Goda bakterier renat vattnet
i dricksvattenrören
Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men
det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid
ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan
obefintlig. Men nu kan det förändras.
Bakterier och mikrober växer i
huvudsak till sig på insidan av
våra vattenledningar vilket syns
i form av en tunn, kladdig
beläggning,
en
så
kallad
biofilm.
Alla
ytor
från
råvattenintag till kran är
täckta av biofilmen.
Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk
vattenresurslära visar att artrikedomen av bakterier i
vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en
större roll än vad man tidigare trott, mestadels
positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av
vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i
vattenverken.
– Ett tidigare helt okänt ekosystem har
uppenbarat sig för oss. Tidigare gick
det knappt att se några bakterier alls
och nu kan vi plötsligt se åttiotusen
bakterier per milliliter dricksvatten!
Från att ha gått i mörker med en
ficklampa befinner vi oss i ett upplyst
rum, säger forskarassistent Catherine
Paul, i ett pressmeddelande.
Tillsammans med Peter Rådström (projektledare), Kenneth M.
Persson och doktorand Katharina Lührig har hon nyligen
publicerat resultaten i Microbes and Environments.
Ett par tusen olika arter lever i vattenledningarna och enligt
forskarna finns ett samband mellan bakteriesammansättning och
vattenkvalitet.
”Vi misstänker att det finns ”goda” bakterier som hjälper till
att rena vattnet. Man kan likna det med våra kroppar. Tarmarna
myllrar ju av bakterier varav merparten ser till att hålla
magen i schack.”
Exempelvis har de konstaterat att en bakterie, Sphingomonas,
förekommer när vattenkvaliteten är god.
”Den är känd för att äta icke önskvärt organiskt material och
till och med giftiga kemikalier och plaster. Den tål också
klor.”
De gynnamma bakterierna frisätter också ämnen som ger god smak
och lukt åt vattnet. Kunskapen kommer väl till pass, när nu
Sveriges vattenledningsnät från efterkrigstiden snart ska
bytas ut för miljardbelopp.
”Den
allra
största
förtjänsten
med
detta
nyöppnade
kunskapsfält är att vi så småningom kanske kan styra
sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att
tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas på bekostnad av de
oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger
bättre tarmflora”, säger Catherine Paul.
I Sverige finns ca 7 200 mil nedgrävda dricksvattenledningar,
vilket motsvarar åtta meter vattenledning per svensk (privata
rör i fastigheter ej inräknade).
Källa: Mentor Newsroom
