Vi hade i alla fall tur med vädret…

”Vi hade i alla fall tur med vädret…”
…eller var det ovädret?
En presentation om åska av Janne SM6SJW, och Björn SM6VTK
• Inledning
• Åska och åskmoln
• Blixtar
• Åskdetektering
• Risker, säkerhet och skydd
• Mailinglista, länkar och referenser
• Lite åskfakta
• Frågor
Inledning
• Vad är åskjakt för något? Några kufar som
springer och vill bli träffade av blixten,
eller?
• Åskjakt innebär att man håller koll på när
det kan vara åska och åker till bra ställen
där man kan se och uppleva åskans kraft.
Åska och åskmoln
• Hur åska bildas
• Utseende
• Typer av åskväder
Hur åska bildas - Krav
• Det krävs varm och fuktig luft samt instabilt
skiktad atmosfär för att ett åskmoln skall bildas.
Ibland ligger dock dessa moln inbakade i mer
sammanhängande regnmoln.
Cumulonimbusmolnen (bymoln, åskmoln) växer
snabbt på höjden genom starka uppvindar.
• Det måste finnas både molndroppar (ofrysta) och
snöflingor (högre upp) i ett bymoln för att det ska
bli åska. Även om det är minusgrader på marken
och sedan allt kallare högre upp, så krävs det
runt -20 grader innan molndropparna börjar
frysa.
Hur åska bildas - Uppbyggnad
• Efterhand som molnet växer sker en separation
av elektriska laddningar så att den nedre delen
av molnet blir mest negativt laddad och den övre
delen positivt laddad.
• Varför vet man inte säkert, men det hänger ihop
med att molndroppar, regndroppar och
snöflingor rör sig upp och ned i molnet. När
spänningsskillnaden blir tillräckligt stor mellan
mark och moln sker en urladdning. Urladdningar
sker också inom molnet mellan delar med olika
laddning och mellan olika moln.
Hur åska bildas - Laddning
Utseende
• Ett åskmoln är ofta några km brett vid basen och
kan ibland sträcka sig ända upp till tropopausen
(gränsen mellan troposfären och stratosfären).
Sommartid ligger tropopausen på 8-10 km höjd i
Sverige.
Ibland kan band med åskmoln återfinnas utefter
en flera tiotals mil lång sträcka längs en kallfront.
Utseende
Typer av åskväder - Front
• Frontåskväder:
Långvariga åskväder (ca 10 timmar) över stora
områden kan uppkomma i anslutning till
kallfronter, då fuktig varm luft framför fronten
tvingas stiga upp längs frontytan och många
samverkande åskmoln bildas.
Typer av åskväder - Värme
• Värmeåskväder:
Detta uppstår inom en varm och fuktig luftmassa
till skillnad från frontåskan. Det betyder att det
fortsätter att vara varmt även efter ett
värmeåskväder medan det blir påtagligt kallare
när en kallfront med tillhörande frontåska
passerar.
Värmeåskväder förekommer främst under varma
sommardagar då man kan se enstaka stackmoln
(Cumulus) torna upp sig till ett åskmoln, på ca
en halvtimme inom ett område på någon halvmil.
Blixtar – varför ?
• När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora
att de överträffar luftens isolerande förmåga sker
det en urladdning.
• Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp.
Blixtkanalen är inte bredare än en penna men
kan vara flera kilometer lång. När kanalen är klar
sker en huvudurladdning från marken till molnet.
Huvudurladdningen sker med en hastighet av
30 000 km/s, alltså ca en tiondel av ljusets
hastighet. Den snabba upphettningen leder till
att luften utvidgas och en tryck-/ljudvåg bildas.
Blixtar – vad är ?
• På några miljondels sekunder stiger
temperaturen till omkring 30000 grader, ca fem
gånger högre än solens yta. Blixten är den
synliga delen vid urladdningen och består av luft
som är så kraftigt upphettad att den blir
självlysande.
Blixtar - typer
• Det finns i huvudsak två slags blixtar, negativa
(vanligast) och positiva.
- De negativa blixtarna utgår från molnets nedre
del. Vid nedslag förs då negativ laddning från
molnet ner till marken.
- Positiva nedslag utgår oftast från de högre
isade delarna av molnet. Vid nedslag förs
negativ laddning från marken mot molnet.
Positiva blixtar är starkare då det större
avståndet mellan moln och mark kräver större
spänningsskillnad för att ge en urladdning.
Åskdetektering
• Hur gör man ?
• Trackern i Trollhättan
• Hur fungerar det ?
Hur gör man ?
• Ett enkelt sätt är att lyssna på KV-radion på 80m
och när du hör fräs och sprak så är det åska i
luften. Nackdelen är att man inte vet var den är.
• Alternativet är en tracker. Det finns en Boltek's
StormTracker som bor hemma hos Janne
SM6SJW.
• Du hittar den på internet, direkt länk
www.sk6dw.se/sm6sjw
Trackern i Trollhättan
• Tekniskt består den av en liten svart låda
och ett pci kort i en dator.
• Mottagaren lyssnar på LV runt 300 KHz och
består av 3 antenner.
• Programmet heter NexStorm och kommer från
ett svenskt företag http://www.astrogenic.com/
Trackern i Trollhättan
Trackern i Trollhättan
Så här såg det häromdagen
•Detta är en bild som uppdaterar sig 1 gång per minut (ca 400kb varje gång.)
Risker
• Personskador
• Bränder
• Andra skador, t.ex. via eluttag
Säkerhet
•
•
•
•
Undvik höga berg, kullar och öppna platser
Stå inte under ett ensamt träd
Vistas inte ute på sjön
Undvik metallföremål som kan leda ström,
t.ex. staket eller master
• Om du är inomhus, undvik rör-, el- och
teleledningar
• Den säkraste platsen är i en bil
Säkerhet
• Vi har ju alla ett visst intresse av åska, det är
ju bra att veta på ett ungefär när åskan
närmar sig så man hinner att avsluta sitt qso
och dra ur radioapparaterna och stänga ned
datorer.
Mailinglista
• Mailinglista [email protected]
På denna lista är det tänkt att om man ser/hör åska och har
tillgång till e-mail så skickar man en kort blänkare om var
åskan är.
• För att komma med på listan skickar man ett tomt mail till
[email protected] så kommer det tillbaka en bekräftelse
med lite info. Sen är det bara att skicka meddelanden till
[email protected] så går dom ut till alla som är med på listan.
• En del av oss får de första 160 tecknen i mailet som sms i
mobilen och då är det bra om man skriver i början på brevet
var åskan är någonstans.
• SM6VTK Björn och Jag ligger QRV på 145.525, öppen
passning.
Tips på bra Internetsidor:
• Tysk mycket bra och säker sida som använder
triangulering av samma typ som SMHI
• http://www.wetterzentrale.de/pics/Rsfloc.html
• Vänertracker QTH Mariestad? Bra stabil tracker
• http://www.artech.se/~bpark54/trackerindex.htm
• http://www.blixtar.se/news.php Ett forum
• http://www.blixtvarning.se/index.html Genarp Skåne
• http://www.mouse-music.com/boltek/index.php
Astrogenic triangulering tracker
• http://www.dmi.dk/dmi/lyn Dansk motsvarighet till SMHI
Referenser
• http://www.smhi.se/
• http://images.google.se/
• Stora boken om väder, L-G Nilsson
(Bokförlaget Semic)
Lite åskfakta
•
Den värsta kombinationen av blixtar och nederbörd som man känner till från Sverige
inträffade på Fulufjället i nordvästra Dalarna den 30-31 augusti 1997. Fjället träffades
av ca 700 blixtnedslag under några timmar och i det värst drabbade området
uppskattades regnmängden till ca 400 mm under loppet av 24 timmar.
•
Under ett våldsamt åskdygn 10-11 augusti 1992 registrerades omkring 32000
nedslag i södra och mellersta Sverige av SMHI:s blixtpejlsystem (LPATS).
•
Några sifferuppgifter angående blixtnedslag
- Strömstyrka: 5000-100000 Ampere, i snitt 20000 Ampere
- Spänning: 10 - 100 miljoner Volt, i snitt 30 miljoner Volt (från moln på 1.5 km höjd till
mark)
- Tiden för huvudurladdningen: 0.0001 sekund
- Antal urladdningar i samma kanal: 1-10, i snitt 3
- Energi i en typisk blixt med 3 urladdningar: 20000*30000000*0.0001*3=1.8*109
Joule
- Energin övergår till allra största delen till värme i blixtkanalen samt nära
nedslagspunkten.
FRÅGOR ?