PRATKARTAN PROJEKT Bakgrund/målgrupp

PRATKARTAN PROJEKT
Bakgrund/målgrupp: Personal i receptionen på våra vårdcentraler,
samt andra kundmottagningar inom landstinget, har dagligen kontakt med
personer med olika svårigheter att framföra sitt budskap eller förstå
information.
Orsakerna till detta kan vara flera;
man kan ha kognitiva funktionsnedsättningar, såsom att man t.ex. har
svårt att tolka information som ges och svårt att göra sig förstådd. Man
kan även ha olika tal-/språkstörningar vilket gör att man kan ha svårt att
föra fram sitt ärende. En stor grupp som har svårt med kommunikation är
personer med utländsk härkomst. Ofta har de tolk bokad men det händer
nästan dagligen att de kommer själva och söker direkt på vårdcentralen.
Troligtvis har de fått information om att man måste beställa tid men de
kanske inte har förstått informationen och så har de svårt att förstå
instruktionerna de ställs inför i telefonbokningen.
Många personer med dessa olika svårigheter kan ibland ge sken av att de
förstår och då ges inte mer information. Om personerna får tillgång till
bilder i samband med informationen kan de både förstå informationen
lättare och dessutom kan de, på ett mer självständigt sätt, kommunicera
själva.
Vi tänker oss att, i detta projekt, nå ca 10 vårdcentraler, utspridda över
länet, samt stora kundmottagningen på USÖ.
Mål: Att bedriva ett modellarbete, göra erfarenhetsutbyte samt
nätverkande. Att arbeta upp en metod som kan stå modell för andra som i
sitt arbete möter dessa människor.
Metod:
Vi informerar om vad AKK (Alternativ, Kompletterande Kommunikation) är
och lite om olika funktionsnedsättningar där AKK är tillämpbart.
När förmågan att uttrycka sig i tal är nedsatt finns olika sätt att ersätta
talet såsom t.ex.att kommunicera med bilder med en pratkarta.
Deltagarna får sedan i grupper diskutera hur de skulle kunna använda
hjälpmedlet efter deras unika situation. Vad har de för patienter? Vilka
frågor är de vanligaste? När brukar det oftast bli svårt i
kommunikationen? m.m.
Deltagarna får sedan själva göra pratkartor och ta fram bilder till
samtalsmattor i t.ex. programmen Inprint eller Boardmaker.
Här måste man ta ställning till vilka bilder man behöver?, hur stora skall
bilderna vara?, hur många bilder skall vara med?, vilket symbolsystem
skall användas?
Allt detta är beroende på vilka hinder man möter.
Vid olika rörelsehinder kanske man inte kan röra sina händer så bra och
måste ha större rutor att peka på, medan andra klarar sig med mycket
små rutor och får därmed tillgång till fler valmöjligheter.
Efter att de under en tid fått prova hjälpmedlen kommer vi ut på
arbetsplatserna och gör en uppföljning.
Med pratkartan som grund kan man göra en kort och enkel
informationsfolder om sin verksamhet. Det är bra för att t.ex. förbereda
inför ett besök. Personen kan dessutom ha med sig foldern in till t.ex.
läkaren och på så sätt även där underlätta i kommunikationen.
Vad är nyskapande: I Örebro finns det, oss veterligen, ingen vårdcentral
som arbetar med pratkartor eller samtalsmattor för att underlätta
kommunikationen.
Med pratkartan som grund kan man på ett snabbt och enkelt sätt göra en
informationsfolder med bilder. Den kan med fördel användas som
förberedelse inför t.ex. läkarbesök och dessutom vara till god hjälp vid
kommunikation med t.ex. läkaren.
Efter projektet: Vi tänker oss att ”våra” vårdcentralerna skall kunna stå
modell för fler intresserade så att AKK blir ett vedertaget begrepp inom
vården.
Information om projektet kommer att redovisas på Centrum för
hjälpmedels hemsida samt orebroll.se. Vi tänker också föra vidare
information om vårt projekt till Regionförbundets socialchefsgrupp.
En skriven rapport kommer att finnas tillgänglig.
Under projekttiden kommer vi, om tillåtelse ges, att fotografera och filma
arbetet, både under tillverkning av material samt användandet av detta.
Vi kommer att ha ett samarbete med några intresseorganisationer:
Riksförbundet FUB- För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Föreningen Autism
Hjärnkraft
Afasiföreningen i Örebro län
Vår tanke är att de skall vara med som en referensgrupp och hjälpa oss få
fram lämpliga modellarbetsplatser.