Käre användare!
Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia
(www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part.
Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.
Med vänlig hälsning
Redaktionen
Historisk Översikt
Världens Historia 1 • 2011
Orléans
Patay
Poitiers
Castillon
Frankrike
Hundraårskriget, 1337–1453
Krigets alla stora slag utspelades i
Frankrike som härjades svårt.
Frankrike, 1337
Engelska besittningar, 1337
Frankrikes gräns, 1453
Engelska besittningar, 1429
Slag
1415
20.000 man fast i leran
Den engelske kungen Henrik V invaderar Frankrike år 1415.
Efter sex veckors fälttåg möter 6.000 utmattade engelsmän
20.000 fransmän på en lerig åker
vid Azincourt. Slaget ser hopp­
löst ut för de numerärt under­
lägsna engelsmännen, men de
franska riddarna fastnar i
leran och engels­
männen vinner en
förkrossande seger.
Engelsmännen hade inte
mycket hopp före slaget.
1429
Jungfrun gav
Frankrike mod
Engelsmännen har belägrat staden
Orléans under ett år när bondflickan
Jeanne d'Arc år 1429 vänder sig till
Karl VII. Hon berättar att Gud har sagt
åt henne att driva ut engelsmännen
ur Frankrike. Jeanne ingjuter så mycket mod i de franska soldaterna att de
lyckas få bort engelsmännen från
Orléans, och med Jeanne d’Arc i spetsen vinner den franska armén flera
mindre segrar. Vid Patay får fransmännen sin första stora seger när de äntligen
lyckas besegra engelsmännens bågskyttar.
Patrick-emil Zörner
72
Agincourt
Crécy
Derrick Coetzee
John Gilbert
av Hans henrik fafner
Det
långa
kriget
Mellan åren 1337 och
1453 låg England och
Frankrike i krig om den
franska tronen. Striderna,
som i dag går under namnet
hundraårskriget, fick en
avgörande betydelse för
utvecklingen av Europa.
Ny teknik förändrade
krigskonsten, bonde­soldater
slog ned de tidigare så
mäktiga riddarna, och
beväpnad med ett kors
lyckades en fransk
bondflicka vända
krigslyckan. När kriget
äntligen var över, efter
116 år, hade de engelska
kungarna förlorat
Frankrike för alltid.
England
Edvard III ville
bli kung av
Frankrike.
Jeanne gick klädd
som en man med
rustning och svärd.
1337–38
1340–46
År 1328 dör Karl IV av Frankrike utan
att lämna efter sig någon son. Kungens syster, den engelska drottningen
Isabella, kräver därför att hennes son
Edvard III ska krönas till kung. Den
franska adeln väljer i stället Filip VI.
Edvard III vägrar att erkänna deras val,
och som straff beslagtar Filip de engelska besittningarna i Frankrike – provinserna Akvitanien och Gascogne.
Franska trupper plundrar flera
gränsstäder i området och år 1337
förklarar Edvard III krig mot Frankrike.
1417–20
Massakern
vid Crécy
Efter ett enormt sjöslag år 1340
får engelsmännen kontrollen
över Engelska kanalen. År 1346
går Edvard III in i Frankrike. Ländernas arméer drabbar samman
nära byn Crécy. De numerärt
överlägsna fransmännen massakreras i en skur av pilar från de
engelska långbågarna. Efter slaget har engelsmännen tagit kontrollen över nordöstra Frankrike.
Johan får betala
År 1356 anför Edvard III:s son,
”Svarte prinsen”, ett krigståg in i
centrala Frankrike. Med sina
engelska långbågskyttar
besegrar han en fransk
riddarhär vid Poitiers.
Under slaget blir den
franske kungen Johan II
till­fånga­tagen. Kungen
tvingas betala en
enorm lösensumma
Edvard III son,
men under de följande 50
”Svarte prinsen”,
åren lyckas fransmännen
var en av
vinna tillbaka det mesta av
medeltidens
norra Frankrike.
största krigare.
1422–28
Henrik fick prinsessan
och kungariket
Två år efter segern vid Azincourt åter­
kommer Henrik V till Frankrike. Efter
ett kort fälttåg erövrar han Normandie
men kör fast vid belägringen av
Rouen. Staden faller så småningom i
januari 1419 och sedan marsche­
rar Henrik mot Paris. Här, hårt
pressad, skänker den franske
kungen Karl VI sin dotters,
Katarina av Valois, hand till
Henrik V. Samtidigt erkänner han
deras framtida son som ar­
vinge till den franska tronen.
Strid om kronan
Både Henrik V och Karl VI dör år 1422. Som
avtalat blir Henrik V:s unge son Henrik VI
unionskung över de båda rikena. Oron jäser
i Frankrike. Engelsmännen kontrollerar
norra Frankrike men med stöd av den sydfranska adeln hävdar man att den franske
kron­prinsen Karl är den rättmätige kungen
av Frankrike. Kriget sätter i gång igen.
1453
Det sista slaget
År 1452 angriper engelsmännen Frankrike för att befria Gascogneområdet.
Provinsen har varit engelsk i 300 år
men erövrats av fransmännen. Sommaren 1453 möter 6.000 engelsmän
12.000 fransmän vid Castillon. För
första gången i historien blir kanonerna
avgörande i ett slag. I ett frontangrepp
förlorar engelsmännen 4.000 man och
slaget blir hundraårskrigets sista. Engelsmännen har förlorat alla sina franska områden, så när som på Calais
som förblir engelskt fram till år 1588.
Efter att engelsmännens angrepp
har avvärjts jagas de bort.
Colin Mercer
Bilden utelämnad
med hänsyn till
copyright
Sabine de bourbonnais
England förklarar
krig mot Frankrike
1356
