2007-04-11
Dnr 2006/1845
2007:4
Arbetsförmedlingen Kultur En förstudie
2
Denna rapport är en förstudie som syftar till att fastställa
relevanta frågor inför kommande tillsynsuppdrag inom
IAF.
Förstudien har utarbetats inom IAF av Ewa Gouranius,
Rolf Hermond och Jörgen Leyendecker. Statistiskt mate­
rial har tagits fram, och bearbetats, av Eva Nordström.
Ansvarig chef är Anita Larsson.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i
Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och
andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF
Box 210
641 22 Katrineholm
Tfn: 0150-48 70 00
E-post: [email protected]
www.iaf.se
3
4
I n n eh å ll Sammanfattning ................................................................. 7
Inledning ............................................................................ 8
Syfte ................................................................................ 8
Mål .................................................................................. 8
Lag om arbetslöshetsförsäkring och tillämpning för kulturarbetare .................................................................. 10
Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare? ...... 10
Yrkesgrupper ............................................................. 11
Inskrivningstider ........................................................ 11
Kriterier och handläggningsrutiner ................................. 12
Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur ............ 12
Utbildningsbakgrund ................................................ 12
Etablering i yrket ....................................................... 13
Platsbanken ................................................................ 13
AMS Centrala Kulturarbetsdelegation ............................ 14
Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab ...................... 14
Medlemskap i arbetslöshetskassor ........................... 15
Inskrivningstider ........................................................ 15
Arbetsmarknadspolitiska program ............................ 16
Arbetslöshetskassor inom kulturområdet ....................... 16
Oro bland medlemmarna .......................................... 18
Handläggningsrutiner ............................................... 18
Kontrollfunktionen .................................................... 19
Förutsättningar för journalister ................................ 19
Grundliga utredningar .............................................. 20
Oro för förändringar ................................................. 21
EU/EES-ärenden och studerandevillkor .................... 21
Statistik, fakta och analys ................................................ 22
Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 .............................................................................. 22
Flest inskrivna ersättningstagare år 2005 ................... 22
Inskrivna i aktivitetsgarantin ........................................ 23
Arbetsmarknadspolitiska program ............................... 23
Anvisningar till arbete .................................................. 23
Underrättelser ............................................................... 23
Inskrivningstider ........................................................... 23
Försäkringskostnader år 2005 ..................................... 23
Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod ......... 23
Avslutande kommentarer ................................................. 23
Källor ................................................................................ 23
Intervjuer: .................................................................. 23
Övrig litteratur: ......................................................... 23
Propositioner: ............................................................ 23
Departementsskrivelser: ............................................ 23
Övrigt: ....................................................................... 23
5
6
Sammanfattning
Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att
de ofta har tillfälliga visstidsanställningar eller uppdrag,
och att de återkommande uppbär arbetslöshetsersättning.
Lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning reglerar
inte specifikt kulturarbetares ersättningar eller arbetssö­
kande, men en viss praxis har utarbetats inom AMS.
En arbetslös kulturarbetare kan registreras vid Arbets­
förmedlingen Kultur, en specialförmedling med uppgift
att särskilt bistå vid arbetslöshet inom kulturarbetsmark­
naden. Under år 2005, vilket rapporten behandlar, fanns
ca 10 500 personer inskrivna ersättningstagare vid för­
medlingen. Ledningsstaben för Arbetsförmedlingen Kul­
tur uppger att genomströmningen av arbetssökande är
hög, att de sökande uppskattar de kompetenshöjande
korta kurser som ges i olika arbetsmarknadspolitiska
program och att inskrivningstiderna kan vara extremt
långa.
Kulturarbetare återfinns som medlemmar hos de flesta
arbetslöshetskassor, varav ett fåtal är yrkesspecifika. Fö­
reträdare för de arbetslöshetskassor som har besökts i
förstudien påtalar att frekvensen av underrättelser från
Arbetsförmedlingen Kultur är låg, vilket även statistiken
belyser, och att arbetsmarknaden för kulturarbetare är
svår. Medlemmarna har påtalat sin oro över förändring­
arna i arbetslöshetsförsäkringen.
Flest inskrivna yrkesgrupper vid Arbetsförmedlingen Kul­
tur är journalister, därefter följer målare (konstnär), skå­
despelare, musiker (populärmusik). Arbetslöshetskassor
med flest antal ersättningstagare bland inskrivna vid Ar­
betsförmedlingen Kultur är Sveriges Teaterverksammas,
Alfa, Journalisternas och Akademikernas. Under år 2005
hade Arbetsförmedlingen Kultur 7599 kursdeltagare i
olika arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmed­
lingen Kultur underrättade arbetslöshetskassorna om
ifrågasatt ersättningsrätt i en omfattning motsvarande
0,3 procent. Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,9
procent av rikets totala antal anvisningar till arbete. Den
hade 1,8 procent av de arbetslösa, deltidsarbetslösa och
timanställda.
Den utbetalade arbetslöshetsersättningen under 2005
inom kultursektorn uppgick till 601,5 miljoner kronor
vilket är 2 procent av totalt utbetalat belopp. Genom­
snittlig dagpenning för ersättningstagare inom kultursek­
7
torn uppgick till 596 kronor. Ersättningstagare i övrigt
erhöll i genomsnitt 579 kronor per dag.
Inledning
IAF är enligt myndighetens instruktion förvaltningsmyn­
dighet för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. Detta
innebär att IAF skall utöva tillsyn över arbetslöshetskas­
sorna. Som tillsynsmyndighet skall IAF också granska
handläggningen och rutinerna hos arbetsförmedlingen
som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF kan
därvid ta de initiativ till granskningsåtgärder som när­
mare preciseras i myndighetens arbetsordning och verk­
samhetsplanering. Enligt regeringens regleringsbrev till
IAF skall IAF även bidra till att säkerställa arbetslöshets­
försäkringens roll som omställningsförsäkring.
IAF har valt att genomföra en studie av Arbetsförmed­
lingen Kulturs verksamhetsområde och kulturarbetarnas
arbetssituation. Studien ska belysa relationen mellan kul­
turarbetarna och arbetslöshetsförsäkringen samt kultur­
arbetsförmedlingarnas tillämpning av arbetslöshetsförsäk­
ringen. Förstudien skall leda fram till relevanta frågeställ­
ningar inför en under år 2007 planerad granskning av
kulturarbetsförmedlingarna.
Syfte
Förstudien har i uppgift att belysa frågan om arbetslös­
hetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring
inom kulturarbetsmarknaden. Den skall även behandla,
och redovisa, Arbetsförmedlingen Kulturs verksamhet
rörande kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen.
Mål
Förstudien skall resultera i ett underlag för en riktad
granskning av de regionala kulturarbetsförmedlingarna i
Sverige.
Det underlag som skall redovisas är:
• Dokumentunderlag (lagar, regler, förordningar, fö­
reskrifter, propositioner, AMS riktlinjer) gällande
Arbetsförmedlingen Kultur/arbetslös­
hetsförsäkringen.
• Arbetslöshetskassatillhörighet för inskrivna ersätt­
ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur.
8
• En skattning av försäkringens kostnader för in­
skrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen
Kultur.
• Arbetsförmedlingens bedömning av vilka kulturar­
betare som får skrivas in hos Arbetsförmedlingen
Kultur och kriterier för detta.
• Statistik över in- och utflöde av arbetslösa hos Ar­
betsförmedlingen Kultur (inskrivningstider, åter­
kommande sökande, förlängda ersättningsperioder
etc.) och eventuella skillnader av detta gentemot
övriga arbetsförmedlingar.
• Eventuella skillnader mellan Arbetsförmedlingen
Kulturs anvisningar till arbeten, arbetsmarknads­
politiska program och antalet underrättelser om
ifrågasatt ersättningsrätt och övriga arbetsförmed­
lingar.
Metod och arbetssätt
Vi har först sammanställt en bakgrundbeskrivning av vad
olika utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden
har kommit fram till gällande kulturarbetare i förhållande
till arbetslöshetsförsäkringen.
Genom analys av statikuppgifter på inskrivningstider,
anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska pro­
gram, underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, åter­
kommande ersättningstagare, arbetslöshetskassetillhö­
righet redovisas relevanta frågeställningar inför kom­
mande granskningar av Arbetsförmedlingen Kulturs till­
lämpning av kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäk­
ringen.
Ett besök hos ledningen för Arbetsförmedlingen Kultur
har skett i syfte att erhålla information om organisation,
ledning, styrande dokument, statistik samt synpunkter på
försäkringen.
Studiebesök på arbetslöshetskassor inom kulturarbetar­
nas område har genomförts för att få kännedom om vad
som utmärker kassornas medlemmar och om det finns
kassaspecifik tolkning inom försäkringen.
9
L a g o m a r b e ts lös h e ts f ö rs ä k ri n g o c h t il l äm p ­
n in g f ö r k u l tu r a rb e t a r e
Ett flertal utredningar har behandlat konstnärernas ar­
betsmarknadsvillkor och hur deras specifika yrkessitua­
tion förhåller sig till ersättningsvillkoren i arbetslöshets­
försäkringen. Den senaste, SOU 2003:21 ”Konstnärerna
och trygghetssystemen”, konstaterar att lagen inte speci­
fikt reglerar kulturarbetarnas ersättningar eller arbetssö­
kande. För denna grupp gäller samma regler som för
andra arbetssökande, men det konstateras även att en
viss praxis har utarbetats inom AMS. De riktlinjer som
AMS har utfärdat beskriver kulturarbetets särart och att
hänsyn skall tas till dessa arbetsmarknadsförhållanden
1
vilka kulturarbetarna ej kan råda över.
Företagare, arbetstagare eller uppdragstagare?
Kulturarbetarnas arbetsuppgifter och deras legala status
kan ge upphov till en del problem när de ansöker om
ersättning vid arbetslöshet. Kulturarbetarna finns repre­
senterade som medlemmar i många olika arbetslöshets­
kassor. Arbetslöshetskassorna har då, bland annat, att
bedöma om den sökande har varit anställd eller företaga­
re. Kulturarbetares arbetsuppgifter definieras ofta som
att de har fått eller tagit ett uppdrag.
Begreppet uppdragstagare finns inte särskilt reglerat i
lagen om arbetslöshetsförsäkring. Däremot finns en prax­
is som följer det som regeringen angav i propositionen
1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshets­
2
försäkring. Denna praxis finns kommenterad i Regel­
boken för arbetslöshetskassorna som vägledning för ar­
betslöskassornas bedömning. Kommentaren i regelboken
skiljer mellan ”självständig uppdragstagare” som likställs
med företagare och ”osjälvständig uppdragstagare” som
likställs med arbetstagare. Självständiga och osjälvständi­
3
ga uppdragstagare benämns oftast som frilansare.
De kulturarbetare som definierats som företagare upple­
ver detta problematiskt då de för att kunna erhålla er­
sättning vid arbetslöshet måste upphöra med sin verk­
samhet. Utredningen pekar på exempel då detta kan an­
ses problematiskt, ex att bildkonstnären måste sluta måla
och författaren måste sluta skriva. Även vid arbetslös­
1
2
3
SOU 2003:21 ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, sid 37ff
Ibid, sid 41
Uppslag 13 i Regelbok för arbetslöskassor
10
hetskassornas bedömning av bisyssla som kulturarbetare
upplevas som komplicerat då beräkningen av tidsåtgång
för en konstnär att exempelvis måla en tavla är svårt att
bedöma. Arbetslöshetskassornas bedömning kan vara att
det är en tidskrävande verksamhet som kan hindra
4
konstnären att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Yrkesgrupper
Karaktäristiskt för kulturarbetarnas arbetsmarknad är att
de har korta anställningar eller uppdrag, och att de åter­
kommande uppbär arbetslöshetsersättning. Denna be­
skrivning varierar mellan olika grupper av kulturarbetare.
Författare, översättare och dramatiker är oftast egenföre­
tagare. Väldigt få författare är inskrivna på arbetsförmed­
lingen och är väldigt sällan medlemmar i en arbetslös­
hetskassa. Dramatiker är oftast egenföretagare eller fri­
lansare och använder heller inte i någon större ut­
sträckning arbetsförmedlingen.
• Bild- och formkonstnärer är till stor del inskrivna
vid arbetsförmedlingen. Inte alltid på grund av att
de är arbetslösa eller söker arbete utan för att få
tillgång till arbetsförmedlingens tjänster, ex ar­
betsmarknadsutbildningar.
• För musiker finns en arbetsmarknad med tillsvida­
reanställningar vid musikinstitutionerna. Musiker
är ofta frilansande arbetstagare men även till stor
del arbetstagare eller egenföretagare. Musiker för­
sörjer sig ofta som musiklärare vid sidan om sina
uppdrag.
• Kulturarbetare inom scen- och medieområdet är
oftast arbetstagare men vanligt är även frilansare
och egenföretagare. Det är relativt vanligt inom
denna grupp att man uppbär arbetslöshetsersätt­
5
ning mellan olika tidsbegränsade anställningar.
Inskrivningstider
I och med att kulturarbetares arbetsmarknad ofta består,
som ovan nämnts, av korta, tillfälliga uppdrag kan den
totala period under vilken de uppbär arbetslöshetsersätt­
ning bli lång. Det är inte ovanligt att en 300 dagars er­
sättningsperiod fördelas under 5–10 år. Ett annat pro­
blem för kulturarbetare är att deras uppdragsgi­
4
5
SOU 2006;21, sid 50
Ibid, sid 25ff
11
vare/arbetsgivare kräver att kulturarbetaren mottar er­
sättningen för utfört arbete mot faktura, vilket innebär
att kulturarbetaren skall betecknas som egenföretagare.
De tvingas då att antingen tacka nej till arbetet eller om
de säger ja och bli bedömda som självständiga uppdrags­
tagare utan rätt till arbetslöshetsersättning mellan upp­
6
dragen.
Kriterier och handläggningsrutiner
Regeringen fattade 1998-12-22 beslut om att tillsätta en
arbetsgrupp med syfte att upprätta avgränsningskriterier
för kulturarbetares inskrivning vid Arbetsförmedlingen.
Detta för att komma till rätta med överetablering och
obalans på kulturarbetsmarknaden.
Registrering vid Arbetsförmedlingen Kultur
Sedan den 1 januari 2003 registrerar sig en arbetslös
kulturarbetare vid den lokala arbetsförmedlingen, där
handläggaren gör en första bedömning om kulturarbeta­
ren skall registreras vid Arbetsförmedlingen Kultur. Den
arbetssökandes yrkeskompetens och utbildningsbakgrund
registreras och verifieras genom att den arbetssökande
presenterar handlingar som styrker sin etablering som
kulturarbetare. Sedan skickas underlaget till den regiona­
la handläggaren vid Arbetsförmedlingen Kultur som be­
dömer om personen ifråga uppfyller kriterierna som kul­
turarbetare och även kan kalla den arbetssökande till
kompletterande kartläggningssamtal. Arbetsförmedlingen
Kultur skall inom två veckor lämna sin bedömning till
den arbetssökande och till den lokala arbetsförmedling­
en. Rutinen gäller såväl vid nyinskrivningar som återin­
7
skrivningar.
Utbildningsbakgrund
Kriterier gällande samtliga konstnärsgrupper är att ”den
sökande skall ha fullgjort en för yrket lämplig högre
konstnärlig utbildning”. Saknar personen konstnärlig ut­
bildning eller om det har förflutit mer än tre år och för
bildkonstnärer fem år, sedan den sökande avslutat sin
utbildning skall följande kriterier gälla. Den sökande
skall inom bild och form under tre av de senaste fem
åren ha uppfyllt ett flertal nedanstående kriterier:
6
7
SOU 2003:21, sid 46ff
AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedlingen Kultur 2005-05-10
12
y
•
•
•
•
Erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt
eller annat enskilt konstnärsstipendium eller
Erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller
Deltagit i utställning på konstmuseum eller konst­
hall eller
Inköpts av offentligt finansierat museum, Statens
konstråd eller annan offentlig institution eller
På annat sätt visat att denne är etablerad på den
konstnärliga arbetsmarknaden.
Etablering i yrket
För scen- och filmkonstnärer och tonkonstnärer gäller;
• Att de under de senaste tre åren huvudsakligen
ägnat sin yrkesverksamma tid åt återkommande
professionella engagemang och andra aktiviteter
som visar att den arbetssökande är etablerad inom
sitt yrke.
För övriga konstnärer (ex. författare, dramatiker) gäller;
• Att dessa de senaste åren skall ha ägnat sin yrkes­
verksamma tid åt yrket genom återkommande ak­
tiviteter som visar att den arbetssökande är etable­
8
rad inom yrket.
Inom Arbetsförmedlingen Kultur delas de ovanstående
grupperna in i ”Bild och form”, ”Scen och ton”, ”Ord och
media” och ”Övriga konstnärer”. Vad gäller utbildnings­
bakgrund sägs att utbildningen skall vara avslutad, styr­
kas med skriftliga handlingar och i vissa fall komplette­
9
rad med erfarenhet. Listan över utbildningsinstitutioner
som kan godtas har AMS tagit fram i samråd med bland
andra Kulturdepartementet, Statens Konstråd och Konst­
10
närsnämnden.
Platsbanken
På arbetsförmedlingens webbplats ams.se kan etablerade
kulturarbetare använda sig av speciella tjänster (Bildban­
ken och Kultur- och nöjesbanken) för att presentera sig
för arbetsgivare. I stort sett är detta verktyg liknande det
som andra yrkesgrupper har tillgång till, såsom att skriva
in CV och presentation av sig själv, men kulturarbetarna
har dessutom möjlighet att presentera sina alster på
8
SOU 2003:21 ”Konstnärerna och trygghetssystemen”, sid 175f
AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur 050302
10
SOU 2003:21
9
13
webbsidan. En musiker kan exempelvis lägga in en mu­
sikvideo med sitt material, en filmskapare kan visa en del
av sin produktion och en modedesigner kan med hjälp
av ljud och videofilm visa upp sina kreationer.
Kulturarbetaren behöver inte vara inskriven på arbets­
förmedlingen för att få tillgång till verktyget men måste
uppfylla Arbetsförmedlingen Kulturs kriterier gällande
utbildning och/eller erfarenhet inom det konstnärliga
området. Inom 30 dagar efter registrering av ett eget
konto på ams.se skall kulturarbetaren ha tagit kontakt
med Arbetsförmedlingen Kultur som avgör om personen
uppfyller kriterierna.
AMS Centrala Kulturarbetsdelegation
Inom AMS finns en Kulturarbetsdelegation. Detta är re­
glerat i Förordning (2001:623) med instruktion för Ar­
betsmarknadsverket.
Delegationen är rådgivande och skall följa utvecklingen
samt överväga åtgärder som kan förbättra förhållanden
på kulturarbetsmarknaden. AMS får överlämna åt delega­
tionen att besluta i frågor som rör kulturarbetare.
Delegationen består av en ordförande och av högst 16
11
andra ledamöter. För varje ledamot finns en ersättare .
Ledamöterna representerar olika kulturorganisationer,
fackförbund inom kulturområdet, Statens Kulturråd, Sve­
riges Kommuner och Landsting, Skolverket, TCO och
SACO/DIK. Ordförande är generaldirektören för AMS.
Sammanträden äger rum en gång i kvartalet.
A r b e ts f ö r m e d li n g e n Ku l tu r s l ed n i n g s s t a b
Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab har sitt säte i
Malmö under ledning av en kulturarbetsdirektör. Arbets­
förmedlingen Kultur klassificeras som en specialförmed­
ling och organiseras under Länsarbetsnämnden Skåne
(tidigare direkt under AMS). I praktiken fungerar den
dock som en egen länsarbetsnämnd, och tilldelas budget
som en sådan. Den nuvarande organisationen startade
sin verksamhet den 1/1 2003.
Vid möte med Arbetsförmedlingen Kultur uppges att det
finns ca 11 500 inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur,
11
Arbetsordning för Arbetsmarknadsverket 5§
14
fördelade på fem regioner södra, västra, mellersta, östra
och norra med arbetsförmedlingskontor i Malmö, Göte­
borg, Örebro, Stockholm och U meå.
Kulturarbetsmarknaden har förändrats dramatiskt under
senare år då fasta anställningar blir alltmer sällsynta till
förmån för korta anställningar. Arbetsgivare efterfrågar i
stor utsträckning F-skattesedel för uppdragstagare.
Medlemskap i arbetslöshetskassor
Även etablerade kulturarbetare har ofta ett ”brödjobb”
vid sidan av sin konstnärliga verksamhet och arbetar
inom ex. handel eller hemtjänsten. Detta innebär att in­
skrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur återfinns i alla
arbetslöshetskassor. Det innebär risk för bristande lika­
behandling eftersom kompetensen om kulturarbetares
villkor skiftar hos arbetslöshetskassorna. Ledningsstaben
för Arbetsförmedlingen Kultur uttrycker ett behov av en
gemensam arbetslöshetskassa då det troligtvis skulle
styrka kulturarbetarnas villkor. Det skulle också förbättra
förutsättningarna för en korrekt och likformig behandling
av ersättningsärenden.
Inskrivningstider
Ledningsstaben är medveten om att antalet underrättel­
ser ligger på en låg nivå och förklarar detta med de kor­
ta inskrivningstider som de arbetssökande har innan de
går vidare till ett ”kort” jobb. Arbetsförmedlingen Kultur
har en hög genomströmning av inskrivna och lednings­
staben uppger att ca 40 procent har nytt arbete inom 90
dagars inskrivning, men att det oftast handlar om korta
jobb – i många fall endagsuppdrag. Därefter återkommer
den sökande, för att återigen gå vidare till nya korta
uppdrag. Konsekvensen blir att en del sökande vid Ar­
betsförmedlingen Kultur uppvisar extremt långa inskriv­
12
ningstider.
Ledningsstaben påpekar att kontrollfunktionen inom ar­
betslöshetsförsäkringen upplevs som komplicerad av
handläggarna, beroende på arbetslöshetskassornas varie­
rande kompetens inom kulturarbetsmarknaden. Detta
leder ofta till skillnader i arbetslöshetskassornas bedöm­
ningar, och kan komplicera handläggarnas arbete med
de arbetslösa. Ledningsstaben har även erfarenhet av att
det förekommer att kulturarbetare tackar nej till stipen­
12
Se diagram 1, sid 26
15
dier eftersom detta leder till att de stängs av från arbets­
löshetsersättning.
Arbetsmarknadspolitiska program
Den största gruppen arbetslösa bland de inskrivna hos
Arbetsförmedlingen Kultur är journalister, följt av skåde­
spelare och målare, konstnär. Kulturarbetarna är mer
geografiskt rörliga än andra grupper då deras kompetens
i många yrkeskategorier är både nationellt och interna­
tionellt gångbar. Ledningsstaben uppger att arbetsför­
medlingens åtgärder inom arbetsmarknadspolitiska pro­
gram är väl kända och uppskattade av de sökande då
dessa korta specialanpassade kurser inriktar sig på att
öka spetskompetensen hos kulturarbetarna. Exempelvis
ges kurser i personlig marknadsföring, sångträning och
13
produktion av hemsidor.
Arbets löshetskassor inom kulturområdet
Arbetslöshetsförsäkringen hanterades år 2005 av 37 fri­
14
stående arbetslöshetskassor. Varje kassa har sitt verk­
samhetsområde som vanligtvis ansluter sig till bakomlig­
gande fackliga organisationers branschområden. Några
av arbetslöshetskassorna är inte branschanknutna, såsom
Alfakassan och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa.
Inträde i dessa kassor kan fås oberoende av inom vilken
bransch den arbetssökande arbetar. Akademikernas er­
kända arbetslöshetskassa (AEA) utgår från att den som
söker inträde har en akademisk utbildning.
Som tidigare framkommit tillhör de som är inskrivna vid
Arbetsförmedlingen Kultur många olika arbetslöshetskas­
sor.
Vi har valt att besöka Journalisternas, Musikernas och
Teaterverksammas arbetslöshetskassor vars medlemmar i
huvudsak är kulturarbetare. För bild och form finns ing­
en specifik arbetslöshetskassa.
Kriterierna för medlemskap i en arbetslöshetskassa skiljer
sig väsentligt från de kriterier som gäller vid inskrivning
vid Arbetsförmedlingen Kultur. Det räcker med att upp­
fylla följande villkor för att få medlemskap i någon av de
ovanstående kassorna:
13
14
Intervju Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab, 2006-11-06
Antalet arbetslöshetskassor år 2005
16
Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var
och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar om
arbete inom kassans verksamhetsområde. Medlem­
skap får dock beviljas endast den som under en
sammanhängande period av fem veckor under minst
fyra veckor har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 17
timmar per vecka och fortfarande arbetar i minst den­
na omfattning. 15
Medlemskap i en arbetslöshetskassa för kulturarbetare
medför inte automatisk rätt till att bli inskriven vid Ar­
betsförmedlingen Kultur.
Journalisternas arbetslöshetskassa har ca 15 850 med­
lemmar. Den försäkrar redaktionellt anställda och fri­
lansmedarbetare vid tidningar, tidskrifter, nyhets- och
bildbyråer, radio och tv.
Musikernas arbetslöshetskassa med ca 2 900 medlemmar
försäkrar verksamma musiker av alla slag i Sverige. Ex­
empel på medlemmarnas inriktning är "musikaliska upp­
hovsmän" såsom kompositörer, musikarrangörer, sångtextförfattare m.fl. "utövande konstnärer" såsom instru­
mental- och vokalmusiker, dirigenter, kapellmästare, so­
lister, vokalister, musikartister samt musikpedagoger,
repetitörer, inspelningsledare samt andra yrkesutövare
inom musikområdet.
Teaterverksammas arbetslöshetskassa med ca 9 970
medlemmar försäkrar personer verksamma inom teater,
16
film, radio, tv, yrkesmusiker och sångare .
M u s i k e r n a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a s föreståndare anser att
det finns bristande kunskaper hos handläggarna på Ar­
betsförmedlingen Kultur om arbetslöshetskassornas reg­
ler och tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen, och
uppger att det är ytterst sällsynt att arbetslöshetskassan
får underrättelser om sina medlemmar som är inskrivna
på Arbetsförmedlingen Kultur. Till skillnad från detta
lämnas oftare underrättelser om de medlemmar som är
inskrivna vid andra arbetsförmedlingar, vilket kassans
föreståndare upplever som orättvist. Åtgärder inom akti­
vitetsgarantin är relativt vanliga bland kassans medlem­
mar och upplevs av de berörda som icke önskvärda akti­
viteter. Medlemmarna upplever även att de vid inskriv­
ning i aktivitetsgarantin mister direktkontakten med Ar­
15
16
Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, § 34
Till IAF inrapporterade antal medlemmar per den 31 december 2005
17
betsförmedlingen Kulturs handläggare och deras kunskap
om verksamhetsområdet.
Oro bland medlemmarna
Föreståndaren uppger att de aviserade förändringarna i
arbetslöshetsförsäkringen oroar medlemmarna. Med an­
ledning av de höjningar av medlemsavgiften som måste
införas är det flera medlemmar som ringer arbetslöshets­
kassan för att få veta om de kan gå över till en annan
arbetslöshetskassa, och i så fall vilken. Eftersom de flesta
medlemmarna har ett ”brödjobb”, ofta som lärare, kan
troligen flera byta till de arbetslöshetskassor som organi­
serar den aktuella yrkesgruppen.
Medlemsantalet i Musikernas arbetslöshetskassa som år
1995 uppgick till 5400 har sedan dess sjunkit år från år
till ca 2700 i slutet av år 2006. En orsak till minskningen
är att Svenska Musikerförbundet ändrade i sina stadgar
till att endast ansluta musiker till förbundet. Som en kon­
sekvens av förbundets stadgeändring ändrade även ar­
betslöshetskassan sina stadgar under år 2001.
Handläggningsrutiner
Arbetslöshetskassan har cirka 500-600 medlemmar per
månad som söker ersättning. De går ut och in i försäk­
ringen med anledning av att de får korta uppdrag, spel­
ningar som sträcker sig från en kväll till kanske ett par
veckor. Ersättningen vid deras arbete, oftast i form av
gage, skall omräknas enligt tabell till arbetad tid som
musikern själv skall deklarera på kassakorten. Förestån­
daren uppger att detta är komplicerat och ofta leder till
återkrav. Arbetslöshetskassan har därför en relativt gedi­
gen handläggning av varje ärende.
Skattereglerna för musiker leder också till utökade ar­
betsuppgifter för arbetslöshetskassans. Det finns olika
former av bolag som musiker till stor del använder sig av
för att hantera sina intäkter (royaltyföretag och service­
bolag). Arbetslöshetskassans personal har fått utbildning
av Skatteverket för att kunna granska deklarationer, vilka
begärs in varje år. Det upptäcks då att medlemmar inte
redovisat inkomster genom dessa bolag. Föreståndaren
uppger att cirka två ärenden i månaden bedöms som
egna företagare och får avslag på ansökan. I regel avre­
gistreras företaget därefter. Fler och fler arbetsgivare
17
kräver F-skattesedel för att betala ut gage.
17
Intervju, Musikernas arbetslöshetskassa, 2006-11-14
18
J o u r n a l i s t e r n a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a s föreståndare uppger
att a-kassan genom medlemmarna fått höra att handläg­
garna på Arbetsförmedlingen Kultur anser att deras ar­
betslöshetskassa är den ”hårdaste” kassan i tillämpningen
av ersättningsregler. Föreståndaren har noterat att med­
lemmarna ibland får felaktig information av handläggar­
na på Arbetsförmedlingen Kultur om vad man som ar­
betslös får eller inte får göra. Från arbetslöshetskassans
sida har man flera gånger pratat med de handläggare vid
Arbetsförmedlingen Kultur som ger fel information, men
bedömer att kunskapen inte verkar föras vidare inom
organisationen. De medlemmar som är inskrivna vid van­
liga förmedlingar får sällan eller aldrig sådan felaktig
information.
Kontrollfunktionen
Vad gäller underrättelser från Arbetsförmedlingen Kultur
uppger föreståndaren att någon sådan aldrig har inkom­
mit till kassan. Från övriga förmedlingar sker detta då
och då. Arbetslöshetskassan upplever problem med kun­
skapen om regelverket kring avanmälan och ersättnings­
anmälan hos Arbetsförmedlingen Kultur. Ofta leder detta
till att enskilda medlemmar inte får information om vad
de skall sända in till arbetslöshetskassan efter ett upp­
drags slut, och att ersättningen kan dröja från arbetslös­
hetskassan då de tvingas korrespondera flera gånger
med medlemmen.
Föreståndaren uppger att de medlemmar som är in­
skrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur verkar nöjda med
servicen vid denna och att de är angelägna om att få
vara fortsatt inskrivna. Men medlemmar har även upp­
gett att inskrivningen skulle upphöra om de tar ett
”brödjobb” som är någorlunda varaktigt.
Förutsättningar för journalister
Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen oroar med­
lemmarna, och då främst förändringarna i arbetsvillkoret
med anledning av att det är vanligt med korta uppdrag i
branschen.
Fördelen för journalistutbildade är den breda arbets­
marknaden då medlemmarna kan arbeta med allt från
skrivande journalist i dagspres s till informatör i privat
näringsliv. De journalister som klarar sig bäst i en hård
konkurrens är de med specialistkompetens, fackkunskap
19
inom något område. De med sämst förutsättningar är
allmänna journalister och speciellt de unga. De ”svåraste
arbetsgivarna” är TV-kanalerna och radion. Arbetsgivarna
anställer på så kort tid att lagen om anställningsskydd
inte blir tillämplig.
Grundliga utredningar
Under september 2006 fanns 501 helt arbetslösa, 401 i
arbetsmarknadspolitiska program och 450 som deltids­
markerar arbetslöshet i Journalisternas arbetslöshets­
kassa.
De vanligaste svårigheterna vid bedömning av ansökan
om ersättning är om den arbetslöse har varit självständig
eller osjälvständig uppdragstagare. Cirka 50 procent av
de frilansande journalisterna har egna företag. I så gott
som samtliga ansökningar om ersättning görs en grund­
lig utredning i detta avseende. Föreståndaren uppger att
en del nya medlemmar tror att de kan deklarera helt ar­
betslös på kassakorten samtidigt som de tar fri­
18
lansuppdrag till en låg ersättning.
T e a t e r v e r k s a m m a s a r b e t s l ö s h e t s k a s s a uppger att kassan
numera har ett gott samarbete med Arbetsförmedlingen
Kultur. Deras erfarenhet är att avanmälningar sker på
korrekt sätt och upplever att det bara till liten del skiljer
sig för de medlemmar som är inskrivna på vanlig för­
medling.
Medlemmar klagar när de inte får vara inskrivna vid Ar­
betsförmedlingen Kultur, eftersom de upplever att in­
skrivningen på ”vanlig” arbetsförmedling begränsar deras
möjlighet att söka de yrken de har erfarenhet av. Det
fackliga förbundet (Teaterförbundet) följer noga Arbets­
förmedlingen Kulturs verksamhet och uppger sig vara
väldigt nöjda med utbudet av tjänster. Flera kurser inom
de arbetsmarknadspolitiska programmen tillför medlem­
marna spetskompetens och utvecklar dem i deras yrkes­
roll.
Arbetslöshetskassan delger Arbetsförmedlingen Kultur
information om sin verksamhet och noterar att handläg­
garna vid Arbetsförmedlingen Kultur tar kontakt om det
är något de undrar över.
18
Intervju Journalisternas arbetslöshetskassa, 2006-11-16
20
Oro för förändringar
Arbetslöshetskassans medlemmar upplever oro över de
förestående förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen,
och då framför allt arbetsvillkoret och beräkningen av
normalarbetstid. Medlemmarna har ofta korta heltidsan­
ställningar, och går ut och in i försäkringen. Även för de
teaterverksamma har kravet på F-skattesedel från arbets­
givarna ökat och de fasta tjänsterna har minskat. Cirka
10 procent av medlemmarna är egna företagare och det
är även vanligt med olika bolagsformer som ex. ekono­
miska föreningar. Arbetslöshetskassans utredningar i er­
sättningsärenden är för det mesta komplicerade men
handläggningstiderna har avsevärt förkortats den senaste
tiden.
EU/EES-ärenden och studerandevillkor
Arbetslöshetskassan har väldigt många EU/EES-ärenden
eftersom medlemmarna ofta åker på auditions i utlandet,
arbetar på Londons teatrar eller på Tysklands opera­
scener.
Många medlemmar har fått ersättning genom studeran­
devillkoret och arbetslöshetskassans företrädare befarar
att det kommer att ta avsevärd längre tid för flera poten­
tiella medlemmar att kvalificera sig för arbetslöshetser­
sättning. Många medlemmar har ”brödjobb” vid sidan
om sina teateruppdrag, och arbetslöshetskassan går ut
med förfrågningar cirka en gång per år för att få veta om
de skall vara kvar i arbetslöshetskassan eller gå över till
den kassa som bäst överensstämmer med det aktuella
yrket. Medlemsantalet vid Teaterverksammas (TAK) har
19
de senaste fyra åren legat stabilt på ca 8900.
19
Intervju Teaterverksammas arbetslöshetskassa, 2006-11-14
21
Statisti k, fakta och analys
Ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur
år 2005
Tabellen nedan visar det genomsnittliga antalet ersätt­
ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur under år
2005. Med anledning av att personerna kan ha bytt kon­
tor och pendlat mellan att ha varit helt arbetslös (katego­
ri 11), deltidsarbetslös (kategori 21) eller timanställd (ka­
tegori 22) kommer flera att dubbelräknas i nedanstående
20
tabell. Antalet unika ersättningstagare vid Arbetsför­
medlingen Kultur uppgick till 10 426.
Tabell 1. Genomsnittligt antal ersättningstagare
vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005
Kontor
Kategori 11 Kategori 21 Kategori 22
Östra regionen
3297
655
2391
Södra regionen
1338
371
629
Västra regionen
1893
478
1099
Mellersta regionen
592
210
418
Norra regionen
546
196
328
Totalt
7666
1910
4865
Totalt
6343
2338
3470
1220
1070
14441
(Källa: AMS)
Fördelat på yrken är flest inskrivna journalister, därefter
följer målare (konstnär), skådespelare, musiker (populär­
musik), stillbildsfotograf, formgivare, sångare (konstmu­
21
sik).
Flest inskrivna ersättningstagare år 2005
Tabellen nedan visar de arbetslöshetskassor med flest
antal ersättningstagare bland kulturarbetarna, fördelat på
22
kulturarbetsförmedlingarna.
20
Det är endast i sökandekategorierna 11,21 och 22 som sökanden kan
vara ersättningsberättigad.
21
Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 2007, Arbetsför­
medlingen Kultur
22
Baserat på AMS och IAF:s statistik
22
Tabell 2. Arbetslöshetskassor med flest antal ersättnings­
tagare bland kulturarbetarna
Arbetslöshetskassa
Östra Södra Västra Mellersta Norra Totalt
Sveriges
Teaterverksammas
2411
522
622
196
143
3894
Ak Alfa
786
406
582
177
128
2079
Journalisternas
805
302
385
187
208
1887
Akademikernas
499
221
268
75
93
1156
Musikernas m.fl.
467
125
272
71
58
993
SIF:s
348
106
229
84
64
831
Kommunalarbetarnas
149
111
175
68
58
561
HTF:s
161
73
145
53
48
481
Lärarnas
122
100
129
55
66
472
Sveriges arbetares
115
68
181
37
37
438
(Källa: AMS)
Inskrivna i aktivitetsgarantin
Under år 2005 var i genomsnitt 4750 personer inskrivna
vid kulturarbetsförmedlingarna som arbetslösa och delta­
gare i konjunkturinriktade arbetsmarknadsprogram. Anta­
let inskrivna i aktivitetsgarantin uppgick i genomsnitt till
ca 350 personer per vecka (7 procent), under samma
period.
I landet totalt var i genomsnitt 365 900 personer in­
skrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingen år 2005. I
genomsnitt var 44 900 personer inskrivna i aktivitetsga­
rantin per vecka (ca 12 procent).
I
Arbetsmarknadsstyrelsens
allmänna
råd
(AMSFS
2001:2) om tillämpningen av förordningen (2000:634)
om arbetsmarknadspolitiska program § 26 sägs att sam­
råd bör ske med Arbetsförmedlingen Kultur Media när det
gäller insatser inom ramen för aktivitetsgarantin med in­
23
riktning mot kulturarbetsmarknaden . Därtill bör normalt
inte insatserna riktas till de kulturarbetare som har regel­
24
bundna uppdrag som de i huvudsak kan försörja sig på.
De arbetssökande inom kulturområdet som kan anses
vara aktuella för aktivitetsgarantin är främst oetablerade
långtidsinskrivna kulturarbetare och långtidsinskrivna
kulturarbetare som inte längre har regelbundna uppdrag.
23
24
AMSFS 2001:2
Ibid
23
Arbetsmarknadspolitiska program
Under år 2005 skrevs kulturarbetare in i olika arbets­
marknadspolitiska program som deltagare vid 7599 till­
fällen. Samma person kan ha deltagit i mer än ett pro­
gram. Flest antal deltagare återfanns i Förberedande ut­
bildning (FUB), 2425 personer och Aktiviteter inom väg­
25
ledning och platsförmedling (AFP) med 1522 personer.
Arbetsförmedlingen Kultur har ungefär samma andel av
sina sökande i arbetsmarknadspolitiska program som ar­
betsförmedlingen i genomsnitt, ca 32 procent. Arbets­
förmedlingen Kultur har i regel en större andel korta
kompetenshöjande kurser, vilket gör att fler kan få del av
dessa under loppet av ett år. Det kan även förklara var­
för andelen i Förberedande utbildning (FUB) är högt.
Anvisningar till arbete
Tabellen nedan visar antalet anvisningar till arbete inom
kulturarbetsförmedlingen fördelat på respektive kontor.
Kategorin övriga består av de personer inom kultursek­
torn som har fått anvisning av annan förmedling än Ar­
betsförmedlingen Kultur.
Tabell 3. Antal anvisningar
Kontor
Övriga
Östra
Södra
Västra
Mellersta
Norra
Totalt
Totalt
1137
3259
904
898
678
679
7555
(Källa: AMS)
Enligt AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala
antalet anvisningar till lediga platser till 726 000 i hela
riket, vilket innebär att Arbetsförmedlingen Kultur stod
för ca 0,9procent av det totala antalet.
25
Baserat på AMS statistik
24
Underrättelser
Som framgår av tabellen nedan har Arbetsförmedlingen
Kulturs kontor vid 27 tillfällen år 2005 underrättat ar­
betslöshetskassor om ifrågasatt ersättningsrätt. Enligt
AMS årsredovisning för år 2005 uppgick det totala anta­
26
let underrättelser till 9616 i hela riket, vilket innebär att
Arbetsförmedlingen Kultur stod för ca 0,3 procent av det
totala antalet.
Tabell 4. Underrättelser
Kontor
Östra
Södra
Västra
Mellersta
Norra
Totalt
Totalt
7
3
13
0
4
27
27
(Källa IAF)
Flertalet kontor lämnar således mycket få eller inga un­
derrättelser. I rapporten har tidigare nämnts det faktum
att Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsstab är medvetna
om den låga frekvensen av underrättelser samt att före­
trädare för arbetslöshetskassor inom kulturområdet är
frågande till att de får ytterst få underrättelser från Ar­
betsförmedlingen Kultur.
Inskrivningstider
Diagrammet nedan anger det första inskrivningsåret för
de personer som fortfarande var aktuella vid Arbetsför­
medlingen Kultur i slutet av februari 2006. Här kan no­
teras att en stor andel, (i medeltal 15 procent), skrevs in
första gången mellan år 1990 – 1992. De har således
återkommit som arbetssökande under en period på över
13 år.
Under år 2005 var den genomsnittliga inskrivningstiden
med ersättning 97 dagar.
26
https://prod.vis.ams.se/documents/1_nationellt/eaf/statistik/ifragasatt/
underrattelser05.xls och AMS årsredovisning för 2005
27
https://prod.vis.ams.se/documents/1_nationellt/eaf/statistik/ifragasatt/
underrattelser05.xls
25
Diagram 1
Första inskrivningsår bland de 11 660
som var inskrivna i slutet av februari 2006
2500
Antal personer
Procent resp år
25
2000
20
1500
15
1000
10
500
5
0
0
77 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06
78 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05
Antal personer
Procent resp år
62 procent inskrivna 1990-1995
(Källa: Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, Malmö)
Försäkringskostnader år 2005
I tabellen nedan redovisas utbetald arbetslöshetsersätt­
ning för inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur fördelat
28
på respektive kontor och arbetslöshetskategori.
Tabell 5. Försäkringskostnader år 2005
Kategori 22
Kronor
totalt
Kontor
Kategori 11
Kategori 21
Östra
132 382 273
18 490 262
107 927 543 258 800 078
Södra
67 117 211
12 616 706
25 793 948 105 527 865
Västra
88 005 181
14 349 310
41 129 761 143 484 252
Mellersta
26 458 925
7 196 537
16 895 461
50 550 923
Norra
23 262 475
6 300 287
13 619 534
43 182 296
Totalt
337 226 065
58 953 102
205 366 247 601 545 414
(Källa: AMS och IAF)
I förhållande till riket som helhet uppgår den totalt utbe­
talade arbetslöshetsersättningen för inskrivna vid Arbets­
29
förmedlingen Kultur år 2005 till ca 2 procent. Av in­
28
Baserat på IAF:s och AMS statistik Summa utbetald ersättning år 2005 riket: 31 160 638 766 kronor.
Beloppen baseras på utbetald ersättning ersättningsveckor 1 – 52. 29
26
skrivna ersättningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur
30
år 2005 deklarerade 47 procent deltidsarbetslöshet och
dessa erhöll 44 procent av det totala utbetalda beloppet.
Totalt utbetalt belopp i genomsnitt per inskriven ersätt­
ningstagare vid Arbetsförmedlingen Kultur år 2005 var
57 697 kronor, medan motsvarande siffra för riket upp­
går till 51 005 kronor per ersättningstagare. Den ge­
nomsnittliga dagpenningen för ersättningstagare vid Ar­
betsförmedlingen Kultur år 2005 uppgick till 596 kronor
i förhållande till ersättningstagare i övrigt som erhöll
579 kronor.
Kulturarbetare med förlängd ersättningsperiod
Antalet ersättningstagare inom Arbetsförmedlingen Kul­
tur med förlängd ersättningsperiod vid deras sista ersätt­
ningsvecka år 2005 uppgick till 1615 stycken, vilket
motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna.
I landet totalt var 94 960 ersättningstagare i förlängd
ersättningsperiod vid deras sista ersättningsvecka, vilket
31
även det motsvarar 15,5 procent av antalet inskrivna.
30
Baserat på icke-unika individer.
Uppgift saknas om 1943 personer, vilket innebär en viss osäkerhet
kring det angivna antalet.
31
27
Avslutande ko mmentarer
Förstudien har redovisat dels statistiska fakta om Arbets­
förmedlingen Kulturs verksamhet, och dels de intervjuer
vi har genomfört med Arbetsförmedlingen Kulturs led­
ningsstab och företrädare för arbetslöshetskassor inom
kulturområdet.
Den centrala frågan är huruvida arbetslöshetsförsäkring­
en fungerar som en omställningsförsäkring. Även om det
redan i denna studie redovisa ts fakta som berör detta
krävs ytterligare studier för att fördjupa svaret.
Det behövs därmed en fördjupad granskning av de regi­
onala kontoren inom Arbetsförmedlingen Kultur för att
undersöka hur handläggning av kontrollfunktionen inom
arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Av intresse bör bland
annat vara att granska hanteringen av underrättelser, avrespektive ersättningsanmälan, anvisningar till lediga
platser och arbetsmarknadspolitiska program, den arbets­
sökandes individuella handlingsplaner samt tillämpning­
en av reglerna för lämpligt arbete.
Det behövs även att en uppföljning av effekterna av de
förändrade reglerna i arbets löshetsförsäkringen, med
speciellt fokus på kulturarbetarnas villkor, genomförs. En
stor andel av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur
deklarerar deltidsarbetslöshet vilket kan få effekter på
ersättningsrätt och ersättningens storlek vid beräkning av
ny ersättningsperiod. Av intresse kan även vara att stu­
dera hur Arbetsförmedlingen Kultur arbetar med match­
ningsuppdraget.
28
Källor • SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen
• Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarkna­
den 2007, Arbetsförmedlingen Kultur
• AMV Handläggningsrutiner vid Arbetsförmedling­
en Kultur 2005-05-10
• AMV Kriterier vid Arbetsförmedlingen Kultur
2005-03-02
• Försäkringsbestämmelser: Lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring, Förordningen (1997:835)
om arbetslöshetsförsäkring, IAF:s föreskrifter och
kommentarer
• AMS statistik
• IAF:s statistik
Intervjuer:
• Arbetsförmedlingen Kulturs ledningsgrupp, 061106, Malmö • Utredare Torbjörn Israelsson, AMS, 2006-11-08,
Stockholm
• Musikernas arbetslöshetskassa, 2006-11-14, Stockholm • Teaterverksammas arbetslöshetskassa, 2006-11-14, Stockholm • Journalisternas arbetslöshetskassa, 2006-11-16,
Stockholm
Övrig litteratur:
• SOU 1971:41 Försäkring och annat kontant stöd
vid arbetslöshet
• SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring
29
Propositioner:
• 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m.
• 1996/1997:107 En allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring
• 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik
• 1999/2000:139 En rättvisare och tydlig försäkring
Departementsskrivelser:
•
DS 1999:58 Kontrakt för arbete
Övrigt:
Information från olika kulturinstitutioner såsom Statens
Konstråd, Filminstitutet m.fl.
30
