uppskatta tjänstens beroende av indirekta ekosystemtjänster,
undviks risken att dubbelräkna värdet. Att kunna koppla en direkt ekosystemtjänst
till en nyttighet är ytterligare en metodologisk utveckling som skett på området.64
Att tydligt skilja på indirekt- och direkt ekosystemtjänst samt de nyttigheter som de
ger upphov till skapar alltså bäst förutsättningar för en samhällsekonomisk analys
av ekosystemtjänster. Detta synsätt är inte alltid konsekvent med listan över ekosystemtjänster i denna rapport, dvs. ibland är det svårt att avgöra var som är en
direkt ekosystemtjänst och nyttighet i CICES-indelningen. I vissa fall kan en och
samma tjänst verka såväl indirekt som direkt. Exempelvis kan ekosystemtjänsten
erosionsskydd direkt skydda liv och hälsa, men också indirekt ha betydelse genom
att påverka ekosystemtjänster som livsmedel från odlade landväxter eller möjligheter till rekreationsaktiviteter.
Ett visst mått av flexibilitet är alltså nödvändigt, samtidigt som det är viktigt att
förstå de olika systemens fördelar och nackdelar. Det är också viktigt att vara tydlig
med vilken ansats man använder då man redogör för en analys av ekosystemtjänster.
Urval av ekosystemtjänster för närmare analys
Med utgångspunkt i den lista på ekosystemtjänster som tagits fram med CICES
indelning som underlag och genom att använda minst ett av nedanstående kriterier
har ett fåtal ekosystemtjänster valts ut:
* Stor ekonomisk betydelse
* Viktig för andra tjänster inom ekosystemet
* Karakteristisk för ekosystemet
Tabell 2. Utvalda ekosystemtjänster. Listan är en expertbedömning genomförd för detta uppdrag
och med stora osäkerheter. Den nedan presenterade tabellen är ett utdrag ur den mer omfattande ekosystemtjänstlistan i bilaga 1.
Försörjande
Kategori
Avdelning
Livsmedel
Vattenförsörjning
Ekosystemtjänst
Livsmedel från odlade landväxter
Livsmedel från tama landdjur
Livsmedel från vilda djur och växter
Livsmedel från odlade sötvattens- och marina
djur
Livsmedel från vilda sötvattens- och marina
djur
Dricksvatten
63
Se t.ex. Balmford, A. m.fl. (2008). The Economics of ecosystems and biodiversity: Scoping the Science, European Commission contract ENV/070307/2007/486089/ETU/B2Balmford
64
Se t.ex. UK Ecosystem Assessment, www.uknea.unep-wcmc.org/
Reglerande och upprätthållande
31
Biotiska råvaror
Bioenergi
Reglering av avfall
och föroreningar
Reglering av fysiska miljön
Reglering av biotisk miljö
Kulturella
Symboliska
Intellektuella/
upplevelsebaserade
Icke-drickbart vatten
Fiberråvara från växter
Bioenergi från skog
Utspädning, nedbrytning, remineralisering,
återcirkulation
Global klimatreglering
Lokal och regional klimat
reglering
Fluvial flödesreglering
Bullerreducering
Pollinering
Livsmiljö för ungstadier
Biologisk kontroll av skadegörare
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat
och genpooler
Landskapskaraktär - naturarv
Landskapskaraktär- kulturarv
Friluftsliv
Resurs för forskning
Estetiska värden
Hälsa
Påverkansfaktorer
Drivkrafter och påverkansfaktorer
Människors påverkan på ekosystemen beskrivs ofta med drivkrafter och påverkansfaktorer. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ.
En påverkansfaktor (direct driver of change) är något som har en direkt påverkan
på ekosystemets processer strukturer och funktioner, t.ex. habitatförlust, besprutning, olika typer av skördestrategi eller förlust av biologisk mångfald. En direkt
påverkan är i princip alltid mätbar på ekosystemnivå.
En drivkraft (indirect driver of change) kan representeras av stora samhällsförändringar som t.ex. demografiska, ekonomiska eller teknologiska förändringar som
ligger till grund för, och leder till påverkansfaktorerna.
Drivkrafter och påverkan är också delar av det av EEA utvecklade DPSIRsystemet, en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle
och miljö.
Driving force - aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem
Pressure - fysiska aktiviteter som orsakar problemet
State - tillståndet i miljön
32
Impact - konsekvenser av ett påverkat miljötillståndet
Response - samhällets åtgärder för att minska eller rätta till problem
Miljökvalitetsmålen kan ur detta perspektiv ses ha karaktären av inriktning mot
antingen D/P (”hotmålen”) eller S/I (”naturtypsmålen”). Förslag till åtgärder eller
styrmedel blir då exempel på R.
Vi har i första hand analyserat påverkansfaktorers effekter på olika ekosystemtjänster men även berört några drivkrafter. De påverkansfaktorer och drivkrafter vi
diskuterar är: (radikalt) ändrad markanvändning, modifierad markanvändning,
toxiska föreningar, eutrofiering, försurning och demografi.
Värdering av ekosystemtjänster
Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har.
Detta diskuteras också i den vetenskapliga litteraturen.65 Teoribildning om värde
och värdering finns inom flera vetenskapliga discipliner, t.ex. filosofi, sociologi.
Inom miljöstudier finns en lång tradition av att arbeta med andra metoder än de
ekonomiska.
Ekosystemens betydelse, eller värde, kan ses och tolkas på en rad olika sätt beroende på vetenskapliga, filosofiska eller kulturella utgångspunkter. En första distinktion kan göras mellan antropocentriska och inneboende värden. Ekosystem
och ekosystemtjänster genererar antropocentriska värden i den mån de bidrar till att
möta mänskliga, materiella och icke-materiella, behov. Inneboende värden refererar istället till att ekosystemen och dess arter har ett värde oavsett dess värde för
mäniskor. Att naturen har ett inneboende värde är ett ställningstagande som delas
av många. Ur ett praktiskt förvaltningsperspektiv är dock ett sådant synsätt svårt att
använda eftersom människor ställs inför beslutssituationer där avvägningar måste
göras på grund av knappa resurser.
I denna rapport används begreppet värde och värdering synonymt med värdebegreppet ur ett antropocentriskt perspektiv, dvs. ekosystemtjänsters bidrag till att
uppfylla mänskliga behov. Men även inom det antropocentriska värdeområdet
finns kontroverser. Utredningar som de senaste åren diskuterat begreppet värde och
värderingar i relation till ekosystem och ekosystemtjänster har entydigt argumenterat för att värdebegreppet måste kunna ses från olika perspektiv och kunskapsteoretiska skolor.66
65
Se t.ex. Dietz, T., Fitzgerald, A., & Shwom, R. (2005). Environmental Values. Annual Review of
Environment and Resources, 30(1), 335-372. doi:10.1146/annurev.energy.30.050504.144444
66
Se t.ex. MEA (2003), Ecosystems and Human Well-being – a framewotk for assessment, Washing-
ton DC, United States Environmental Protection Agency. (2009). Valuing the Protection of Ecological
Systems and Services. Gómez-Baggethun, E., de Groot, R. (2010). Natural capital and ecosystem
33
Ekonomisk värdering är ett sätt att värdera ekosystem och ekosystemtjänster som
under senare tid har uppmärksammats flitigt inom forskning och bland beslutsfattare.67 Den teoretiska grunden för sådana analyser är nationalekonomisk välfärdsteori. Det ekonomiska värdet erhålls genom att analysera människors faktiska beslut och beteende eller genom att via enkäter undersöka deras preferenser för olika
varor som ekosystemen bidrar till att skapa. Det är viktigt att påpeka att ekonomiska värden inte bara innefattar sådant som köps och säljs på marknaden, eller
som har en prislapp. Att skydda ett område genom bildandet av naturreservat, eller
vidta åtgärder för att skydda en hotad art, kan generera flera ekonomiska värden.
Till exempel kan människor finna ett stort värde av rekreation i området, eller i
möjligheten att kunna lämna över området till kommande generationer. Ekonomiska värden beskrivs ytterligare i kap 4.
En utgångspunkt för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster bör vara att det kan
göras mer eller mindre specifikt beroende på situationen och dataunderlaget. Det är
inte alltid meningsfullt att utrycka värdet av ekosystemtjänster i monetära termer
på grund av kunskapsbrist, vetenskapliga osäkerheter eller av sociala och etiska
skäl. Ett sätt att analysera värdet från ekosystemtjänster på olika detaljnivå är genom kvalitativ beskrivning, kvantitativ analys eller monetär värdering. Detta synsätt kan illustreras genom ”värderingspyramiden” i figur 4.
Figur 4. Värderingspyramiden visar att värdering kan göras på olika nivåer. Källa TEEB (2008)
Interim Report.
services: the ecological foundation of human society. In: R. E. Hester and R. M. Harrison (Eds.), Ec osystem services: Issues in Environmental Science and Technology 30, Royal Society of Chemistry,
Cambridge, pp. 118-145. & TEEB (2010) The Ecological and Economic Foundations
TEEB (2010) Mainstreaming the Economics of Nature, A synthesis of the approach, conclusions and
recommendations of TEEB
67
34
Ibland kan det räcka med att beskriva värdet av ekosystemtjänster kvalitativt. I
andra fall kan det göras kvantitativa analyser i lämpliga enheter t.ex. rening av
antal m3 vatten, eller antal besök till en nationalpark. Ett sista steg är att göra en
monetär värdering. Begränsningar i kunskap, både naturvetenskapliga och ekonomiska (människors preferenser), gör att inte alla ekosystemtjänster som kan uttryckas i monetära enheter. Kunskapsbrist kan även begränsa den kvantitativa analysen, och i viss mån, den kvalitativa beskrivningen.
Pyramiden i figur 4 visar att värderingar, på en grov nivå, kan göras på tre olika
nivåer. Den visar också hur monetär värdering är beroende av kunskap om de
biofysiska och ekonomiska förutsättningarna (kvantitativ analys) och en grundläggande förståelse för hur ekosystemen påverkar människors välbefinnande (kvalitativ beskrivning).
Varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt?
Hälsosamma och livskraftiga ekosystem är grunden för många ekosystemtjänster
och en förutsättning för ekonomisk aktivitet och i slutändan människors välbefinnande. Många ekosystem har dock, på grund av mänsklig påverkan, degraderats så
att viktiga ekosystemtjänster gått förlorade. Denna situation har uppstått därför att
många ekosystemtjänster, så som pollinering, vattenrening och upprätthållande av
livsmiljöer för biologisk mångfald är i hög grad s.k. kollektiva nyttigheter 68 som
systematiskt undervärderas i beslutsfattande eftersom deras fulla värden inte går att
realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända.69 Ekosystemen förvaltas
istället oftast med syftet att maximera andra typer av ekosystemtjänster, sådana
som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke.
Stora ekonomiska värden blir alltså inte beaktade i beslut om hur mark- eller vattenområden ska användas. I TEEB-rapporten menar man att naturens värden är
”osynliga” då viktiga samhällsbeslut fattas. Att värdera ekosystemtjänster kan därför bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna
genererar för samhället.
Man kan tänka sig tre breda kategorier som beskriver hur värdering av ekosystemtjänster kan användas i beslutsfattande:70
68
En kollektiv nyttighet är en vara eller tjänst som kännetecknas av icke-rivalitet och ickeexkluderbarhet. Icke-rivalitet medför att marknaden kan underskatta värdet av nyttigheten kraftigt,
eftersom många människor samtidigt kan ha nytta den, men marknaden bara speglar värdet hos en,
köparen. Icke exkluderbarhet innebär att ingen kan utestängas från att använda varan eller tjänsten. .
En marknadslösning leder i allmänshet till sub-optimal produktion av kollektiva nyttigheter.
69
MEA. (2005). Ecosystems and human well-being - Synthesis. Washington, DC. & TEEB (2010) Main
streaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of
TEEB.
70
Laurans, Y. et al. (2012) Actual use of ecosystem services valuation for decision-making: questioning
a literature blindspot, Journal of Environmental Management, Submitted
35
 Värdering inför beslutsfattande i specifika situationer
Denna kategori innefattar situationer där värdering kan vara en viktig input inför ett
specifikt beslut. Värdering är därför en del av en ex ante analys där olika alternativ
analyseras och jämförs.
Eftersom ekosystem producerar flera olika ekosystemtjänster samtidigt så innebär
olika sätt att förvalta ekosystem avvägningar. Nytta idag ska vägas mot kostnader i
framtiden eller nytta på en plats ska vägas mot kostnader någon annanstans. Här
kan värdering spela en viktig roll, inte minst i att identifiera och kartlägga olika
effekter som de olika alternativen medför. Det underlättar analysen om det finns
tydliga geografiska gränser för vilket område som ska analyseras. Det kan också
vara en fördel att engagera olika aktörer för att tydliggöra vilka som påverkas och
hur de påverkas. Kommunala översiktsplaner är t.ex. ett policybeslut där olika
ekosystemtjänstvärderingar kan utgöra ett beslutsunderlag för vilka områden som
ska skyddas från exploatering.

Värdering för beslutsfattande i allmänhet (informativ värdering)
Värdering inom denna kategori kan sägas vara inriktad på att påverka beslut indirekt. Ofta handlar det om att öka kunskapen hos beslutsfattare eller allmänheten om
människors beroende av naturen. Denna typ av värdering är därför oftast avsedd att
bidra till en diskussion eller påverka attityder.
En studie av Costanza et al. (1997) som värderade jordens alla ekosystem genom
benefit transfer-metoden är ett exempel som resulterat i mycket diskussion, inte
minst om studiens vetenskapliga relevans. De intensiva diskussionerna har i regel
åtminstone nått en bredare publik vilket kan anses vara ett gott resultat i sig. Andra
typer av värderingar inom denna kategori är sådana som är avsedda för att ingå i
olika typer av välfärdsmått som alternativ till vedertagna ekonomiska mått så som
bruttanationalprodukt (BNP).
 Värdering för att skapa nya (incitamentsbaserade) policyverktyg
Det argumenteras ofta för att marknadsbaserade policyinstrument är ett användbart
verktyg i kombination med andra mer konventionella bevarandeinstrument. Ett
marknadsbaserat policyinstrument innebär att marknadsliknande förhållanden gäller. Det kan exempelvis innebära att lantbrukare får ekonomisk ersättning från
staten för att vidta vissa åtgärder som förväntas gynna produktionen av vissa ekosystemtjänster. Ett sådant system finns redan idag inom landsbygdprogrammet
inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kallas miljöersättningar. Denna typ
av ekonomiskt stöd för bevarandeåtgärder har inom forskningen fått samlingsnamnet ”payments for ecosystem services” .71 Värdering av ekosystemtjänster kan
71
Betalning för ekosystemtjänster
36
också vara användbar för att analysera samhällsekonomiskt optimala nivåer för
normativa styrmedel.72
En annan typ av värdering inom denna kategori är fall då skadekompensation ska
beräknas utifrån ett intrång i naturen som påverkar vissa ekosystemtjänster. I båda
dessa fall, ekonomisk kompensation och skadekompensation, kan värdering av
ekosystemtjänster vara ett verktyg för att sätta rätt kompensationsnivåer. Vidare
syftar båda fallen också till att skapa incitament för agerande som ligger i linje med
ett hållbart nyttjande av ekosystemen och dess tjänster.
72
T.ex. kvantitativa regleringar, teknikregleringar m.m.
37
Ekonomisk värdering av den välfärd ekosystemtjänsterna genererar
Det här kapitlet beskriver det konceptuella ramverk som behövs för att underlätta
en ekonomisk värdering av de ekosystemtjänster som sammanställts. Just värdering av ekosystemtjänster är ett område som expanderat starkt de senaste decennierna. Medan MEA bidrog till att förbättra definitioner och indelningen av ekosystemtjänster utvecklade TEEB den praktiska tillämpningen av värdering av tjänsterna. Medan TEEBs arbete framför allt skedde på global nivå framställde Storbritannien 2011 en nationell värdering av ekosystemtjänster som involverade mer än
500 forskare från en rad olika discipliner73 . Värdena som rapporteras i den brittiska studien är väsentliga och visar på hur viktig miljön är för dagens välfärd i
Storbritannien och för att säkra en hållbar framtida ekonomi för landet. Värdet av
våtmarkers vattenreningsförmåga beräknades t.ex. uppgå till £ 1.5 miljarder per år,
pollineringstjänster till £430 miljoner per år och nyttan för människors hälsa av att
bo nära ett grönområde estimerades till £300 per person och år74.
Eftersom analysen i den här rapporten avser ekosystemtjänster inom Sveriges nationella gränser och den brittiska värderingen av ekosystemtjänster är den enda i sitt
slag eller som de själva uttrycker det ”bygger på de bästa tillgängliga bevisen, det
senaste mest uppdaterade konceptuella tänkandet och analytiska verktygen”, är den
ekonomiska delen i den här rapporten starkt inspirerad av den engelska studiens
framsteg.
Vad är det vi värderar?
Funktionerna och processerna i ekosystemen eller själva ekosystemorganisationen
eller strukturen bidrar till att skapa tjänster eller varor som människor drar nytta av.
Vid värdering görs skillnad mellan ekosystemtjänster och de varor som bidrar till
och har direkt påverkan på människans välfärd (livsmedel) som sedan kan värderas
monetärt eller med andra enheter. Varorna produceras ofta av ekosystemet i kombination med andra typer av kapital t.ex., mänskligt kapital, kunskap och maskiner.
Vidare är det viktigt att separera direkta och indirekta ekosystemtjänster eftersomt
endast de direkta tjänsterna kan summeras utan att dubbelräknas. Samma ekosystemtjänst kan emellertid generera flera olika varor för människan (översväm73
The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge
2011. http://uknea.unep-wcmc.org/
74
The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge
2011. http://uknea.unep-wcmc.org/
38
ningsskydd, dricksvatten och rekreation) som kan summeras. Samtidigt är skillnaden mellan vad som är en indirekt ekosystemtjänst och en direkt ekosystemtjänst
inte helt bestämd utan en funktion av användarens perspektiv. Som exempel kan
ekosystemtjänsten vattenreglering vara en direkt ekosystemtjänst för en person som
är intresserad av ett stabilt vattenflöde men en indirekt tjänst för någon som är
intresserad av rekreation. Det viktiga för en värdering är att förstå att endast de
direkta ekosystemtjänsterna är de som värderas men att dessa härstammar från eller
är en funktion av ekosystemfunktioner och processer som är indirekta ekosystemtjänster.
På grund av ekosystemens komplexitet och deras processer kan emellertid en rad
olika samband uppstå. Det finns därför flera olika sätt att förstå de direkta och de
indirekta tjänsterna. Om vi t.ex. ska analysera ekosystemtjänstens bidrag till produktionen av livsmedel kan vi kalla den direkta ekosystemtjänsten för livsmedelsproduktion eller helt enkelt grödor, fisk etc. Det viktiga är att vara överrens om var
gränsen går mellan den direkta ekosystemtjänsten och varan (som är till nytta för
människan) så att ekosystemtjänsten kan bevakas, förvaltas och hanteras så att den
kan fortsätta producera nytta75 . Hur ekosystemtjänsten används påverkar de processer och funktioner (indirekta ekosystemtjänster) som bidrar till att generera den
direkta ekosystemtjänsten men också andra närliggande direkta ekosystemtjänster.
Om träden används till timmer eller står kvar och utgör en blandad äldre skog påverkar bl.a. tillgången på bär, svamp skadereglerande insekter, stormskydd, rekreationsmöjligheter och kulturarv. Ibland är användningen av ekosystemtjänsten
därmed ”konkurrerande” d.v.s. användandet av en typ av vara som t.ex. timmer kan
innebära att en annan typ av vara uteblir eller förlorar värde t.ex. rekreation. I andra
fall bidrar samma ekosystem till flera varor samtidigt. T.ex. kan ju bevarandet av
skog skapa rekreationsmöjligheter, skade- och sjukdomsreglerandetjänster, bullerdämpning, stormskydd, bär, svamp, genetiska resurser samtidigt. När värdet av att
bevara skogen jämförs med att användas för timmerproduktion ska alla dessa värden tas med vilket beskrivs senare i ett ”totalt ekonomiskt värde”.
Ett viktigt skäl för att analytiskt hålla isär ”varor” från ekosystemtjänster är som
nämnts att även om ekosystemtjänster är oerhört viktiga för att skapa ”varor” är det
ibland fel att erlägga hela värdet av ”varan” till den motsvarande ekosystemtjänsten. För att ekosystemtjänsten fiberråvara från växter ska kunna realiseras måste
human- och annat kapital tillskjutas för att erhålla varan timmer. Det blir då inkorrekt att tillskriva hela värdet av timmer till ekosystemtjänsten eftersom en del av
75
Fisher, B. & Turner, R.K. (2008) Ecosystem services: classification for valuation. Biological Conservation,
141, 1167–1169. och
Fisher, B., et al.. (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for policy-relevant
research. Ecological Applications 18, 2050-2067
39
kapitalet kan användas till att skapa alternativa värden. På samma sätt ska inte
värdet på förädlade varor av trä t.ex. möbler heller räknas med eftersom det i så fall
resulterar i dubbelräkning.
Begreppet ”vara” står således för alla produkter och företeelse som ökar människans välfärd men är alltså inte värdet (nyttan av varan). Genom att särskilja begreppen ekosystemtjänst, vara och slutligen nytta/värde tydliggörs skillnaden mellan företeelsen som värderas (varan) och storleken på värdet (nyttan). Genom att
separera ”vara” och värdet av varan kan vi se att värdet av samma ”vara” beror på
sammanhanget och varierar över tid och rum. Rekreationsvärdet av två för övrigt
identiska skogar (om vi antar att det finns) kan t.ex. vara större i närheten av en stor
stad än långt ut på landsbygden eftersom efterfrågan är mindre där. Och rekreationsvärdet av en identisk skog i två identiska städer kan vara olika om det finns
andra alternativa skogar att besöka i den ena staden men inte i den andra. Dessutom
kan ju befolkningen i ena staden värdera rekreationsskog högre än vad de gör i den
andra staden. Det kan bero på att de är rikare eller har andra preferenser dvs att de
prioriterar rekreation i skog högre (eller lägre) då de väljer hur de använder sina
resurser. Folks preferenser påverkas i sin tur av många faktorer i komplexa samband, t.ex. utbildning, ålder, kultur och kön.
Varor behöver nödvändigtvis inte vara fysiska föremål som köps och säljs på en
marknad, även om de givetvis kan vara det. I detta sammanhang inkluderar de
också tjänster som köps och säljs på en marknad. Men begreppet ”vara” inkluderar
också välfärdsföreteelser som antingen delvis eller fullständigt skapas av ekosystemtjänster men som inte alls har något marknadspris t.ex. välfärd som erhålls
från att vandra i fjällen. Det är alltså ett brett begrepp som även innefattar immateriella företeelser som miljön inspirerar till inklusive andliga övningar och estetiska
värden.”
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att;
1) Den ekonomiska analysen fokuserar på de ”direkta tjänsterna” d.v.s. den sista
länken i kedjan av naturliga processer som bidrar till mänsklig välfärd.
2) Värdet av förändringen av en ekosystemtjänst är i termer av förändring av människans välfärd det skapar (vilket leder till att samma vara kan resultera i olika
nyttor beroende på sammanhang och plats).
3) Endast ekosystemtjänstens bidrag räknas när andra insatser som annat kapital
eller arbetskraft krävs.
Hur värderas ekosystemtjänster
En ekonomisk analys av ekosystemtjänster kräver en integrerad ekonomisk- och
ekologisk modellering. Det är svårt att värdera en ekosystemtjänst om de grundläggande sambanden som styr ekosystemtjänstens utbud (bidrag till varan) inte är
förstådda och integrerade i analysen. Det betyder att analysen också behöver omfatta spatiala variationer i den underliggande naturliga miljön och dessutom hur det
40
och annat påverkar efterfrågan av varan. En ekonomisk analys, till skillnad från en
finansiell analys, ska inkludera alla varor och tjänster som bidrar till människans
välfärd och som kan påverkas i en viss beslutssituation. Det betyder att analysen
inte bara innefattar beslut baserade på marknadspriser utan också beslut som är ett
resultat av sociala värderingar. Eftersom en stor andel av ekosystemtjänsterna är
kollektiva varor (inte marknadsvaror) kommer beslut som fattas uteslutande på
marknadsbaserade värden att undervärdera de olika ekosystemtjänsternas totala
bidrag och därmed inte vara samhällsekonomiskt optimala. Det betyder inte att en
monetär värdering alltid är nödvändig eller önskvärd. Olika typer av index som
sparade liv, sårbarhet eller t.ex. lycka kan användas som supplement beroende på
vilken typ av policyfråga som behandlas. Det viktiga är att undvika dubbelräkning.
Det viktiga är att inte dubbelräkna.
Figur 5 Struktur TEV
TEV
Användarvärden
Direkt
användar
värde
Icke- användarvärden
Indirekt
användarvärde
Optionsvärdet
Arvsvärde
Existensvärde
En sammanställning av de typer av värden som en ekonomisk analys åtminstone
ska omfatta finns i ramverket Totalt Ekonomiskt Värde (TEV) se fig 5. Ramverket
delar upp en beskrivning av värden som ekosystemtjänsterna genererar på ett annat
sätt än MEAs ramverk med försörjande-, reglerande-, kulturella- och stödjandetjänster. MEAs indelning syftar till att underlätta en sammanställning av typer av
ekosystemtjänster som ekosystemet levererar medan TEV förtydligar och delar in
dessa tjänster baserade på vilket sätt människan använder varorna som ekosystemen bidrar till att generera. Att åskådliggör varorna ekosystemtjänsten levererar
underlättar en värdering genom att tydliggöra vilken typ av värden vi vill ta fram
och därmed vilken värderingsmetod eller metod(er) som är mest fördelaktig att
använda. MEAs indelning och TEV kan på så sätt ses som komplement till
varandra.
41
Beskrivning av värden i TEV
Direkta användarvärden är den direkta användningen av ekosystemtjänsten och innefattar
så väl försörjande- som kulturella tjänster t.ex. virke och rekreation. Indirekta användarvärden är värden från reglerande processer som indirekt ”ger stöd och skyddar” mänskliga
aktiviteter. Det kan tex vara vattenreglering och borttagande av näringsämnen. Optionsvärden är det värde individerna tillskriver möjligheten till framtida konsumtion utöver
d(diskonterade) framtida användarvärdent.ex. värdet av att hålla möjligheten öppen att
kunna besöka en viss park senare. Options värde kan ses som ett försäkringsvärde. Kvasioptionsvärdet refererar till värdet av att skjuta upp ett beslut tills mer information finns
tillgänglig. Med tanke på osäkerheten i användandet av många ekosystem och risken för
oåterkalleliga beslut kan det här vara ett viktigt värde. Icke-användarvärden är associerade
med de nyttor som uppkommer bara genom vetskapen om att ett särskilt ekosystems funktioner upprätthålls. Dessa kan delas in i altruistiska värden (vetskapen om att andra kan njuta
av tjänsten), existensvärden (vetskapen om att tjänsten existerar) och ”arvsvärden” (vetskapen om att tjänsten kan lämnas över till kommande generationer). När man ska uppskatta dessa värden används olika värderingsmetoder. Ju längre åt höger man rör sig i Fig 5
desto svårare är det att uppskatta värdet.
Ekonomiska analyser kan grovt delas in i två typer av analyser; ”hållbarhetsanalyser” som vanligtvis analyserar naturtillgångars ”lager” (stockar) och ”projektanalyser” som vanligtvis försöker värdera flödet av ekosystemtjänster från samma
naturtillgång. För att genomföra hållbarhetsanalyser krävs kunskap och förståelse
om storleken på naturresursens lager, graden av uttag eller förstörelse av resursen
eller systemet och eventuella tröskeleffekter. Den här typen av både naturvetenskaplig och samhällelig information är ofta bristfällig. Defra (2011) begränsar sig
till att värdera flöden från ekosystemtjänster 76. De motiverar detta med att flödesberäkningar är helt acceptabla så länge som uttaget eller påverkan håller sig innanför tröskelvärdet bortom vilket lagret och därmed det hållbara flödet kollapsar.
T.o.m. när inte det är fallet kan analyser av flödet vara helt acceptabla givet att
värdet som används återspeglar flödets långsiktiga samhällsnytta där alltså även
värdet av att urholka resursen eller systemet (skuggpriser) finns med. Förmågan att
ekonomiskt värdera ”lager” bör utvecklas eftersom det är nödvändigt för att försäkra att viktiga pågående och framtida flöden är hållbara. Även om det finns teoretiska och metodologiska lösningar så är kunskapen om storleken på lagren och
hur de påverkas av förändrat uttag eller utarmas otillräcklig och ibland obefintlig,
man vet väldigt lite om stockars tröskelnivåer. Detta kräver multidisciplinärt samarbete.
Vi nämnde tidigare att två identiska varor (två skogar) som är placerade olika långt
från en stad kan ha olika värden. Eller att identiska skogar placerade på samma
76
The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEP-WCMC, Cambridge
2011. http://uknea.unep-wcmc.org/
42
avstånd från två identiska städer också kan ha olika värden baserat på att det runt
en av städerna finns mängder av liknande skogar att besöka (substitutplatser). Värdet är alltså beroende av människans efterfrågan av varan som i sin tur styrs av en
mängd faktorer som t.ex. tillgång på varan. Efterfrågan kan uttryckas med hjälp av
efterfrågekurvor. Dessa är kurvor över marginalnyttan vilket är essentiellt när vi
ska formalisera och kvantifiera den roll som ekosystemtjänster har i att skapa välfärd för människan. Marginalitet i det här sammanhanget betyder att värdet av en
speciell ekosystemtjänst (oavsett vilken enhet vi mäter det i) är en funktion av
(små) förändringar i flödet av den ekosystemtjänsten. Om det t.ex. finns ett överflöd av träd (direkt ekosystemtjänst) som kan användas till ved (vara) och efterfrågan är liten är vår vilja att betala för ytterligare en enhet ved liten. Om antal träd
minskade och vi hade brist på energi skulle värdet öka. Att förstå hur värdet ändras
med förändringar av flödet är viktigt för att göra ekosystemtjänstperspektivet relevant för beslutsfattare därför att det är på marginalen som politiska och ekonomiska
beslut fattas77. Alternativet att beräkna det totala värdet av skogen är t.ex. inte användbart för att informera politiker och beslutsfattare78. Det ska dock nämnas att
samtidigt som vikten av att visa på att det ekonomiska värdet är en funktion av
marginella förändringar ständigt poängteras så är det få värderingsstudier som i
praktiken gör det 79 80 Det är inte alltid tydligt hur man ska kvantifiera marginella
förändringar för komplexa system som ekosystem (Turner et. al. 1998).
Enligt Fisher et al. (2008) behöver två saker förtydligas innan en analys av marginalvärden görs81. För det första måste storleken vara meningsful. Det är varken
meningsfullt eller rätt att använda all världens skog som ” nästa enhet”. När man
sätter ett värde på hela världens skog så antar man att den nästa enhet som går förlorad är all skog på jorden. På samma sätt är det t.ex. inte meningsfullt att beräkna
det totala värdet av vatten eftersom vatten är helt vitalt för mänskligt liv. Det är
77
Fisher, B. & Turner, R.K. (2008) Ecosystem services: classification for valuation. Biological Conser-
vation, 141, 1167–1169.
Fisher, B. et.al, (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for policy-relevant research. Ecological Applications 18, 2050-2067.
78
Bockstael N.E. Freeman A.M.III, Kopp R. J, Portney P.R. , Smith V. K. (2000) On measuring economic values for nature. Envrionmental Science and Technology 34 1384-1389.
79
Balmford A. Bruner A. Cooper P. Constanza R. Farber S. Green R.E. Jenkins M Jefferis P. Jessamy
V. MadeenJ. Munro K, Myers N. , Naeem S., Paavola J., Rayment M.,Rosendo S., Roughgarden
J.,Trumper K.,Turner R.k. (2002) Economic reasons for conserving wild nature. Science 297, 950953.,
80
Turner R.K, Paavola J. Cooper P. Farber S. Jessamy V. Georgiou S. (2003) Valuing Nature: Lessons
learned and future research directions. Ecological Economics, 46, 492-510.
81
Fisher, B., Turner, K., Zylstra, M., Brouwer, R., de Groot, R., Farber, S., Ferraro, P., Green, R.,
Hadley, D., Harlow, J., Jefferiss, P., Kirkby, C., Morling, P., Mowatt, S., Naidoo, R., Paavola, J., Strassburg, B., Yu, D., and Balmford, A. (2008). Ecosystemservices and economic theory: Integration for
policy-relevant
research. Ecological Applications 18, 2050-2067.
43
troligtvis inte heller användbart ur policysynpunkt. Mindre förändringar i vattentillgången är dock intressant att analysera. Ett bra riktmärke för ”nästa enhet” är att
fundera på storleken för det geografiska område som ett politiskt beslut kan fattas
för. För ett beslut som angår en global vara som t.ex. klimatreglering är troligtvis
de nationella gränserna den geografiska storlek som bör analyseras. För andra typer
av varor kan ett landskap eller ett avrinningsområde vara den bästa geografiska
begränsningen. För det andra antar analyser av marginalvärden att reaktionen på
ekosystemet från den förändring man analyserar inte resulterar i ett stort hopp i
produktionen av ekosystemtjänsten, d.v.s. det antas att man håller sig utanför tröskelvärdena. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom den vetenskapliga kunskapen om var dessa tröskelvärden finns är liten. Om dessa två kriterier är uppfyllda
anser Fisher et. al att analyser av marginalvärden är meningsfulla och korrekta.
Defra (2011) går här längre och anser att marginalvärden är meningsfulla även
utanför tröskelvärdets gränser givet att värdet som används återspeglar flödets
långsiktiga samhällsnytta, dvs. skuggpriserna inkluderas82.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns begränsningar i de nationalekonomiska
metodernas ekonomers förmåga at fånga hela värdet som kopplas till ekosystemtjänsterna när endast flödet av tjänster för ett helt system värderas. Det resulterar då
ofta i en undervärdering83. Dessutom finns det värden som kan vara svåra att
fånga. Ett värde som inte omfattas av TEV ramverket är naturens ”inneboende
värde”84 vilket hänvisar till att miljön och naturen har ett värde i sig själv även om
det inte påverkar människans välfärd. Det är ett etiskt ställningstagande som inte
ska inte förväxlas med options-, existens- och arvsvärdet som kan vara svåra att
värdera men som är av betydelse för många människors välbefinnande. Existensvärdet definieras som beskrivits tidigare som värdet för en individ att veta att ekosystemtjänsten finns utan att använda den. I Defra (2011) görs ett försök att fånga
”shared values” som avser ”delade värden” som samhället sätter på naturen. Det är
inte är direkt observerbart i människans individuella beteende men kan dock vara
viktigt för många människor85.
Sammanfattningsvis kan man säga att för att värdera en ekosystemtjänst (vara)
krävs;
82
Se kaptiel 22 I The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEPWCMC, Cambridge 2011. http://uknea.unep-wcmc.org/
83
Se t.ex Turner R.K, Paavola J. Cooper P. Farber S. Jessamy V. Georgiou S. (2003) Valuing Nature:
Lessons learned and future research directions. Ecological Economics, 46, 492-510 och Gren I-M.
Folke C, Turner K. Bateman I. (1994) Primary and secondary values of wetland ecosystems. Environment and Resource economics 4:55-74.
84
”Intrinsic value” på engelska
85
Sekapitel 24 The UK National Ecosystem Assessment: Synthesis of the Key Findings. UNEPWCMC, Cambridge 2011. http://uknea.unep-wcmc.org/ för ytterligar information.
44
1) Förståelse för hur utbudet av varan (effekterna mäts i någon enhet t.ex. ton
CO2, hektar, kg etc.) ändras givet förändringar i miljön, politiska beslut eller samhällstrender.
2) Robusta och tillförlitliga beräkningar av marginalvärdet av varan vars utbud ändras
3) Kunskap om hur 2) förändras då 1) förändras.
Punkt 3) handlar om att för många varor och tjänster ändras marginalvärdena med
den totala storleken på ”lagret”.
Hittills har vi antagit att värden (kostnader och nyttor) infaller i nutid. Så är ju inte
alltid fallet. En del av den välfärd vi njuter av idag resulterar i kostnader som inträffar i framtiden (t.ex. klimatpåverkan) och investeringar vi gör idag kanske
kommer till nytta längre fram i tiden. Detta leder oss till en diskussion om hur man
värderar effekter över tiden. Ett sätt att hantera detta är diskontering. Diskontering
är det sätt på vilket ekonomiska analyser reflekterar individers tidspreferenser genom att justera framtida kostnader och nyttor till vad de är värda i nuläget. I regel
värderas kostnader och nyttor lägre ju längre i framtiden kostnaden eller nyttan
inträffar. Förenklat betyder det att vi värderar nyttor och kostnader högre idag än
senare. Både hur detta görs och med vilken storlek kostnader och nyttor bör diskonteras har under väldigt lång tid varit omdebatterat. En viktig aspekt i debatten är
om valet av diskonteringsgrad endast ska baseras på preferenser för framtiden som
syns i människors faktiska beteende idag, eller om det är möjligt att inkludera moraliska värderingar t.ex. baserade på rättvisa mellan generationer. På grund av klimatforskningen har diskonteringsdebatten delvis tagit en ny vändning. Det beror på
att växthuseffekten kan resultera i en icke-marginell effekt som leder till att vår
utvecklingspotential försämras och konsumtionen går ner 86 . Detta har lett till utvecklandet av en tidsberoende diskonteringsgrad där nyttor och kostnader som
ligger lång fram i tiden har lägre diskonteringsränta (ges mer tyngd i nuvärdet) än
närbelägna nyttor och kostnader.
Metoder för ekonomisk värdering
Värden som illusteras i TEV erhålls för det mesta genom att använda metoder baserade på enskilda individers preferenser (eller ibland hushåll). Det finns en rad
olika metoder för ekonomisk värdering av ekosystemtjänster och de har genomgått
en stor utveckling de senaste åren. Det råder dock inte koncensus om pålitligheten
av alla värderingsmetoder. Ett omtvistat värde är t.ex. existensvärdet d.v.s. välfärden som människor upplever av att bara veta att ett ekosystem och dess komponenter finns och kommer att finnas utan att själva ha någon ambition av att använda
eller uppleva det.
86
Hoel M., Sterner T. (2007) Discounting and Relative Prices. Climate Change 84, 265-280.
45
De ekonomiska värderingsmetoderna kan delas in i två huvudgrupper; metoder
baserade på faktiskt marknadsbeteende87 och scenariometoder88.89 Metoder baserade på faktiskt marknadsbeteende går som namnet indikerar ut på att man använder sig av befintliga kopplingar mellan ekosystemtjänster och en eller flera varor
som redan är prissatta på en marknad. Med hjälp av priset på t.ex. fiskekort kan
värdet av fritidsfiske uppskattas. Med hjälp av metoder baserade på faktiskt marknadsbeteende kan endast användarvärden fångas. En ytterligare begränsning är att
det är bara vissa typer av användarvärden de kan mäta. Användarvärden som kännetecknas av icke-rivalitet eller icke-utestängbarhet (kollektiva nyttigheter), eller
som är i hög grad indirekta kan vara mer eller mindre omöjliga att skatta värdet av
med dessa metoder. En fördel med metoderna är att de grundas på faktiskt beteende, vad folk i verkligheten har valt att konsumera. Detta kan användas för att
skatta deras värderingar. Användarvärden finns för försörjande, reglerande och
kulturella tjänster.
Den andra huvudgruppen utgörs av scenariometoder. Här försöker man istället med
hjälp av direkta frågor till människor uppskatta värdet av olika ekosystemtjänster.
Genom scenariometoderna kan man även försöka uppskatta värdet på ickeanvändarvärden som arvsvärdet och existensvärdet. Att genomföra en scenariostudie är ofta komplext och resurskrävande. Nedan ges en kort beskrivning av metoder att värdera ekosystemtjänster med.
För vissa ekosystemtjänster vars varor finns representerade på riktiga marknader,
exempelvis timmer, fisk och bär kan det ekonomiska värdet för dessa tjänster beräknas med hjälp av marknadsvärden. Hänsyn måste dock tas till eventuella snedvridningar på marknaden pga. skatter, subventioner eller andra prisregleringar.
För ekosystemtjänster som fungerar som insatsvaror till marknadsvaror som t.ex.
livsmedel är produktionsfunktionsmetoden ett bra alternativ. Målet med produktionsfunktionsmetoden är att skatta en produktionsfunktion där ekosystemtjänsten
ingår som en av flera produktionsfaktorer tillsammans med t.ex. maskiner, arbetskraft och expertis. För detta krävs ofta detaljerad kunskap om naturvetenskapliga
förhållanden, när det gäller livmedel t.ex. kunskap om agronomiska faktorer som
påverkar produktionen.
I tabell 3 görs en sammanställning av metoder som kan användas för olika typer av
ekosystemtjänster och metodernas styrkor respektive svagheter.
87
88
89
Revealed Preferences på engelska.
Stated preferences på engelska.
Ibland benämns de indirekta och direkta metoder
46
Tabell 3 Sammanställning av ekonomiska värderingsmetoder för olika typer av ekosystemtjänster.
Värderingsmetod
Försörjande
Marknadspriser
Del av TEV Typ
som fångas av
EST
Direkta och
indirekta
användar
värden
Direkta och
indirekta
användar
värden
Produktinosfunktionsinrikatade
metoder
Indirekta
användar
värden
Hedoniska
metoder
Indirekta
användar
värden och
Ickeanvändarvärden
Reglerande
Kulturella
Försörjande
Reglerande
Reglerande
Undvika skadekostnad
Ekosystemtjänst som
värderas
De som köps
och säljs på en
marknad, timmer, fisk, genetisk information
Exempel inkluderar
mänskligt
skapade stormskydd eller när
kostnader för
vatten rening
används som
proxy för värdet av vatten
föroreningar
Tjänster som
fungerar som
”input” till
marknads
baserade produkter t.ex
effekten på luft
eller vatten
kvalité på
jordbruksproduktion
eller virkesproduktion.
Ekosystemtjänster som
bidrar til l luft
kvalité, naturvärden, undviker buller etc.
Bra med
metoden
Metodens
begränsningar
Marknadsdata finns
tillgänglig
och är pålitlig.
Begränsad till
ekosystemtjänster som
finns på en
marknad
Marknadsdata finns
tillgänglig
och är pålitlig.
Lätt att övervärdera det
faktiska värdet
Marknadsdata finns
tillgänglig
och är pålitlig.
Informations
krävande och
data om förändringar av
tjänster och
påverkan på
produktionen
saknas ofta.
Baserat på
marknadsdata så relativt robust.
Informationskrävande och
begränsat till
tjänster som
relaterar till
fastigheter
Random utility model
(RUM)
Direkt och
indirekta
användar
värden
Betalningsviljestudier (CVM)
Användar
och ickeanvändar
värden
Choice modeling
Användar
och ickeanvändarvärden
Kulturella
Direkta och
indirekta
användar
värden
Alla ekosystemtjänst-er
som bidrar till
rekreations
aktiviteter
Baseras på
observerat
beteende
Alla ekosystemtjänster
som bidrar till
rekreationsaktiviteter
Alla ekosystemtjänster
förutom biologisk mångfald
Baseras på
observerat
beteende
Försöjande
Reglerande
Resekostnads
metoden
Kulturella
47
Försörjande
Reglerande
Alla ekosystemjtänster
Förmåga att
fånga både
användar och
ickeanvändar
värden. Genomgått stor
utveckling.
Förmåga att
fånga både
användar och
icke användar- värden.
Driver den
kognitiva
delen framåt.
Begränsat till
rekreationstjänster. Begränsat när
besökare besöker flera
destinationer.
Begränsat till
användarvärden
Hypotetisk
metod och
förekommer
flera bias.
Samma som
CVM.
Metoder för att värdera ekosystemtjänster utvecklas ständigt vilket också leder till
att vissa metoder ”försvinner” eller tillämpas i mindre utsträckning. En metod som
Defra (2011) t.ex. tar avstånd från är att använda ersättningskostnad som proxy för
värdet av ekosystemtjänster. Anledningen till det är att man anser att ”ersättningsvaran” sällan är ett bra substitut till ekosystemtjänsten som ska värderas.
Ett värde som är svårt att värdera är existensvärdet av biologisk mångfald, dvs.
värdet av att veta att biologisk mångfald finns utan att förvänta sig att någonsin
direkt eller indirekt att använda och uppleva det själv. En stor anledning till att det
är svårt att värdera är att många människor helt enkelt inte förstår vad biologisk
mångfald är. För att kunna värderas måste människor veta vad det är för ”vara” de
värderar. I situationer där det går att omvandla biologisk mångfald till en ”vara”
t.ex. bevarandet av en enskild art som blåvalar eller pandor eller öppna odlingslandskap är det tillsynes relativt enkelt att värdera. Frågan är om det kan kallas
mångfald när endast enskilda men dock utrotningshotade arter värderas? När det
48
gäller mångfaldens bidrag till produktionen av andra tjänster och dess resiliensvärde (förmågan att stå emot störningar) borde det vara lättare att värdera men
komplexiteten i hur olika funktioner och processer hänger samman försvårar även
detta. Ofta uppmuntras då till att anamma försiktighetsprincipen och använda ”safe
minimum standards”.
Problemet med att värdera biologisk mångfald men även många andra ekosystemtjänster består till stor del på vetenskapliga kunskapsluckor om hur tjänsterna relaterar till produktionen av en vara. Bristen på vetenskaplig kunskap försvårar också
förmågan att sätta värde på systemens resiliens eller inkludera ickelinjära samband
som tröskelvärden och s.k. ”tipping points”.
Värdering, som nämnts innan, behöver alltså koppla förändringar i ekosystemtjänsten till förändringar i välfärd. Att mäta förändringar i välfärd kan vara både dyrt
och tidskrävande. In linje med detta har det utvecklats indikatorsystem som strävar
efter att utveckla konkreta och specifika indikatorer som kopplar till välfärdsförändringar. Det ska dock påpekas att det är skillnad på att mäta förändringar och hur
dessa förändringar värderas. Federal Office for the Environment (FOEN) i Schweiz
utvecklade 2011 ett konceptuellt ramverk för hur den här typen av indikatorer för
direkta ekosystemtjänster kan utvecklas. Inledningsvis kategoriseras och konkretiseras ekosystemtjänsten så att det bestäms att det verkligen är en direkt ekosystemtjänst (inte indirekt). Sedan dras en indikatorprofil upp gnom att ställa sex nyckelfrågor. Den första frågan går ut på att hitta grunden för ekosystemtjänsten i.e. de
komponenter i naturen som genererar varorna t.ex. den naturmiljö som skapar möjligheter för rekreation eller de träd som dämpar buller. I andra hand undersöks om
det är utbudet eller efterfrågan på varan som ska mätas. Märk att utbud som inte
efterfrågas inte heller resulterar inte i något värde. Det tredje steget innebär att
kontrollera kopplingen till välfärd. Indikatorn ska kunna tolkas utan tvetydligheter.
Det fjärde steget utgår därför från devisen “mer är bättre” vilket betyder att ett
högre indikatorvärde likställs med en ökning av varan som genereras av ekosystemtjänsten90. Den femte frågan handlar om den spatiala variabiliteten och den
sjätte om indikatorn resulterar i ett ”flödesvärde” (nyttobidrag per år) hellre än ett
lagervärde (potentialen att generera varor och tjänster).
En alldeles nypublicerad rapport från Nordisk aministerrådet undersöker på samma
sätt möjligheten att använda indikatorer91.
90
Välfärdsekonomiskt betyder det att, givet att allt annat är oförändrat, finns ett monotonskt (?svenska
för monotonically?) ökande men inte nödvändigtvis linjärt samband mellan indikator och välfärd.
91
Kettunen M, Vihervaara P. Kinnunen S. D´AmatoD., Badura T. Argimon M.,ten Brink P., (2012)
synthesis in the context of the The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB) Norden. Nordic
Council of Ministers.
49
Skog
Miljökvalitetsmålet Levande skogar:
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som
den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Skogsekosystemen täcker cirka två tredjedelar av den svenska landarealen92. De
har haft en dominerande roll alltsedan istidens slut, men såväl areal, artsammanssättning som struktur har varierat kraftigt. I södra Sverige innebar jordbrukets intåg
och successiva utbredning att skogsarealen minskade och att kvarvarande skog blev
utglesad genom svedjebruk, kreatursbete och vedtäkt, en process som gick i vågor
men som kulminerade i mitten på 1800-talet. Även gruvnäringen bidrog starkt till
minskningen i vissa bygder, genom behov av träkol till fr.a. masugnar. Även i
norra Sverige (Nordvästra Dalarna och Norrland) fanns en motsvarande påverkan
från jordbruket i många bygder (se också kap 6), och även från samernas på tamrenhållning baserade ekonomi. Men påverkan var svagare och mera fläckvis, och
stora delar av området var före skogsbruksnäringens expansion under andra halvan
av 1800-talet dominerat av vad som idag skulle kallas naturskogar.
Dessa boreala naturskogar lika väl som sina tidigare försvunna sydsvenska motsvarigheter var ingalunda de homogent täta och mörka pelarsalar av jätteträd som de
ofta framställs som i populärlitteraturen - tänk Tolkiens Mörkmården. Sådana bestånd kan ha funnits (och finns) lokalt, men var inte generellt dominerande. Framför allt de barrträdsdominerade skogarna brann i allmänhet med kortare eller längre
intervall, efter blixtnedslag eller pga. människans avsiktliga eller oavsiktliga
påtändning. Undantag var mindre fuktiga områden eller ”öar” av skog på riktiga
öar eller i våtmarker dit bränder hade svårt att sprida sig (s.k. brandrefugier) samt
områden med fuktigt och svalt sommarklimat, exempelvis många fjällnära skogar.
Även södra Sveriges ädellövskogar brann mera sällan eller aldrig. Bränderna dödade vanligtvis all gran samt en del av tallarna, vilket öppnade för uppslag av lövträd som björk och ask, och senare även ny generation barrträd. Detta innebar att
skogen kom att bestå av en mosaik av områden med olika tid sedan senaste brand
och med varierande inslag av löv- och barrträd och fr a beträffande tall en mycket
blandad ålderssammansättning av trädindivid som överlevt olika många bränder.
Men såväl dessa skogar såväl som de som sällan eller aldrig brann präglades av att
enstaka träd eller mindre område av träd dödades av stormfällning, insekt- och
svampangrepp, bävergnag osv. och skapade luckor för nya träd att komma upp, s.k.
gapdynamik.
92
Skogsdata 2011. Sveriges officiella statistik. Institutionen för skoglig resurshushållning, 2011.
50
Den mosaik av olikåldriga bestånd som det moderna kalhyggesskogsbruket skapar
påminner delvis om det landskap som en naturlig brandregim i en boreal skog
skapar, men det är också mycket stora skillnader. Någon egentlig analog till brandrefugier och brandtåliga gammeltallar saknas, varför den skogliga kontinuiteten
bryts. Skogsbeståndens åldersstruktur är mycket homogenare och de avverkas innan träden når hög ålder. Detta minskar förekomsten av grov död ved och undertrycker gapdynamiken. Genom markberedningsåtgärder, plantering och ibland
gödsling skapas täta bestånd av önskade arter (framför allt gran och tall, i delar av
Norrland även contortatall, som jämfört med vanligt tall växer snabbare och har
tätare krona) medan röjning samtidigt minskar inslaget av mindre önskavärda träd,
ofta lövträdsarter. Efter att miljömålet i lagstiftningen jämställdes med produktionsmålet 1993 har vissa åtgärder skett för motverka dessa effekter, genom
lagstadgade miljöhänsyn vid slutavverkning, rådgivning och konsumentdrivna
styrsystem såsom certifiering. Initiativ för att bedriva skogsbruk utan kalvverkning
(s.k. kontinuitetsskogsbruk) har också tagits.
Det viktigaste strukturella särdraget med skogsekosystemen är den omfattande,
fleråriga (perenna) tredimensionella struktur av levande och död biomassa som
byggs upp av trädskiktet. Denna struktur har en fundamental påverkan på
mikroklimatet, bland annat genom att
(1) Dämpa vinden; (2) Jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt, (3)
Minska evaporation och transpiration från mark- och markvegetation (4) hindra en
del av nederbörden att nå marken, (5), vintertid ge ett pålitligare, jämnare fördelar
och luftigare snötäcke än i ett öppet landskap. Detta har bl.a. effekten att skydda
många marklevande djur för extrem kyla samt mot predatorer.
Trädskiktets perenna karaktär – undantagandes ovan nämnda episoder av bränder
och större stormfällen – skapar också en stor stabilitet år från år hos den komponent i ekosystemet som är den dominerande primärproducenten, dvs. uppbindare av
biomassa genom fotosyntes. (Jämför med ett pelagisk marint ekosystem, där de
dominerande primärproducenterna är växtplankton med livslängder på högst några
veckor och där olika arter kan dominera algblomningarna olika år.) Detta bidrar till
skogsekosystemets resiliens.
Den utvecklade tredimensionella strukturen, med knoppar, lövverk, fina grenar,
grövre grenar, stammar av olika grovlek osv. skapar också en stor diversitet av
stabila mikrohabitat vilka i sin tur utgör underlag för en stor artdiveristet.
51
Fig 6 (Källa Kompendium av Göran Petersson, Professor i Kemisk Miljövenskap, Kemi- och
Bioteknik, Chalmers, 2008. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/72641.pdf.)
Den biomekaniska förutsättningen för denna tredimensionella perenna struktur är
veden med dess höga innehåll av cellulosa- och ligninfibrer, varav merparten består
av sedan länge döda celler. Detta skapar en näringsväv och ett energiflöde i skogsekosystemet som fundamentalt skiljer sig från det i ett ekosystem dominerat av
kortlivade icke förvedade växtindivid eller växtdelar, såsom ett gräsdominerat
landekosystem eller ett marint ekosystem. Bara en mindre del av den årligen producerade biomassan konsumeras i levande (eller ”nydött”) skick av betande djur.
Merparten konsumeras av nedbrytande organismer i flera successioner i en process,
som kan ta från något år för ett blad till många hundra eller t.o.m. tusen år för
kärnveden i t.ex. gammal ek. Inne i veden och barken är det framför allt svampar
och vedinsekter som står för nedbrytningen; i markens förna tillkommer en hel del
andra evertebrater och ´framför allt på näringsrikare jordar, bakterier. Det är också
i marken den slutliga mineraliseringen av de i den döda veden och i övrig förna
uppbundna näringsämnena sker.
I ett klimat som det svenska, som kännetecknas av humida förhållanden, är det för
ekosystemets produktionsförmåga viktigt att de frigjorda näringsämnena återcirkuleras i stället för att urlakas. Samtidigt har dock det delvis nedbrutna organiska
materialet – humusen – en viktig roll för att skapa strukturer (ytor) på vilka näringsämnena binds i stället för att utlakas. I detta medverkar även bakterier vilka
producerar slemämnen i vilka näringsämnen kan bindas. En omblandning mellan
finare förna, humus och mineraljordspartiklar är ofta gynnsam för att hålla kvar
mycket näringsämnen, och ombesörjs där pH inte är för lågt fr.a. av daggmaskar.
Den svenska skogsmarken domineras dock av surare podsoljordar, där denna omblandning inte sker och där jordpartiklarnas förmågas att hålla näringsämnen kvar
52
därför är sämre. Under dessa förhållanaden spelar svamphyfer, framför allt i symbios med trädens och andra kärlväxters rötter – mykorrhiza – en avgörande roll för
att återcirkulera näringsämnena. Där återcirkulationen inte räcker spelar mykorrhizan därtill en viktig roll för att mobilisera fram ny näring genom att orsaka vittring
av i marken befintliga mineralkorn (även bakterier tycks vara inblandade i denna
process).
Humusinnehållet i marken har utöver sin påverkan på markstrukturen en roll som
uppbindare av kol (viktigt för ekosystemtjänsten global klimatreglering) och även
kväve (viktigt för ekosystemtjänsten infångning, absorption). Det är framför allt de
mest lignin- och kväverika delarna som förblir onedbrutna93. På våtare mark hindras nedbrytningsprocessen på ett tidigare stadium, varvid torvbildning sker. Detta
binder kol och kväve, men också fosfor och andra näringsämnen som behöver
återcirkuleras för att träd och annan vegetation ska växa bra, varför primärproduktionen av biomassa oftast blir lägre på sådana marker.
Såväl populationer av betande som nedbrytande organismer regleras av predation
eller parasitism. Där den regleringen är otillräcklig kan stora utbrott av fr a insekter
leda till kalätning av hela träbestånd, som om de upprepas flera år allvarligt kan
försvaga eller döda träden. I den subalpina björkskogen utgör fjällbjörkmätarangrepp en naturlig process som genom att döda eller försvaga björkbestånden skapar
en beståndsdynamik av samma typ som boreala skogars bränder. För fältskikt och
unga trädplantor i subalpin och nordboreal skog spelar gnagar- och lämmelår en
liknande roll. I övriga mera naturliga skogsekosystem är inte denna typ av angrepp
lika betydande, och det finns skäl att misstänka att moderna skogsbruksmetoders
stimulans av täta jämnåriga monokulturer hjälper utbrotten på traven genom att
skapa så mycket lättåtkomlig föda för betarna och nedbrytarna att predatorer och
parasiter inte hinner med att kontrollera deras populationsstorlek. Granbarkborreangrepp gynnas således av stor tillgång till solexponerad granved, vilken bl.a. uppstår vid stormfällen. Stormfällning uppstår mycket lätt i täta granbestånd, vilka
normalt inte utvecklar stormfasthet i och med att tätheten skyddar mot vindstress.
Men när väl några träd fällts i stormen så att luckor uppstår eller – än vanligare –
ett nyöppnat kalhygge redan skapat en stor sådan lucka, skapas en dominoeffekt av
trädfällning. De täta ungträdbestånden har också skapat underlag för stora stammar
av betande vilt, fr.a. älg och rådjur, vilka skapar problem för föryngring av lövträd
men även för tall. Tillgängliga stammar av predatorer har varken förmått (varg och
lo) eller velat (människa) reglera detta tillfullo.
Inom ramen för skogslandskapet har vi valt att fördjupa oss i ekosystemtjänsterna Livsmedel från vilda landdjur och växter, fiberråvaror från
växter, bioenergi från skog, global klimatreglering och oorganiserat
friluftsliv. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla och det
93
Källa: http://www-umea.slu.se/kontakt/stem/kolklimat/Humus/frame1_humus.htm).
53
finns också målkonflikter dem emellan. En fördjupad analys av värdering
har gjorts för oorganiserat friluftsliv.
Valda ekosystemtjänster knutna till skogen
Livsmedel från vilda landdjur och växter
I äldre tid innebar det ännu kvarvarande svedjebruket att skogen hjälpte till att
leverera ekosystemtjänsten livsmedel från odlade landväxter, eftersom svedjeåkrarnas höga men kortvariga bördighet var direkt beroende av gödslingseffekten av
den nedbrända skogen. På samma sätt innebar det nu nästan försvunna tamdjursbetet på skogskädda utmarker att skogen bidrog till livsmedel från tama landdjur. I
liten skala är den fortfarande också betydelsefull som nektarkälla för tambin. Ett
långt mera betydelsefullt undantag är givetvis också skogsbetet av tamren i norra
halvan av Sverige. Skogsbetets upphörande bidrog till att lämna plats för de senaste
hundra årens starka expansion för tjänsten Livsmedel från vilda djur och växter,
framför allt i form av jakt på hjortdjur men eventuellt också för bärplockningen.
Kopplingar till andra ekosystemtjänster
Det kvantitativt dominerande hjortviltet har gynnats av skog anpassad för tjänsten
fiberråvaror från växter. Detta pga. att dagens skogsbruksmetoder skapar rikligt
med bestånd av ung skog i lämplig beteshöjd. Det exakt omvända gäller för bärtillgång, där täta och därmed skuggiga skogar minskar tillgången på bärris94. Friluftsliv (hela ekosystemtjänstklassen möjligheten till rekreationsaktiviteter) kan innebära störning och hinder under jaksäsongen.
Fiberråvaror från växter
Som försörjande ekosystemtjänst står i Sverige skogen som producent av fiberåvaror från växter i särklass, i form av den vedråvara från skogsträden som utgör basen för den svenska skogsnäringen.
Kopplingar till andra ekosystemtjänster
Beträffande livsmedel från vilda landdjur och växter finns en negativ påverkan från
viltsidan, eftersom en ut jaktavkastningssynpunkt optimal stam av älg och ren kan
åstadkomma betydande skador framför allt tall- och lövskogsplantor. Vissa föreslagna åtgärder för att öka skogens roll som kolsänka (dvs. global klimatreglering),
exempelvis minskad markberedning och förlängd omloppstid skulle påverka produktiviteten ur fibersynpunkt negativt. Hänsyn till friluftsliv, kan utgöra en hämsko. Råd för skogsbruk i tätortsnära skogar från bl.a. Skogsstyrelsen innehåller
94
Minskning av blåbärris har belagts av Riksskogstaxeringen, se Skogsdata 2011. Sveriges officiella
statistik. Institutionen för skoglig resurshushållning, 2011. Sambandet med tätare skog beläggs för
den viktigaste bärresursen blåbär i landmiljöövervakningen publikation Skog & mark 2012, som utkommer i november.
54
anvisningar för att skogsskötseln ska modifieras för att ta hänsyn till sådana i allmänhet produktionssänkande önskemål95.
Bioenergi från skog
Användningen av bioenergi från skog, som historiskt alltid varit viktig i form av
brännved, har de senaste årtiondena ökat kraftigt på grund av ansträngningarna att
bryta beroendet av kol, olja och andra fossila bränslen. I alls väsentligt är det restprodukter från den fiberbaserade skogsnäringen som börjat utnyttjas.
Kopplingar till andra ekosystemtjänster
Liksom för fiberråvaror från växter finns en betydande negativ påverkan från
livsmedel från vilda landdjur och växter i form av högt betestryck på unga träd från
älg och rådjur. Målkonflikten med friluftsliv är också likartad.
Global klimatreglering
Den i dagens läge viktigaste reglerande tjänsten är skogens kapacitet till global
klimatreglering – att den fungerar som en sänka för växthusgasen koldioxid genom
att ackumulera kol i biomassa och mark.
Kopplingar till andra ekosystemtjänster
Ett hårdare uttag av biomassa för fiberråvaror från växter och än mer från bioenergi från skog innebär ett minskat kolupptag. (Vad som är bra för klimatet är en
helt annan fråga, och beror bl.a. på i vilken grad bioenergin ersätter fossil energi
och hur fiberråvaran används.)
Oorganiserat friluftsliv
För oorganiserat friluftsliv är skogen mycket viktig och nyttjad för ett brett spektrum av aktiviteter, från nöjesjakt över terrängcykling till dagliga promenader med
hunden.
Kopplingar till andra ekosystemtjänster
Målkonflikten med fiberråvaror från växter och bioenergi från skog har tagits upp
ovan i samband med tätortsnära skog. Observera dock att boende i mindre orter och
på landbygden idkar friluftsliv i jämförbar utsträckning (om än med lite annorlunda
preferenser för enskilda aktiviteter än boende i tätortskommuner) 96, samtidigt som
annat utbud av fritidsaktiviteter kan vara sämre än i tätorter, varför den relativa
välfärdbetydelsen av bra förutsättningar för friluftsliv kan väga tyngre för dem97.
95
Se t.ex. Skogsstyrelsens Planering för rekreation - Grön skogsbruksplan i privatägd tätortsnära skog.
Rapport 7: 2005. http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art91/4646091-ac40a4-1739.pdf.
96
97
SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006–07.
Frågan om glesbygdsbors tillgång till bra skog för fritidändamål var ett tema i Maciej Zarembas
omdiskuterade reportageserie i DN ”Skogen vi ärvde”, se speciellt DN 2012-05-13,
http://www.dn.se/kultur-noje/skonheten-och-odjuren-sa-drivs-manniskan-ut-ur-skogen.
55
Andra ekosystemtjänster (än de utvalda)
Tjänster ornamentala resurser finns i någon mån, exempelvis insamlas fönsterlav
(”vitmossa) för dekorationsändamål. Genetiska resurser hos vilda arter utnyttjas i
form att speciella tall- och granbestånd med lämpliga egenskaper (”plusträd”) väljs
ut för frötäkt.
Skogen har också länge utnyttjats som bas för kemikalieråvaror (tjära är ett klassiskt exempel), en verksamhet som dock länge marginaliserats i konkurrensen från
den petrokemiska industrin. Det finns dock för närvarande ett starkt ökat intresse
för området, som bl.a. får en framskjuten plats i en på regeringens uppdrag i år
producerade rapport från Formas98.
Av skogens reglerande ekosystemtjänster är förmågan till filtrering och infångning,
absorption betydelsefulla. Bl.a. mykorrhizans förmåga att återcirkulera näringsämnen bidar till att den svenska skogen läcker förhållandevis lite kväve till vattendragen trots stort atmosfäriskt nedfall under lång tid. (Samma mekanism kan naturligtvis också innebära att olämpligt höga halter av skadliga substanser kan hållas
kvar i skogsekosystemet, som fallet är med radioaktivt cesium efter Tjernobylolyckan.)
Förekomst av skog påverkar vind-, temperatur- och nederbördsklimat i regional till
lokal skala på ett i många fall för människan gynnsamt sätt, vilket ger ekosystemtjänster lokal och regional klimatreglering. Skog kan också bidra till bullerreducering. Den bidrar till dämpning av avrinning och flöden genom trädens vattenupptag
samt rikligt förnalager, och sumpskogar och alluviala skogar kan också reglera
redan uppkomna flöden, dvs. tjänsten flödesreglerande vattenmagasinering. Sammafunktioner fungerar också som erosionsskydd respektive reglering av sedimentation. Skogsträdens kan mekaniskt ge skydd mot effekter av skred och ras, och i
vissa fall även mot deras uppkomst. Framför allt en del lövträd har en förna som
gynnar förekomst av daggmaskar m.m. vilka bidrar till upprätthållande av markens
bördighet samt upprätthållande av markens struktur. På de lite magrare podsolmarkerna spelar, som nämnts ovan, mykorrhiza en nyckelroll för att hålla kvar
näring i marken samt även mobilisera ny genom vittring.
Skogen tillhandahåller pollinering, inte bara till skogens egna bär utan även till
näraliggande jordbruks- och trädgårdsgrödor, varför fr.a. brynzoner mot den odlande marken är betydelsefulla. Inom skogsbruket är ekosystemtjänsten fröspridning viktig fr a för föryngringen av tall, vilken ofta sköts genom kvarlämnade
fröträd. Naturlig biologisk kontroll av skadegörare via predation och parasistism
torde vara ekonomiskt betydelsefull. Såväl beträffande ovannämnda pollinatörer,
98
Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. Formas Rapport: R2:2012.
http://www.formas.se/PageFiles/4798/Strategi_Biobaserad_samh%C3%A4llsekonomi.pdf.
56
som beträffande arter som utövar biologisk kontroll kan skogen tjäna som livsmiljö
för ungstadier (exempelvis larvstadiet) och som livsmiljö för andra stadier än
ungstadier (t.ex. äggläggningsplats, övervinringplats för vuxna) som utövar sin
tjänst i jordbrukslandskapet.
Skogen, ensam eller i kombination med andra naturtyper, är en viktig area för olika
kulturella ekosystemtjänster. Beträffande ekosystemtjänsten landskapskaraktär –
naturarv, så har den säkerligen en viss betydelse, men troligen gör skogens vanlighet och därmed vardaglighet i Sverige att detta motiv för att bevara skog väger
lättare än i länder, där mer av den ursprungliga skogsarealen försvunnit. För organiserat friluftsliv är skogen viktig. Detta gäller såväl ideella aktiviteter, såsom
scouting, som kommersiella. [Skogen är också viktig för vissa idrottsaktiviteter,
exempelvis orienteringstävlingar.
Skogen är betydelsefull som resurs för forskning, exempelvis många långliggade
skogsbruksförsök, men också som källa till gammal död ved för olika slag av paleorekonstruktion genom dendrokronologi m.m. Många skogsområden är också en
resurs för utbildning museer m.m., s.k. skolskogar är exempel på detta99.
Skogen har uppenbara estetiska värden, men de är kanske mera förknippade med
skogen som komponent i ett ofta halvöppet landskap, än det upplevda skönhetsvärdet av att vara inne i skogen. En skog som skymmer en vidare utsikt uppfattas ofta
negativt av boende, eller av bilturister längs en väg som på kartan såg naturskön ur.
Ekonomisk omfattning och areell utbredning
av valda ekosystemtjänster
Livsmedel från vilda landdjur och växter
Statistik över avskjutning sammanställs av Svenska Jägareförbundet100. Det
finns data om viltköttets värde som kommersiell produkt, men eftersom
merparten konsumeras av jägarna själva är de siffrorna en grov underskattning. En beräkning genom Contingent Valuation-metod, av jaktens brutto-
99
Se
http://www.skogeniskolan.se/sites/skogeniskolan.se/files/files/pages/examensarbete_lina_bergquist.p
df.
100
I rapportform senast publicerat för jaktsäsong 2007/8,
http://www.jagareforbundet.se/Global/ViltoVetande/V%c3%b6v/viltforum2_2009_low%20til
l%20web.pdf
57
värde för 2005/6 redovisades av det av Naturvårdsverket finansierade SLUforskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk101:
Figurens bruttovärden summerar till drygt 3 miljarder kronor. Av detta utgör
köttvärdet 36% och rekreationsvärdet resterande 64%, men köttvärdets andel – vilket är det intressanta för denna ekosystemtjänst – varierar över landet, och är störst i Norrland där den ligger kring 50%
Skogen dominerar kvantitativt som ”leverantör” av vilt som jagas, men även
ett typiskt skogsdjur som älg betar gärna en del på jordbruksmark om sådan
finns. Detsamma gäller i högre grad annat hjortvilt, vildsvin och hararna,
särskilt fälthare och, en trofinivå upp, räv och grävling. För samtliga är dock
skogspartier alltid viktiga som skydd.
Kommersiell plockning av svamp och bär torde – utöver att ha blivit mera
uppmärksammat pga. den oftast importerade arbetskraftens villkor – också
ha ökat i kvantitet på senare år, men säkra data saknas. I gällande svenskt
system för branschindelning för statistikändamål, SNI (Svensk Näringsgrensindelning) 2007, ingår den i en kod benämnd ”Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä” vilken omfattar ”insamling av vilt växande
material: svampar, tryfflar, bär, nötter, växthår, bandtång, ekollon, hästkastanjer, mossa och lavar”
101
Leif Mattsson, Mattias Boman och Göran Ericsson, 2008. Jakten i Sverige – Ekonomiska värden
och attityder jaktåret 2005/06. Adaptiv förvaltning av vilt och fisk Rapport nr: 1.
58
För de tre åren då den nya koden tillämpats, är produktionsvärdet i miljoner
kronor102:
2008
17
2009
20
2010
21
Med tanke på mellanårsvariationen i bär- och svamptillgång är tiden för kort
för att indikera någon tydlig trend.
En SLU-publikation från 2002103 uppskattade att den kommersiellt plockade
kvantiteten vilda bär i Sverige låg någonstans mellan 10 000 och 20 000 ton,
vilket skulle motsvara ca 2-4% av bärproduktionen på svensk skogsmark.
Av de i ej blöt skog växande plockade bären – hjortron och de i Sverige
obetydligt plockade tranbären är ju våtmarksväxter – dominerade blåbär
över lingon i ungefär proportionen 3:1, en omkastning av förhållandena
fram till början av 1900-talet, då de utan frys mera lättlagrade lingonen dominerade. Den exakta proportionen påverkas också starkt av bärtillgången
enskilda år. Ett pågående projekt med EU-stöd för att öka och genom förädling (till sylt, saft, vin etc.) diversifiera kommersiellt nyttjande av vilda
svenska bär, Bärkraft104, refererar muntliga uppgifter105 att ”av de bär som
tas tillvara är häften blåbär, en tredjedel lingon och c:a 20% hjortron”.
I ovan refererade SLU-publikation refereras också enkätstudier om husbehovsplockningen av bär och svamp från 1977 och 1997. 1977 beräknas hushållen totalt ha samlat in ca 40 000 ton bär, en siffra som minskat till ca en
tredjedel tjugo år senare. Andelen personer som uppgav att de plockat bär
eller svamp under det senaste året var 69% år 1977 och 58% 1997. Det saknas data för att avgöra om nedgången fortsatt därefter106. Åtminstone vad
gäller svamplockning anser sig en svampkännare ha noterat en uppgång för
intresset för svampplockning bland unga människor på sista tiden107.
Fr.a. på den kommersiella sidan finns dock, drivet av såväl kulinariskt intresse som olika försök till landsbygdsutveckling, tendenser till att ta nya
arter i bruk. Ovan nämnda Bärkraft jobbar exempel med att utveckla pro102
Utsökt i SCB:s onlinedatabas.
103
Lena Jonsson och Roger Uddstål, En beskrivning av den svenska skogsbärsbranschen. SLU,
Vindelns försöksparter, Skog & Trä 2002:1
104
105
http://www.barkraft-sik.se/sv/about/Sidor/default.aspx
Från ovan refererade Lena Jonsson samt prof. em. vid SLU Lars Kardell.
106
Tyvärr särskiljer SCB, som regelbundet insamlar statistik om fritid inom sina enkätundersökningar
över levnadsförhållanden (ULF; senast redovisat 2006-7 vad gäller fritid), inte bär- och svamplockning
från vanliga skogspromenader utan frågan enbart om man har ”Strövat i skog och mark (t.ex. för att
titta på naturen, plocka svamp och bär”. Detta i motsats till exempelvis jakt och fritidsfiske om vilka det
frågas separat.
107
Svampkonsulenten Mikael Krikoriev i TV2:s Aktuellt 30/9-12.
59
dukter av kråkbär. Ätbara produkter av skogsträden, exempelvis baserade på
björksav och granskott, har börjat säljas. Ramslök, som växer i vissa
lövskogar upp till Svealand, har också introducerats på marknaden på senare
år. Detsamma gäller inhemsk tryffel på fr.a. Gotland. I båda fallen förekommet också odling, och i fr.a. det senare fallet under former som gör det
svårt att skilja vilt från odlat, när mycel sätts ut vid träd i ekskogar. Detta
såväl som det höga priset har aktualiserat frågan om de omfattas av allemansrätten, något som kan komma att avgöras i domstol108.
Fiberråvaror från växter
Som försörjande ekosystemtjänst står i Sverige skogen som producent av fiberråvara ( i särklass, och uttagen har ökat.
Årlig bruttoavverkning beräknad av Skogsstyrelsen
Annual gross felling calculated by Swedish Forest Agency
Milj m3sk
120
100
80
60
40
20
0
19501955196019651970197519801985199019952000200520102015
År Year
Källa: Skogsstyrelsen. Source: Swedish Forest Agency
Fig 8 Årlig bruttoavverkning
Skogsstyrelsen tillhandhåller utförlig statistik på området, i publikationen Skogsstatistisk årsbok och på sin hemsida109, varifrån följande uppgifter är hämtade
Skogsindustrins rundvirkesförbrukning under 2010 var 69,9 miljoner m3f ub110
varav40 % tall, 50 % gran, 8 % björk och 2 % övrigt löv.
Av den i Sverige avverkade virlesmängden går ungefär lika mycket, ca 45%, till
vardera sågtimmer och massaved.
108
Se http://www.dn.se/ekonomi/tryffeln--det-svarta-guldet.
109
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/. Även Skogsstatistisk årsbok kan laddas ner
härifrån.
110
Kubikmeter fast ved utan bark.
60
Figur 9 Olika sortiments andel av bruttoavverkningen, 1942-2010. Källa: Skogsstyrelsen
Olika förbrukningsändamål ställer olika krav på råvarans ursprung och kvalitet,
exempelvis accepterar massindustrin viss röta i sina stockar, vilket inte accepteras
för sågverkstimmer. För olika produkter finns olika krav på fiberlängdsfördelning,
dimension på rundvirke, olika hållfasthetskrav m.m. vilket i sin tur ställer krav på
dimension, veddensitet, trädslag m.m. hos de skogsträd som ska leverera råvaran.
Export och import av vedråvara spelar roll för att utjämna diskrepanser mellan
tillgång och efterfrågan, men höga transportkostnader innebär ändå att profilen på
den svenska skogsindustrins efterfrågan utövar en stor tryck på den svenska produktionen av skogsråvara.
Bioenergi från skog
Användningen av skog för energiproduktion, som historiskt varit mycket viktig i
form av brännved, har de senaste årtiondena ökat på grund av ansträngningarna att
bryta beroendet av kol, olja och andra fossila bränslen. (Även brännved fick en viss
renässans efter oljekrisen på 1970-talet, se figur ovan,) En kraftig expansion har
skett och sker av användning av trädbränslen i fjärrvärmeverk111.
111
Figuren efter data från Energimyndigheten, excelfil Energilaget i siffror 2011 uppdaterad
120514.xlsx.
61
Trädbränsle i fjärrvärmeverk TWh
40
30
20
10
2007
2009
2005
2003
2001
1999
1995
1997
1993
1989
1991
1987
1983
1985
1981
0
Fig 10 Användning som trädbränsle
Åtminstone så sent som 2008 var dock ca en tredjedel av detta från spån och bark
och från returträ, dvs. från sådant som redan forslats ut ur skogen i samband med
fiberproduktion. Resten innebär uttag av biomassa som tidigare lämnades kvar,
främst grenar och toppar – GROT – men på senare tid också uppbrutna stubbar,
s.k. helträdsutnyttjande.
Den största enskilda posten energimässigt, också den ökande, är dock massaindustrins egen energianvändning av sina egna biprodukter (returlutar m.m.). Denna
energieffektivisering innebär således att en totalt sett större ekosystemtjänst skapas
av samma skogsråvaruuttag112:
112
Källa till figuren: Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie. Skogsstyrelsen, Rapport
2006:24.
62
Fig 11 Trädbränslestatistik
Global klimatreglering
På grund av internationella rapporteringsåtaganden enligt Kyotoprotokollet
är skogen som sänka för koldioxid relativt väl beräknad, även om fr a beräkningarna av det kol som binds i marken är osäker. Under perioden 19002010 var skogen en sänka för växthusgaser och medförde att Sverige som
helhet fick ett starkt negativt netto som utsläppare av växthusgaser från
markanvändning 113.
113
Källa till figuren:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Statistik/Vaxthusgaser/Aktuellutslappsstatistik/LULUCF-sektorn-i-Sverige/
63
Fig 12 Växthusgaser från LULUCF-sektorn
Denna effekt domineras av upptaget av koldioxid från trädens fotosyntes,
som ger ett nettoöverskott eftersom trädens tillväxt är större än avverkningen. (För metan och dikväveoxid är skogsmarken däremot en viss nettokälla).
Trenden är att sänkan minskar- eftersom gapet mellan tillväxt och avverkning minskat. Både tillväxt och avverkning har ökat, men avverkningen har
ökat mera.
Oorganiserat friluftsliv
Att nyttja skogen för rekreation och friluftsliv har en lång och stark tradition i Sverige. Allemansrätten tillsammans med stora skogstillgångar gör tillgängligheten
relativt enkel för Sveriges befolkning. Skogen är därför den enskilda naturtyp
som är viktigast för det rörliga frilutslivet i Sverige – inklusive det oorganiserade, vilket kvantitativt helt dominerar. I en enkätundersökning 2007 av
forskningsprogrammet friluftsliv i förändring beskrev 45,2% av de tillfrågade som ”mest skog” det naturområde inom 10 mil från bostaden som var
viktigast för dem114. Nedanstående tabell visar ett urval aktiviteter utomhus
som de tillfrågade ägnat sig åt de senaste 12 månaderna, och där skogen i
många fall torde vara den viktigaste platsen:
Ingen
114
1-5ggr
6-20ggr
2160ggr
>60ggr
Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, Rapport nr 3, Juni 2008. Observera att bostad inkluderar fritidsbostad. Efter skog kom vatten och stränder, övriga rent terrestra typer kom långt efter.
64
Strövat i skog och mark (inkl. bäroch svampplockning)
Tagit nöjes- och motionspromenader
av annat slag
Promenerat med hund
Vandrat på vandringsleder i låglandsterräng
Joggat/terrängsprungit
Cyklat i terrängen
Åkt längdskidor/turskidor
Kört/åkt snöskoter
Jagat
Orienterat
Ridit i terräng
Tältat/övernattat i naturen
Studerat växter/djur/fågelskådat
Mediterat, yoga eller liknande i
naturen
9,6%
27,0%
27,1%
20,3%
16,0%
5,3%
12,6%
21,5%
28,2%
32,5%
61,5%
69,5%
11,1%
20,2%
6,6%
7,2%
5,0%
2,1%
15,8%
1,1%
64,1%
86,2%
74,6%
89,3%
91,3%
94,4%
92,4%
80,0%
61,3%
89,9%
12,6%
7,3%
13,8%
6,6%
3,0%
3,8%
4,2%
14,2%
22,8%
6,5%
9,8%
3,9%
8,2%
2,6%
2,1%
1,0%
1,4%
3,4%
9,8%
2,3%
7,6%
1,6%
2,5%
1,1%
2,3%
0,6%
0,6%
1,4%
3,3%
0,7%
6,0%
1,0%
0,9%
0,5%
1,3%
0,2%
1,3%
1,0%
2,7%
0,5%
Tabell 4 1 Källa till tabell: Friluftsliv i förändring, Rapport nr 1, Juni 2008. Observera att detta är ett
urval av i rapporten redovisade 44 svarsalternativ.
Drygt 90 procent av de svarande hade strövat i skog och mark åtminstone en gång
de senaste 12 månaderna och 20 procent hade strövat i skog och mark mellan 21-60
gånger de senaste 12 månaderna.
SCB följer mera regelbundet (om än mindre mångsidigt) upp friluftslivet
som en del av sina enkätundersökningar över levnadsförhållanden (ULF)115.
Värdering oorganiserat friluftsliv
Mängder av värderingsstudier för rekreationsvärdet av skog har genomförts både
utomlands och i Sverige. Från en databas över svenska värderingsstudier 116 kan 37
relateras till rekreation, friluftsliv och turism och 15 av dessa har direkt koppling
till skogen. De vanligaste värderingsmetoderna för att erhålla rekreationsvärdet för
olika typer av skog är resekostnadsmetoden som baseras på människors observerbara beteende och scenariometoder som baseras på svaret på direkta frågor om
betalningsvilja.
Skogens värde för rekreation och friluftsliv varierar beroende på skogens karaktär
och på dess placering relativt tätortområden. Ungefär 1 procent av Sveriges totala
areal av skog klassificeras som urban skog och besöksfrekvensen beräknas där vara
250 gånger högre än i övrig skog117. Just avståndet till skog verkar vara en avgö115
Senaste större rapport: SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006-07.
116
Sundberg A.och Söderquist T. (2004) The economic value of environmental change in Sweden.
Swedish
117
Hörnsten L. Och Fredman P. (2000) On the Distance to Recreational forest in Sweden. Landscape
and Urban Planning 51 (2000) 1-10.
65
rande faktor för hur ofta den används för rekreation. Kardell (1982) upptäckte ett
negativt icke-linjärt avtagande samband mellan avstånd till skogs för rekreation
och besöksfrekvensen118. Enligt Lindhagen och Hörnsten (2000) sker 75 procent av
alla besök inom 2 km avstånd från bostaden.
När det gäller skogens karaktär så visar t.ex. Holgen med flera (2000) att värdet av
friluftsliv i Västerbottens län skulle öka signifikant genom minskad kalhuggning
med markberedning och plantering. Trädsammansättningen påverkar också värdet
där lövträd värderas högre än t.ex. gran119.
År 1977 skickade forskare ut en enkät fotografier över olika skogar, vilka de
tillfrågade fick rangordna efter vilken skog de föredrog eller undvek vid
idkande av sina fritidsaktiviteter Fotona visar skogar i olika faser av den
tidens typiska skogsskötsel, samt ett mindre antal från ”orörd” skog. Studien
upprepades av en annan forskargrupp med samma foton 1997120. Gemensamt för båda studierna var att uppvuxna skogar med lite undervegetation
och god sikt och framkomlighet rankades högts. Låg rankning fick täta
ungskogsbestånd, samt platser med mycket stående eller liggande döda träd
eller avverkningsrester. Såväl avverknings- som ungskogsfaser av modernt
skogsbruk som den orörda skogen hamnade i den sista kategorin. Det fanns
dock signifikanta skillnader, och den största var att värderingen av foton
med orörd skogen stigit, särskilt bland yngre svarande. Författarna tolkat
detta som ett resultat av viss ökad medvetenhet om betydelsen av biologisk
mångfald, samtidigt som mera utilitaristiska motiv, såsom framkomlighet
vid bärplockning, avtagit en del i betydelse.
SCB uppskattade 2001 det totala rekreationsvärdet från skogen till ca 20 miljarder
SEK årligen vilket är samma storleksordning som skogens virkesproduktionsvärde121.. Beräkningen baserades på skattningar av antalet besök i skogen av rekreationskaraktär multiplicerat med uppskattat värde per besök. Antalet besök av re-
118
Kardell L. (1982) Hur Linköpingsborna utnyttjar sina stadsnära skogar. Report 23. Swedish Univeristy of Agridultural Sciences. Section of Environmental Forestry.
119
Holgén P, Mattsson L & Li C-Z (2000). Recreation values of boreal forest stand types and landscapes resulting from different silvicultural systems: An economic analysis. Journal of Environmental
Management 60: 173-180. Se också för ädellövskog: Johan Norman, Leif Mattsson och Mattias Boman: Rekreationsvärden i Skånes och Blekinges skogar – hur viktig är ädellövskogen? SLU fakta
skog nr 2 2001.
120
Lindhagen, A. & Hörnsten, L. 2000. Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden: changes in
public preferences and behaviour. Forestry, 73, (2), 143-153.
121
SCB (2001) Environmental accounts for forests. Test of a proposed framework for Non ESA/SNA
functions , maj.
66
kreationskaraktär uppskattades till 37,3 besök per år122 och värdet per besök uppskattades till mellan 60-250 SEK123 124.
I en studie som jämförde svenskars beteende när det gällde nyttjandet av skogen
1977 och 1997 så visades det i stort sett vara oförändrat. Besöksfrekvensen till
skogen hade ökat något för äldre människor under vinterhalvåret. Givet turistnäringens utveckling kan man inte heller utesluta att dessa värden kommer att öka
med tiden125.
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
Livsmedel från vilda landdjur och växter
Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen
Varken dagens jakttyck eller bärplockning medför generellt sett ett överutnyttjande. Det finns dock lokala exempel på bådadera. Vad gäller jakt har återkomsten
av rovdjursstammar med vilka jaktbytet ska delas varit en orsak till detta. Ökat
viltbete har också anfört som skäl att bärris minskat i södra Sveriges skogar, men
sambandet är oklart.
Extern påverkan
Kväverikt nedfall bidrar till övergödningen och antas ha missgynnat bärris, men
sambandet är oklart; ovan nämnda ökade viltbete samt tätare skogsskikt kan också
påverka.
Fiberråvaror från växter
Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen
Det finns en potentiell konflikt mellan massa- och timmerproduktion, eftersom
kraven på råvaran vid för den senare är högre, och för riktigt hög kvalitet kan premiera mera längsamväxande träd med tätare ved, och eventuellt byte till andra
trädslag.
122
Estimerat i Lindhagen A. och Hörnsten L. (2000) Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden:
Changes in Public Preferences and Behaviour. Forestry, 73 (2) s. 143-153.
123
Jämttjärn J. (1996) Den svenska skogens rekreationsvärde. Konjunkturinstitutet, Stockholm.
124
125
Brännlund R. Lundmark R. Söderholm P (2010) Kampen om skogen-koka såga bränna eller bevara.
SNS förlag. Stockholm.
67
Extern påverkan
Den viktigaste miljöfaktorn är effekter av förändrat klimat, som kan ge ökad skogstillväxt pga. mera nederbörd och längre vegetationsperiod, eller minskat tillväxt
pga. ökad sommartorka och mera angrepp av skadedjur och patogener. Sannolikt
överväger den förra effekten, varför resursbasen för ekosystemtjänsten kan komma
att öka.
Invasiva arter av skadedjur och patogener är (oavsett hjälp från klimatförändringen) ett ökande hot, exempelvis tallvedsnematoden.
Exploatering, dvs ändrad markanvändning, för bebyggelse vägar m.m. minskar
resursbasen förtjänsten, men kompenseras än så länge av ny skog på nedlagd jordbruksmark.
Bioenergi från skog
Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen
Eftersom biobränsleproduktion, vare sig den sker som biprodukt till fiberinriktat
skogsbruk eller som ett huvudmål, innebär en än större borttransport av biomassa
och därmed näringsämnen än vad enbart fiberinriktat skogsbruk finns vissa farhågor att näringsutarmning och försurning skulle kunna leda till nivåer där skogsproduktionen minskar, om inte ökad askåterföring och gödning kompenserar.
Extern påverkan
Biobränsleproduktionspotentialen torde påverkas i samma riktning som fiberproduktion av ett förändrat klimat, dvs. med ett sannolikt netto på plussidan. Även i
övrigt är påverkansfaktorerna likartade.
Global klimatreglering
Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen
Inga speciell problem här.
Extern påverkan
Hur den förväntade klimatförändringen påverkan kolsänkan är svårbedömt, eftersom vissa faktorer (mera sommartorka, mera respiration under mörka årstiden)
pekat mot en minskad kolsänka och andra (ökad fotosyntes, ökad total nederbörd)
pekar åt andra hållet.
Oorganiserat friluftsliv
Överutnyttjande och interna konflikter mellan olika samhällsintressen
För högt tryck från rörligt oorganiserat friluftsliv kan generellt åstadkomma problem med slitageskador, nedskräpning m.m. Det finns också en hel del problem
mellan olika kategorier av frilutsidkare, med olika pöreferenser. Den potentiella
konflikten mellan jägare och övriga kategorier under jakttid har nämnts ovan. Friluftsidkare som uppskattar tystnad, exempelvis många längdskidåkare, uppskattare
68
inte för tät snöskotertrafik. De som promenerar uppskatter inte alltid slitagespår av
terrängcyklister. Och så vidare.
Extern påverkan
Tillgång till friluftsskog inom rimligt avstånd kan hotas av urban expansion dvs
ändrad markanvändning. Detta gäller både vid stadsförtätning, som kan gå ut över
kvarvarande fickor av skog, eller vid stadsspret (”urban sprawl”), om homogena
mattor av villaområden rullas ut, där det gröna (och kanske även en hel del träd)
blir kvar men bara som privatiserad tomtmark. Trafikleder utan lämpligt placerade
under- eller övergångar kan också effektiv avskärma från tillgång till fritidsskog
som tillsynes ligger nära, och minska rekreationsvärdet genom buller.
69
Odlingslandskap
Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap:
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Odlingslandskapet omfattar inte bara jordbruksmarken, utan också det öppna och
variationsrika odlingslandskapet med sina kultur- och bebyggelsemiljöer,och naturtyper vars artsammansättning uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel.
Ur ett landskapsperspektiv innehåller odlingslandskapet många inslag av naturtyper
som hanteras under andra miljökvalitetsmål och avgränsningen är många gånger
flytande. Det finns också historiska rester av odlingslandskap inom i stort sett alla
övriga naturtyper.
Jordbruksmarken består idag av markslagen åker, betesmark och ängsmark som
sammantaget utgör 7,6 % av Sveriges yta. Av jordbruksmarken är 85 % åker. Geografiskt är den mycket ojämnt fördelad med tyngdpunkter i slättbygderna i Götaland och Svealand. Skåne utgörs till nära hälften av jordbruksmark. I norrlandslänen
är bara någon procent jordbruksmark. Helt dominerande är odlingen av vall och
spannmål med 45 resp. 37 % av åkerarealen. Den ekologiska odlingens andel126 var
2011 knappt 16 %.
Kulmen på odlingslandskapets omfattning nåddes i sydligaste Sverige mot slutet av
1800-talet, i större delen av Götaland och Svealand efter första världskriget, och i
norra Norrland först under 1950-talet. Parallellt sker en mycket omfattande förändring av odlingslandskapet, med sjösänkningar och dikningsprojekt för ny åker,
uppodling av ängsmark och skapandet av inhägnade betesmarker (hagar) både i
skog och på åker, och en tilltagande nedläggning med skogsplantering eller passiv
igenväxning av tidigare brukad mark. Åkerarealen var i Sverige som störst år 1919.
Antalet jordbruksföretag eller brukningsenheter var som flest 1932 med 428.600
stycken och på 93% av dessa hade man då nötkreatur. Det fanns med andra ord
betesdjur i stort sett över hela landet och i hela odlingslandskapet. 2011 finns nötkreatur på endast 20.500127 av totalt ca 70.000 jordbruksföretag. Det är främst de
minsta enheterna som försvunnit och ersatts av färre men större och större företag.
Produktionen per hektar eller djur har också ökat mycket kraftigt.
Under 1860–70-talen svarade värdet av produkter från jordbruk, skogsbruk och
fiske för mellan 40 % och 45 % av Sveriges BNP. Därefter har denna andel sjunkit.
Jordbrukssektorns bidrag till BNP128 uppgick 2011 till ca 0,4 %.
126
127
128
Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Ekologisk produktion, www.jordbruksverket.se
Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Historisk jordbruksstatistik, www.jordbruksverket.se
Jordbruksstatistisk årsbok 2012, Jordbrukets ekonomi, www.jordbruksverket.se
70
Odlingslandskapet är i grunden ett resultat av samspelet mellan naturgivna förutsättningar och människans nyttjande och formande av landskapet. Organisation,
teknikutveckling m.m. har gett större påverkansmöjligheter och därmed även större
utbyte av de ekosystemtjänster man främst inriktat sig mot, som livsmedelsproduktion i olika former. I och med befolkningstillväxt, innovationsspridning och
teknikutveckling har mer och mer land tagits i anspråk och odlingslandskapet expanderat till att i stort sett täcka hela södra Sverige och Norrlandskusten. Före skiftesreformerna och sektoriseringen av de areella näringarna gjordes heller ingen
åtskillnad mellan jord- och skogsbruk. All mark hanterades integrerat inom byarna,
men på delvis olika sätt beroende på naturförutsättningarna. Tidigare lantbruks
mångfald av nyttjandeformer har ersatts av få (på åker dominerad av intensivodlad
spannmål eller vall).
Förändringar på landskapsnivå fortgår med fortsatt marginalisering av ekonomiskt
svaga delar och koncentration till och intensifiering i andra områden. Landskapet
blir mer ensartat då småskaligheten försvinner genom nedläggning, upphört brukande, igenväxning etc. Fragmentering av ekosystem och arters livsmiljöer och
upphörd hävd påverkar såväl många arter som flertalet ekosystemtjänster negativt.
I norra Norrlands inland har mer än halva åkerarealen lagts ned under de senaste 30
åren. I Bergslagen och kring småländska höglandet är runt en tredjedel nedlagd
under samma period129.
Jordbruket är i och med EU-medlemskapet och den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) i hög grad reglerat och för all jordbruksmark utgår ett arealbaserat
gårdsstöd, som ersatt de tidigare produktionsstöden. Dessutom finns inom landsbygdsprogrammet ett stort antal ersättningsformer, till största delen inriktade på
bevarande av natur- och kulturmiljövärden och miljöförbättrande åtgärder.
Inom ramen för odlingslandskapet har vi valt att fördjupa oss i ekosystemtjänsterna
Livsmedel från odlade landväxter, Livsmedel från tama landdjur, Pollinering,
Biologisk kontroll av skadegörare, Landskapskaraktär- kulturarv samt Estetiska
värden eftersom dessa tjänster har stor ekonomisk betydelse, påverkas i hög grad
av hur verksamheter i odlingslandskapet bedrivs samt att de i hög grad påverkar
varandra.
Valda ekosystemtjänster knutna till odlingslandskapet
Livsmedel från odlade landväxter
129
Bernes C. 2011. Biologisk mångfald i Sverige. Naturvårdsverket. Monitor 22
71
Primärproduktion – dvs. växtens omvandling av oorganiska ämnen till organiska
med hjälp av solenergi är grunden för tillväxt och upplagring i näringsrika delar
och kan i odlingssammanhang betraktas som en inneboende ekosystemtjänst. Såväl
växtodling som där särskilt biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning bidrar
till markstruktur och bördighet samt direkt till grödans tillväxt. Betydande ekologiska samspel spänner alltifrån interaktioner på mikroorganismnivå i marken, som
påverkar rotbildning och näringsupptag, till pollinering och biologisk kontroll av
skadegörare som även räknas till de reglerandetjänsterna. Sammantaget ligger
dessa stödjande ekosystemtjänster till grund för primärproduktionen och därmed
nyttjandet av ekosystemtjänsten Livsmedel från odlade landväxter.
Mänskligt nyttjande av ekosystemens grundförutsättningar för växtodling har sedan
jordbruksrevolutionen flertalet gånger skiftat karaktär och nyckeln till denna skillnad består av en varierande grad av insatsvaror, såsom konstgödsel, bekämpningsmedel och förädlade foderråvaror. En produktionsforms grad av insatsvaror har
effekter på ekosystemtjänster både direkt och i ett landskapsperspektiv. Mångfunktionella landskap med låg avkastning, s.k. ”land sharing”, kräver stor areal,
medan ensartade landskap med hög avkastning, s.k. ”land sparing”, kräver en liten
areal men ger istället möjlighet att avsätta områden med höga naturvärden. Hur
balansen mellan land sharing och land sparing bör se ut för att säkerställa upprätthållandet av nödvändiga ekosystemtjänster är ett område som behöver studeras
mer.
Växtodling påverkas av ett antal reglerande tjänster. Tillgång till Vatten för bevattning kan vara avgörande under torra perioder under växtsäsongen. Lokal och regional klimatreglering utgörs till stor del av vegetationens bidrag till den fysiska
livsmiljön genom bland annat transpiration, skuggning och vindskydd, vilket påverkar reglering av temperatur, luftfuktighet och UVB-strålning. Denna tjänst påverkar vad som kan odlas på en plats, årsmån och därmed skördeutfall. Den påverkar även indirekt genom effekter på ekologiska interaktioner såsom pollinering och
förekomst av skadegörare.
Val av brukningsform (kopplat till typ av gödselmedel som tillförs), bekämpningsmedel eller typ av markberedning ger återverkningar på ekologiska samspel i
marken. Användning av naturgödsel ger näringstillförsel till den växande grödan
och tillför samtidigt mullbildande ämnen vilket är gynnsamt för markens bördighet
och struktur. Användning av stallgödsel medför dock en risk för ökat kväveläckage, och medföljande nedströmseffekter, även om givan balanserats korrekt mot
grödans behov130. Denna s.k. efterverkanseffekt beror på att stallgödsel som sprids
på våren under efterföljande höst kommer att ge ett tillskott till utlakningen på
130
Aronsson H, Torstensson G, 2004. Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på
kväveutlakningen. SLU Ekohydrologi 78.
72
grund av frigörelse av utlakningsbart kväve från stallgödseln organiska beståndsdelar.
Växtodling innebär vanligtvis att jorden bearbetas maskinellt. Detta återverkar på
markstruktur och bar jord saknar det erosionsskydd som växtlighet med tät rotfilt
utgör. Markbearbetningen i samband med växtodling ökar också risken för näringsläckage och därmed påverkan på nedströms liggande naturtyper, här har ekosystemtjänster såsom Utspädning, infångning och återcirkulation knutna till våtmarker en betydande roll (diskuteras under våtmarker). Studier har funnit att erosionsskyddande åtgärder kan ha positiv effekt på jordbruksmarkens växthusgasbalans131.
De sorter som odlas är förädlade och det pågår ständigt utvecklingsarbete. En del
av växtförädlingen utnyttjar genetiska resurser hos vilda arter för att få in nya eller
nygamla egenskaper.
Grödor som inte är vindpollinerade, t.ex. rybs och raps, behöver hjälp med pollinering i tillräcklig omfattning och vid rätt tidpunkt för att ge bra skörd.
Vid växtodling används ofta bara frukter eller näringslagrande organ till human
konsumtion. Skörderester kan ibland användas tillsammans med naturgödsel till
framställning av biogas, dvs. bioenergi från jordbruksgrödor.
Växtodling sker huvudsakligen på åkermark i odlingslandskapet. Odlingen är en
del i upprätthållandet av odlingslandskapet och har därmed även betydelse för
natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter. Denna koppling kan
vara både positivt (ett öppet landskap) och negativ (inskränkningar i allemansrättsligt tillgängliga marker). Den kan även ha betydelse för fastighetsvärden i närområdet. Odlingslandskapets mångfald av ekosystem med olika grad av påverkan
utgör en omfattande resurs för utbildning på alla skalor från landskapsnivå till
gennivå hos enskilda organismer.
Livsmedel från tama landdjur
Dagens djurhållning bygger till största delen på grödor från åkerbruk och bidrar
därför väsentligt till åkermarkens upprätthållande. Det som beskrivits under tjänsten Livsmedel från odlade landväxter gäller idag i allt väsentligt även för tjänsten
Livsmedel från tama landdjur. Till detta ska läggas en inte oväsentlig andel importerat djurfoder som alltså härrör från ekosystemtjänster utanför landets gränser.
Traditionellt har djurhållningen i huvudsak baserats på ett brukande av ”grässvålen” i naturbetesmarker och ängar utan tydlig gräns mot vare sig skog eller
våtmarker. Djurhållning har därför varit grunden för största delen av odlingsland131
Johnson et al., 2007. Agricultural opportunities to mitigate greenhouse gas emissions. Environ.
Pollut., 150, 107–124
73
skapet. Långt innan de moderna produktionshöjande insatsvarorna sökte man på
olika sätt höja produktionen genom svedjning, hålla djuren på utmarkerna (dvs.
skogen), insamling av vinterfoder från perifera marker, lövängsbruk (där träd och
buskars rotsystem tar upp näring och vatten från betydligt djupare marklager än
grässvålen), fäbodbruk (nyttjande av större arealer) etc. Fortfarande är växtätande
tamdjur av stor vikt för natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter (exklusive renbete) då de upprätthåller de öppna örtrika betesmarkerna direkt
genom bete eller indirekt genom att de utfordras med hö från traditionella fodermarker. vilket ger positiva effekter på ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk kontroll. Djurhållning på stall, med foder från åkrar, kan minska potentialen i
dessa tjänster.
Naturbetesmarker och ängar kan med rätt skötsel utgöra kolsänkor 132 och därmed
bidra positivt till global klimatreglering, om än litet jämfört med skogsmarken.
Pollinering
Ekosystemtjänsten pollinering innebär att pollinatörer hjälper till att föra pollen
från växters hanorgan, ståndare, till honorganen, pistiller. Det finns många olika
djurarter som fungerar som pollinatörer i naturen. För svenska föhållanden är de
viktigaste humlor och andra bin, blomflugor, skalbaggar och fjärilar. Humlor är
norra halvklotets viktigaste pollinerare och besöker flest arter av blommande
växter. Humlornas pollinering av klövervallar är av stor ekonomisk betydelse för
jordbruket. Andra exempel med ekonomiskt betydelse är pollinering av oljeväxter,
bärbuskar och fruktträd.
Tjänsten pollinering påverkas av hur landskapet ser ut och i vilken grad det finns
lämpliga miljöer för pollinerare, såsom örtrika betesmarker och ängar eller
blomrika brynmiljöer. Även inslag av olika blommande träd och buskar i
landskapet är av stor betydelse. Särskilt viktiga är de tidigt blommande sälgarna.
Upprätthållande av den naturliga pollinatörsfaunan är av stor betydelse för såväl
den biologiska mångfalden som vissa grödor människan nyttjar samt för en rad
andra ekosystemtjänster, såsom natur- och kulturarv, rekreation, turism och fritidsaktiviteter, och är beroende av att landskapet har en mångfald öppna hävdade
marker av varierande karaktär med stor örtrikedom.
Honungsbiet är en av få insekter som hålls som husdjur, främst på grund av sin
förmåga att tillverka honung av nektar, men också för den tjänst det utför genom
pollinering av fruktträd och andra odlade växter. I Sverige är tambin den viktigaste
pollinatören på odlade fält av oljeväxter. Rybs är i hög utsträckning beroende av
insektsmedierad pollinering. Även raps, som till stor del är självfertil, gynnas av
132
Soussana et al., 2007. Full accounting of the greenhouse gas (CO2, N2O, CH4) budget of nine
European grassland sites. Agriculture, Ecosystems & Environment, 121, 121–134
74
insektspollinering med ökad skörd och bättre kvalitet om bin tillförs odlingarna.
Odling av tambin kan påverka den vilda pollinatörsfaunan, dock har inga sådana
effekter ännu observerats i Sverige.
En svensk litteraturstudie är nyligen gjord över insektspollinering av frukt och
bär133.
Biologisk kontroll av skadegörare
Biologisk kontroll av skadegörare sker framför allt genom naturligt förekommande
fiender till de som kan uppträda som skadegörare. Naturligt förekommande fiender
är ofta en del av komplexa ekologiska samspel. Sambanden mellan biologisk
mångfald och ekosystemtjänsten biologisk kontroll är komplicerade och
kunskapsläget är delvis bristfälligt. Av stor betydelse är i vilken utsträckning olika
arter äter av varandra, dvs. hur födovävsstrukturen ser ut. Som ett exempel på
komplexiteten kan nämnas att de viktigaste grupperna av bladlusfiender inkluderar
vargspindlar, mattvävarspindlar, marklevande skalbaggar som jordlöpare och
kortvingar, nyckelpigor, stinksländor, blomflugor och parasitsteklar. Förutom
diversiteten av bladlusfiender, är även tillgången på alternativa bytesdjur och
förekomst av ogräs av betydelse. Dessa tre faktorer kan påverka biologisk kontroll
både positivt och negativt och födovävstukturen anses avgörande för utfallet. Till
exempel har man visat att ökad fiendediversitet kan vara negativt för biologisk
kontroll om fienderna i stor utsträckning äter av varandra, medan en positiv effekt
av ökad fiendediversitet ofta observerats när fienderna har kompletterande nischer,
t.ex. genom att de attackerar olika stadier av skadegöraren134.
Förutsättningar för biologisk kontroll påverkas även av förekomst av miljögifter,
t.ex. från kemisk bekämpning av skadegörare135. De medel som används vid bekämpning i odlade grödor riskerar att även ta kål på naturligt förekommande fiender till skadegörarna, vilket ofta leder till sämre förutsättningar för biologisk kontroll av skadegörare. Upprätthållande av naturlig biologisk kontroll bidrar till ett
minskat beroende av bekämpningsmedel.
En variant av biologisk kontroll är biologisk bekämpning i växthusodling, fruktoch bärodling, samt frilandsodling av grönsaker. Rovinsekter används då för att
bekämpa skadeinsekter, t.ex. parasitsteklar mot gurkbladlus och minerarflugor.
Rovflugor kan användas för att bekämpa husflugor i djurstallar. Rovkvalster har
länge använts för att bekämpa spinnkvalster i växthusodling av gurka och tomat.
Nematoder används mot larver i krukväxtodling. Svampar kan bekämpa såväl
133
Madjidian J. A. 2012. Litteraturstudie och behovsanalys om insektspollinering av frukt och bär.
134
Jonsson M. 2010. Sambanden mellan fiendediversitet, födovävsstruktur och biologisk kontroll på
ekologiska och konventionella. Formas dnr: 2010-1906.
135
Östman et al. 2003. Yield increase attributable to aphid predation by ground-living polyphagous
natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics 45, 149-158
75
skadedjur som svampsjukdomar. Bakterier kan användas mot t.ex. fjärilslarver i
kålodling och för att beta utsäde. 136
Landskapskaraktär- kulturarv
Landskapskaraktär kan beskrivas som det tydliga och igenkännbara mönster av
element som förekommer konsekvent i en särskild typ av landskap och hur detta
uppfattas av människor. Det avspeglar särskilda kombinationer av geologi, landform, jordart, vegetation, markanvändning och bosättning. Mönstret ger den särskilda platskänslan hos olika områden i landskapet 137.
Kulturarvet utgör ofta en väsentlig del av landskapet karaktär. Till landskapets
kulturarv hör en stor mängd olika typer av element såsom bosättningsmönster,
byggnadstyper, markanvändning och arrondering, historiska lämningar, kommunikationselement (vägar, järnvägar), gränser eller avgränsande element (häckar, trärader, stängsel). Andra aspekter som är landskapskaraktäriserande är bland annat
skala, struktur, mönster, mänsklig närvaro, rumskänsla och uppfattad tillgänglighet.
Det relativt unga begreppet biologiskt kulturarv lyfter fram människans och den
historiska markanvändningens särskilda betydelse i formandet av många av de
naturtyper och landskap vi har idag. Skötsel och markanvändning påverkar även
förekomst av enskilda arter.
Både internationella och svenska studier har visat att fastighetspriser påverkas av
landskapet i närområdet, vilket bl.a. kan härledas till jordbrukslandskapets kvalitet138.
Estetiska värden
Odlingslandskapet är för många en viktig källa till estetisk, spirituell, psykologisk
och annan inspiration. Den växande naturturismen kan ses som ett uttryck för människors behov av sådan inspiration. Estetiska värden behöver inte alltid upplevas på
plats, utan kan även upplevas på avstånd, vilket illustreras av mängden böcker,
kostverk, filmer och teveprogram som på olika sätt anspelar på avlägsna ekosystem, däribland odlingslandskap.
Ekosystemen har även enväxande roll som inspirationskälla för s.k. eco-design,
inom arkitektur, landskaps- och stadsplanering139.
136
137
Nationalencyclopedin
The Countryside Agency 2002. Landscape Character Assessment – Guidance for England and
Scotland. www.countryside.gov.uk/Images/LCA_Guidance_tcm2-19316.pdf
138
139
Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden Jordbruksverket. Rapport 2010:5
TEEB 2010 update: Chapter 2 Biodiversity, ecosystems and ecosystem services.
76
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
Från att under lång tid ha expanderat har jordbruket sedan mellankrigstiden krympt
och tidigare odlingsmarker har i huvudsak omvadlats till skog genom aktiv plantering eller passiv igenväxning. Även tätortsexpansion och infrastrukturens utbyggnad har tagit stora arealer i anspråk, dvs. radikalt ändrad markanvändning.
De demografiska förändringarna i Sverige har varit mycket stora, särskilt i de delar
av landet som kännetecknas av en långt gången nedåtspiral med avfolkning, företagsnedläggningar och en åldrande kvarvarande befolkning, och påverkar i hög
grad de areella näringarna. I skogs- och mellanbygd sjunker fortfarande antalet
verksamma brukare stadigt och kvarvarande driver de mest produktiva eller lättbrukade markerna till många tidigare gårdar. Problem med arrondering140 gör att de
mest perifera markerna marginaliseras och brukandet upphör. Samtidigt pågår en
koncentration och intensifiering av brukandet till de bördiga slättbygderna med
grader av överutnyttjande, påverkan av bekämpningsmedel (förorenande ämnen)
och näringsläckage (Övergödning).
Det krympande odlingslandskapet har under minst ett sekel genom upphört brukande skapat rikligt med igenväxningsmarker, till förmån för t.ex. många insekter
och fåglar (radikalt ändrad eller modifierad markanvändning). Fortsatt igenväxning eller aktiv beskogning gör dock brynzonerna till relativt temporära företeelser
om inte nya igenväxningsmarker hela tiden tillkommer genom upphört brukande
eller genom aktiv skötsel av bryn.
Utvecklingen från ett samlat utnyttjande av landskapet inom byns marker, mot en
tudelning i två helt skilda näringar, (jordbruk på i huvudsak åker och skogsbruk)
med delvis olika lagstiftningar, har brutit många av de historiska sambanden i landskapet. De ändrade produktionsförhållandena och den omfattande strukturrationalisering som inleddes på 1950-talet har också lett till att mängder med byggnader
knutna till gångna tiders markanvändning tappat sin ursprungliga funktion och
blivit till överloppsbyggnader som många gånger förfaller. Sammantaget har detta
stor inverkan på kulturella tjänster som kultur- och naturarv, rekreation, turism och
friluftsliv.
Det pågår en viss ”gentrifiering” även utanför städerna, då personer med hög socioekonomisk status flyttar till delar som traditionellt har dominerats av individer
ur lägre sociala klasser. Till en del har nya ägargrupper tagit över gårdar och därmed en del av landskapet. Antalet hästgårdar har t.ex. ökat markant kring större
tätorter eller tätortsnära landsbygd141.
140
141
Hur marken är rumsligt uppdelad.
Jordbruksverket, 2011. Antalet hästar och anläggningar med häst 2010. JO 24 SM 1101
77
Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP ändrar de ekonomiska
förutsättningarna vilket också påverkar svenskt jordbruk. Det är nu i hög grad
marknaden som driver utvecklingen i södra Sverige, medan landsbygdsprogrammets miljöersättningar driver i norr. Täta regelförändringar och osäkerhet i tillämpningen är i sig faktorer som kan avgöra beslut om ändrad produktionsinriktning
eller nedläggning av jordbruksföretag, med radikalt ändrad markanvändning som
följd.
Ekonomisk omfattning och areell utbredning
av valda ekosystemtjänster
Livsmedel från odlade landväxter
Livsmedel från odlade växter utgörs av spannmål, oljeväxter, rotfrukter, grönsaker
och frukt för human konsumtion. Dessa produceras på åkrar och i
handelsträdgårdar (både friland och i växthus). Ett visst bidrag kommer dessutom
från odlingslotter och odlingar på tomter, se vidare under Bebyggd miljö.
Av åkerarealen utnyttjas omkring 10-15 % till produktion av landväxter. Sverige är
idag inte självförsörjande inom livsmedelsproduktionen, vilket betyder att vi är
beroende av dessa tjänster även från andra länder.
Statistik över odlade grödor och konsumtion tas fram av SCB och Jordbruksverket.
Värderingsexempel
Det samhällsekonomiska värdet av livsmedel reflekteras sällan i det pris som sätts
på marknaden för livsmedel trots att det finns en marknad för dessa varor. Det
beror bl.a. på att på att flera externaliteter som t.ex. utsläpp av koldioxid och näringsämnen inte är internaliserade i priset. Det snedvrids också av subventioner
som lantbrukare får inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla
dessa aspekter bör justeras för att identifiera det samhällsekonomiska värdet.
De indirekta ekosystemtjänsterna insektspollinering142 och biologisk kontroll är
fundamentala insatsvaror i produktionen av vissa odlade växter, t.ex. oljeväxter.
Betydelsen av dessa ekosystemtjänster för produktionen av oljeväxter kan analyseras genom produktionsfunktionsmetoden vilket innebär att deras bidrag till produktionen av odlade växter är det som mäts. Sambanden mellan insektpollinering
och biologisk kontroll, och deras effekt på produktionen av oljeväxter är dock
142
Rybsen är i hög utsträckning beroende av insektsmedierad pollinering, men även rapsen, som till
stor del är självfertil, gynnas av insektspollinering med ökad skörd och bättre kvalitet om bin tillförs
odlingarna.
78
mycket komplexa och varierar troligtvis mellan olika geografiska områden. Kunskapsbrister om dessa samband är en begränsning i värderingssteget.
En möjlig värderingsituation kan vara en tillståndsprocess där en planerad exploatering förväntas ha negativ effekt på områden som bedöms vara viktiga habitat för
vilda pollinatörer. I närområdet produceras oljeväxter som antas gynnas av den rika
pollinatörsfaunan. Ett sätt att värdera pollineringen är dess roll som insatsvara till
skörden av oljeväxter. En modellering av hur pollineringen påverkar skördens
kvantitet och kvalitet genomförs. Beräkningar kan sedan visa hur skörden påverkas
av att pollinatörerna minskar i antal och vad detta leder till i inkomstbortfall för
lantbrukaren. Den faktiska minskningen (mätt i antal kilo skörd) värderas genom
det justerade marknadspriset. Ett alternativt sätt är att använda skadekostnadsmetoden och beräkna kostnaden av att hyra tama pollinatörer som kan bidra med
samma mängd extra skörd som de förlorade vilda pollinatörerna.
Livsmedel från tama landdjur
Livsmedel från tama djur kommer fr.a. från nötkreatur, får, svin och höns.
Nötkreatur och får betar på såväl naturbetesmarker som vallar och de utfordras med
dels grovfoder (hö, ensilage m.m.), dels kraftfoder som är koncentrerat djurfoder
av spannmål, rapskaka eller soja, men även biprodukter från livsmedelsindustrin
såsom melass, drav och vassle. Mjölkkor, svin och fjäderfä utfordras vanligen
endast med kraftfoder från spannmål, rapskaka, soja, fiskmjöl med mera.
Den största delen av åkerarealen utnyttjas till vall, grönfoder och foderspannmål
för djuruppfödning. En betydande del av betesmarkerna och ängarna utnyttjas
också till denna tjänst. Dock utnyttjas enligt en skattning 544 000 hektar 143 av åker
och betesmark för landets hästar (som bör räknas som kulturell tjänst).
Sverige är idag inte självförsörjande inom fodermedelsproduktionen. 27 % av fodret för svensk djurproduktion är importerat144. Omvänt kan sägas att av den areal
som totalt krävs för djuruppfödningen i landet finns omkring en fjärdedel utanför
landets gränser.
Statistik över produktion och konsumtion tas fram av SCB och Jordbruksverket.
143
Hästskattningarna 2004 och 2010 en analys utifrån näringens perspektiv. Jordbruksverket och Hästnäringens Nationella Stiftelse.
144
Deutsch, L. (2006). ”Hur svensk är en svensk ko?
79
Pollinering
Pollineringens stora ekonomiska betydelse för frukt- och bärodling illustreras av
tabellen145.
Fig 13 Pollinatörers betydelse för skörden
Olika undersökningar visar att bin ökar skörden i oljeväxter med 5–15 %. Rybs är
självsteril och här kan närvaron av bin öka utbytet med 10–15 %. Raps är till 70 %
självbefruktad. Pollinering med bin ökar skörden med 5–10 % i höstraps. Raps och
rybs är bra dragväxter för biodlaren och ger därför även mycket honung.
Även humlesamhällen har stort ekonomiskt värde vid t.ex. klöverodling.
Jordbruksverket har tagit fram räkneexempel för beräkning av lönsamheten i att
hyra bi- eller humlesamhällen till odling av vitklöver och raps eller rödklöver och
åkerböna i slättbygden 146.
Fig 14 Olika pollinatörers betydelse
145
146
Jordbruksverket. Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Jordbruksinformation 6 – 2008
Jordbruksverket. Öka skörden med honungsbin och jordhumlor. Jordbruksinformation 21 – 2007
80
Tabell 5 Jämförelse skördeutfall med respektive utan pollinatörer
Biologisk kontroll av skadegörare (inklusive invasiva arter)
Ekosystemtjänsten biologisk kontroll av skadegörare är en mycket viktig ekosystemtjänst i odlingslandskapet. Beroende på plats och sammanhang kan ekosystemtjänsten leda till en rad nyttigheter. Biologisk kontroll är en indirekt ekosystemtjänst, vilket innebär att den ofta värderas för sitt bidrag till andra ekosystemtjänster som kan kopplas direkt till nyttigheter/varor. Som beskrivits ovan
innebär biologisk kontroll naturligt förekommande fiender till skadegörare. Två
generella nyttigheter där biologisk kontroll är en viktig indirekt ekosystemtjänst är
livsmedelsproduktion och natur- och kulturarv genom att biologisk kontroll bidrar
till att vidmakthålla öppna jordbrukslandskap. Ytterligare ett viktigt ekonomiskt
bidrag är att väl fungerande biologisk kontroll kan dämpa användning av kemiska
bekämpningsmedel dvs. pesticider mot skadegörare. Användning av kemiska bekämpningsmedel kan påverka flera nyckelarter i jordbruksekosystemet, bla. pollinatörer.147. Sådan användning kan därför medföra att ekosystemets förmåga att
leverera ekosystemtjänster minskar över tid.
Värderingsexempel
Ett sätt som det ekonomiska värdet av biologisk kontroll har uppmärksammats på
är dess roll som insatsvara i produktionen av odlade växter. Mer specifikt kan upprätthållande av biologisk kontroll, genom komplexa ekologiska interaktioner i den
omgivande biologiska mångfalden, öka skörden genom att hindra skadegörare att
negativt påverka skörden. 148 Det omgivande landskapet är viktigt så att lämpliga
habitat för olika arter finns. Naturlig biologisk kontroll är generellt mindre förekommande i monokulturlandskapet än ett mer mosaikartat odlingslandskap.149
147
Jorbruksverket (2010) Massdöd av bin, RA09:24
148
Östman, Ö., Ekbom, B., & Bengtsson, J. (2003). Yield increase attributable to aphid predation by
ground-living polyphagous natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics, 45(1),
149-158.
149
Geider F. m.fl. (2010) Persistent negative effects of pesticedes on biodiversity and biological control
potential on European farmland, Basic and Applied Ecology, 11(2):97-105
81
Forskning har visat att investeringar för att gynna naturlig biologisk kontroll ofta är
mycket lönsamma, dvs, nyttan överstiger vida kostnaden. 150 Ett försök att kvantifiera värdet av biologisk kontroll av insekter i USA uppskattade värdet till $4,5 miljarder per år.151
Produktionsfunktionsmetoden innebär att värdet av en ekosystemtjänst beräknas
genom att analysera betalningsviljan för en nyttighet genererad av en direkt ekosystemtjänst, och sedan analysera en indirekt ekosystemtjänst som om de vore
insatsvaror till den direkta ekosystemtjänsten. 152 Denna metod är lämplig för att
värdera biologisk kontroll, eftersom tjänsten i princip endast värderas som insats
till andra ekosystemtjänster. En värdering med produktionsfunktionsmetoden kräver modellering om hur marginella förändringar, i t.ex. det omgivande landskapet,
påverkar slutskördar genom att habitat för naturliga fiender förstörts. En sådan
analys är svår, främst på grund av de komplexa samband som bidrar till att biologisk kontroll upprätthålls, Kunskapen om dessa samband är ofta bristfällig.
Landskapskaraktär – kulturarv
Närhet till en ängs- och betesmark kan antas betyda 30.000-40. 000 kronor för ett
fastighetsvärde på landsbygden, sannolikt mer om fastigheten ligger i ett område
med många ängs- och betesmarker i närområdet153.
Utbrottet av mul- och klövsjuka i Storbritannien 2001 hade en dramatisk effekt på
människors möjlighet att besöka landsbygden för rekreation och upplevelse av
kulturvärden154.
Värdering
Det traditionella odlingslandskapet dvs. åker- betes och ängsmarksarealer med
landskapselement som gärdsgårdar, enskilda träd och åkerholmar har ett estetiskt
och kulturarvsrelaterat värde för många människor. Dessa innehåller användarvärden i form av rekreation men också estetiska värden och existens- och arvsvärden.
Studier som genomförts visar att betalningsviljan för att bevara det svenska odlingslandskapet uppgår till 1 062 kr per person och år155 (Drake, 1992) eller totalt
150
Ross C. et al. (2008) Economics and adoption of conservation biological control, Biological Control,
45(2):272-280
151
Losey, J. & Vaughan, M. (2006) The economiv value of services provides by insects, BioScience,
56(4):311-323
152
153
154
155
Barbier, E. B. (2007). Valuing ecosystem services as productive inputs. Economic policy,
Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden Jordbruksverket. Rapport 2010:5
TEEB 2010 update: Chapter 2 Biodiversity, ecosystems and ecosystem services.
Studien beräknade betalningsviljan till 541 kr år 1986 (Studien genomfördes maj 1986) vilket
motsvarar 1 062 kr år 2012 (augusti) justerat för inflation. Detta innebär en förändring med 96 %.
82
5,7 mdkr per år156 (Hasund, 1998). Vid en uppdelning av betalningsviljan per person och år så beräknades kulturarv till 200 kr, fågel och djurliv till 300 kr, flora till
250 kr och tillgänglighet till 110 kr. För att kunna rikta stödet till de element som
värderas högst undersöktes också vad i landskapet som uppskattas mest. I en choiceexperimentstudie värderades t.ex. gärdesgårdar till 240 kr per person och år följt
av ängsvägar där betalningsviljan var 147 kr per person år (Hasund et al., 2009).
Enligt Jordbruksverket har drygt 2 mdkr betalats ut i miljöersättningar per år sedan
2007. Mest har betalats till vallodling, ekologisk produktion samt betesmarker och
slåtterängar. Det betyder att mindre än 2 mdkr betalas till bevarande av de kulturella värden som estimeras vara värda långt mer än det dubbla.
Värdet av tillgängligheten eller närheten till öppna odlingslandskap (bland andra
naturtyper) värderas genom hedonisk prissättning, dvs. där fastighetspriserna används som proxy för miljövärdet och då rankas odlingslandskap betydligt lägre än
de flesta andra naturtyper som sjöar, skogslandskap, kusten och våtmarker. Även
nationalparker och naturskyddsområden värderas högre.
Estetiska värden
Detta är en kulturell ekosystemtjänst. De har visat sig vara svåra att göra en monetär värdering på.
156
4,7 mdkr år 1998 (Årsmedeltal) motsvarar 5,7 mdkr år 2012 (Januari). Detta innebär en föränd-
ring med 21 %
83
Sjöar och vattendrag
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag:
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
I Sverige finns det omkring 100 000 sjöar med en areal om 42 000 kvadratkilometer, 9,3 procent av landets yta. Det exakta antalet sjöar och sjöarealen
förändras ständigt på grund av landhöjning, sjösänkning, indämning, erosion och
igenväxning. Den totala färskvattenresursen som kan användas till aktiviteter
baserat på rinnande vatten har uppskattats till 178 000 miljoner kubikmeter,
vilket är lika med den årliga avrinningen till havet. Cirka 80 000 av sjöarna
är mindre än 10 hektar. De 20 största sjöarna utgör tillsammans 30 % av
landets totala sjöareal.
Den största sjön är Vänern, med en volym om 153 000 miljoner kubikmeter och
den djupaste är Hornavan, som är 228 meter djup157. I Svenskt vattenarkiv fanns
det 27 663 vattendrag registrerade år 2010, med totalt 190 000 km längd158. Inom
vattenförvaltningen har merparten av Sveriges vatten delats in i 27 000 vattenförekomster.
Många av sjöarna har bildats i sänkor som uppstått genom förkastningar och
sprickor i berggrunden eller ojämnheter i moränavlagringar som skapas efter inlandsisens rörelser. Under den högsta kustlinjen har sänkor i lösa jordar också formats genom havens bearbetning. Några sjöar har också bildats genom meteoritnedslag159. Vattendragens karaktär har formats efter inlandsisens smältning för cirka
10 000 år sedan. Smältvattnet förde med sig stora mängder sediment som sedan
avsattse i kustområdet och dalgångar, i vilket vattenflödet skar sig ner allt mer.
Sediment avsattes på lägre nivåer längre ned i dalgångarna och raviner bildades i
morden med fina sediment. Meandrande vattendrag har bildats i områden med liten
lutning och lätteroderade sediment och där vattendrag når en sjö eller havet har det
ibland bildats deltan160.
157
SMHI, 2008. Sveriges sjöar. Faktablad nr 39.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.504!Faktablad%252039_webb.pdf
158
SMHI, 2010. Sveriges vattendrag. Faktablad nr 44.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf
159
SMHI, 2008. Sveriges sjöar. Faktablad nr 39.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.504!Faktablad%252039_webb.pdf
160
SMHI, 2010. Sveriges vattendrag. Faktablad nr 44.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf
84
Människors aktiviteter har under lång tid påverkat vattnets sammansättning och
kvalitet samt livsmiljön i övrigt för människor, djur, växter och andra organismer.
Jord- och skogsbruk har medfört en förändrad hydrologi och utsläpp och urlakning
av ämnen, industriproduktion har medfört utsläpp av näringsämnen eller farliga
ämnen, vattenkraft har förändrat eller hindrat vattnets väg, transporter har medfört
utsläpp av partiklar och förbränningsprodukter och fiske har påverkat fiskbestånden. Denna påverkan pågår fortfarande och medför effekter på vattnets kvalitet,
den biologiska mångfalden och den omgivande livsmiljön, kulturmiljövärden och
friluftslivets värden.
Tillgång till vatten av bra kvalitet utgör på flera sätt en livsnödvändig resurs för vår
överlevnad och har också på många sätt stor betydelse för vår livskvalitet. Det
utgör även en grund för biologisk mångfald, många kulturmiljövärden och för vår
rekreation.
Vatten från sjöar och vattendrag används idag på olika sätt till dricksvatten, odling,
friluftsliv, energiproduktion, processvatten, transporter och reningsprocesser samt
som recipient med mera. För att vi långsiktigt ska kunna fortsätta att använda vattnet krävs att det håller en god kvalitet och tillräcklig kvantitet. De mänskliga aktiviteternas påverkan på vattenmiljöerna behöver därför förändras så att användningen av och påverkan på vattnet blir långsiktigt hållbar. Hur vi gemensamt beslutar
oss för att använda och påverka vattnet, marken vid vatten samt vattnets resurser i
form av fisk, skaldjur med mera, påverkar förutsättningarna för ekosystemen att
tillhandahålla de tjänster vi önskar och behöver, såväl nu som i framtiden.
Valda ekosystemtjänster knutna till sjöar och
vattendrag
I tabell 6 beskrivs ett urval av vattnets tjänster som har stor betydelse för människan. Vid urvalet har tjänster valts som har koppling till vattnets kvalitet. Listningen utgör inte någon fullständig eller slutlig sammanställning av sjöar och vattendrags ekosystemtjänster.Många av de stödjande ekosystemtjänsterna så som biologisk mångfald ingår i princip inte. Inte heller abiotisk energiproduktion eller transporter, då dessa faller utanför klassningssystemet. Några andra tjänster har övervägts men inte tagits med i det slutliga urvalet på grund av lägre dignitet i förhållande till andra tjänster vattnet bidrar med, eller på grund av överlapp. Dessa är
global klimatreglering, flödesreglerande vattenmagasinering, andliga tjänster, bostadsrelaterade naturkvalitéer, byte och andra naturkvalitéer för nöjesjakt och sportfiske, resurs för forskning och miljöövervakning samt utbildning.
85
Tabell 6: Några ekosystemtjänster av stort värde för människan knutna till sjöar och vattendrag
Utvalda ekosystemtjänster
Exempel
Livsmedel från sötvattensorganismer
Dricksvatten
Icke-drickbart vatten
Fångst från yrkesfiske och vattenbruk
Uttag av vatten med dricksvattenkvalitet
Bevattning i jordbruk och uttag till industri
med vissa kvalitetskrav
Renande och reglerande processer
Livsmiljöer. Lek-, bo-, skydds- och rastplatser.
Utspädning, infångning och återcirkulation
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat
och genpooler
Kultur och naturarv
Möjligheten till rekreationsaktiviteter
Hälsa
Landskap, historia och tillhörighet
Upplevelser med koppling till vatten
Avkoppling, återhämtning
Livsmedel från sötvattenorganismer
Livsmedel från sötvattenorganismer inkluderar bland annat fisk och skaldjur. Yrkesfisket är av stor vikt framför allt i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Några andra sjöar där fisket bedrivs yrkesfiske bedrivs och
uppgifter inhämtas finns i Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Skånes, Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Jämtlands och Norrbottens län161.
Vattenbruk – akvakultur - omfattar odling av alla slags djur och växter i vatten. I
Sverige har extensiva former av fiskodling förekommit i hundratals år (t.ex. odling
av karp och ruda i dammar). I dagens svenska vattenbruk bedrivs intensiv odling av
matfisk och skaldjur för konsumtionsändamål, samt sättfiskodling för utsättning i
syfte att förstärka naturliga eller introducerade bestånd. En del av sättfiskodlingen
avser även produktion för leverans till matfiskodlarna162
Den limniska miljöns förmåga att förse människan med livsmedel i form av fisk
och skaldjur är beroenda av funktionen hos ett stort antal stödjande och reglerande
ekosystemtjänster som gör vattnet till en lämplig livsmiljö. Det handlar t.ex. om
vattenflödens syresättning och näringsomvandling. Biologisk mångfald i vatten
stödjer många av de reglerande tjänsterna, det vill säga bidrar till och styr funktionen av dem. Många processer har betydelse, från den fundamentala primärproduktionen som utgör det första steget i näringsväven, via den näringsvävsdynamik som
möjliggör för människan att tillgodogöra sig näring genom konsumtion av arter på
161
SCB, 2011. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011. Preliminära uppgifter. Sveriges
officiella statistik. Statistiska meddelanden. JO 56 SM 1201.
http://www.havochvatten.se/download/18.4ac364c413727adcb8d80006507/JO56SM1201.pdf
162
SCB, 2011b. Vattenbruk 2011. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande JO 60 SM 1201.
http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1201/2011A01/JO1201_2011A01_SM_JO60SM1201.pdf
86
högre trofinivåer. Organismerna bidrar bland annat till att fånga in och omsätta kol
och växter producerar syre. För att detta ska vara möjligt krävs ett fungerande biogeokemiskt kretslopp, tillgång till fungerade livsmiljöer som kan erbjuda skydd,
föda och spridning samt en förmåga hos ekosystemet att motstå externa störningar,
resiliens. Huruvida livsmedlen som hämtas från de limniska miljöerna är lämpliga
för mänsklig konsumtion avgörs delvis av de reglerande ekosystemtjänsterna, som
exempelvis förmågan att reglera och ta hand om miljögifter.
Dricksvatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel och av fundamental vikt för människans överlevnad. I hushållen använder vi ett kvalitativt bra vatten till mat och dryck, personlig hygien, disk och tvätt och mycket annat. Det vatten som produceras vid de
kommunala vattenverken håller dricksvattenkvalitet och det används till exempel
till hushåll, industri, allmänna ändamål som t.ex. skolor och sjukhus. Av det totala
dricksvattenuttaget från ytvatten används även en viss del inom industri, jordbruk
och övrigsektor163.
Den limniska miljöns förmåga att förse människan med livsmedel i form
dricksvatten är beroende av vattenmiljöernas förmåga till utspädning, infångning
och återcirkulation och även till nedbrytning och omsättning av olika ämnen i
vattnet. För att detta ska vara möjligt krävs ett fungerande biogeokemiskt
kretslopp. Biologisk mångfald stödjer många av dess tjänster, det vill säga
bidrar till och styr funktionen av dem. Huruvida dricksvatten är lämpligt för
mänsklig konsumtion avgörs även av ekosystemens förmåga att ta hand om
miljögifter, samt utföra filtrering och rening genom fastläggning i sediment
och organismer. Tillgång till ett bra dricksvatten utgör i sin tur en viktig faktor
för såväl hälsa som möjligheten till rekreation.
Icke-drickbart vatten (med vissa kvalitetskrav)
För en stor del av det vatten som klassas vara icke-drickbart vatten krävs ofta ändå
en god kvalitet. Inom jordbruket behövs vatten av god kvalitet för bevattning av
gröda och för djurhållning. Vatten som används inom jordbruket har bedömts
komma till 80 % från ytvatten.
Industrisektorn är den största vattenanvändaren i Sverige och vattnet är av stor
betydelse för dess processer. Även här krävs många gånger ett kvalitativt bra vatten. Sett till användarkategori används största delen Sveriges vattenuttag inom
163
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vatten-
distrikt och län. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
87
industrisektorn. Den allra största delen av det vatten som används inom industrin
kommer från egna täkter och främst från ytvatten164.
Massa-, papper- och pappersvaruindustrin är den bransch som har i särklass
högst vattenuttag. Även industrin för tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter samt stål- och metallverk använder mycket vatten165 Industrin använder i hög grad vatten för kylning i i produktionsprocesser 166
Den limniska miljöns förmåga att förse människan med nyttjbart vatten är, liksom
för den tidigare beskrivna tjänsten dricksvatten, beroende av funktionen hos ett
stort antal stödjande och reglerande ekosystemtjänster, bland annat ekosystemens
förmåga att reglera och ta hand om miljögifter, filtrering och rening genom fastläggning i sediment och organismer. Även om vattnet inte behöver vara drickbart
för människan, behövs ofta en god kvalitet för att kunna användas i specifika industriprocesser. Även vid jordbrukets bevattning av grödor och till djurhållning krävs
en god vattenkvalitet. Biologisk mångfald stödjer många av de reglerande tjänsterna, det vill säga bidrar till och styr funktionen av dem.
Utspädning, infångning och återcirkulation
Sjöar och vattendrag har en stor betydelse för reglering av avfall och föroreningar
genom utspädning, infångning och återcirkulation. Ämnen späds ut, bryts ned och
lagras i sediment och i organismer, varvid vattnet renas. Genom utspädning minskar vattnet även effekterna av övergödningen såväl till övriga delar av den akvatiska miljön. Kolinlagring sker, vatten syresätts och blir även syrefattigt i vissa
miljöer. Detta påverkar de kemiska processerna, bland annat genom att rena vattnet
från kväve (kvävecykeln). I vattendragen finns också en stor mängd organismer
som bryter ned organiska ämnen och omsätter dem i kretsloppet. Funktionen påverkas bland annat av belastningen och därmed av den omgivande miljön. Vissa
ämnen kan inte brytas ner naturligt i sötvatten, alternativt fångas upp och bindas in
av organismer och i sediment genom infångning och absorption.
Förekomsten av föroreningar i de limniska organismer som är av relevans för
mänsklig konsumtion minskar möjligheten till att nyttja livsmedel från limniska
organismer.
164
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vatten-
distrikt och län. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
165
SCB, 2010. Industrins vattenanvändning 2010. Uttag, användning och utsläpp av vatten i industri-
sektorn. Statistiska meddelanden MI 16 SM 1101
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0903/2010A01/MI0903_2010A01_SM_MI16SM1101.pdf
166
SCB, 2007. Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-2005. Rapport 2007:1
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI1301_1995I05_BR_MI71OP0701.pdf
88
Sjöars bottensediment har en förmåga att binda överflödigt fosfor vilket minskar
effekten av övergödningen. Denitrifikation, som sker i sedimenten, utgör en naturlig kväverening. På samma sätt som bottenmiljön kan fungera som sänka för näringsämnen kan den även fungera som källa under förändrade förhållanden.
Grunda limniska områden är ofta närsaltsfilter och fungerar som buffertzon i transporten av växtnäring från land till vattenmiljöerna. Denna förmåga att kunna filtrera bort näring är kopplat till ljusförhållanden och upprätthållandet av en hög
fotosyntes.
Utspädning, infångning, nedbrytning och återcirkulation är av avgörande betydelse
för upprätthållandet av många viktiga processer i den limniska miljön. Här ingår
omsättningen av syre, vatten, kol, kväve och fosfor. Dessa cykler utgör förutsättningen för och samverkar därmed med ekosystemets produktivitet och förmåga att
leverera livsmedel som drickvatten och annat vatten med kvalitetskrav samt livsmedel från sötvattenorganismer som fisk och skaldjur. Processerna bidrar även till
biologisk mångfald samt förmågan att motstå externa störningar och dess förmåga
att leverera nyttigheter till samhället. Genom sin påverkan på vattenkvalitet och
mångfald utgör processerna en viktig grund även för möjligheten till friluftsliv. I
tillägg är ekosystemet beroende av organismer som kan härbärgera kväve och fosfor för att omsättningen av näring ska fungera. Vattenmiljöerna bidrar även med
bakteriell nedbrytning, lagring i organismer samt inlagring i sediment. Naturens
förmåga att ta hand om och bryta ner miljöfarliga föreningar är beroende av ekosystemens biologiska mångfald. Ett stort antal arter och individer bidrar till nedbrytning över tid, lämpliga livsmiljöer där inlagring kan ske samt och detta medför en
väl fungerande näringsvävsdynamik. Ekosystemets förmåga till reglering av föroreningar har även stor betydelse för möjligheten till rekreation samt bidra till
förbättrad hälsa.
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler
Genom upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler reglerar
vattnet den biotiska miljön. Livsmiljöerna skapar habitat för unga stadierna av
akvatiska organismer. Strandlinjen med tillhörande grunda vattenområden fungerar
som barnkammare och är ytterst viktiga som lek-, uppväxt- och födoområde för
många arter. Lämpliga livsmiljöer utgör ett självklart fundament i ett fungerande
ekosystem för arternas möjlighet till fortplantning, födosök och skydd under uppväxten. Detta gäller såväl för limniska arter som människan drar nytta av för konsumtion(livsmedel från limniska organismer),, som för arter längre ner i näringskedjan.
I sin viktiga roll för ekosystemets funktion och för den biologiska mångfalden är
ekosystemtjänsterna som rör livsmiljö för ungstadier nödvändiga för många andra
ekosystemtjänster. Vattenmiljöerna skapar också habitat och utrymme för akvatiska organismer i deras andra livsstadier. När dessa miljöer får utvecklas på ett
naturligt sätt skapas meandring, olika bottenstrukturer och även strukturer i vattnet
som död ved. Det ger habitat som t.ex. höljor, strömsträckor, lugnvatten m.m. som
89
passar för olika organismer och bidrar därmed till att bibehålla en större genpool.
En riklig mångfald av limniska organismer i vattensystemen ger en god grund för
möjligheten till friluftsliv, bland annat sport- och fritidsfiske.
Kultur- och naturarv
Det natur- och kulturarv som är förknippat med sjöar och vattendrag erbjuder landskap med tillgänglighet, rekreation och upplevelser av kultur- och naturmiljöer,
historia samt känsla av gemenskap och tillhörighet 167. Människan har format och
fortsätter att forma landskapet genom sin användning. Användning av sjöar och
vattendrag har pågått sedan människan först koloniserade den svenska marken och
vattnet, efter den förra istiden och framåt. Den senare tidens användning återspeglas tydligast, exempelvis genom flottningslämningar, kraftverk och broar,
dammar, färjelägen, hamnar och båtbryggor.
Karaktären på ett landskap idag baseras till stor del på hur området använts historiskt och de naturgivna förutsättningarna. Oftast kan man finna flera tidsepoker
från förhistorisk, historisk och modern tid sida vid sida.
Spåren av människors användning avgör hur pass lätt det är att förstå omgivningen, vilket i sin tur påverkar oss människor 168.
Såväl natur- som kulturlandskapen består till dels av en biologisk mångfald i form
av såväl terrestra som limniska organismer. En del av kulturarvet har uppstått genom vård och brukande av naturmiljöer och biologisk mångfald. Boplatser har
förlagts till områden med vackra vyer och med god tillgång på dricksvatten samt
livsmedel från sötvattensorganismer, framför allt fisk. Även möjligheten till rekreation och hälsa är intimt förknippad med kulturarvet, då människor gärna vistas i
kulturarvsrika naturmiljöer. Kulturarvstjänsterna verkar i hög grad i samma riktning som de mer biologiska, då skydd och bevarande av kulturmiljöer ofta även
gynnar naturmiljöer. Ibland riskerar dock kulturmiljöer förändras i negativ riktning
i samband med insatser för naturvård, till exempel i samband med restaurering av
vandringsvägar i områden med stora kulturarv som grundar sig i människans nyttjande av anläggningar som dämmer upp vatten.
Möjligheten till rekreationsaktiviteter
Rekreation, turism och friluftsliv vid vatten har stor betydelse för såväl vår ekonomi som för vårt välmående. Turismen bidrar samtidigt till att skapa förståelse
och broar mellan människor från olika platser och kulturer. Den är också ett handlesskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling skapas ett
167
RAÄ, 2008. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. Kulturmiljön i miljömålsar-
betet. Rapport 2008:2 http://www.raa.se/publicerat/9789172095083.pdf
168
Trafikverket, 2011. Kulturmiljö i landskap. Miljöaspekterna forn- och kulturlämningar, annat kulturarv
samt bebyggelse – Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner. Arbetsversion
4 april 2011. http://www.trafikverket.se/PageFiles/55980/miljoaspekt_kulturmiljo_i_landskap_110901.pdf
90
bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter och besöksmål och attraktivare boendemiljöer.
Flertalet friluftsaktiviteter människor anser vara allra viktigast för dem har kopplingar till vistelse vid vatten, t.ex. promenader, bad utomhus i sjö eller hav samt
fritidsfiske.
Utöver bad och fritidsfiske anges dykning och snorkling, segling samt vind- och
vågsurfande vara aktiviteter som man skulle vilja ägna sig mer åt under längre
ledigheter169.
Nyttjandet av vatten för olika aktiviteter som bad, båtliv och fiske är i hög grad
beroende av att vattnet har en god kvalitet och därmed av de reglerande och stödjande tjänsterna som utspädning, infångning och återcirkulation. Rekreationen är
också i hög grad knuten till förekomst av en rik biologisk mångfald med långsiktigt
hållbara populationsnivåer av fisk och skaldjur, som utgör grunden för livsmedel
från sötvattenorganismer.
Sverige har många sjöar och kanaler och därmed goda förutsättningar för ett rikt
båtliv. Allemansrätten och strandskyddet gör dessa miljöer öppna och tillgängliga
för alla. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrörelserna. Sverige har därför blivit ett av världens mest fritidsbåttäta länder. Mer än
hälften av alla båtar i undersökningen används till fiske. Friluftslivet inom paddlingen har stor betydelse för både regional utveckling samt förmänniskors hälsa.
Båtlivet ökaroch det kommer att fortsätta öka i framtiden170.
Sveriges många tillgängliga sjöar med god badvattenkvalitet medför även rika
möjligheter till bad. De allra flesta badvattnen i Sverige är tjänliga. Smittskyddsinstitutet samt Havs- och vattenmyndigheten har ett ansvar för databas och övervakning. Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. Den
finns i ett 40-tal länder, både inom och utanför EU. Utmärkelsen delas ut till de
hamnar och stränder som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljö171. Den goda badvattenkvaliteten är i hög grad beroende av
vattnets reglerande tjänster som infångning, utspädning och återcirkulation
169
Lundmark, 2009. Efterfrågan på naturturism. Nuläge och potential för regional utveckling. Friluftsliv i
förändring. Rapport nr. 10.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=efterfr%C3%A5gan%20p%C3%A5%20naturturisme&source=we
b&cd=1&sqi=2&ved=0CCIQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.divaportal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva
2%3A303295%2FFULLTEXT01&ei=iS0_UJiRMZTO4QTqhYCYAw&usg=AFQjCNFEnsAXbKLHW05Vqb5PRss19NlgA
170
Båtbranschens riksförbund, 2012. Fakta om båtlivet i Sverige 2012. http://www.sweboat.se/fakta-om-
batlivet.aspx
171
Morrison, 2009. Mälarens värde. En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjäns-
ter och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Vatten miljö
91
Sportfiske bedrivs i hög grad på grund av att det ger naturupplevelser, utmaning
och kamp. Sportfisket har ett mycket stort ekonomiskt värde, utöver köttvärdet för
själva fisken, livsmedel från sötvattenorganismer, i form av möjligheten till rekreation , samt hälsa, välbefinnande, gemenskap och andra sociala värden.
Fisken är i sig helt beroende av vatten av god kvalitet och fungerande reglerande
tjänster som infångning, utspädning och återcirkulation. Sportfisket genererar
turistinkomster och arbetstillfällen och dess värdeinnehåll skiljer sig kraftigt från
yrkesfisket, där köttvärdet (fiskens förstahandsvärde) dominerar. Även inomhusaktiviteter som redskapstillverkning, flugbindning samt samlande av äldre sportfiskeredskap och litteratur skapar värden172. Några viktiga faktorer för att fiska mer
anges vara tid, sällskap att fiska med samt förbättrade egna kunskaper om fiske 173.
Hälsa174
Vistelse i naturen påverkar generellt sett människors hälsa på ett positivt sätt. Att ta
till vara naturens hälsobringande effekter är både kostnadseffektivt och en viktig
strategi. Sveriges natur och friluftstradition gör att vi har en helt unik möjlighet till
att ändra inaktivitetstrenden. Med ökad naturkontakt kan vi därför förvänta oss ett
förbättrat hälsoläge hos befolkningen, samt positiva effekter på samhällsliv i form
av förbättrade studieresultat hos unga, ökad produktivitet och sysselsättning samt
en dämpad kostnadsutveckling för vård och omsorg. Naturmiljöerna upplevs inte
separat per naturtyp och kan inte delas upp i biotisk och abiotisk upplevelse. Vistelse vid eller i vatten utgör en betydande faktor vid vistelse i naturen. Här ingår
biotiska komponenter som upplevelse av fågelsång, sus i strandvegetation, synintryck av fåglar och andra vattenanknutna djur och växter, vilket påverkar oss i ett
sammanhang tillsammans med andra komponenter i naturmiljön. I följande stycken
beskrivs något om hur det kan påverka vår hälsa.
Vistelse i naturen har en lugnande inverkan på oss, stresshormonerna går ner
och återhämtningen är effektiv. Även korta naturmöten på 4-5 minuter har
teknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2009-02-12
http://www.dricks.chalmers.se/files/rapporter/Malarens_varde.pdf
172
Outdoor.se, 2012. Sportfiske – vad är det? 2012-08-24 Webbsida:
http://www.outdoor.se/sportfishnews/articles/vad/
173
Fiskeriverket, 2005. Fiske 2005, en undersökning om svenskars fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete
med SCB.http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AA9999_2005A01_BR_JOFT0501.pdf
174
Texten i hela detta avsnitt är hämtad från samma källa och rör den positiva effekt vistelse i naturen
har totalt sett, då specifika data för vatten saknas. Frisk i naturen, Ett nordiskt projekt. Frisk i naturen.
initierat av Nordiska ministerrådet. En broschyr med argument hälsorelaterade aspekter om friluftsliv i
naturen baserat på vetenskapliga studier, med referenser till dessa.
http://www.friskinaturen.org/media/argumentationsfolder_sista.pdf
92
visat sig hjälpa. Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår bättre,
oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabbare. Det gör
att mängden kronisk stress och livsstilssjukdomar såsom hjärt- kärl sjukdomar,
diabetes, depression, demens och cancer kan minskas.
I naturen blir vi mindre sjuka ute på grund av att luftburna smittämnen får svårare
att spridas. Äldre som genom sin vistelse i naturen lägger om sin livsstil från passiv
till aktiv kan förlänga oberoendet och klara sig själva i ytterligare 8-10 år. Balans,
koordination och rörlighet tränas bra i naturen. Bättre sömnkvalitet, mindre
av ångest, minskad risk för akut hjärtåkomma och förbättrat socialt liv är
andra positiva effekter. Tankarna klarnar i naturen, vi upplever mer ”spontan uppmärksamhet” och kopplar bort den ”riktade uppmärksamheten” som
kräver mental energi och stör vårt undermedvetna. Spontan uppmärksamhet
stimuleras av mjuka sinnesintryck som skänker vila och återhämtning.
I naturen finns något spirituellt, den anknyter till vårt inre och skapar sammanhang i tillvaron, samtidigt som människor får intryck av att vara del av
något större. Naturen tjänster kan ge själslig styrka och friluftsliv kan ge
perspektiv på livet i såväl vardag som i svårare stunder av sorg eller kris.
När vi hör ljudet av vatten, fåglar som kvittrar eller suset i löven så ger det
oss ny energi.
Den hälsa som vistelse i naturen kan ge oss är intimt förknippad med kvaliteten på
de naturmiljöer som besöks, vilket bland annat är beroende av de producerande
tjänsterna som exempelvis produktion av livsmedel från sötvattenorganismer som
fisk och skaldjur.
Natursköna och friska miljöer har ett starkt samband med möjligheten till rekreation. Kvaliteten på miljöerna är i sin tur beroende av biologisk mångfald inom stödjande tjänster samt många reglerande tjänster som upprätthåller naturliga processer
och producerar dess mångfald av organismer och miljöer. Dessa tjänster verkar i
samma riktning och förstärker varandra.
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
Ett flertal aktörer, sektorer och företeelser påverkar och belastar sötvattenmiljöerna
och påverkar därmed dess ekosystemtjänster, framför allt jord- och skogsbruk,
industri, hushåll/ privat-personer, vägtrafik, vattenverksamheter, energiproduktion,
bygg- och anläggningsverksamhet, fiske, sjöfart och vattenbruk.
Fysisk och hydrologisk påverkan samt ohållbar exploatering
Påverkan från jord- och skogsbruk
93
Kant- och svämzoner vid vattenmiljöer kan påverkas av exempelvis jord- och
skogsbruk, vilket förändrar strandmiljöer och påverkar vattenkvaliteten, exempelvis genom ökad utlakning av humus, jordpartiklar och näringsämnen, vilket bland
annat påverkar vattnets kvalitet och även de organismer som är beroende av en god
vattenkvalitet. Borttagande av träd och buskar vid vattendragen ge negativ påverkan på den biologiska mångfalden i och vid vattendragen, eftersom död ved i vattendrag, beskuggning och föda från dessa zoner medverkar till upprätthållande av
livscykler, skydd av habitat och genpooler och därför är av stor vikt för många av
de vattenanknutna organismerna. Verksamheterna kan även leda till ökat utflöde av
närsalter, sediment och miljögifter till vattendraget, vilket gör att det tar lång tid att
späda ut, fånga in och återcirkulera ämnen i och från vattnet. Skyddsdikning,
muddring och anläggning av vägar över vattendrag medför dessutom inte sällan
vandringshinder för fisk och försämring av vattendragens vattenhållande och flödesutjämnande funktion. Ibland försämras även möjligheten till rekreation, bland
annat fritidsfiske.
Expolatering och verksamheter vid vatten
Strandnära byggande med flera verksamheter kan medföra störning i närheten till/i
(känsliga) vattenmiljöer, vilket kan göra att de ekosystemtjänster sjöar och vattendrag bidrar med försämras/förstörs. Bland annat genom påverkan på biologisk
mångfald och natur- och kulturarv, tillgängligheten för friluftslivet, möjligheterna
till produktion av dricksvatten och vatten med andra kvalitetskrav samt tillgången
på fredade områden. Genom fragmentering av värdefulla miljöer försämras möjligheten för arter att fortleva och sprida sig. Reglerade vatten för vattenkraft har genomgått såväl habitatförändringar som fragmentering.Påverkan består av bl.a. vattenkraftsutbyggnad, kanalisering och rensning 175.
I dagsläget drivs ett stort antal vattenkraftverk med tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lagstiftning, det stora flertalet enligt 1918 års vattenlag. I denna lag fanns utifrån dagens synsätt och kunskap relativt låga krav
på ekologisk hänsyn. Av totalt 3 656 prövningar som ägde rum enligt äldre
lagstiftning än miljöbalken har endast 78 därefter omprövats enligt miljöbalken. Det finns även äldre anläggningar som drivs utan tillstånd samt nedlagda äldre anläggningar för nyttjande av vattnets kraft där dammarna trots
upphörd drift står kvar och hindrar vattenorganismernas vandring upp- och
nedströms i vattendragen176.
175
Havs- och vattenmyndigheten, 2012a. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen Hav i balans
samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning.
http://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/politikomraden-och-strategier/miljokvalitetsmal.html
176
Havs- och vattenmyndigheten, 2012b. Underlag inför en sammanhållen vattenpolitik.
http://www.havochvatten.se/download/18.4ac364c413727adcb8d80009174/20120614+HaV+Underlag_
sammanh%C3%A5llen_vattenpolitik+-slutversion.pdf
94
Värdefulla vattenanknutna kulturarv, så som äldre dammkonstruktioner och broar,
flottningslämningar, bykhus, flottarkojor, mjölnarbostäder och kvarnar kan skadas
vid exploatering, exempelvis strandnära byggande, i vissa fall även vid restaurering
av vattendrag i natur- och fiskevårdande syfte. Samtidigt försämrar ofta kulturmiljövärden möjligheten till fri vandring för fiskar och andra organismer. Alltså finns
det ibland vissa motsättningar mellan bevarande av kulturarv och möjligheten till
en grön infrastruktur för biologisk mångfald samt produktion av livsmedel från
sötvattenorganismer. En del av dessa motsättningar kan dock redas ut genom god
ömsesidig hänsyn. Förlust av kulturmiljövärden riskeras även vid exploatering i
form av fiskodling, muddring och brobyggen. Förlust av kulturmiljövärden kan
försämra möjligheten till friluftsliv. Det ökade trycket från turismen kan å sin sida
betyda både hot och möjligheter för kulturmiljöns värden. Skador på vårt kulturarv
försämrar våra möjligheter till upplevelse av landskapet och dess historia.
Övergödning
Utsläpp av (kväve och) fosfor från jord- och skogsbruk, industrier, kommunala och
enskilda avlopp och vissa andra verksamheter ger negativ påverkan på siktdjup,
näringsämnesstatus, sammansättning av fisk-, makrofyt (makroalg)-, bottenfauna-,
påväxtalg- och växtplanktonsamhällen. Det påverkar de renande och reglerande
processerna, inklusive kapaciteten för utspädning, infångning och återcirkulation
och kan leda till algblomning samt där vattenomsättningen är begränsad, syrebrist.
Sammantaget medför detta ibland en stor negativ påverkan på den biologiska
mångfalden. Följden kan även bli att möjligheten till rekreation försämras. Övergödningsproblematiken utgör ett särskilt stort problem i södra Sverige.
Farliga och förorenande ämnen
Utsläpp av giftiga/förorenande ämnen påverkar de renande och reglerande processerna, bland annat möjligheten till utspädning, infångning och återcirkulation. Utsläppen kan även ha toxiska, mutagena och cancerogena effekter och därigenom
påverka såväl människors hälsa som den biologiska mångfalden. De kan skapa
långsiktiga effekter i vattenmiljön och på organismerna i vattenmiljön.
Farliga och förorenande ämnen har sin källa i utsläpp från bland annat avloppsreningsverk, dagvatten, nedlagda deponier, utsläpp från andra länder som kommer
till Sverige via atmosfäriskt nedfall, fordonstrafik, bekämpningsmedel och genom
läckage från varor. Förekomst av miljögifter är ofta större i anslutning till större
orter, vägar, intensivt odlade jordbruksområden samt gamla industrier. Påverkan
från kvicksilver som lösgörs från marken vid skogsbruk medför bland annat att
Sveriges inlandsvatten inte klarar kravet för god kemisk status på grund av för
höga halter av kvicksilver i fisk.
Avloppspåverkan på råvatten är en grundorsak till många dricksvattenburna sjukdomsutbrott, med stark, akut påverkan på vår hälsa som följd. Denna påverkan kan
95
komma både från enskilda avlopp och från avloppsreningsverk. Förmågan att avlägsna fekala mikroorganismer är inte fullständig under normala förhållanden och i
händelser av skyfall sätts avloppsreningsverken under större press. Denna försämring av råvattnet, med förekomst av obehandlat avlopp, kan leda till akut sjukdom.
Försurning
Försurning orsakas av nedfall av sura luftföroreningar från förbränning av fossila
bränslen inom bl.a. energiproduktion och transportsektorn och via mark som inte
har förmåga att neutralisera syrorna. Vissa geologiska förutsättningar samt påverkan från skogsbruk medför även markförsurning genom att neutraliserande ämnen
förs bort från marken. Försurning påverkar vattnets kvalitet och de renande och
reglerande processerna som förmågan till infångning och återcirkulation av olika
ämnen. Den medför även negativ påverkan på den biologiska mångfalden och på
möjligheten till livsmedelsproduktion av sötvattenorganismer, genom att det försurade vattnet utgör en sämre livsmiljö för fisk och andra vattenlevande organismer.
Försurningen via luftburna försurande partiklar har under de senaste decennierna
minskat, men kvarstår som en av de faktorer som påverkar våra sjöar och vattendrag allra mest. En ökad efterfrågan på biobränsle har medfört att mer organiskt
material tas ut ur skogen. Detta riskerar att leda till ökad markförsurning och utarmning av näringsämnen med efterföljande negativa effekter på vatten177.
Klimatförändring
Användning av fossila bränslen för elproduktion, transporter, industriproduktion
och uppvärmning, utsläpp av metan m.m. ökar halterna av växthusgaser i atmosfären, vilket bidrar till klimatförändring. Detta påverkar de limniska miljöer och dess
resurser, samt möjligheten att nyttja dem, genom ändrat väder, nederbörd, isförhållanden, avrinning och omsättning, temperatur och syreförhållanden. Klimatförändringen förväntas medföra fler intensiva regnperioder, höga vattennivåer/flöden, ev.
våtare vintrar och torrare somrar samt fler översvämningar. Det medför även ökad
avrinning med risk för ökad utlakning av närsalter och humus. Sammantaget förväntas detta i sin tur medföra försämrad drickvattenkvalitet, påverkan på reglerande processer som utspädning, infångning och återcirkulation samt genomgripande förändringar av ekosystemens funktion och artsammansättning, t.ex. missgynnas kallvattenarter. Risken för översvämningar ökar och som en följdeffekt
även riskerna för förorening av dricksvatten samt ras och skred samt ökad spridning av farliga ämnen från förorenad mark, vilket kan påverka vår hälsa. Även
brukandet av jord och skog nära vatten riskerar vid klimatförändring ge ökad nega-
177
Havs- och vattenmyndigheten, 2012a. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen Hav i
balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning. http://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/politikomraden-ochstrategier/miljokvalitetsmal.html
96
tiv påverkan på de limniska miljöerna genom ökade körskador, ökat utläckage av
näringsämnen m.m.
Främmande arter
Antalet främmande arter i våra vatten ökar. Några av de problem som förekommer är olagliga utsättningar av signalkräftor, som är kroniska bärare av
kräftpest samt introduktion/expansion och spridning av främmande arter
med barlastvatten från fartyg. Dessa arter påverkar befintliga organismer
negativt och kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader.
Buller och andra störningar
Transport av varor och människor på sjöar och längs vattendrag för olika ändamål
har ägt rum sedan människan koloniserade Sverige. I det moderna samhället har en
del av dessa transporter ersatts av transporter på väg och med flyg. Ännu idag finns
dock flera viktiga transportleder kvar, t.ex. i Vänern, Mälaren samt Göta- och
Trollhättekanal. Även friluftsliv vid vatten kan medföra buller och andra störningar. Ljudstörningar ovan och under vattenytan från bland annat motorer och anläggningar kan påverka störningskänsliga organismer, t.ex. häckande fåglar. Buller och
andra ljudstörningar kan även påverka möjligheten till friluftsliv negativt.
Ekonomisk omfattning och areell utbredning
av valda ekosystemtjänster
För närvarande saknas sammanfattande redovisningar av de limniska miljöernas
samhällsekonomiska och areella värden. Nedan anges dock några uppgifter om
kända ekonomiska värden kopplade till de utvalda ekosystemtjänsterna
Livsmedel från sötvattenorganismer
Betydelsen av ekosystemtjänsten livsmedel från sötvattenorganismer återspeglas i
omfattningen på det svenska fisket. Uppgifter kan hämtas från studier genomförda i
samarbete mellan SCB och Havs- och vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket.
Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick år 2011 till totalt 1 484 ton
och ett värde i första handelsledet av 84,9 miljoner kronor. Motsvarande uppgifter
för år 2010 var 1 366 ton respektive 79,0 miljoner kronor.
Köttvärdet från fritidsfisket återspeglas i Fiskeriverkets undersökning om fritidsfisket 2007. Under år 2006 fångades och behölls 937 + 244 ton fisk vid fiske i de
stora sjöarna, 4434 + 2035 ton i övriga sjöar, 636 + 336 ton i rinnande vatten och
97
571 + 181 ton i fjällregionen. Den första siffran anger fångst med handredskap och
den andra med mängdredskap178.
År 2011 producerades inom svenskt vattenbruk 10 140 ton matfisk i slaktad
vikt, vilket motsvarar 11 970 ton i beräknad hel färskvikt. Detta är 29 %
högre än 2010 års produktion. Den slaktade fisken bestod till 90 % av regnbåge. Vidare producerades bl.a. 1 128 ton röding och 1 470 ton musslor. Det
sammanlagda värdet av all produktion för konsumtion har beräknats till 328
miljoner kronor. Motsvarande värde för år 2010 var 254 miljoner kronor.
Produktionen av sättfisk och sättkräftor skattas till 1 064 ton.
Värdet av produktion för utsättning beräknas till 77 miljoner kronor179.
Dricksvatten
Uppgifter om dricksvatten kan uppgifter främst hämtas från vattenräkenskaper
utförda av SCB. År 1995 var det totala dricksvattenuttaget av sötvatten 2,6 miljarder kubikmeter i Sverige. Merparten av vattnet, 73 % var ytvatten, d.v.s. från sjöar
och vattendrag. 9 % kunde inte fördelas mellan yt- och grundvatten. Samspelet
mellan yt- och grundvatten är dock stort. Uttaget var i stort sett oförändrat jämfört
med år 2000. Ytterligare 9 % kan inte fördelas mellan yt- och grundvatten. Hushållen står för drygt 20 %, övrigsektorn för 11 % och jordbruket för 5 %180.
Varje dygn använder varje person i genomsnitt cirka 160 liter vatten, varav 10 liter
för dryck och mat, liter för toalettspolning, liter för disk, 20 liter för tvätt, 60 liter
för personlig hygien och 10 liter för övrig användning181. År 2005 beräknades
ungefär 7 860 000 människor i Sverige, 85 % av befolkningen, använda kommunalt vatten182.
178
Fiskeriverket, 2007. Fritidsfiske och fritidsbaserad verksamhet.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280003565/Fritidsfiske_w
eb%5B1%5D.pdf
179
SCB, 2011b. Vattenbruk 2011. Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande JO 60 SM 1201.
http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1201/2011A01/JO1201_2011A01_SM_JO60SM1201.pdf
180
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.
Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
181
Svenskt vatten, 2011. Värt att veta om vatten. Frågor och svar om vårt dricksvatten. 2011-10-07
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Information/2011-1007_V%c3%a4rt%20att%20veta%20om%20vatten.pdf
182
Brånvall et. al., 1999. Water accounts – physical and monetary data connected to abstraction, use
and discharge of water in the Swedish NAMEA. Gunnar Brånvall, Marianne Eriksson, Ulf Johansson,
Peter Svensson, Environment Statistics, Statistics Sweden, December 1999
98
Vid de kommunala vattenverken producerades 891 miljoner kubikmeter vatten,
d.v.s. knappt en kubikkilometer vatten årligen183. Detta vatten är av dricksvattenkvalitet. Om allt kommunalt dricksvatten som produceras fördelas på alla användare förbrukas cirka 280 liter per person och dygn. 60 procent av detta vatten används i hushållen, 10 procent inom industrin, 10 procent för allmänna ändamål som
till exempel för bruk vid sjukhus och skolor och 20 procent används vid vattenverken för egen förbrukning. I dessa 20 procent ingår också ledningsförluster184
Icke-drickbart vatten (med vissa kvalitetskrav)
Inom jordbruket används vatten för bevattning av gröda och för djurhållning. Drygt
2/3 av jordbrukets vattenanvändning, 94 miljoner kubikmeter, åtgår för bevattning
och resterande andel, 38 miljoner kubikmeter, används inom djurhållningen. Vatten
som används inom jordbruket har bedömts komma till 80 % från ytvatten. Den
befintliga statistiken hämtas från uppgifter om årlig vattenförbrukning per djurart i
antal liter och antalet djur i lantbruksregistret 185.
Sett till användarkategori används största delen Sveriges vattenuttag inom industrisektorn, drygt 60 % av den totala sötvattenvolymen. 95 % av det vatten som används inom industrin kommer från egna täkter och främst från ytvatten. Kommunalt vatten och grundvatten utgör endast en liten andel186. Industrins uttag av vatten
uppgick år 2010 till 2,3 miljarder kubikmeter. Av detta var 1,7 miljarder kubikmeter sötvatten (uttag av grund- eller ytvatten från egen täkt eller kommunalt vatten).
Ytterligare två procent av vattenet kan inte fördelas på källa. Cirka 1,5 miljarder av
uttaget utgörs av ytvatten. Uttagen sker främst, till 95 %, från egen täkt medan 5 %
består av kommunalt eller annat inköpt vatten. Industrins kostnader för inköpt vatten/avlopp från kommunala verk eller motsvarande uppgick under år 2010 till 764
miljoner kronor187.
183
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.
Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
184
Svenskt vatten, 2011. Värt att veta om vatten. Frågor och svar om vårt dricksvatten. 2011-10-07
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Information/2011-1007_V%c3%a4rt%20att%20veta%20om%20vatten.pdf
185
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.
Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
186
SCB, 2005. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 Redovisning för vattendistrikt och län.
Sveriges officiella statistik. Statistiskt meddelande MI 27 SM 0701. Diagram:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____27297.aspx
187
SCB, 2010. Industrins vattenanvändning 2010. Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisek-
torn. Statistiska meddelanden MI 16 SM 1101
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0903/2010A01/MI0903_2010A01_SM_MI16SM1101.pdf
99
Utspädning, infångning och återcirkulation samt upprätthållande av livscykler,
skydd av habitat och genpooler
Flera av de reglerande ekosystemtjänsterna som valts ut i arbetet har en fundamental betydelse för de producerande och kulturella ekosystemtjänsterna och det blir
därför svårt att diskutera dem i termer av ekonomisk eller areell utbredning. Det
gäller såväl de utvalda tjänsterna utspädning, infångning, nedbrytning och återcirkulation som upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler. Långt
från alla reglerande tjänster kan dock uppskattas ekonomiskt i form av finala tjänster. Utvecklingsarbete krävs för att försöka närma sig betydelsen av och värdering
av de delar som inte fångas in på annat sätt.
Värdering
De reglerande ekosystemtjänsternas areella omfattning sträcker sig till alla limniska vattenmiljöer. En beskrivning av deras ekonomiska omfattning behöver
emellertid kopplas till den ekonomiska beskrivningen av de direkta tjänster som de
är en förutsättning för. Detta genom att den ekonomiska beskrivningen av de sistnämnda kompletteras med kvalitativa och om möjligt kvantitativa beskrivningar av
den betydelse som de reglerande tjänsterna representerar. Då beslut fattas, exempelvis om olika förvaltnings- eller exploateringsalternativ är värderingen av ekosystemtjänster ett viktigt underlag. För att i sådana processer också belysa vilken
effekt olika beslut kan få för den framtida tillgången till direkta ekosystemtjänster
är det viktigt att också belysa hur de regelerande tjänsterna påverkas.
Kultur- och naturarv
Även tjänsterna kultur- och naturarv har varit svårt att koppla till monetära data.
Möjligheten till rekreationsaktiviteter
Turismen i Sverige har en mycket stor ekonomisk omfattning, vilket kan belysas av
att den omfattar 3,1 procent av BNP, att dess andel av BNP är större än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske och att dess exportvärde är större än exportvärdet
för järn och stål och svenska personbilar tillsammans. Turismen omsätter 264 miljarder kronor samt bidrar med 162 300 arbetstillfällen De svenska hushållens turismkonsumtion i Sverige är 119 miljarder kronor och totalt utgör turistnäringen 2,9
procent av Sveriges BNP. Den utgör över 7 % av de svenska hushållens konsumtion188. Sett till utvecklingen så ökar den utländska konsumtionen i Sverige mer än
den inhemska. Några motsvarande uppgifter för naturturismen finns inte. Däremot
finns det gott om indikationer, från såväl olika organisationer som forskare, på
naturturismen allt större betydelse. Äventyrs- och ekoturism har utpekats utgöra två
(av sammanlagt fem) produktområden som kan komma att ha den största tillväxten
188
Tillväxtverket, 2011. Fakta om svensk turism. Turismens effekter på ekonomis, export och syssel-
sättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan.
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1804
100
under 2000-talets inledande decennier 189. En betydande del av denna turism är
förknippade med vistelse vid sjöar och vattendrag. Ekonomiska data om turism kan
bland annat hämtas från tillväxtverkets räkenskaper.
En undersökning utförd inom forskningsprogrammet friluftsliv i förändring har
granskat vilka friluftsaktiviteter människor anser vara allra viktigast för dem. Flertalet av dessa aktiviteter har kopplingar till vistelse vid vatten. Den i särklass vanligaste enskilda aktiviteten under längre ledighet är promenader (angavs av 15 %
av de svarande). Även bad utomhus i sjö eller hav och fritidsfiske anses vara viktigast av många, 8 %, respektive 4 % av de svarande. Utöver bad och fritidsfiske
angavs bland annat dykning och snorkling, segling samt vind- och vågsurfande
vara aktiviteter som man skulle vilja ägna sig mer åt under längre ledigheter190.
Data om fritidsbåtar kan bland annat inhämtas från transportstyrelsen. Andelen
fritidsbåtar i inlandet år 2010 var 27,7 %. Hemmahamnen för 70 % av de små båtarna fanns i inlandsvatten, för de ruffade motorbåtarna 51 %, för dagturbåtarna
38 % av samt för de ruffade segelbåtarna 30 % . 64 % av de som vistades i båt
upplevde att båtlivet påverkat deras hälsa ganska eller mycket positivt191.
Data om vattnets tjänlighet för bad hämtas från Smittskyddsinstitutets övervakning
och databas för badvatten. Även data om utmärkelsen Blå Flagg kan användas.
Dataunderlag om blå flagg kan inhämtas från organisationen Håll Sverige Rent. Ett
exempel på kostnadsvärdering för bad är den som genomförts för Mälaren. Där
uppskattades badplatser vara värda 3 miljarder kr/år, ett värde som uppskattningsvis skulle minska med upp till 0,5 miljarder kr/år om vattenkvaliteten var otjänlig. I
metoden användes uppskattning av antalet besökare, vattenkvalitetsstatistik, blå
flagg märkning och tjänlighetsbedömning192.
189
Fredman et. al., 2009. Turism i natur – definitioner, omfattning, statistik. Peter Fredman, Sandra Wall
Reinius & Christine Lundberg Med bidrag av C. Michael Hall, Michael Yuan & Laila Gibson. Turismforskningsinstitutet ETOUR. R 2009:23
190
Lundmark, 2009. Efterfrågan på naturturism. Nuläge och potential för regional utveckling. Friluftsliv i
förändring. Rapport nr. 10.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=efterfr%C3%A5gan%20p%C3%A5%20naturturisme&source=we
b&cd=1&sqi=2&ved=0CCIQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.divaportal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva
2%3A303295%2FFULLTEXT01&ei=iS0_UJiRMZTO4QTqhYCYAw&usg=AFQjCNFEnsAXbKLHW05Vqb5PRss19NlgA
191
Transportstyrelsen, 2010. Båtlivsundersökningen 2010.
http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fritidsbatar/Batlivsundersokningen_2010.pdf
192
Morrison, 2009. Mälarens värde. En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjäns-
ter och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Vatten miljö
teknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 2009-02-12
http://www.dricks.chalmers.se/files/rapporter/Malarens_varde.pdf
101
Datamängder om fritidsfiske kan inhämtas från fritidsfiskeunderökningar. Tidigare
undersökningar har utförts av Fiskeriverket. Totalt fiskade 877 000 personer i inlandsvatten under år 2006. Det stora flertalet av fritidsfiskare, nyttjar därmed någon gång fisket i sötvatten. Totalt genomfördes nästan åtta miljoner fiskedagar. De
stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren) stod för 14 %, övriga sjöar
för 59 %, rinnande vatten i övriga landet för 19 % och fjällregionen för åtta procent. Vanligen används handredskap. Inlandsvattnen är mycket betydelsefulla för
fisketurismen. Fisketurismen står för mer än 80 % av det totala antalet fiskedagar.
Under år 2006 fångades och behölls 937 + 244 ton fisk vid fiske i de stora sjöarna,
4434 + 2035 ton i övriga sjöar, 636 + 336 ton i rinnande vatten och 571 + 181 ton i
fjällregionen. Den första siffran anger fångst med handredskap och den andra med
mängdredskap. I en studie över betalningsvilja för fritidsfiske år 2006 beräknades
betalningsviljan till 180 kronor per fiskedag, faktiska kostnader för utövandet till
135 kronor per dag och nettovärdet ca 55 kr per dag193
Hälsa
En stor mängd hälsorelaterade samhällsekonomiska uppgifter om vistelse i naturen
har samlats och sammanställts inom ramen för ett nordiskt projekt benämnt Frisk i
naturen. Några exempel på uppgifter från denna studie är att friluftsliv är den aktivitet som lättast motiverar människor till ökad fysisk aktivitet och vid samma typ
av aktivitet rör man sig mer utomhus. Fysisk aktivering av inaktiva över 75 år,
minskar till exempel hälskostnaderna med en tredjedel och bristande motion kan
motsvara cirka 2,5 % av hälsovårdens totala kostnader, 200-250 miljoner euro. En
norsk studie visar att om 10 000 människor går 10-15 minuter varje dag kan det
innebära en välfärdsvinst på 250 miljoner norska kronor årligen. Vidare ger vistelse i naturen färre sjukdagar i skolan. Redan 1998 visste vi att: 5-25 timmars vistelse i lärmiljön utomhus ger 7 sjukdagar/år medan mindre än 5 timmars
utomhus ger 37 dagarssjukfrånvaro.
193
Fiskeriverket, 2007. Fritidsfiske och fritidsbaserad verksamhet.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.4b2051c513030542a9280003565/Fritidsfiske_web%5B1%5
D.pdf
102
Hav, kust och skärgård
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård:
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling
främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Miljökvalitetsmålet omfattar både natur- kultur- och upplevelsevärden i Västerhavet och Östersjön och sträcker sig även till värden på land i anknytning till kusten.
Målet spänner över en mängd ekosystem vilka tillhandahåller ett flertal mycket
värdefulla ekosystemtjänster. Några exempel är rekreation och turism, livsmedel,
natur- och kulturarv, biologisk mångfald och energi. Havet hjälper även till med
nedbrytningen av miljögifter i havsbottnarnas sediment och ger oss därmed ett
renare vatten att simma i samt reglerar klimatet både på lokal och global nivå
(dessa utgör exempel på reglerande ekosystemtjänster). De viktigaste av produktionsfunktionerna, och som samtidigt har det största ekonomiska värdet, är livsmedel och möjligheten till rekreation. Havets försörjande ekosystemtjänster erbjuder
mer än fisk och skaldjur. Det finns en marknad för hälsokost baserad på råvarorna
alger och sjögräs och alger kan användas som gödningsmedel inom jordbruket. 194
Förutom de tjänster som köps och säljs eller är lätta att värdera finns det ett antal
kulturtjänster som ökar det mänskliga välbefinnandet. Till dessa hör Intellektuella/upplevelsebaserade värden så som möjligheten att ta en simtur, fritidsboende
vid kusten samt att havet leder till positiva hälsoeffekter för människor. Kusten och
skärgården har en lång historia av traditionellt brukande som har format de speciella kulturmiljöerna här. De kulturella ekosystemtjänsterna bidrar också till utbildning och vetenskaplig information. Nästan samtliga tjänster är direkt beroende av
de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som primärproduktion, biogeokemiska kretslopp (tex omsättningen av näringsämnen), livsmiljöer, och klimatreglering.
I kust- och skärgårdslandskapet finns en mångfald av kulturmiljöer och såväl naturliga som av människan skapade naturmiljöer. Närheten till havet, fiskenäringen och
mångsyssleriet har skapat samhällen som kännetecknas av småskalighet, täthet,
samfälligheter, ett varierat odlingslandskap och en blandad bebyggelse med både
boende och anläggningar. Andra karaktäristiska miljöer har formats av sjöfarten,
det militära nyttjandet, turism och fritidsboende195. Kust- och skärgårdens jordbruk
194
Naturvårdsverket. 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.
Rapport 5937.
195
Riksantikvarieämbetet. 2004. Indikatorer för levande kust och skärgård. Rapport 2004:3.
103
och djurhållning som ofta bedrivits i ett system baserat på mångsyssleri har under
lång tid präglat och lämnat spår i områdena. Ett öppet landskap hävdat genom bete
och åkerbruk är en viktig del av kust och skärgårdens kvalitet och attraktionskraft.
Även fiskenäringen, både historiskt och i nutid, har ett högt symboliskt värde även
om fiskets ekonomiska betydelse idag har minskat. De stora sillperioderna i Bohuslän har haft en mycket stor betydelse för kusten och flera av de karaktäristiska
fiskelägen som då bildades är idag viktiga kulturminnesplatser, så som Fiskebäckskil, Klädesholmen och Marstrand. Kulturlandskap erbjuder ofta tillgänglighet, rekreation och upplevelser av kultur- och naturmiljöer, historia samt känsla av
gemenskap och tillhörighet.
Sveriges marina vatten från strandlinjen ut till gränsen för ekonomisk zon är cirka
154 000 km2 till ytan196. Kuststräckan är cirka 2000 km och därmed Europas
längsta sammanhållna kuststräcka. Många av Sveriges kust- och skärgårdslandskap
är unika, med få motsvarigheter i världen. På grund av stor tillförseln av sötvatten
till Östersjön varierar salthalten och påverkar därmed förutsättningarna för djur och
växter i havet. Variationsrikedomen av ekosystem och biotoper ger förutsättningar
för en rik biologisk mångfald. I Östersjöns brackvatten utgörs stommen i näringsväven av färre antal nyckelarter än jämfört med i Nordsjön. Detta innebär att Östersjöns ekosystem är mer känsliga för störningar vilket förstärks ytterligare av den
låga salthalten som innebär att många arter lever på gränsen av vad de klarar av. I
Skagerrak salta vatten finns ungefär 5000 djurarter, vilket är tio gånger fler än i
Östersjön. Utbredningsområdena för olika arter bestäms till stor del av livsmiljöernas utbredning.
Art och habitatdirektivet listar skyddsvärda arter och naturtyper inom EU. Av de
naturtyper som direktivet omfattar återfinns 16 längst kusten eller i havet. I Sveriges senaste rapportering år 2007 bedömdes de flesta naturtyper ha en otillfredsställande eller dålig status när det gäller kvalitet och utsikter för framtiden197. Situationen bedömdes som bättre för vissa naturtyper, så som havsklippor, skär och
sandstränder i Östersjön. Generellt bedömdes flera naturtyper vara i behov av åtgärder för att inte ytterligare försämras. Anledningen till att många naturtyper i
havs- och kustmiljö inte uppfyller kraven för god bevarandestatus är bland annat
övergödningen, att förvaltningen av många marina arter ännu inte är tillfredställande, att effekterna av vissa mänskliga aktiviteter är betydande och utbredningen
av främmande arter.
Idag ökar efterfrågan på att etablera nya verksamheter, främst för energiproduktion
och sjöfart men även turism- och friluftsaktiviteter och till viss del vattenbruk.
Vissa verksamheter kan orsaka en negativ påverkan på havsbotten, vattenkvaliteten
196
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
197
ArtDatabanken. 2007. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007.
104
och/eller växt- och djurliv. Enligt den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet återstår mycket arbete för att nå ett hållbart nyttjande av havet. Flera av ekosystemtjänsterna är hotade till följd av miljöproblem, ofta orsakade av mänskliga
aktiviteter både på land och i havet. Påverkan från människor i form av tillförsel
av näringsämnen och miljögifter samt fiske har utpekats som de största problemen
för havsmiljön och de ekosystemtjänster som havet tillhandahåller. Framtida hot
mot flera av tjänsterna är effekterna av klimatförändringar, bland annat försurning
av havsvattnet och fler främmande arter. Havets ekosystemtjänster finns beskrivna
i Naturvårdsverkets rapport Vad kan havet ge oss?198 och även här framgår det att
flera av havets kulturella, försörjande , stödjande och reglerande ekosystemtjänster
är hotade. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar
väl i Östersjön. Bland annat är produktionen av livsmedel i dåligt skick. Flera av de
stödjande tjänsterna bedöms vara svårt hotade.
Valda ekosystemtjänster knutna till havet
Havet har länge nyttjats av människan och bidragit med nödvändiga resurser, möjligheter till transport och rekreation. Havets ekosystemtjänster är många och spänner över ett brett område. Inom ramen för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt
levande kust och skärgård har vi gjort ett urval av ekosystemtjänster som bedömts
vara av särskild vikt för människan och som är speciellt karaktäristiska för havets
ekosystemtjänster (tabell 7). De utvalda tjänsterna är på klass-nivå. Det innebär att
varje utvald tjänst i sin tur kan innehålla flera tjänster på underklass-nivå. Nedan
görs en beskrivning av dessa och hur det hänger ihop med andra tjänster. I texten
anges de utvalda ekosystemtjänsterna (tabell 7) med kursiv stil.
Tabell 7. Ekosystemtjänster av stort värde för människan knutna till miljömålet Hav i balans samt
levande kust och skärgård.
Utvalda ekosystemtjänster
Livsmedel från marina organismer
Utspädning, infångning och återcirkulation
Atmosfärisk reglering
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler
Kultur- och naturarv
Möjligheten till rekreationsaktiviteter
Estetiska värden
Hälsa
198
Exempel
Fisk, vild och odlad
Upptag av näringsämnen
Global och lokal klimatreglering
Livsmiljö för ungstadier
Fiskelägen
Bad, segling
Fritidsboende i närheten av naturskön miljö
Avkoppling/återhämtning
Naturvårdsverket. 2009. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster.
Rapport 5937.
105
Livsmedel från marina organismer
Den stödjande ekosystemtjänsten primärproduktion – produktion av växtplankton
och alger utifrån solljus och näringsämnen - är grunden för den viktiga försörjande
ekosystemtjänsten Livsmedel från marina organismer. Den inbegriper fisk och
skaldjur och annat som kan skördas från naturligt levande bestånd i havet eller
odlas. Alger kan till exempel användas som gödningsmedel eller i livsmedel och
skönhetsprodukter. Andra stödjande ekosystemtjänster som är nödvändiga för att
kunna förse människan med livsmedel från havet är tillgången till väl fungerande
livsmiljöer, inte minst sådana som särskilt nyttjas av yngre individer (Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler). Ett exempel är ålgräsängar
som utgör värdefulla uppväxtområden för flera fiskarter som nyttjas kommersiellt.
Att utvinna livsmedel ur havet har också gett upphov till flera av de kulturella ekosystemtjänster som exempelvis det kulturarv som existerar i de miljöer och samhällen som uppstått genom generationer av yrkesmässigt fiske (Kultur och naturarv). Fiske är också av stor betydelse för möjligheten till rekreationsaktiviteter.
Huruvida livsmedlen som hämtas från havet är lämpliga för mänsklig konsumtion
avgörs till stor del av de reglerande ekosystemtjänsterna, som exempelvis ekosystemens förmåga att reglera och ta hand om miljögifter (Utspädning, infångning
och återcirkulation). Att fisk och skaldjur tillhör de för människan nyttigare livsmedlen är välkänt och på så sätt bidrar de också positivt till mäniskor hälsa
Kultur- och naturarv
Till havets kulturella ekosystemtjänster hör symboliska värden som natur- och
kulturarv. Havets naturarv omfattar uppskattning av havet av etiska skäl (existensvärden) och viljan att bevara havets värden för framtida generationer (arvsvärden).
En del av havets kulturarv har uppstått genom vård och brukande av naturmiljöerna
för att kunna nyttja dess tjänster (livsmedel från marina organismer). Exempelvis
har boplatser förlagts till områden med vackra vyer och med god tillgång på fisk.
Även ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa är således intimt förknippade med kulturarvet. Kulturarvstjänsterna verkar i hög grad i
samma riktning som de mer biologiska, då skydd och bevarande av kulturmiljöer
ofta även gynnar naturmiljöer. Förvaltning av naturvärden, så som fiskeregleringar,
kan påverka kulturmiljövärdena negativt då aktiva fiskesamhällen överges och
bevarandet av byggnader med mera försämras.
Möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa
Till de kulturella ekosystemtjänsterna hör också den mycket högt värderade möjligheten till rekreationsaktiviteter som att bada, snorkla, campa, segla och fiska.
Turismen, som är mycket viktig för regional utveckling i Sverige och har en stark
anknytning till kust och skärgårdsmiljöer, hör också hit. Havet har även en positiv
effekt på människors hälsa som en plats dit människor söker sig för avkoppling
och som bidrar till återhämtning. Dessutom lockar havet och kusten till ett aktivt
friluftsliv som även medför positiva hälsoeffekter. Forskning visar att den vanligaste, ofta omedvetna åtgärden för att minska stress och öka livskvaliteten är natur-
106
upplevelser och utomhusaktiviteter199. Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabbbare200. Ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter och hälsa är i
hög grad beroende av naturen och dess tjänster. Kustens och skärgårdens utformning och vyer utgör en grund för en stor del av våra upplevelser och nyttjandet av
vattnet för olika aktiviteter. Bad, båtliv och fiske är i hög grad beroende av att vattnet har en god kvalitet och är därmed nära kopplade till de reglerande och stödjande tjänsterna som biologisk mångfald med långsiktigt hållbara populationsnivåer av fisk och skaldjur, bevarade livsmiljöer med mera.
Estetiska värden
Våra kust- och skärgårdsområden är attraktiva områden för boende och fritidsvistelse. Den historiska betydelsen av att använda vattenvägar avspeglas
än idag i den geografiska koncentrationen av befolkning längs kusterna.
Inom 5 kilometer från kustlinjen återfinns 36 procent av befolkningen. Om
kustzonen utökas till 10 kilometer är antalet uppe i 49 procent av befolkningen201. Ekosystemtjänsten medför sådant som möjligheten att kunna se
ut över havet och att kunna gå eller cykla till stranden från sin bostad, som
värderas mycket högt av de flesta. Dessa estetiska värden är beroende av de
symboliska tjänsterna kultur- och naturarv. En vacker natur och en bevarad
kulturmiljö lockar till fritidsboende och åretruntboende Värdet av både permanentboende och fritidsboende ökar med närheten till kusten202. Möjligheten till båtliv och annat friluftliv är också viktigt för de estetiska värdena.
Det finns negativa samband mellan ökad bebyggelse och exploatering och
bevarandet av naturvärden. Grunda kustnära miljöer är viktiga för ekosystemtjänsten Livsmiljö för ungstadier samtidigt som allt fler grundområden tas i anspråk för exempelvis nya brygganläggningar eller utbyggnad av
hamnar. I sin tur medför negativ påverkan på Livsmiljö för ungstadier även
negativ påverkan på Livsmedel från marina organismer eftersom den senare
tjänsten är starkt sammankopplad med den första.
Atmosfärisk reglering
Flera försörjande ekosystemtjänster är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som primärproduktion, biologisk mångfald, upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler, minskad övergödning och
global, lokal och regional klimatreglering. De marina ekosystemen är beroende av
en fungerande primärproduktion i form av plankton och marin växtlighet. De två
199
Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873.
200
Frisk i naturen, Ett nordiskt projekt. www.friskinaturen.org/media/argumentationsfolder_sista.pdf
201
SCB. 2012. Varannan svensk bor nära havet. Välfärd nr 2012:2.
202
Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873.
107
ekosystemtjänster som har störst inverkan på primärproduktionens omfattning är
det biogeokemiska kretsloppet (näringsämnens, vattnets och kolets kretslopp) och
havets förmåga att reglera klimatet. I ett väl fungerande ekosystem hanteras störningar av de reglerande tjänsterna. I det marina ekosystemet hjälper en mildring av
övergödningen, biologisk reglering och regleringen av föroreningar till att bevara
mångfalden, näringsväven, livsmiljön och resiliensen. De reglerande tjänsterna
åtgärdar störningar som har ett naturligt eller ett allt oftare mänskilt ursprung
Havet har en viktig klimatreglerande funktion som bromsar global uppvärmning.
På global skala utgör haven den största källan till syre genom produktionen av
växtplankton. I tillägg bidrar haven till att bibehålla den kemiska sammansättningen i atmosfärens genom reglering av ozon, dimetyl sulfid samt i utbytet och omsättningen av kol. Havens klimatreglerande funktion innebär stöd till flertalet andra
ekosystemtjänster. Genom bindandet av koldioxid, CO2, bromsas den globala uppvärmingen vilket har en positiv effekt på ett flertal ekosystemtjänster. Utöver det är
primärproduktionen i havet beroende av den koldioxid som binds. Havets upptag
av CO2 har på senare år också inneburit att haven försuras. Sannolikt beror detta på
den ökande mängden CO2 i atmosfären men kan också vara en del av en naturlig
fluktuation203. Försurningen av haven kan innebära att havens förmåga att binda
CO2 i framtiden avtar. Detta kan medföra att den globala uppvärmningen påskyndas med stora konsekvenser, bl.a. med avseende på fördelning och förekomst av
marina arter som förväntas ändras i relation till deras temperaturtolerans. Flertalet
ekosystemtjänster bedöms påverkas negativt vid en sådan utveckling, tex biologisk
mångfald och livsmedel från marina organismer.
Havet har även viktig klimatreglerande funktion på lokal och regional skala. Klimatet längs kusten påverkas starkt av närheten till havet och havets förmåga att
binda värmeenergi. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors temperatur. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos kustnära
orter jämfört med platser i inlandet.
Utspädning, infångning och återcirkulation
Genom den reglerande tjänsten utspädning, infångning och återcirkulation har
havsmiljön en renande funktion. Ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter, upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler och livsmedel från marina organismer är beroende av rent vatten. Denna ekosystemtjänst
utgör förutsättningen för flera stödjande ekosystemtjänster så som ekosystemets
produktivitet, den biologiska mångfalden, förmågan att motstå externa störningar
(resiliens) och därmed dess förmåga att leverera nyttigheter till samhället. Genom
utspädning och upptag av näringsämnen minskar havet effekterna av övergödningen. De viktigaste nyttorna som denna ekosystemtjänst erbjuder samhället med av203
Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873.
108
seende på miljöfarliga ämnen utgörs av; bakteriell nedbrytning, lagring i organismer samt inlagring i sediment. Tillförsel av miljöfarliga ämnen är uteslutande ett
resultat av mänsklig verksamhet. Naturens förmåga att ta hand om och bryta ner
miljöfarliga föreningar är beroende av ekosystemens status/funktion och biologiska
mångfald som medför att ett stort antal arter och individer kan bidra till nedbrytning över tid, lämpliga livsmiljöer där inlagring kan ske samt en väl fungerande
näringsvävsdynamik. Vissa ämnen kan inte brytas ner naturligt i havet, men kan
fångas upp och bindas in av organismer och i sediment. Detta gäller till exempel
organiska föroreningar som PCB, DDT och dioxiner samt tungmetaller som bly
och koppar. Genom bioackumulation överförs föroreningar mellan olika trofinivåer
i näringskedjan. Vid uttag av dessa förorenade organismer överförs föroreningarna
från den marina miljön till den terrestra.
Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler
Lämpliga livsmiljöer utgör ett självklart fundament i ett fungerande ekosystem för
arternas möjlighet till fortplantning, födosök och skydd under uppväxten. Detta
gäller för såväl de marina arter som människan drar nytta av för konsumtion, som
för de arter som står lägre i näringskedjan. I sin viktiga roll för ekosystemets funktion och för den biologiska mångfalden kan ekosystemtjänsten livsmiljö för ungstadier sägas vara nödvändig för flertalet av övriga ekosystemtjänster. Strandlinjen
med tillhörande grunda vattenområden fungerar som havets barnkammare och är
ytterst viktiga som lek-, uppväxt- och födoområde för flera arter. Med barnkammare menas att unga fiskar finns i högre täthet, undviker rovdjur bättre eller växer
snabbare där. Ålgräsängar är ett exempel på viktig livsmiljö för ungstadier som
utöver att bidra till denna ekosystemtjänst tillhandahåller flera andra viktiga tjänster så som förbättrad vattenkvalitet, minskad syrebrist i sediment och minskad
erosion. På så sätt bidrar livsmiljö för ungstadier positivt till ekosystemtjänsten
utspädning, infångning och återcirkulation, och vice versa.
Livsmiljö för ungstadier är direkt sammanlänkad med livsmedel från vilda marina
djur eftersom flera av de både kommersiellt fiskade och fritidsfiskade fiskarterna är
beroende av en funktionell livsmiljö för sina ungstadier. Som exempel kan nämnas
att de grunda mjukbottnarna på västkusten är viktiga uppväxtområden för rödspotta. Områdena bidrar med drygt tre fjärdedelar av den totala tillförseln av nya
rödspottor till den vuxna populationen i Skagerrak och Kattegatt204. Ekosystemtjänsten livsmiljö för andra stadier än ungstadier är starkt kopplad till livsmiljö för
ungstadier och är även av stor betydelse för flera andra tjänster. Fungerande livsmiljöer gynnar möjligheten till rekreationsaktiviteter eftersom de utgör grunden för
ett rikt växt- och djurliv med möjligheten att fiska och skåda marina däggdjur och
fåglar. Habitaten i sig lockar också genom att utgöra attraktiva dyk- och snorkelplatser.
204
Ståhl, J. 2007. Essential Fish Habitats. The importance of coastal habitats for fish and fisheries. PhD
Thesis. Göteborgs universitet.
109
Faktorer som påverkar valda ekosystemtjänster
Generellt sett påverkas havets ekosystemtjänster negativt av tillförsel av näringsämnen och miljögifter, fiske, exploatering, buller och spridning av främmande
arter. Framtida hot mot flera av tjänsterna är effekterna av klimatförändringar,
bland annat försurning av havsvattnet och fler främmande arter.
Överutnyttjande
Ekosystemtjänsterna livsmedel från marina organismer, biologisk mångfald, livsmiljöer och möjligheten till rekreationsaktiviteter (ex fritidsfiske) påverkas negativt
av ett för intensivt fiske. Mer än 50 procent av EU:s fiskbestånd är överutnyttjade
vilket innebär att fisket i dag bedrivs på ett icke hållbart sätt. Det finns två huvudskäl till detta. Dels är uttaget av fisk för stort i förhållande till fiskebeståndens storlek, vilket kan förklaras av att fiskekvoterna är högre än de vetenskapliga rekommendationerna. Dels finns det i dag en överkapacitet inom fisket i relation till
fiskbeståndens storlek, och detta är ännu mer tydligt i relation till vad ekosystemen
tål under en längre tid205. Utöver uttaget påverkas livsmiljöer negativt av den fysiska påverkan från fiskeredskapet, främst bottentrål. Bottentrålning kan bland
annat leda till dödlighet av känsligliga arter, förstörelse av tredimensionella strukturer och förändring av sedimentstruktur206.
Främmande arter
Invasiva främmande arter kan hota havens biologiska mångfald genom att slå ut
och försämra överlevnadsmöjligheterna för naturligt förekommande arter. Global
handel med ökade transporter och kortare transporttider gör att fler främmande
organismer följer med exempelvis i fartygs barlastvatten eller på deras skrov, vilket
underlättar att de introduceras och sprids i den svenska miljön. Utsläpp av barlastvatten, rymlingar från fiskodlingar, avsiktlig eller omedveten introduktion av organismer, levande importerat livsmedel och exotiska växter och förändringar i klimatet är några faktorer som påverkar spridningen av främmande arter 207. Spridning
och omflyttning av främmande arter har potentiell betydelse för flera ekosystemtjänster. Genom att utgöra ett hot mot tjänsten biologisk mångfald påverkar spridningen av främmande arter tjänsten livsmedel från marina organismer.
Ändrad mark- och vattenanvändning
Tätortsexpansion och infrastrukturens utbyggnad i kustområden, där störst del av
befolkningen bor, tar stora arealer i anspråk både vid och i havet. Detta orsakar
205
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
206
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
207
Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
110
fysiska störningar som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och
värdefulla livsmiljöer. Exempel på fysiska störningar är muddring och tippning av
sedimentmassor, hamnanläggningar, bryggor, anläggandet av vindkraftsparker och
utfyllnad av grundområden. Muddringen orsakar störningar på bottnarna och i
vattenmassan dels genom att substrat tas bort och dels genom att orsaka grumling
och sedimentspridning. Som en konsekvens av utvecklingen ökar hoten mot viktiga
livsmiljöer för ungstadier av fisk som utgörs av grunda kustnära havsområden.
Undervattensbuller är en annan belastning som kan antas påverka marina däggdjur
och fiskar. Sjöfart är den största källan, men även militär aktivitet, seismiska
undersökningar, konstruktionsarbeten och vindkraftverk i drift kan bidra till störningar208. Buller från trafik både på land (exempelvis militärövningar i skärgården)
och på vatten (exempelvis båtmotorer och vattenskotrar) påverkar också ekosystemtjänsten möjligheten till rekreationsaktiviteter och estetiska värden negativt.
Utökad mark- och vattenanvändning i kusten kan även påverka möjligheten till
rekreationsaktiviteter på flera sätt. Friluftslivets tillgänglighet till hav, kust och
stränder är generellt mycket god. I tätorter och särskilt i städer nära vatten förtätas
dock bebyggelsen så att friluftslivets tillgänglighet till stränder successivt minskar.209
Utvecklingen för vissa av kust- och skärgårdslandskapets natur- och kulturarv är
negativ. Detta beror dels på ökad exploatering och intensivare mark- och vattenutnyttjande i framför allt tätortsnära kustområden, dels på den allmänna samhällsutvecklingen med sämre försörjningsmöjligheter på landsbygden och avflyttning av
permanentboende från mindre samhällen. Den ökade exploateringen av mark och
vatten medför samtidigt i många fall en ökad fragmentering av livsmiljöer, ökad
belastning på de naturliga ekosystemen från avlopp, buller och nedskräpning samt
minskad tillgänglighet för friluftslivet.
Sjöfart och hamnar samt den del av marin turism som sker med båt eller fartyg har
också en negativ inverkan på ekosystemtjänsten livsmedel från marina organismer
genom spridning av miljöfarliga ämnen inklusive oljespill samt genom tillförsel av
näringsämnen och organiskt material.
Övergödning
I havet är problemen med övergödning störst i Östersjön, huvudsakligen Egentliga
Östersjön, men även i Västerhavet påverkar övergödningen miljötillståndet i havet210. De huvudsakliga antropogena källorna för belastning av kväve och fosfor på
208
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
209
Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
210
Havet 2011
111
havet är utsläpp från jordbruk, industri och kommunala reningsverk211. En följd av
övergödningen är försämrade syreförhållanden i havet, algblomningar och förändringar av växt- och djursamhällenas artsammansättning. Övergödningen är ett hot
mot flera ekosystemtjänster, inte minst livsmedel från marina organismer och möjligheten till rekreationsaktiviteter. Övergödningen skapar på sina håll algblomningar vilket begränsar möjligheterna till bad. Övergödningen leder också till
sämre siktdjup som försämrar ljusförutsättningarna för vissa makroalger och kärlväxter vars djuputbredning minskar som en följd. Detta har till exempel observerats
för ålgräsängar som bidrar till ekosystemtjänsten upprätthållande av livscykler,
skydd av habitat och genpooler. Utsläppen av näringsämnen som leder till övergödning av haven stör havets naturliga biogeokemiska kretslopp.
Förorenande ämnen
Utsläpp av kemiska ämnen påverkar havets ekosystem och dess funktioner. Situationen när det gäller förorenande ämnen i havet är fortsatt problematisk. Åtgärder
för miljögifter så som PCB, DDT och vissa bromerade flamskyddsmedel har dock
lett till minskade halter i miljön. Halten av dioxin, ett annat långlivat organiskt
miljögift, i vissa fiskar i Östersjön överskrider EU:s riktvärde för dioxin i matfisk212, vilket begränsar möjligheterna till fritidsfiske. Läkemedelsrester och andra
farliga ämnen i kommunala avloppsvatten är ett kvarvarande problem. Det är även
problem med tillförsel av tungmetaller som kadmium, kvicksilver, bly, koppar och
zink. Källorna till belastningen av tungmetaller på havet är flera, bland annat, jordoch skogsbruk samt dagvatten från tätorter och utsläpp från industrier. Precis som
för flera andra påverkansfaktorer påverkar tillförseln av förorenande ämnen flera
ekosystemtjänster negativt.
En annan belastning på den marina miljön som leder till ökad mängd föroreningar
är marint avfall. Det handlar både om avfall som hamnar på stränderna, antropogent tillförda mikroskopiska partiklar i vattenmassan och avfall som konsumeras av
djur. Förekomsten av avfall på stränderna påverkar ekosystemtjänsterna möjligheten till rekreationsaktiviteter och estetiska värden negativt. Mikroskopiska partiklar
kan sprida farliga ämnen till omgivningen och påverkar därför bland annat tjänsterna biologisk mångfald, utspädning, infångning och återcirkulation och livsmedel
från marina organismer negativt213.
Klimatförändring
Utöver de negativa effekter från mänskliga aktiviteter som redovisas ovan utgör
även de pågående klimatförändringarna ett allvarligt hot mot havets ekosystemtjänster. Utsläppen av CO2 till atmosfären stör havets naturliga biogeokemiska
211
Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
212
Livsmedelsverkets hemsida. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Dioxineroch-PCB/Utredning-om-dioxinundantaget/
213
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Marine litter in Sweden. Rapport 2012:3.
112
kretslopp och därmed även de reglerande ekosystemtjänsterna utspädning, infångning och återcirkulation samt atmosfärisk reglering. Havets förmåga att lagra CO2
och därmed minska effekterna av klimatpåverkan är inte oändlig. Möjligheten för
redan tillbakapressade bestånd att återhämta sig bedöms minska då effekterna av
sjukdomar och hälsofarliga ämnen förvärras av varmare vatten214. Klimatförändringar kan också påverka introduktionen och spridningen av främmande arter vilket
i sin tur påverkar bland annat den biologiska mångfalden. Klimatförändringarna
kan även påverka tjänsten estetiska värden negativt då förändrat klimat kan förändra möjligheten till kustnära bebyggelse.
Försurning
Ett annat växande potentiellt hot mot ett flertal arter med kalkhaltiga skal är försurningen av haven. Minskningar av bestånden av skaldjur, koraller och plankton
skulle innebära stora störningar i de marina ekosystemen. Försurningen kan också
leda till misslyckad fortplantning bland ryggradslösa djur och störningar i utvecklingen av hörselorgan hos juvenil fisk. Det senare medför konsekvenser för fiskens
navigationsförmåga vilket sannolikt kommer att ge upphov till stora konsekvenser
för det kommersiella fisket (och därmed livsmedel från marina organismer).
Utsläppen av CO2 till atmosfären som har lett till en begynnande försurning av
haven stör havets naturliga biogeokemiska kretslopp (en stödjande ekosystemtjänst). Detta påverkar därmed de reglerande ekosystemtjänsterna utspädning, infångning och återcirkulation samt atmosfärisk reglering.
Ekonomisk omfattning och areell utbredning
av valda ekosystemtjänster
I God havsmiljö 2020215 beskrivs de huvudsakliga kopplingarna mellan havets
ekosystemtjänster och drivkrafter (mänskliga aktiviteter). Det görs bland annat en
sammanställning av påverkan på olika ekosystemtjänster från olika maritima
branscher (fiske, vattenbruk, sjöfart, hamnar, marin turism mm). I rapporten valdes
tre ekosystemtjänster ut för en djupare analys: biologisk mångfald, minskad övergödning och estetiska värden. I samma rapport görs en beskrivning av havets roll i
den svenska ekonomin. Omsättningen för de maritima aktiviteterna uppgick till
totalt 329,6 miljarder kr för 2009 (kustnära industri och kärnkraftsproduktion ingår). Detta motsvarar 5,2 procent av näringslivets totala omsättning. Den maritima
214
Naturvårdsverket. 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report
5873.
215
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
113
sektorn definierades som aktiviteter och sektorer som är beroende av havet för sin
verksamhet. För den största delen stod tillverkning, tex kustnära industrier tillsammans med marin turism och rekreation. Därefter följer sektorerna sjöfart och
energi.
Försörjande tjänster
Betydelsen av ekosystemtjänsten livsmedel från vilda marina djur återspeglas av
omfattningen på det svenska yrkes- och fritidsfisket samt beredningsindustri.
Svenska yrkesfiskare har för närvarande möjlighet att bedriva fiske på 42 olika
bestånd som omfattas av reglering inom den gemensamma fiskeripolitiken. Den
svenska fiskeflottan bestod 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1459 licensierade yrkesfiskare som bedrev yrkesfiske till havs. Av dessa var ca 51% hemmahörande på västkusten, 22% på sydkusten och 27% på ostkusten. Förutom Kattegatt,
Skagerrak och Östersjön har svenska fiskare även tillträde till Nordsjön och Norska
havet. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk av svenska fartyg, med ett
värde motsvarande ca 900 miljoner kronor i försäljningsledet. Fångstvärdet fördelar sig lika mellan Västerhavet och Nordsjön med en mindre del i Nordsjön216. De
ekonomiskt viktigaste arterna för svenskt yrkesfiske är sill och skarpsill som fiskas
med trål eller not, samt torsk, havskräfta och räka som fiskas med bottentrål217.
Den svenska fiskberedningsindustrin bestod år 2009 av 217 företag av varierande
storlek med en omsättning på nära fem miljarder kronor och totalt ca 1700 anställda. Sektorn består både av små familjeföretag som bereder fisk av råvara från
eget fiske till stora industrier som köper råvara från svenska och utländska fiskeföretag. Ungefär 80 procent av råvaran importeras, främst från Norge. Företagen
tillverkar en rad olika produkter där de ekonomiskt mest viktiga produkterna är
framställda av sill och torsk men även produkter beredda av skarpsill, lax, makrill
och räka är viktiga218.
Sverige har stora möjligheter till fritidsfiske och fisketurism, både i inlandsvatten
och i havet. Totalt 1 miljon personer bosatta i Sverige fiskade vid minst ett tillfälle
under 2006. Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner varav antalet
fiskedagar i haven uppgick till knappt fem miljoner. Huvuddelen av utövarna uppger att syftet med fritidsfisket är rekreation, naturupplevelser, social gemenskap
och fångst av fisk för egen konsumtion. De generellt sett viktigaste arterna, räknat
i fångstmängd, är gädda och abborre. Fritidsfiskebaserade verksamheter definieras
som verksamheter som levererar varor och tjänster till fritidsfiskare i direkt anslutning till deras fiskeupplevelse. Antalet företag bedöms ligga i storleksordningen
2 600 företag med en sammanlagd omsättning på strax under en miljard kronor.
216
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
217
218
Fiskeriverket 2011. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten, resurs och miljööversikt 2011.
JRC, Scientific and technical reports (2010) Report of the working group on the evaluation of data
collectedon the fish processing sector (SGECA 10-04)
114
Antalet anställda i företagen som genereras av fritidsfisket bedöms ligga i storleksordningen 2 000 helårsanställningar219.
Reglerande tjänster
De reglerande ekosystemtjänster som valts ut i detta arbete, exempelvis i klassen
Utspädning, infångning och återcirkulation har en fundamental betydelse för
många direkta ekosystemtjänster, Här ryms ekosystemens förmåga att ta hand om
miljögifter genom utspädning, inlagring i biomassa eller i sediment med stor betydelse för exempelvis fiske och olika rekreationsaktiviteter. Här ryms också geokemiska processer som tillgängliggör näring genom nedbrytning av organiskt material som på så sätt möjliggör primärproduktion i haven. Andra ekosystemtjänster av
samma fundamentala karaktär återfinns i klassen Atmosfärisk reglering. Genom
dessa ekosystemtjänster sker global klimatreglering (inklusive CO2-infångning)
samt lokal och regional klimatreglering genom havens modererande effekt på kustklimat. Båda ekosystemtjänsterna är av fundamental betydelse för ett flertal mänskliga aktiviteter.
I klassen Upprätthållande av livscykler, skydd av habitat och genpooler återfinns
ekosystemtjänsterna Livsmiljöer för ungstadier samt Livsmiljöer för andra stadier
än ungstadier. Den förra avser exempelvis ålgräsängar i grunda kustnära områden
som återfinns runt den svenska kusten och som spelar en central roll för nyrekryteringen av flera kommersiella fiskarter då den erbjuder både en skyddad uppväxtplats och tillgång till mat.
Den areella omfattningen på ovanstående ekosystemtjänster sträcker sig till alla
eller flertalet av våra marina vattenmiljöer. När det gäller atmosfärisk reglering kan
inte omfattningen särskiljas från den globala skalan när det gäller exempelvis CO2infångning. En beskrivning av deras ekonomiska omfattning behöver emellertid
kopplas till den ekonomiska beskrivningen av de direkta tjänster som de är en förutsättning för. Detta genom att den ekonomiska beskrivningen av de sistnämnda
kompletteras med kvalitativa och om möjligt kvantitativa beskrivningar av den
betydelse som de reglerande tjänsterna representerar.
Kulturella tjänster
De flesta kulturella ekosyetmtjänsterna är relevanta för den marina miljön. I klassen natur och kulturarv ingår ekosystemtjänsten Landskapskaraktär-naturarv som
huvudsakligen omfattar icke-användarvärden, bl.a. uppskattning av naturen av
etiska skäl (existensvärden) och viljan att bevara naturens inneboende värden för
framtida generationer (arvsvärden). En studie som nyligen publicerades av BalticStern sekretariatet vid Stockholm Recilience Center (SRC) visar att betalningsviljan bland befolkningen runt Östersjön för ett förbättrat miljötillstånd uppgår till
40 miljarder euro årligen. Undersökningen visar att icke-användarvärden, kopplade
till kulturella ekosystemtjänster, kan vara av betydande storlek.
219
Fiskeriverket 2009, Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Finfo 2009:1. Göteborg 2009.
115
En annan ekosystemtjänst i klassen är Landskapskaraktär-kulturarv. Tjänsten avser
all användning av naturliga miljöer av andliga eller historiska orsaker. Hit hör exempelvis naturdyrkan eller ursprungsbefolkningarnas religioner, men även den
kulturella anknytningen till olika miljöer genom historiska aktiviteter med koppling
till naturmiljöer. De fiskarsamhällen längs den svenska västkusten som växt fram i
anslutning till sillperioderna är exempel på kulturmiljöer som uppstått på grund av
havsrelaterad verksamhet och som idag representerar ett stort värde för många
människor.
En annan mycket betydande klass av ekosystemtjänster är Möjligheten till rekreationsaktiviteter. Totalt har 85 svenska kommuner en kuststräcka mot havet, men det
saknas en etablerad exakt definition av vad som ska räknas in som kustnära turism.
För att ändå ge en bild av turismen i angivna områden kan sektorn delas upp i flera
underrubriker:

Kryssningstrafik

Övrig kommersiell båttrafik

Fritidsbåtar

Fritidshus

Kommersiellt boende

Övrigt boende

Dagbesök
Genom sammanställning av statistik från Rese- och Turistdatabasen (TDB), SCB
statistik och statistik över kommersiell båttrafik från sjöfartssektorn har omsättningen från kustnära och marin turism uppskattas mellan 58,6 och 75,2 miljoner
kronor220. Omsättningen för den totala turismsektorn i Sverige under 2010 var
255 000 miljoner kronor (Tillväxtverket 2011), vilket betyder att kustnära och
marin turism motsvarade mellan 23 procent och 29 procent.
Med upp mot 900 000 fritidsbåtar är Sverige ett av världens mest fritidsbåtstäta
länder221. Av dessa har ungefär hälften hemmahamn i marint vatten. Till kustens
mängder av småbåtshamnar söker sig både svenska och utländska båtar framförallt
sommartid. Omsättningen av fritidsbåtssektorn för Nordsjön uppskattades till 126
miljoner kronor år 2010 och för Östersjön 165 miljoner kronor (exklusive
utländska båtar).
220
Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020, Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Remissversion 2012-03-19.
221
Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
116
Våtmarker
Miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker:
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas
och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Särdraget hos våtmarker utgörs av myrmark, översvämningsmark och fastmark
med en övervägande hydrofil vegetation där marken under en stor del av året är
fuktig eller blöt. Vattenmättnaden skapar syrefattiga förhållanden vilket gör att
nedbrytningen av växtdelar blir ofullständig och torv bildas. Miljömålet, Myllrande
våtmarker, hanterar också småvatten som omges av myr eller blöt fastmark samt
vassar i sjöar och dammar.
I Sverige finns cirka 6,3 miljoner hektar myrmark vilket motsvarar ca 14 procent
av den totala landytan. Upp till en fjärdedel av den ursprungliga arealen våtmark
har minskat på grund av en omfattande markavvattning (utdikning och sjösänkning) för att få mer produktiv skogs- och jordbruksmark. Minskningen av våtmarker har varit särskilt påtaglig i södra Sverige.
Idag är mer än 80 % av de kvarvarande våtmarkerna påverkade av mänsklig aktivitet såsom markavvattning, jord- och skogsbruk, vägar, terrängkörning och torvbrytning. Våtmarkernas tidigare stora utbredning i landet gjorde dem till viktiga
slåttermarker, vilket höll dem fria från igenväxning och gynnade deras biologiska
mångfald. När hävden i fuktiga slåttermarker nu till stor del upphör är det ytterligare en faktor som bidrar till igenväxning utöver markavvattning och kvävenedfall.
Påverkan och ingrepp i våtmarkerna medför att livsmiljöer för flera växt- och
djurarter försvinner och att deras förmåga att leverera ekosystemtjänster minskar.
Enligt habitatdirektivet delas de svenska myrmarkerna in i följande typer aapamyrar, agkärr, alpina översilningskärr, högmossar, kalktuffkällor, källor och källkärr,
palsmyrar, rikkärr, skadade högmossar, terrängtäckande mossar, öppna mossar,
kärr och som namngivningen antyder har de olika typerna mycket varierande karaktär som beror av underliggande jordart och tillflödet av vatten. Våtmarker i ett
vidare perspektiv omfattar även strandängar, fukthedar, fuktängar, svämängar,
skogsbevuxen myr, svämlövskog och sumpskog. Vissa av typerna utgör också en
mosaik av flera våtmarkstyper, så kallade myrkomplex.
Fungerande ekosystem i våtmarker, är framförallt beroende av nederbörd (mossar),
naturliga flöden och fluktuationer i vattenstånd och vattenkvalitet. Våtmarker genererar många konkreta ekosystemtjänster som till exempel att rena vatten, jämna ut
vattenflöden, binda läckande näringsämnen och reglera klimatet lokalt. I mossen
har vegetationen förlorat kontakten med grundvattnet på grund av ett ackumulerat
torvlager och därmed tillförs både vatten och näringsämnen från nederbörden var-
117
för de är mycket näringsfattiga. Vegetationen domineras av vitmossor som utsöndrar humussyror och vilket skapar en karg miljö där endast ett fåtal kärlväxter återfinns vilka istället är specialiserade för miljön och ofta inte återfinns i andra naturtyper. De utgör känsliga system som är lätta att förstöra.
Inom ramen för våtmarker har vi valt att fördjupa oss på ekosystemtjänsterna Livsmedel från tama landdjur (den underliggande tjänsten foder), Infångning absorption, Global klimatreglering, Dämpning av avrinning och
flöden, Oorganiserad naturturism/friluftsliv och Resurs för forskning eftersom dessa tjänsters upprätthållande är viktiga för det hållbara nyttjandet
av våtmarker samt har stor effekt på ekosystem inom flera naturtyper.
Valda ekosystemtjänster knutna till våtmarker
Våtmarkernas ekosystemtjänster kan bäst utvärderas i ett sammanhang där hela
vattnets kretslopp omfattas eftersom de varierar med och är tätt kopplade till var i
avrinningsområdet våtmarken är lokaliserad samt typ av våtmark och till vilken
naturtyp den angränsar. En del av variationen i de ekosystemtjänster som våtmarker producerar är känd men det finns fortfarande kunskapsluckor om hur de indirekta och stödjande ekosystemtjänsterna påverkar de direkta tjänsterna. Högt upp i
avrinningsområdet kan till exempel en mosse angränsande till barrskog tjäna med
atmosfärisk reglering genom bindande av koldioxid medan en fuktäng nära kusten
kan tillhandahålla foder samt bidra med infångning och absorption av näringsämnen. Utöver vattnets kretslopp är flertalet stödjande ekosystemtjänster av betydelse
för att upprätthålla våtmarkernas direkta ekosystemtjänster där kanske, biogeokemiska kretslopp, jordmånsbildning, ekologiska samspel, livsmiljöer, stabilitet har
störst betydelse för att skapa resiliens hos ekosystemen i våtmarker.
Livsmedel från tama landdjur (foder)
Våtmarkernas I odlingslandskapet utgjorde våtmarkerna historiskt viktiga fodermarker som inte bara tillhandahöll foder utan även hade effekter på indirekta ekosystemtjänster eftersom de hölls fria från igenväxning därför skulle en förstärkning
av våtmarkernas nutida betydelse som foderproducenter för livsmedel från tama
landdjur sannolikt ha stora positiva effekter på flertalet ekosystemtjänster. Den
hävdade våtmarken har, jämfört med den igenvuxna, högre biologisk mångfald
något som påverkar de reglerande tjänsterna, kunskapsläget kring dessa samband
behöver fördjupas för att säkerställa de positiva effekterna av de reglerande indirekta tjänsterna. Klart är att sambandet mellan såväl infångning, absorption som
global klimatreglering via ökad kolbindning är beroende av en hög fotosyntes som
öppenheten i sig upprätthåller. Positiva effekter av hävd på våtmarkens biologiska
mångfald ses hos både kärlväxter och våtmarksfåglar vilket i sin tur gynnar ekosystemtjänster såsom pollinering, fröspridning, biologisk kontroll och friluftsliv.
Hävdade våtmarker, till exempel betade strandängar, har en stor funktion, framförallt för att förhindra näringsläckage från odlingslandskapet till vattendrag. Ur ett
landskapsekologiskt perspektiv ger användningen av foder från våtmarker för pro-
118
duktion av livsmedel från tama landdjur störst positiva effekter i nedre delen av ett
avrinningsområde. Foderproduktion i våtmarker är också bundna till och har verkningar på bland annat näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation, filtrering,
upprätthållande av markens bördighet och struktur samt landskapskaraktär.
Infångning, absorption
Den syrefattiga miljön i våtmarken kan fungera som sänka för näringsämnen. Med
infångning och absorption avses vegetationens och mikroorganismers förmåga att
ta upp näringsämnen och föroreningar och därmed hindra transport av näring från
land till vattenmiljöer. Retention (kvarhållande) av näringsämnen sker i våtmarker
framförallt genom denitrifikation i sedimenten följt av upptag i vegetationen vilket
utgör en naturlig kväverening av vatten. Våtmarken utgör alltså en värdefull kvävefälla. Även fosforrening sker i våtmarker också i anlagda våtmarker avsedda som
kvävefällor, fosforreningen sker främst genom sedimentation av fosfor som är
bunden till organiskt material222. Förmågan att kunna filtrera bort näring är kopplat
till ljusförhållanden och upprätthållandet av en hög fotosyntes och gynnas därmed
av att våtmarken hävdas. Retentionen av näringsämnen påverkas av vattenregimen,
vid höga flöden passerar höga halter ut i vattendragen, och även nedbrytningsförhållandena ändras med variation i vattenståndet och våtmarken kan då fungera som
källa. Den trädbevuxna våtmarkstypen alkärr har förmåga att bryta ned metylkvicksilver och förhindra läckage av ämnet till vattendragen och kan genom underliggande ekologiska samspelet mellan al och mikroorganismer även ha viss reglerande effekt på depositionen av luftburet kväve. Kopplingen till de underliggande
fysikaliska, kemiska och biologiska processerna (indirekta ekosystemtjänsterna) är
i nuläget bara delvis klarlagda.
Global klimatreglering
Det är särskilt de öppna näringsfattiga våtmarkerna som har förmåga att ta upp och
lagra mer koldioxid från atmosfären än de avger och därmed bidra till global klimatreglering. Det är under de syrefattiga förhållandena i våtmarken som torvbildningen av dött vegetabiliskt material leder till att kol lagras. I våtmarken sker dock
flera processer där gaser (metan, koldioxid och dikväveoxid) både avges till och
upptas från atmosfären223. Vid torvbildning under syrefattiga förhållanden avges
till exempel metan och ett nettoutsläpp med avseende på växthusgaser blir resultatet. Metan har dock en kortare livslängd i atmosfären än koldioxid och våtmarker
kan därför på lång sikt ha en viktig roll som kolsänka. Även här har troligtvis igenväxning av våtmarken påverkan på växthusgasernas nettobalans men effekter av
ökad trädtäckning på torvbildningen är relativt oklara. Torvbildande våtmarker
återfinns över hela avrinningsområdet.
222
Johannesson, K. et al. 2011. Efficiency of a constructed wetland for retention of sedimentassociated phosphorus. Hydrobiologia, 674 (1): 179-190.
223
Lloyd, C.R. 2006. Annual carbon balance of a managed wetland meadow in the Somerset Levels,
UK. Agriculture and Forest Meteorology, 138: 168–179.
119
Dämpning av avrinning och flöden
Dämpning av avrinning och flöden spelar en mycket viktig roll i vattenregleringen
eftersom våtmarker med vegetationens vattenhållande förmåga utgör effektiva
flödesutjämnare vid höga flöden. Till exempel, kan vegetationen hålla vatten och
därmed dämpa flödet nedströms. Förmågan att minska höga flöden är i kombination med reglering av sjöar och vattendrag framförallt kopplad till arealen våtmark
som finns kvar i landskapet, här kan en mångfald av översvämningsmarker, mindre
våtmarker, småvatten och dammar fylla en stor funktion. Dämpning av avrinning
och flöden är oftast av stor betydelse i nedre delarna av avrinningsområden men
behöver betraktas över ett helt avrinningsområde. Dämpning av avrinning är beroende av och/eller har effekter på bland annat vattnets kretslopp, näringsämnescirkulation, erosion, sedimentation, filtrering och lokalklimat.
Oorganiserad naturturism/friluftsliv
Våtmarker är ett viktigt habitat för en rad vilda djur och har ett stort värde för det
oorganiserade friluftslivet, till exempel växtdelsplockning, fågelskådning och jakt.
Många av dessa värden förstärks om våtmarken hålls öppen genom hävd. En stor
del av våtmarkernas betydelse för det friluftslivet är även kopplat till den särpräglade miljön i fjällandskapet. Våtmarkernas betydelse för friluftslivet kopplar framförallt till de indirekta ekosystemtjänsterna, utspädning, infångning och återcirkulation, fluvial flödesreglering, pollinering, fröspridning samt livsmiljö för ungstadier och migrerande arter.
Resurs för forskning
Insikten om våtmarkernas betydelse för en rad ekosystemtjänster växer stadigt och
omfattande program för restaurering och nyskapande av våtmarker ibland annat
odlingslandskapet och den urbana miljön pågår. De kvarvarande opåverkade våtmarkerna utgör en viktig resurs för att kunna göra fördjupade studier om de funktioner och processer som ligger till grund för till exempel optimering av kväverening genom infångning och absorption eller för våtmarkernas roll som kolsänka.
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
Den mycket kraftiga minskningen av arealen våtmarker under de senaste 100 åren i
kombination med kraftig hydrologisk påverkan på många av de kvarvarande våtmarkerna har bland annat i våra svenska havsmiljöer lämnat avtryck som tydligt
visar vikten av att upprätthålla de ekosystemtjänster som är karakteristiska för
våtmarker.
120
Positiv påverkan på våtmarker sker genom den ökande medveteheten om våtmarkernas betydelse för många viktiga ekosystemtjänster som resulterat i minskad
markavvattning samt flertalet restaurerings- och nyanläggningsprojekt.
Generellt sett påverkas våtmarker negativt av markavvattning, jord- och skogsbruk,
vägar, terrängkörning och torvbrytning. För näringsfattiga torvmossar är tillförsel
av näring genom kvävedeponering via nederbörden ett överhängande hot mot den
biologiska mångfalden. Igenväxande myrar på grund av upphörd hävd ger mindre
bärproduktion samt ändrad fauna. Torv är en fossil naturresurs och torvbrytning är
i de flesta fall en destruktiv utvinning som har stor negativ påverkan på flertalet av
våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster.
Livsmedel från tama landdjur (foder)
Påverkas framförallt av ändrad markanvändning kombinerat med markavvattning,
till exempel omställning till skogsproduktion (se ovan). Markavvattning av hävdade våtmarker har stor effekt på indirekta ekosystemtjänster, bland annat förändras förutsättningarna för infångning och absorption. Föroreningar kan leda till
vegetationsförändringar. Övergödning har måttlig till stor effekt via vegetationsförändringar och ökad igenväxning. Försurning har oftast låg till obetydlig effekt. Överutnyttjande är obetydligt i nuläget men för stort uttag ger
negativ påverkan genom påverkan på vegetation och hydrologi. Klimatförändringar får måttlig till stor effekt via förmodade minskade vårfloder och
minskning av strandnära våtmarker som följd av höjd havsnivå. Främmande
arter kan ge förändrad vegetation, nya parasiter (bete), effekten är svårbedömd men kan bli måttlig till stor.
Infångning, absorption
Våtmarkers förmåga till infångning och absorption påverkas av vattenregim, kvävenedfall, klimatförändringar via vegetationsförändringar eller tillväxtstörningar i
befintlig vegetation. Ändrad markanvändning ger stor effekt via ökad igen-
växning, markavvattning och felaktig flödesregim. Föroreningar kan bland
annat påverka mikroorganismfloran. Försurning kan påverka via metallföreningar. Överutnyttjande och övergödning får måttliga till stora effekter via
näringsbelastning som ökar variationen i retentionsförmågan, och leder till
minskad biologisk mångfald. Klimatförändringar ger stora effekter via förändringar i nederbörd och temperatur, vegetationsförändringar, geografisk
variation, i norra Sverige räknas med ökad försumpning. Främmande arter
kan få stor effekt via vegetationsförändring, sekundärt på vattenregim och
sedimentation.
Global klimatreglering
Påverkan sker framförallt via effekter på torvbildning av förändrad vattenregim,
kvävenedfall, minskande palsmyrar och ökad medeltemperatur, klimatförändringar har alltså potential att minska potentialen i ekosystemtjänsten. Våtmarkshävd genom bete och slåtter kan genom borttagande av näring från våtmarkerna
121
förbättra nettobalansen av växthusgaser. Ändrad markanvändning ger stora
effekter via till exempel markavvattning, vattenreglering och torvbrytning.
Effekter av föroreningar är svårbedömt. Övergödning kan få mycket stora
effekter via vegetationsförändringar och ökad igenväxning. Försurning ger
oftast mindre effekter. Främmande arter - se infångning och absorption
Dämpning av avrinning och flöden
Störst påverkan av lokalisering och areal i avrinningsområdet, påverkas också av
naturlig eller reglerad flödesregim, överutnyttjande via extrema flöden reducerar
tjänsten. Övergödning får måttliga till stora effekter via förändringar i vege-
tation och sedimentation. Försurning och föroreningar försumbara direkta
effekter på tjänsten. Klimatförändring ger stor effekt via förändrade flöden,
areal och utbredning. Effekter av främmande arter är svårbedömt men kan
påverka via effekter på vegetationssammansättning och sekundärt på sedimentation.
Oorganiserad naturturism/friluftsliv
Minskad biologisk mångfald, förlust av typiska arter och förändrad landskapskaraktär genom förändringar orsakade av förändrad markanvändning, till exempel
upphörd hävd. Föroreningar kan ha måttliga till stora effekter genom minsk-
ning eller förlust av typiska arter. Övergödning ger stora effekter via igenväxning, minskad biologisk mångfald, förlust av typiska arter. Försurning
har låg eller försumbar effekt. Överutnyttjande ger stora effekter genom
slitage, annan störning (djurliv) och oavsiktlig markavvattning. Klimatförändring får stor effekt genom vegetationsförändringar och ökad försumpning som kan ge minskad tillgänglighet till välbekanta platser. Främmande
arter kan få mycket stora effekter, bland annat på typiska arter.
Resurs för forskning
Förlusten av våtmarker minskar utbytet av referensområden för att utvärdera och
planera nyanläggning av våtmarker med syfte att öka vattenrening, dämpa flöden,
effekter av föroreningar och på biologisk mångfald. Övriga påverkansfaktorer
minskar på samma sätt utbudet av ostörda studieobjekt men kan utnyttjas för att
studera effekter och ta fram åtgärder.
Ekonomisk utbredning och areell omfattning
av valda ekosystemtjänster
Utbredningen av de olika våtmarkstyperna avgörs främst av de långsiktiga klimatiska förutsättningarna och mänsklig påverkan. Andra viktiga faktorer är topografin
och de geologiska förutsättningarna (hur lätt jordarten släpper igenom vatten). Den
areella utbredningen av ekosystemtjänster i våtmarker är knuten till respektive
våtmarkstyper och deras påverkansstatus. Våtmarker med störst yta i Sverige är
122
topogena kärr (1 127 000 ha), strängflarkkärr (395 000 ha) och strängblandmyrar
(295 000 ha). I syfte att naturvärdesklassificera alla svenska våtmarker identifierades i Våtmarksinventeringen (VMI) 47 olika våtmarkstyper224. Utifrån våtmarkstypernas rumsliga utbredning delades Sverige in i fem olika myrregioner: fjällmyrregion, palsmyrregion, aapamyr-region, högmosse-region och tallmossestrandvåtmarks-region. I södra Sverige domineras våtmarkerna av mossar, i norr
dominerar istället kärr och blandmyrar. I östra Götaland och Svealand saknas flera
av myrtyperna där är istället strandvåtmarker tillsammans med sumpskogar mest
frekventa.
Våtmarksinventeringen fann att 11 % av våtmarksobjekten hade mycket höga naturvärden, 24 % höga naturvärden, 51 % hade alltifrån relativt höga till ringa bevarade naturvärden och 14 % hade låga naturvärden. En stor andel (80 %) av de inventerade våtmarkerna hade registrerade ingrepp och endast 20 % var helt ostörda.
Den vanligaste ingreppstypen var dikning, skogsavverkningar och vägdragningar225. Våtmarksinventeringen har varit ett viktigt verktyg för det nationella skyddet
av våtmarkerna. Även beträffande viktiga ekosystemtjänster är klassificering av
våtmarksobjekt väsentlig eftersom olika typer av våtmarker har varierande betydelse för olika ekosystemtjänster och kan tillsammans med andra data användas för
att kartlägga och värdera viktiga ekosystemtjänster knutna till våtmarker.
Våtmarkernas värde för det oorganiserade friluftslivet och som resurs för forskning
beror till stor del av att vissa typer av våtmarker hör till de mest produktiva och
artrika ekosystemen. Våtmarkernas betydelse för friluftsliv, turism och såväl kunskaps- som kunskapsöverföring är stora tillgångar som på olika sätt kan värderas.
Opåverkade myrområden och våtmarker är viktiga referensområden för forskning,
eftersom de bär på information om både vegetations- och klimatförändringar sedan
istiden. Flera unika och sällsynta växter och djur finns till exempel i rikkärren.
Våtmarkernas ymniga insektsproduktion utgör föda för många arter av både fåglar,
fladdermöss och groddjur. Många terrestra arter är beroende av produktion från
våtmarkerna och ökad kunskap om våtmarkernas betydelse för komplexa artsamspel kan ge möjligheter att identifiera ytterligare värden, till exempel pollinering
och biologisk kontroll som gynnar produktion i både jordbruket och skogsbruket.
VÄRDERING
Dämpning av avrinning och flöden
Våtmarker I våtmarker sker mängder av ekologiska processer och funktioner som
bidrar med en rad viktiga värden för människan. En viktig ekosystemtjänst är att
dämpa avrinning och flöden och därmed skydda marker och områden från oväl224
Naturvårdsverket 2009. Rapport 5925 Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige.
225
ibid
123
komna översvämningar. Det senaste decenniet har en omfattande anläggning av
nya våtmarker skett, dock har huvudsyftet framförallt varit att minska transporten
av näringsämnen till hav och vattendrag samt att gynna den biologiska mångfalden.
Nya anläggningar har därför inte optimerats för att deras förmåga att dämpa avrinning och flöden. Med klimatförändringar och dess inverkan på vattenflöden kan
sannolikt tjänsten få större uppmärksamhet i Sverige.
Vid en ekonomisk analys är det därför viktigt att ha en helhetsbild av våtmarkens
alla funktioner och processer och de värden de genererar. En optimering av en
ekosystemtjänst kan ske på bekostnad av en eller flera andra ekosystemtjänster.
Våtmarker med hög hydrologisk belastning ger en stor avskiljning av kväve och
fosfor per ytenhet, vilket ger kostnadseffektiva våtmarker med tanke på vattenrening men i sådana våtmarker är den flödesutjämnande effekten marginell. På
samma sätt gynnas den flödesutjämnande effekten av en låg vattennivå i förhållande till en hög marknivå på bekostnad av våtmarkens rekreations- och estetiskavärde. Dock föreligger ingen konflikt med värdet för bilogisk mångfald226.
I vilken utsträckning våtmarker bidrar till en flödeutjämning är dåligt utrett. Jordbruksverkets utvärdering av den flödesutjämnande effekten i några nya våtmarker i
Skåne skriver att om många våtmarker anläggs i ett avrinningsområde som är bra
utformade med avseende på flödesutjämning kan sannolikt en betydande flödesutjämning uppnås även om det knappast kommer ha någon inverkan på extrema flöden däremot på flödesutjämningen vid medelmåttiga flöden227.
Vid en värdering av våtmarkens förmåga att dämpa avrinning och flöden är vi
intresserade av hur människans välfärd ökar eller minskar med anledning av ekosystemtjänsten eller av en förändring av ekosystemtjänsten. Varan är således det
översvämningsskydd våtmarken bidrar med. Den ekonomiska effekten av förändringar av hydrologiska förutsättningar kan då värderas utifrån sannolikheten
och/eller skadekostnaden av översvämningar av en given storlek. Förutom direkta
kostnader av skador på infrastruktur, byggnader etc. drabbas människor i översvämningsområden av immateriella kostnader i form av stress och hälsorisker. En
brittisk hushållsundersökning visar att den viktade genomsnittliga betalningsviljan
för att undvika den här typen av immateriella kostnader värderas till
£200/hushåll/år för en 1% risk att översvämmas.
Värdet av våtmarkers flödesreglerande funktion beror således både på deras hydrogeomorfiska placering i landskapet samt deras närhet till mänsklig bebyggelse
eller annan ekonomisk aktivitet som drar nytta av tjänsten. Det är därför viktigt att
en värdering sker på rätt skala Ur policysynpunkt är den naturliga avgränsningen
226
Jordbruksverket (2010) Konsekvenser för Jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat.
Rapport 2010:27. Jordbruksverket.
227
ibid
124
hela det landområde som ett vattendrag avvattnar det vill säga avrinningsområdet.
Det man gör i en del av avrinningsområdet kan ha stor betydelse för vattenflödet i
en annan del av avrinningsområdet.
Det finns ett stort antal värderingsstudier gjorda för våtmarker över hela världen.
Svenska artiklar och rapporter är dock nästan uteslutande fokuserade på värdering
av våtmarkers förmåga att binda näringsämnen, gynna biologisk mångfald och
rekreationsvärdet medan dess funktion som dämpande vid avrinning är dåligt utredd.
Morris och Camino (2011) utvecklade en värdeöverföringsfunktion för våtmarker i
Storbritannien genom att omarbeta en metaanalys av 264 värderingar från 78 olika
Europeiska våtmarker228 ( tabell 8 Värdet för våtmarkers funktion som översvämningsskydd är större än många av de tjänster som vanligtvis värderas mycket högt i
Sverige (näringsretention och biologisk mångfald). I Storbritannien fann man att
marginalvärdet av att utöka antalet våtmarker (med syfte att förbättra dämpning av
avrinning och flöden) var lägre än genomsnittsvärdet vilket tydde på avtagande
marginal nytta av att öka resursen).
Tabell 8Uppskattat medel-, totalt- och marginalvärde för specifika ekosystemrelaterade varor från
inlandsvåtmarker i Storbritannien (omfattar 1 519 våtmarker med en total areal av 601 550 ha)
Ekosystemrelaterad
Totalt värde av tjänst
Medelvärde av
Marginalvärde av
vara
givet att det finns i alla
tjänst
tjänst (£/ha/år)
Storbritanniens inlandsvåtmar-
(£/ha/år)
ker (£ miljoner/år)
Biodiversitet
273
454
304
Vattenrening
263
436
292
Vattenförsörjning
2
2
1
Översvämningskydd
366
608
407
Estetiska värden
204
339
227
En annan egenskap som är viktig att beakta vid en värdering av våtmarkers ekosystemtjänster är att de kan producera värden under väldigt lång tid (nästan i all
evighet), troligen mycket längre än någon mänskligt producerat alternativ eller
användningsområde. I en cost-benefit analys är ett långsiktigt perspektiv därför ett
måste för att synliggöra våtmarkens rätta värde. Slutligen är det också viktigt att
jämförelser mellan ekosystemtjänster hos opåverkade, restaurerade och anlagda
våtmarker utreds både med avseende på produktionen av ekosystemtjänster och
värdering av dem.
228
Morris och Camino (2011) Economic Assessment of Freshwater, Wetland and Floodplain (FWF)
Ecosystem Services. UK National Ecosystem Assessment. Working Paper. UK NEA Economic Analysis Report.
125
Fjällmiljö
Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö:
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn
till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Fjällen utgör ungefär en tiondel av Sveriges landareal och karakteriseras av det
kärva klimatet i den alpina regionen som ger upphov till det karga men storslagna
landskapet med vida vidder bestående av består av glaciärer, hedar, myrmarker,
dalgångar och högfjäll. Det relativt hårda klimatet begränsar livsutrymmet för
många arter trots det finns en stor artrikedom av kärlväxter, mossor och lavar, flera
av dem endemiska. Låglandsregionens fjällbjörkskog övergår högre upp till lågalpin hed och i den högalpina delen dominerar lavar och mossor tillsammans med en
del kärlväxter.
Fjällen är en känslig miljö som många olika intressen gör anspråk på. Skador på
mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på påverkan från
barmarkskörning, storskalig turism och övrig exploatering inom olika verksamheter. Klimatförändringarna och en utveckling mot kortare och mildare vintrar ökar
risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen.
Det finns natur- och kulturmiljövärden i fjällen som ännu inte har säkerställts för
framtiden. Arbete pågår för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Det
behövs mer kunskaper om fjällens kulturmiljövärden som är mycket bristfälligt
kända, samt satsningar på skydd, stöd och skötsel av kulturmiljöer. Kunskapsbristen är också stor om vilken påverkan fjällen och dess ekosystem tål229.
Vi har valt att beskriva fjällmiljön mycket översiktligt eftersom Miljömålsberedningen har gjort bedömningen att en strategi för Storslagen fjällmiljö bör utvecklas
av Naturvårdsverket utan att området behandlas av den parlamentariska beredningen (SOU 2010:101). Naturvårdsverket avser därför att återkomma närmare till
dessa frågor i kommande arbete med strategin.
Inom ramen för fjällmiljö har vi valt att fördjupa oss på ekosystemtjänsterna Livsmedel från tama landdjur, Livsmedel från vilda djur och växter, Landskapskaraktär - naturarv, Landskapskaraktär - kulturarv, Organiserat friluftsliv, Oorganiserat
friluftsliv eftersom dessa tjänster återspeglar stora delar av människans relation till
fjällmiljön och utgör både hot och möjligheter för hållbart nyttjande av fjällens
resurser.
229
NVRapport 6500, 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012
126
Valda ekosystemtjänster knutna till fjällmiljö
Fjällandskapets ekosystemtjänster är dels sådana som är knutna till naturtyper som
även finns utanför fjällen, främst våtmarker, sjöar och vattendrag, och som redovisas där, dels tjänster som är unika för fjällen.
Livsmedel från tama landdjur
I fjällen handlar livsmedel från tama landdjur till övervägande del om renskötseln,
som endast får utövas av den som är av samisk härkomst samt är medlem i en sameby. Dagens renskötsel har utvecklats ur de Nordeuropeiska jägarkulturerna som
sedermera övergick i nomadiserande renskötsel. Det finns cirka 4 600 renägare,
varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Omkring 2000 personer i drygt 900 renskötselföretag har sin huvudsakliga
inkomst från renskötsel. 230 Antalet renar varierar i cykler mellan 225 000 och 280
000 i vinterhjord. Antalet renar räknas efter slaktuttag och före kalvning. Under
2010/11 uppgick slaktuttaget till ca 56000 renar. Den totala omsättningen beräknas
uppgå till ca 80-100 miljoner kr/år. Fäbodbruket är av betydligt mindre omfång,
men är lokalt viktigt. Bete bidrar till biologisk mångfald och att hålla landskapet
öppet något som också har effekter på landskapskaraktären och upplevelsen av
såväl natur- som kulturarv. Födotillgången styr renskötsels flyttningar av ren och i
Sverige flyttas renen mellan vinterbete på företrädesvis lavhävdade marker i
skogsområdet och sommarbete i fjällen231.
Livsmedel från vilda djur och växter
Våtmarkerna i fjällen tillhandahåller bär, till exempel hjortron och tranbär. Livsmedel från jaktbart vilt finns främst i form av älg, ripa, övriga hönsfåglar och annat
småvilt. I tillägg till jakten så finns god tillgång på fisk i fjällens sjöar och vattendrag. Produktion av bär beror i fjällen av bland annat fluvial flödesreglering, reglering av fastmaterialflöden och markens kvalitet, pollinering, fröspridning, biologisk
kontroll av skadegörare samt biologisk mångfald, ekologiska samspel och livsmiljö. Möjligheter till fiske är knutet till de ekosystemtjänster som reglerar sjöar
och vattendrag (se kap 6). Förekomsten av vilda djur är bunden till och har verkningar på bland annat biologisk mångfald, ekologiska samspel, livsmiljöer samt
primärproduktion. Livsmedel från vilda djur och växter kopplar i fjällvärlden ofta
till viktiga värden från de kulturella tjänsterna såsom landskapskaraktär och friluftsliv.
Landskapskaraktär – naturarv
230
231
Sametingets webbplats
Utsi, P. M. 2007: Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen – relaterat till
bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget, Kiruna & Centrum för biologisk
mångfald, Uppsala.
127
Fjällen brukar ofta beskrivas som Europas sista vildmark. Även om den bilden på
senare år har nyanserats, finns det stora naturgivna värden i detta landskap som gör
det unikt inom ett europeiskt sammanhang. Naturarvsvärdet är en kombination av
det ofta öppna relativt karga men mycket heterogena landskapet med stora variationer i topografin i de högalpina områdena och de unika arterna. Även fluvial flödesreglering, reglering av fastmaterialflöden, reglering av markens kvalitet har en
stor betydelse för det olikartade landskapet och styrs i stor utsträckning av variationer i snösmältning och tjällossning och de stora variationerna i snödjup. I anslutning till snölegor som årligen uppträder på ungefär samma platser skapas ett särpräglat lokalklimat. I fjällen kan dessa ekosystemtjänster delvis anses ha omvänd
karaktär, till exempel kan ett skred vara önskvärt istället för något som man i andra
sammanhang önskar hindra med hjälp av reglerande ekosystemtjänster, eftersom
störningar ger vegetationsfria ytor där ny vegetation av annan, ofta unik, karaktär
kan kolonisera. För naturarvet har den biologiska mångfalden ett stort värde som
understöds av pollinering, fröspridning, unika livsmiljöer och ekologiska samspel.
De ekologiska samspelen i fjällen styrs alla på olika sätt av den begränsade perioden med primärproduktion på grund av den mycket korta sommaren.
Landskapskaraktär – kulturarvFjällandskapet har alltmer uppmärksammats som ett
kulturpräglat landskap. Rennäringen i sig utgör ett viktigt kulturarv, liksom, i mer
begränsad omfattning, fäbodbruket. Renbetet formar landskapet, bidrar till att upprätthålla öppna miljöer men problem med överbete kan också förekomma. Renbetets effekter på den biologiska mångfalden är fortfarande relativt dåligt studerat
men bör, särskilt i fjällbjörkskogen, ha positiva effekter genom bidrag till att skapa
ört- och artrik ängsflora232, med utrymme för krävande arter vilket har positiva
återkopplingar på flertalet av de ekologiska interaktioner som nämnts under naturarv.
Organiserat friluftsliv
Det organiserade friluftslivet i Sverige har sitt ursprung i Svenska turistföreningens
arbete med att göra fjällen tillgängliga för turister. Än i dag spelar fjällen en mycket viktig roll i det organiserade friluftslivet, både på sommaren och på vintern.
Fjällen lockar både svenska och utländska turister. Fjällturismen har dessutom på
senare tid diversifierats i betydande grad och ett växande antal aktivitetsarrangörer
vilka nyttjar fjället som landskapsresurs har tillkommit. Som exempel kan nämnas
snöskotersafari, hundspannsturism, alpin skidåkning i skidanläggning, guidade och
organiserade upplevelser med turåkning, klättring, kiting med skärm, helikopterskidåkning, cykling (Mountainbike), organiserad småviltsjakt, sportfiske, och fjällvandring. Mervärdet med det organiserade friluftslivet i fjällen kopplar till de ekosystemtjänster som är viktiga för natur- och kulturarv.
232
Linkowski, W. & Lennartsson, T. (2006), Renbete och biologisk mångfald. Kunskapssammanställning. Länsstyrelsen i Norrbottens län, 18/2006.
128
Oorganiserat friluftsliv
Fjällvärlden är mycket populär som arena för storslagna naturupplevelser. Många
turister men också boende i närområden tillbringar några dagar eller veckor av
semestern i fjällen och ägnar sig åt allt ifrån dagsturer med fjällhotell/fjällstation
eller stuga som bas till veckolånga turer med tält där man är helt självförsörjande.
En stor del av fjällturismen sker i form av vistelse i en större alpin skidanläggning
där många olika aktiviteter kan upplevas. Fjällens friluftsliv och naturturism karaktäriseras inte längre av bara vandring och längdåkning utan liksom inom det organiserade friluftslivet så är snöskoteråkning, jakt och fiske, klättring stadigt ökande
aktiviteter i antal utövare. Kopplingen till framförallt naturarv men även kulturarv
är viktig för den oorganiserade fjällturismen.
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
Ändrad markanvändning
Pågående förändringar i renskötseln påverkar utformningen på det hävdade landskapet genom ökad igenväxning i vissa områden och ökat slitage i andra, bland
annat på grund av en ökad användning av terrängfordon i samband med flytt, skötsel och tillsyn av renarna. Stora förändringar i rensskötselkulturen kan också förväntas i framtiden då det finns indikationer på lågt intresse för traditionell renskötsel hos yngre samer.
Vattenkraftens effekter på den biologiska mångfladen kvarstår trots avstannad
utbyggnad bland annat genom återverkningar på flödesreglering, möjligheter till
fiske och har också påverkat landskapskaraktären. Vindkraft påverkar i storgrad
både friluftslivet och denna förnybara energikälla skapar många målkonflikter
genom sin stora påverkan den naturarvsrelaterade landskapskaraktären. Gruvdrift
har haft och kommer att få en stor påverkan och även i de delar av fjällen som
omfattas av områdesskydd genomförs mineralprospekteringar.
Föroreningar
Kvävedeponering från luften, se våtmarker.
Övergödning
Låg, se förorenringar
Försurning
Måttlig till stor, framförallt vissa sjöar och vattendrag.
Överutnyttjande
Ett överutnyttjat bete av renar inom vissa områden i fjällvärlden kan leda till vegetationsskiften och viss erosionsrisk via uttunnad markvegetation. Terrängkörning
129
på barmark ger markskador som kan leda till ökad erosion och oavsiktlig markavvattning. Skador och markförändringar kan vara irreversibla i det karga klimatet.
För stort jakttryck och för högt fiskeuttag kan påverka den biologiska mångfalden
negativt och därmed upplevelsen av natur- och kulturarv samt friluftslivets mervärden.
Klimatförändring
Stor, effekter på snömängd och fördelning (särskilt snölegor), trädgränsen vandrar
uppåt, utbredning av typisk alpin flora minskar, störningar i ekologiska interaktioner genom förändrade fenologimönster (fenologi = tid för blomning, reproduktion,
fruktmognad mm).
Främmande arter
Potentiellt stor i kombination med ökande temperatur.
Ekonomisk omfattning och areell utbredning
av valda ekosystemtjänster
Småviltjakten av främst Ripa omsätter stora pengar varje år och över 10,000 jägare
kommer varje år till fjällen för att nyttja viltresursen i from av jakt. Säsongen
2011/2012 uppgick antalet jaktmandagar till totalt 35000 st.233 Omsättningen av
enbart försäljningen av jaktkort uppgick till ca 10 miljoner kronor. Andra varor
från ekosystemtjänster som redan idag finns på marknaden är viltkött och vilda bär
och beräkningar på fjällens produktion av livsmedel från vilda djur och växter kan
göras för kommande värdering av dessa tjänster.
Rennäringen omsätter ca 80-100 miljoner kronor i direkta slaktintäkter årligen.
Den kanske största näringsgrenen sett till omsättning i pengar är dock fjällturismen
(omsätter ca 3400 miljoner kr boende, mat, skidhyra, skidskola, restaurangbesök,
aktiviteter förutom skidåkning samt resan till destinationen) och då i synnerhet den
anläggningsbaserade turismen i samband med möjligheter till alpin skidåkning som
omsätter ca 860 miljoner i liftkortsomsättning varje år. STF:s fjällstationer och
fjällstugor omsätter ca 150 miljoner kr.234
Friluftslivets uppleva värden har mätts för friluftslivet som helhet i Sverige (ej
kopplat till fjällen) och man fann att den genomsnittliga betalningsviljan utöver de
utgifter man har för friluftsaktiviteter är ca 4 800 kr för de personer som hade någon form av utgift för friluftsaktiviteter. För de som inte hade några utgifter för
233
234
Enligt tillgänglig statistik vid Länsstyrelsen
Enligt SLAO och STF
130
friluftsaktiviteter var motsvarande betalningsvilja ca 3 800 kr och den totala betalningsviljan (konsumentöverskottet) för friluftsaktiviteter uppgår till ca 33 400 miljoner kr. Betalningsviljan var positivt korrelerad med höga utgifter för friluftsliv,
hög inkomst, män, låg ålder samt stor naturkontakt som barn235.
235
Fredman, P et al. 2010. Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv - en enkätundersökning. Friluftsliv i
förändring, rapport nr 14. Östersund.
131
God bebyggd miljö
Miljökvalitetsmålets formulering:
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till
vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
Som ekosystem – och därmed potentiell leverantör av ekosystemtjänster – räknas
här miljöer i eller i anslutning till bebyggelsen såsom villaträdgårdar, grönytor,
parkmark, impediment och ruderatmark samt större grönområden som tätortsnära
natur, ängs- och hagmark, skog och vattenmiljöer. I den byggda miljön finns även
skapade grönytor genom anläggning av gröna tak som sedumtak, ”gröna väggar”
med klätterväxter och vissa trädgårdar med odlingssystem inom rörelsen för urban
odling. Här anläggs vattendammar och vattendrag som ger attraktiva boendemiljöer
i vattennära läge. Nya ekosystem bildas som ger tjänster som attraktion, pollinering
m.m.
Enligt satellitbildsmätningar har grönytan per person minskat i de större tätorterna
mellan år 2000 och 2005.236
Generellt sett är de kulturella ekosystemtjänsterna i den bebyggda miljön starkare
än de försörjande ekosystemtjänsterna. De reglerande ekosystemtjänsterna är också
viktiga, särskilt i de större tätorterna, och behovet av dem ökar i takt med ett förändrat klimat.
Historiskt sett har städer alltid varit beroende av tillförsel av olika biologiska naturreseurser från omgivande landsbygd. Äldre tiders städer hade dock mer av nyttoodling och djurhållning på gårdsmiljöer inne i själva staden, något som minskade i
och med industrialismens nya organisation av arbete och bostäder samt utvecklingen av transportsystemen.. I Humlegården i Stockholm odlades tidigare t.ex. humle
till kungens öl. Staden var full av kålodlingar. Det var vid städernas stora utbyggnad vid förra sekelskiftet som behovet av parker, trädplanteringar och grönområden
uppmärksammades för att rena luft, förhindra att bränder spred sig och för att erbjuda rekreationsytor för den allt växande stadsbefolkningen som hade hälsoproblem på grund av industrier och koleldning. Många koloniområden utvecklades
också under denna tid som ett sätt att erbjuda den mindre bemedlade arbetarbefolkningen möjlighet till egen försörjning av grönsaker, potatis, frukt och bär. Samma
tankar finns i egnahemsrörelsen där väl tilltagna tomter gav utrymme för husbe236
SCB. (2009). Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005
De tio största tätorterna 2005. www.scb.se
132
hovsodling. Under de båda världskrigens störningar av den internationella handeln
expanderade också uppodlingen av urban mark för försörjningsändamål temporärt.
Många odlingslottsområden och kolonilottsområden finns kvar än idag, men har en
mer social och kulturell funktion än livsmedelsförsörjande. Under påverkan av en
förnyad resurs- och klimatdebatt, och kanske också påverkat av krisen in den globala ekonomin, har stadsodlingen på senare år fått ett visst uppsving under påverkan av den internationella urban gardening-trenden.
Icke-odlade livsmedel som bär och svamp finns i den tätortsnära naturen och större
grönområden. Odlade livsmedel som grönsaker, örter, frukt och bär levereras från
tomtmark och kolonilotter som också ger en hel del ornamentala resurser i form av
snittblommor m.m. till sina ägare eller brukare. Någon målstyrd produktion av
fibrer eller bioenergi förekommer knappast, men avverkade träd från tomt- och
parkmark kan tas om hand som virke, fiberråvara eller, i likhet med sly och ris,
användas som bioenergi.
Såväl villaträdgårdar som urban parkmark kan vara betydelsefull som bevarare av
genetiska resurser hos domesticerade arter som slagits ut i mera kommersiella och
storskaliga odlingssystem. Många medlemorganisationer under Fritidsodlarnas
Riksförbund (www.for.se) organiserar amatörodlare som gör insatser på detta område. Äldre parker och tätortsnära natur innehåller ofta många äldre träd som utgör
livsmiljö för många hotade arter. Ca 600 rödlistade arter finns i den
Infiltration av dagvatten till grundvattnet bidrar också till att motverka att marken
sätter sig genom minskande vattenhalt med skador på byggnader och infrastruktur
som följd, vilket är ett betydande problem fr a på lerjordar. Vegetation längs med
åar och vattendrag binder jorden och motverkar erosion och minskar risken för
skred och ras (reglering av fastmaterialflöden).
Genom lämplig skötsel kan de urbana markernas bördighet och struktur upprätthållas. Förutom problem med deposition av olika förorenande ämnen är ofta kvävnedfallet betydande och kan snedvrida näringsbalanser till förfång för exempelvis
svampförekonsten.
Gårdstomter och urban park- och tomtmark är ofta blomrikare och med en större
diversitet av arter än genomsnittlig skogs- och jordbruksmark, varför pollineringen
vanligvis är väl ombesörjd och kan gynna såväl inom områden befintliga nyttoarter
med behov av insektspollinatörer som kanske i vissa fall intilliggande kommersiella odlingar. Det är samtidigt stor variation beroende på hur marken konkret används – en välklippt gräsmatta underhåller knappast många pollinatörer.
Såväl parker som gröna tomtmarker runt hus kan vara en betydande estetisk inspirationskälla och en viktig resurs för forskning och utbildning, i synnerhet för
förskola och grundskola.
133
Urbana ekosystem kan i flera viktiga avseenden skilja sig från andra typer av ekosystem:
1) urbana miljöer är mycket heterogena och grönaområden är ofta starkt isolerade
från varandra och ekologiska processer kan där ske på helt andra skalor än i ickeurbana system,
2) naturliga störningar som påverkar ekosystem utanför bebyggda områden (t.ex.
bränder, översvämningar), förhindras eller förändras i städer,
3) medeltemperaturen är ofta 0,5-3 grader högre i en stad, med en förlängd växtsäsong och lokala mikroklimat som följd
4) den naturliga successionen bromsas upp, förändras eller styrs i stor omfattning
5) urbana ekosystem är ofta mycket mer störda av föroreningar, buller och hårt
nyttjande
Dessa faktorer har redan gett påtagliga förändringar i urbant levande arters beteende och morfologi i många städer världen över. Exempelvis har vissa insekter
snabbt utvecklat förmåga att utnyttja nya växter som introducerats i urbana områden. Fåglars morfologi har förändrats. Bakterier, ryggradslösa djur och däggdjur
har utvecklat resistens mot t.ex. antibiotika, gifter och bekämpningsmedel.
Urbana ekosystem kan förmodligen vara lika artrika som icke urbana, även om de
ofta kan uppvisa en större dominans av generalister och introducerade arter. Hur
detta påverkar ekosystemens funktion vet vi ännu lite om, liksom hur för människan viktiga ekosystemtjänster påverkas. Vi vet att de ekosystem som finns i städer
i form av grönområden och parker, producerar tjänster av stor betydelse för stadsbefolkningens välbefinnande, t.ex. rekreation/kulturvärden, bullerreducering, regnvattenreglering, och avfallshantering237.
Inom ramen för den bebyggda miljön har vi valt att fördjupa oss på ekosystemtjänsterna Infångning/absorption, lokal och regional klimatreglering, möjlighet till
rekreationsaktivitet samt hälsa och buller
Valda ekosystemtjänster knutna till bebyggd
miljö
Infångning/absorption
Vegetation och nedbrytande organismer spelar en viktig roll för att filtrera och
fånga in/absorbera luftburna föroreningar och föroreningar som kommer via av237
Elmqvist,T.,Folke,C.,Colding,J., Wirèn,L. 2002 Stadens ekosystem lever av andra ekosystem.
Milöforskning Nr 1, Februari:12-14
134
rinnande dagvatten från hårdgjorda ytor: vägar, koppartak osv. Föroreningarna
filtreras genom marken och näringsämnen tas upp av vegetationen . Detta minskar
föroreningsbelastningen på vattenrecipienterna, men marksystemen kan överlastas
och leda till kontaminerad mark. Vattendragen bidrar även med flödesregleringen
vilken minskar risken för översvämningar. Bevarande av icke hårdgjorda och vegetationsklädda ytor minskar alltså såväl flödestoppar som tototal volym vatten
som behöver tas omhand av dagvattensystemet. På icke hårdgjorda ytor minskar ett
sammanhängande växttäcke erosionen, med bland annat minskade kostnader för att
rensa dagvattenbrunnar som följd.
Grönområden i och nära tätort samt vattendammar har stor betydelse för att fördröja vatten lokalt vid kraftiga regn och därmed förhindra översvämning av fastigheter och anläggningar. I takt med klimatförändringarna finns ett ökat behov av
lokala fördröjningsmagasin för att förhindra översvämning av dagvattensystem och
eventuellt sammankopplade avloppsvattenssystem. Plattsättning och borttagning av
genomsläpplig mark i villaträdgårdar gör att mindre vatten tas omhand lokalt och
mer släpps ut i det kommunala dagvattensystemet.238
Grönområden bidrar med sin växlighet till att stadsluften renas ifrån koldioxid, sot
och stoftpartiklar. Träd, i synnerhet städsegröna barrträd, har bättre reningseffekt
än gräs och buskar. Barrträd är å andra sidan känsligare för luftföroreningar. Det
finns studier som visar att det finns 85% mindre luftföroreningar i en park, samt att
vid en gata med träd är luftföroreningarna 70% mindre än en jämförbar gata utan
träd. Här verkar inte bara reningsfaktorn. Träd skapar också förhållanden så att
förorenad luft stiger uppåt och alltså inte blir lika skadlig för människor. I en nyligen publicerad svensk studie beräknas att ekosystemen i Stockholms län skulle
kunna absorbera en koldioxidmängd motsvarande ca 40% av koldioxidutsläppen
från trafiken i länet 239. Damm och andra partiklar fastnar på träden och sköljs ner i
jorden, gaser absorberas. Träden fungerar därmed som naturliga filter (svaga samband 2012).
Ekosystemtjänsten (infångning och absorption av växtlighet, främst träd) är
beroende av reglering av markens kvalitet men även biologisk kontroll av
skadegörare. Fröspridning förekommer också även om många av träden i
en stadsmiljö är ditplanterade.
Lokal och regional klimatreglering
Bevuxna områden och speciellt förekomsten av träd har också en lokalt och regionalt klimatreglerande effekt genom att motverka den s.k. urbana värmeöeffekten, dvs. att städer fr a på eftermiddagar och nätter sommartid tenderar att ha
238
239
Boverket. 2010. Mångfunktionella ytor – klimatanpassning genom grönstruktur.
Elmqvist,T.,Folke,C.,Colding,J., Wirèn,L. 2002 Stadens ekosystem lever av andra ekosystem.
Milöforskning Nr 1, Februari:12-14
135
högre temperatur och lägre relativ fuktighet än omgivningen, vilket kan vara ett
hälsoproblem vid värmeböljor. Den direkta skuggeffekten av träd är också gynnsam i detta avseende, liksom att de kan dämpa vindar.
Möjlighet till rekreationsaktivitet
Vad gäller kulturella ekosystemtjänster är det utan tvivel så att tillgång till och
kvalitet på grönytor i det omdelbara närområdet är en viktig faktor för efterfrågan
(och för villor och bostadrätter prisnivån) på bostäder. Inom ett större geografiskt
omland till bostaden - hur stort varierande på slag av aktivitet – nyttjas olika parkområden och andra anlagda grönområden för såväl organiserat som oorganiserat
friluftsliv. Förekomst av väldesignade parker kan också öka en orts värde för konventionell turism. Betydelsen av städernas grönområden som rum för rekreation
och socialt liv ökar också alltmer –och spelar en viktig roll för många människors
välbefinnande och hälsa.
Tillgången till vattenområden är av stor betydelse, vilket visas av den höga efterfrågan på bostäder i strandnära läge. Det handlar inte bara om utsikt utan också om
möjlighet till bad, vintersporter, båtliv och fiske.
Ekosystemtjänsten är beroende av vegetation, rent vatten, naturens estetiska värden
och dess förmåga att reglera avfall och föroreningar, klimatregleringen och dämpa
buller.
Bullerreducering
Buller minskas av gröna områden och parker. Kostnader för att minska bullerstörningar är hög idag - c:a 1% av BNP inom EU-länderna240.
Enligt den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen241 (steg på väg
2012)ökar vägtransporterna med ökad med klimatpåverkan, försämrad luftkvalitet
och buller som följd.
Eftersom bullret ökar har gröna områden och parker en viktig funktion som bullerdämpare men också som tillhandahållare av tysta miljöer.
Hälsa
Studier i Skåne visar att närhet till gröna miljöer med många upplevelsekvaliteter
från sin bostad påverkar den självupplevda hälsan och människors fysiska aktivitet.242 Studier från England visar att människor som bor nära grönområden i snitt
240
241
242
Elmqvist 2002
Steg på vägen. Naturvårdsverket rapport 6500, 2012.
Jong K.d. et al. 2012. Percieved green qualities were associated with neighbourhood satisfaction,
physical activity, and general health. I: Health & Place 2012.07.001. Elsevier Ldt.
136
lever längre oavsett inkomst- och utbildningsnivå. Forskning visar också hur bara
åsynen av grönska kan sänka stresshalter och blodtryck.243
Träd och vegetation ger också skugga som skyddar mot skadlig UV-strålning.
Tydliga samband finns mellan hälsa och ekosystemtjänsterna möjligheter
till rekreationsaktivitet och estetiska värden.
Faktorer som påverkar de valda ekosystemtjänsterna
God planering enligt PBL för långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning och
tillgång till kvalitativa och relevanta planeringsunderlag. Det finns här ett behov av
att utveckla metoder och verktyg för att integrera EST i en sektorsövergripande
planering.
Ändrad markanvändning har stor påverkan på de valda ekosystemtjänsterna. Exploatering av grönytor och omkringliggande mark, i många fall genom utförsäljning av kommunal mark leder till minskad tillgång på allmänna grönytor i stadsrummet. Därmed begränsas möjligheterna för flertalet stadsbor att ta del av de
kulturella tjänster som grönområden i stadslandskapet tillhandahåller 244.
En stor del av de förorenande ämnen som finns i staden kommer från utsläpp från vägtrafiken. På flera gator i Stockholm överskrids periodvis tilllåtna halter av vissa föroreningar. Varken EU:s gränsvärden eller svenska
miljökvalitetsnormer uppnås när det gäller luftkvalitet245. Kemikalier och
hygienprodukter för konsumentbruk bidrar med förorenande ämnen till reningsverken
Ekonomisk utbredning och areell omfattning
av valda ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster i bebyggd miljö levereras av ekosystemen på en liten yta. De har
ekonomisk betydelse både i form av exempelvis rekreation och hälsa eller genom
att rena luftföroreningar, reglera temperatur och fuktighet mm.
Värderingsexempel
243
Annerstedt M. 2011. Nature and Public Health – aspects of promotion, prevention, and intervention.
Doktorsavhandling SLU Alnarp.
244
Colding,J. 2011. Creating incentives for increased public engagement in ecosystem management
through urban commons. Chapter 3 in Adapting institutions:Meeting the Challenge og Global Environmnetal Change. Boyd,E. Folke,C (Eds). Cambridge University Press, Cambridge, UK.
245
http://www.stockholm.se/KlimatMiljo/Luft/ Nedladdat oktober 2012
137
Lokal och regional klimatreglering
Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man tänka sig följande frågeställning: är det
samhällsekonomiskt lönsamt för en stad att investera i gröna element för 50 miljoner kronor för att dra nytta av ekosystemtjänsten lokal och regional klimatreglering? En sådan investering vore alltså lönsam om nyttan av investeringen överstiger kostnaden, dvs. om värdet av de ekosystemtjänster som genereras överstiger 50
miljoner kronor över investeringsperioden. Gröna element i urbana miljöer generarar en rad ekosystemtjänster utöver lokal och regional klimatreglering. Ur ett investeringsperspektiv ska alla konsekvenser av investeringen beaktas. Att uppskatta
värdet av just denna ekosystemtjänst utgör därför endast en del av analysen.
Det finns betydande svårigheter med att göra en sådan analys. Framför allt är det
svårt att kvantifiera de effekter som den nya grönstrukturen skulle innebära, alltså
hur t.ex. värme ö-effekten skulle minska, mätt i antal °C. En studie från Storbritannien visade att en ökning med 10 % av gröna element i områden med låg andel
vegetation bidrog till att sänka temperaturen med 2,5°C under vissa scenarion.246
Det finns också svårigheter med att uppskatta vilka positiva effekter förändringen
skulle ge upphov till för människor, och hur dessa ska värderas. Det finns med
andra ord svårigheter, både avseende de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga sambanden. Inte desto mindre är en sådan analys viktig. Det visar sig ofta
att gröna investeringar i den bebyggda miljön genererar nyttor som vida överstiger
kostnaderna genom produktionen av ekosystemtjänster.247
En investering i ekosystemtjänsten lokal och regional klimatreglering leder till
minst tre nyttigheter: (1) dämpade temperaturer under värmeböljor vilket minskar
problem som t.ex. sjukdomar och dödsfall, (2) mindre energiförbrukning för kylning och (3) behagligare klimat genom minskade luftströmningar.
Dämpade temperaturer och minskad energiförbrukning kan värderas genom att
använda undvika skadekostnadsmetoden248. Detta kan ske genom att två scenarion
jämförs med varandra. I det ena scenariot, där investeringen inte genomförs, drar
staden på sig kostnader i form av sjukvård och ökad energianvändning. Dessa
kostnader kan alltså ses som skadekostnader av ökande temperaturer från klimatförändringar. Det andra scenariot, där staden genomför investeringen, innebär att
flera kostnader inte uppstår. Dessa scenarion är beroende av flera antaganden, t.ex.
temperaturutveckling. Ett annat viktigt ställningstagande är hur framtida kostnader
246
Gill, S.E. et al. (2007). Adapting cities for climate change: the role of the green infrastructure. Built
Environment 33, 115–133.
247
Clark, C., P. Adriaens, and F.B. Talbot. 2008. Green roof valuation: a probabilistic economic analysis of environmental benefits. Environmental Science and Technology 42(6):2155–2161.
248
Se kapitel 4
138
och nyttor ska vägas mot kostnader och nyttor idag, det vill säga hur värden ska
diskonteras.249
Att mäta värdet av ett behagligare klimat i form av minskade luftströmningar kan
göras genom betalningsviljestudier. En sådan kan genomföras genom att låta folk
uppleva skillnaden på två olika platser för att sedan ange vad de vore villiga att
betala för att förbättringen ska ske på en specifik plats. För vissa, som aldrig vistas
på platsen, är värdet troligtvis noll, medan värdet för en person som bor i området
kan vara betydande.
Det finns få svenska studier som studerat den ekonomiska effekten av lokal och
regional klimatreglering. Några internationella exempel finns beskrivna i olika
rapporter, ofta ur ett klimatanpassningsperspektiv. 250
249
250
En diskussion om diskontering finns i kapitel 4
Se t.ex. Foster, J. et al. (2011) The value of green infrastructure for urban climate mitigation, Centre
for Clean Air Policy och Forest Research (2010). Benefits of green infrastructure. Report to Defra and
CLG. Forest Research, Farnham.
139
Bilaga 1
Tabell med ekosystemtjänster baserad på CICES (EU), justerad till svenska förhållanden och kompletterad med stödjande ekosystemtjänster. Justeringarna hänförs till ändringar i kulturella tjänsterna, placering i klass och underklass samt tillägg av några underklasser.
Ekosystemtjänstkategori
Kommentar
Nr Sektion Avdelning
Klass
Underklass
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
1
Livsmedel från
Livsmedel från odlade landväx- Avser livsmedel för människor och sällskapsdjur,
Försör- Livsmedel
landorganismer
ter
inte som foder till tamdjur som ingår i annan ejande
tjänst.
”Växter” inkluderar här och nedan även svampar o.dyl.
2
Livsmedel från tama landdjur
3
Livsmedel från vilda landdjur
och -växter
4
Livsmedel från söt- Livsmedel från vilda sötvatDvs. från fiske i sötvatten.
vattensorganismer tensdjur
5
Livsmedel från odlade sötvat- Dvs. Vattenbruk med sötvattensdjur.
tensdjur
6
Livsmedel från sötvattensväxterSåväl odlade som vilda. Nära obefintlig i Sverige, men
det kan ändras, eftersom det finns ett ökande intresse
för okonventionella livsmedel inom fr.a. restaurangbranschen.
7
Livsmedel från
Livsmedel från vilda marina
Dvs. havsfiske.
marina organismer djur
140
Ekosystemtjänstkategori
Nr
Sektion
Avdelning
Klass
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Vattenförsörjning
Dricksvatten
Underklass
Livsmedel från odlade marina
djur
Livsmedel från marina växter
Dricksvatten från ytvatten
Kommentar
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
Dvs.vattenbruk på marina djur.
Såväl odlade som vilda.
Notera att även avsaltat havsvatten ingår.
Dricksvatten från grundvatten
Icke-drickbart vat- Vatten för bevattning
Översättning av ”non-potable water”,
ten
Vatten för industri
Vatten för kylning
Biotiska råva- Fiberråvaror
Fiberråvaror från växter
ror
Fiberråvaror från djur
Även ben, skinn och horn ingår.
Ornamentala resur- Ornamentala resurser
T.ex. snäckskal, snittblommor.
ser
Genetiska resurser Genetiska resurser hos vilda
Gäller arter vilka aktivt nyttjas i avelsarbete o.dyl.
arter
Genetiska resurser hos dome- Gamla lantraser/sorter, för vilket speciella insatser påsticerade arter
går.
141
Ekosystemtjänstkategori
Nr
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Sektion
Avdelning
Klass
Kemikalieråvaror
Underklass
Medicinska och kosmetiska
råvaror
Kommentar
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
Underklasserna är bara förslag – kan skäras på många
sätt.
Naturgödsel
Övriga biobaserade kemikalie- T.ex. bekämpningsmedel (pyrehtrum, nässelvatten),
råvaror
lösningsmedel (terpentin från cellulosa), impregneringsmedel (trätjära).
Bioenergi
Bioenergi från väx- Bioenergi från skog
ter
Bioenergi från jordbruksgrödor
Övrig bioenergi från växter
Kan vara (icke-destruktiv) metangasutvinning från
torvmossar, vasskörd m.m.
Bioenergi från djur Bioenergi från djur
T.ex. från fisk- och djuravfall.
Efterbehandling med hjälp av Syftar på sanering av kontaminerad områden, inte på
Regleran- Reglering av Biologisk efteravfall och
behandling
växter
löpande rening av utsläpp.
de och
upprätt- föroreningar
hållande
Efterbehandling med hjälp av Exempelvis kompostering,
mikroorganismer
Efterbehandling med hjälp av
djur
142
Ekosystemtjänstkategori
Nr
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
Sektion
Kommentar
Klass
Underklass
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
Utspädning, infång- Utspädning, nedbrytning, remi- Förslaget följer i stort sett CICES, som dock medger
ning och återcirku- neralisering och återcirkulation att underklasserna inte är färdigdefinierade,
lation
Filtrering
Infångning, absorption
Reglering av Atmosfärisk regle- Global klimatreglering (inklufysiska miljön ring
sive C-infångning)
Lokal och regional klimatreglering
Bullerreducering
Fluvial flödesDämpning av avrinning och
Avser dämpning vid eller nära källan i ett vattensystem.
reglering
flöden
Flödesreglerande vattenmaga- Avser dämpning av redan uppkomna flöden i ett vattensinering
system.
Reglering av fast- Erosionsskydd
materialflöden
Reglering av sedimentation
Skydd mot skred och ras
Inkluderar snöskred.
Reglering av mar- Upprätthållande av markens
kens kvalitet
bördighet
Avdelning
143
Ekosystemtjänstkategori
Nr
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Sektion
Underklass
Upprätthållande av markens
struktur
Reglering av Upprätthållande av Pollinering
biotisk miljö livscykler, skydd av
habitat och genpoo- Fröspridning
ler
Livsmiljö för ungstadier
Livsmiljö för andra stadier än
ungstadier
Biologisk kontroll Biologisk kontroll av skadegörare (inklusive invasiva arter)
av skadegörare
(inklusive invasiva
arter)
Avdelning
Kulturella Symboliska
Klass
Kultur- och Natur- Landskapskaraktär - naturarv
arv
Kommentar
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
Ytterligare klasser eller underklasser kan behöva
tillföras.
Lek- och spelplatser, boplatser, rastplatser för flyttfåglar osv.
Nuvarande skrivning från CICES syftar tydligt på
skadeinsekter, svampangrepp och sjukdomar. Men
eventuellt skulle klassen kunna generaliseras och tillföras underklasser ang. predatorers reglering av betande
däggdjur och fåglar som äter på skogsplantor och
gröda, betares kontroll av ogräs m.m.
Omfattar huvudsakligen icke-användarvärden; uppskattning av naturen av etiska skäl (existensvärden) och
vilja att bevara naturens inneboende värden för framtida
generationer (arvsvärden)
Landskapskaraktär - kulturarv Avser all användning av naturliga miljöer av andliga
eller historiska orsaker. Här ingår exempelvis naturdyr-
144
Ekosystemtjänstkategori
Nr
51
52
53
54
55
56
57
58
Sektion
Avdelning
Klass
Underklass
Möjligheten till
Organiserat friluftsliv
Intellektuella/upplevels rekreationsaktivitee-baserade
ter
Oorganiserat friluftsliv
Idrottsaktiviteter
Resurs för forskning Resurs för forskning
och utbildning
Resurs för utbildning, museer,m.m.
Estetiska värden
Kommentar
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
kan, ursprungsbefolkningarnas religioner, men även
den kulturella anknytningen till olika miljöer genom
historiska aktiviteter med koppling till naturmiljöerna.
Kommersiella boendeanläggn, bussresor, kryssningar,
skidanläggningar, badanläggningar, campingplatser
m.m., men kan även omfatta vissa av de aktiviteter som
anges under oorganiserat friluftsliv. Byte och andra
naturkvalitéer för nöjesjakt och sportfiske
Fjällvandring, fiske, paddling, fågelskådning, bad, dykning etc. Byte och andra naturkvalitéer för nöjesjakt
och sportfiske
De ”varor” som resulterar från denna kulturella ekosystemtjänst är bl.a. fritidsboende i närheten av naturskön miljö.
Rekreationsaktiviteter och turism i ostörd miljö
145
Ekosystemtjänstkategori
Nr
59
Sektion
Klass
Avdelning
Underklass
Hälsa
delmängd
Stödjande tjänster
Primärproduktion
Biogeokemiska kretslopp Näringsämnescirkulation
Vattnets kretslopp
Jordmånsbildning
Biologisk mångfald
Ekologiska samspel
Livsmiljöer
Bevarande av genpool och hotade arter
Mångfald på genetisk, art-, eller habitatnivå
Näringsvävars dynamik
Interaktioner mellan trofiska nivåer
Evolutionära processer
Barnkammare (nursery habitats)
Livscykler hos migrerande arter
Stabilitet och resilience
hos ekosystem
(Baseras i huvudsak på TEEB)
Kommentar
(formattering visar vilken etj-nivå som kommenteras)
Passivt erhållna hälsoeffekter såsom att trädbevuxna
miljöer har blodtryckssänkande effekter, möjligen
också att vågskvalp har lugnande effekter (om nu vågskvalp kan räknas som en ekosystemtjänst).
Kommentarer
I huvudsak genom fotosyntes
Finns även delvis som reglerande tjänster
Starkt kopplat till bl.a. biogeokemiska kretslopp och reglerande tjänster
Tas även upp som reglerande tjänster
Starkt kopplat till ekologiska samspel och biologisk mångfald
146
147
Bilaga 2 Medverkande
Rapporten har tagits fram av Fredrik Granath, Göran Blom, Hannah Östergård,
Jessica Andersson Ola Inghe och Ulrika Hagbarth vid Naturvårdsverket samt Mats
Ivarsson, Malin Hemmingsson och Ulrika Siira från HavsochVattenmyndigheten.
En grupp forskare bestående av Göran Bostedt SLU Umeå, Henrik Smith, Lunds
universitet, Jan Bengtsson SLU, Max Troell Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
och Thomas Hahn Stockholm Resilience Centre har bistått med råd och kommentarer.
Synpunkter har inkommit från Boverket, Jordbruksverket, Kemi, SGU samt Skogsstyrelsen. Synpunkter har även inkommit från Jernkontoret och Skogsindustrierna.
148
Bilaga 3 Delredovisning
Delredovisning av uppdrag att sammanställa information om ekosystemtjänster (M2012/176/Nm).
Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskriver myndigheternas ansats och preliminära resultat.
Arbetet är upplagt så att vi i ett första steg definierar begrepp och tittar på avgränsningar. Denna fas är viktig för att skapa en gemensam plattform och är väl framme.
En av utgångspunkterna är de analyser som genomförts i Storbritannien.
Nästa steg är att sammanställa information om för Sverige viktiga ekosystem och
ekosystemtjänster. Här var vi valt att fokusera på ekosystemtjänster, och det finns
en bruttolista framtagen vilken nu bearbetas. Några av utgångspunkterna är miljömålsindelningen, tidigare framtagna listor på ekosystemtjänster t ex från Millenium
Assessment och DPSIR-modellen.
Därefter kommer vi att ta fram kriterier för att välja ut (viktiga) ekosystemtjänster
och göra själva urvalet. Denna del är påbörjad men mycket återstår.
Steget som innebär att ta fram ett relevant indelningssystem som underlättar kommande värdering är också påbörjat, det hänger ihop med informationssammanställningen.Arbetet med att identifiera faktorer som påverkar ekosystemtjänsterna är
påbörjat men viss osäkerhet finns fortfarande om hur vi ska hantera detta.
Processuellt sker arbetet i en arbetsgrupp där samrådsmyndigheten deltar och inte
har haft några invändningar mot delredovisningen. Ett möte planeras i september
för att höra andra myndigheter och aktörer. Resultatet kommer inte att remitteras
före redovisningen. På grund av den korta genomförandetiden har vi valt att underhand stämma av arbetet med en grupp forskare.
Beslut om denna delredovisning har fattats av generaldirektören Maria Ågren
Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschefen Martin Eriksson föredragande, enhetschefen Gunilla Sallhed samt Ulrika Hagbarth.
Maria Ågren
Martin Eriksson