Åsaskolans
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2015
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola
Ansvariga för planen:
Rektorer för Åsaskolan
Pia Hjertström, Bengt Nilsson, Ulrika Jansson
1
Innehållsförteckning
1. Åsaskolans vision
2. Åsaskolans kärnvärderingar
3. Inledning och syfte
4. Framtagande av plan
5. Utvärdering
6. Främjande arbete
7. Kartläggning
8. Förebyggande åtgärder
9. Rutiner för akuta situationer
10. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
11. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
12. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör
13. Rutiner för dokumentation
14. Definitioner av begrepp
15. Händelserapport
sid. 3
sid. 4
sid.5
sid. 6
sid. 6
sid. 9
sid. 13
sid. 14
sid. 18
sid. 19
sid. 20
sid. 20
sid. 22
sid. 22
sid. 25
2
ÅSASKOLANS VISION
På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra
fram sina åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära
och komma vidare låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas.
Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéer
Vi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda
och ha ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För
att kunna förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället,
exempelvis åker vi på studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som
föräldrarna har. Detta gör Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i.
En väl fungerande organisation skapar trygghet
Vi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I
varje arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en
bra miljö att lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers
behov av hjälp och stöd och fördela resurserna efter de behov som finns.
Alla elever får utvecklas efter sina förmågor
Vi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad
och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och
elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att
utvecklas efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att trivas och för
att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.
Ledningen ger personalen goda förutsättningar
Skolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda
förutsättningar för personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och
reflektion i alla led – pedagoger emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan
pedagoger och ledning. Personalen har även tid till individuell planering, samplanering med
kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat – allt för att skapa den bästa skolan
för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus.
Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett
tydligt grepp om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett
positivt sätt. Skolan främjar personalens välmående i form av återkommande sociala
aktiviteter med inslag av friskvård.
Vår information är alltid uppdaterad
Vi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig
digital plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med
aktuell information om vår verksamhet.
Skolledning och Personal
3
Åsaskolans kärnvärderingar
På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga
Det visar vi genom att:
- Vi ger varandra feedback
- Vi stöttar och hjälper varandra
- Vi ger varandra beröm
Goda relationer med ömsesidig respekt.
Det visar vi genom att:
- Vi finns till för varandra och hjälper varandra
- Respektera alla oavsett kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning
eller etnisk tillhörighet
Acceptans för varandras olikheter.
Det visar vi genom att:
- Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade
- Alla får säga vad de tycker och vi tycker alla åsikter är viktiga
- Vi behandlar alla lika
4
Inledning och syfte
Varför behövs en plan?
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och
förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och
Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att
lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan
vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På
myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans
likabehandlingsarbete.
Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna
som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön,
har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För
att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet
ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det
främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra
under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett
levande verktyg som är känt av alla berörda. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att
levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat
arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även
om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan
ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars
medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen.
Denna plan mot kränkande behandling och diskriminering har syftet att skapa större trygghet
för elever, föräldrar och personal på följande sätt:
För elever:
genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig
trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina
rättigheter tas tillvara och att du får hjälp
5
För föräldrar:
genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling
och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka
arbetets utformning
genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i
skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
För personal:
genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan
arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet
genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker.
Framtagande av planen
Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en
trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av berörda pedagoger. Resultatet av
denna analys står till grund för framtagandet av den nya planen. Vårdnadshavarna blir
delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och diskuteras med
föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom ramen för skolans
föräldraråd. Personalen har även varit delaktig i kartläggningen av risker för diskriminering.
Vi har i denna kartläggning använt DOs materiel ”Husmodellen”.
Förankring av planen
Läsåret startas upp med att pedagogerna diskuterar likabehandlingsarbetet och planen med
eleverna. Likabehandlingsplanen lyfts vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i
klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldraföreningen samt i de olika arbetslagen vid
en arbetsplatsträff. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av arbetslagens
representant/er från trygghetsgruppen.
Om någon kränkning sker ska eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen
som skolans personal följer under ärendets gång.
Giltighetstid
Planen gäller från 2015-01-01
Planen gäller till 2015-12-31
Utvärdering
Former för utvärdering av planen
Arbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling via
representanterna i Stora Trygghetsgruppen. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala
klimatet och deras upplevda trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har
6
utvärderat sin verksamhet. Årets plan ska utvärderas på samma sätt. Årets plan ska utvärderas
senast 2015-12-31. Ansvarig för att planen utvärderas är rektor
Utvärdering av Främjande arbete 2014
Stora Trygghetsgruppens arbete har utvärderats. De åtgärder för utveckling som man såg har
förts in under det främjande arbetet.
Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sitt arbete. Det framkom att upplägget på mötena var
bra. Man kör ju nu lite mer positivt och förebyggande prat och inte bara tar upp det som inte
fungerar.
Eleverna önskade dock lite mer varierande tider på mötena, så att det inte alltid är samma tid
och samma lektioner som drabbas.
Brevlådan på andra våningen i Portalen kom upp. De tyckte att den inte syns och att ingen vet
om att den finns.
Värdegrundgrundsarbetet F-3 har utvärderats. Det har fungerat bra med att ta i de situationer
som kommer upp och att i anslutning till dem anknyta till skolans värdegrund. Alla klasser
har arbetat med gruppstärkande övningar och arbetslagen är nöjda med detta arbete. Vissa
klasser har gjort detta främst i anslutning till läsårsstart. Andra klasser har arbetat med detta i
perioder beroende på behovet i klassen.
Skolcafét fungerade bra under vt 2014 men vissa utvecklingsbehov har noterats och utifrån
dessa har förändringar gjorts inför ht 14. Bland annat har skolan ökat vuxennärvaron i caféet.
Alla pedagoger som arbetar i åk 7-9 har schemalagt 20 min i caféet. Caféet yta har också
ökats och eleverna som arbetar där har fått förändrade uppdrag. Sortimentet i caféet har
utökats.
Rastvärdar åk f-5 har fungerat bra, pedagogerna har positionerat sig på de av eleverna otrygga
platserna. De har också haft målet att vara aktiva och försöka ligga steget före för att kunna
lösa konflikter innan de blir stora. Bussvaktssystemet har fungerat ganska bra. Vid vissa
tillfällen har inte bussvakten varit på plats i rätt tidpunkt och det har eleverna upplevt som
otryggt. Här gjordes en ny genomgång inför ht 14 och under höstterminen har det fungerat
bättre.
Utveckla pedagogernas medvetenhet och kunskap om diskriminering och kränkande
behandling. En halv kompetensutvecklingsdag i samband med kartläggningen inför
framtagandet av ny plan har genomförts. Mycket uppskattat av pedagogerna som också
önskar mer tid för att samtala kring dessa frågor och öka sin kompetens.
Utveckla elevernas medvetenhet om diskriminering och kränkande behandling. Detta arbete
har skett i viss mån i samband med arbetet kring positivism och respekt, men detta arbete
behöver fördjupas ytterligare. Vi behöver också marknadsföra vår plan mot diskriminering
och kränkande behandling i högre grad än idag.
Elevråden har fungerat bra. Möten har hållits i den utsträckning som planerat och
elevrepresentationen har varit bra.
7
Utvärdering av Förebyggande arbete 2014
Arbetet med att motverka otrygghet har fått god effekt. I den kartläggning som genomfördes i
slutet av höstterminen 2014 var det färre platser utomhus som upplevdes som otrygga.
Generellt sett kunde man se i både yngre och äldre elevers svar att de upplevde att miljön på
skolan är tryggare nu än för ett år sedan.
Arbetet med att pedagogerna ansvarar för alla gruppindelningar på skolan har fungerat ganska
bra. Fria gruppindelningar har skett i några fall. Vi fortsätter med detta som ett förebyggande
arbete.
Före och efter rasten samtal har inte förekommit i alla klasser. Vissa klasser har använt detta
som en modell för att öka elevernas trygghet och trivsel i samband med rast och då har det
fungerat bra.
Blanketten för dokumentation av händelser har utvärderats. Utifrån denna utvärdering har
några formuleringar i blanketten förtydligats.
8
Främjande insatser hela Åsaskolan
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Tidpun
kt
Stora Trygghetsgruppen
Att alla
elever på
skolan ska
känna sig
trygga.
Motverka
diskriminerin
g och
kränkande
behandling
på skolan.
Att gruppens
arbete ska
bidra till att
fler elever
upplever
Åsaskolan
som en trygg
skola.
Skapa
trygghet och
ett positivt
klimat för att
på skolan.
Alla ska
känna till
våra
ordningsregle
r och
kärnvärderin
gar.
Skapa
trygghet,
förståelse och
gemenskap
över åldrarna.
Från F klass
till årskurs 9.
Att det
erbjuds en
meningsfull
rasttid med
vuxenledda
aktiviteter
där eleven
Stora
Trygghetsgruppen
träffas varje vecka
och lyfter enskilda
fall samt det
främjande arbetet.
Leder arbetet med
Lilla
Trygghetsgruppen
.
Rektor
Pågående
arbete.
Utvärder
as vid
årets slut.
Utse ytterligare en
representant från
4-6. Ha en fast
mötesordf.
Utveckla fler
kartläggningsmeto
der. Bli tydligare i
ärendegången.
De ska finnas
synliga på skolan i
samtliga
gemensamma
utrymmen. De ska
levandegöras
genom ett aktivt
arbete av samtliga
medarbetare på
skolan genom
samtal i vardagen.
Rektor
Utveckla Stora
Trygghetsgruppens arbete
Ordningsregler/Kärnvärde
ringar
Faddergruppsverksamhet
Rastaktiviteter
Stora
Trygghetsgrup
pen
Stora
Trygghetsgrup
pen
Samtliga
medarbetare på
skolan.
Schemalagd tid
Rektorer
avsätts för
tillsammans
planering och
med mentorer.
genomförande av
faddergruppsträffa
r.
Planerad och
regelbunden
verksamhet.
Rektor
Aktivitetsvärda
r
Cafévärdinna
Pågående
arbete.
Utvärder
as vid
årets slut.
Pågående
arbete.
Utvärder
as vid
läsårets
slut.
Avsatt tid
under tid
under
läsår, två
tillfällen
per
termin.
Pågående
Arbete
under
läsåret.
Utvärder
as i årets
9
Rastvärdar/Bussvärdar
kan känna
delaktighet
och
positivism.
Skapa
trygghet
genom
vuxennärvaro
Elevråd
Skapa
delaktighet
och främja
det
demokratiska
inflytandet.
Lilla Trygghetsgruppen
Skapa trivsel
och en god
atmosfär på
skolan. Att
eleverna blir
sedda och
lyssnade på.
slut.
Schemalagda
rastvärdar och
bussvärdar som är
aktiva och
placerar sig där
det finns behov.
Som rastvärd
agerar man
förebyggande
samt vid
situationer som
uppstår.
Vi har ett elevråd
F-3 ett för 4-6 och
ett för 7-9.
Elevråden leds av
pedagoger. Rektor
medverkar. I åk 79 finns ett
samarbete med
fritidsgården.
Två representanter
från varje klass i
åk 3-9 träffas
regelbundet för att
diskutera läget på
skolan och ta fram
positiva saker att
lyfta i klasserna
och på skolan
generellt.
Rektor
Rastvärdar och
bussvärdar
Pågående
Utvärder
as vid
läsårets
slut.
Rektor
Ansvariga
pedagoger
Pågående
Möten en
gång per
månad.
Utvärder
as vid
läsårets
slut.
Personal
representanter
från Stora
Trygghetsgrup
pen.
Gruppen
träffas en
gång i
månaden.
Arbetet
utvärdera
si
samband
med att
en ny
plan tas
fram.
Främjande insatser F-3
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig Tidpunkt
Plan för övergång
mellan förskola och
skola
Att eleven ska
känna sig
trygg vid
övergången till
ny
verksamhet.
Planen som finns
hålls aktuella av
berörda pedagoger.
Planen följs upp och
utvärdas årligen.
Rektor
Kontinuerligt
arbete.
Berörda
pedagoger
10
Värdegrundsarbete
F-3
Klassregler
Före rasten samtal
Förankra och
levandegöra
skolans
värdegrund.
Skapa ett
positivt klimat
i de olika
grupperna.
Öka
tryggheten på
rasterna och
minska risken
för ensamma
elever.
Arbetar med
gruppstärkande
övningar.
Pedagoger
F-3
Utifrån skolans regler
och kärnvärderingar
tar varje klass fram
regler för hur man ska
ha det i sin klass.
Pedagog samtalar
med gruppen inför
rast om vilka
aktiviteter som man
kan välja. Detta kan
ske i olika former.
Pedagoger
F-3
Pedagoger
F-3
Pågående
arbete.
Utvärderas vid
årets slut.
Utvärderas och
tas fram nya i
samband med
skolstart.
Utvärderas i
samband med
framtagande av
ny plan.
Främjande insatser 4-6 och 7-9
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Skolcafé
Caféet ska vara en
samlingsplats för elever
i åk 7-9 där personal
närvarar. Främja
elevernas känsla av
delaktighet,
ansvarstagande och
bemötande.
Rektor
Elevens val
vecka
Främja elevernas
kreativitet,delaktighet
och ansvarstagande
samt stärka
gemenskapen mellan
årskurserna.
Att alla pedagoger utgår
från samma struktur så
att eleverna känner igen
sig och målet med
lektionerna blir tydligt.
Skapa studiero.
Främja känslan av
samhörighet bland
elever och personal i
kombination med att
göra något trevligt.
Stärka vi-känslan bland
eleverna och det sociala
Elever i åk 8-9
deltar i
verksamheten
tillsammans med
en skolvärdinna.
All personal åk 7-9
skall schemalägga
20 minuter/vecka i
cafeet.
Eleverna skapar
egna kurser utifrån
kursplanerna i lgr
11 för att sedan
redovisa i slutet av
veckan.
Alla pedagoger
startar och avslutar
lektionerna på
samma sätt.
Olika former av
skolutflykter som
friluftsdagar,
uppstartsdagar.
Rektor
Olika aktiviteter i
samverkan med
Rektor
Strukturer för
lektionens
uppstart och
avslut
Gemensamma
aktivitetsdagar
Samarbete
med
Tidpunkt
Pågående
arbete.
Skolvärdinna Utvärderas
vid årets
slut.
Rektor
Pedagoger
Rektor
Sista
veckan av
varje
termin.
Pågående
arbete.
Pedagoger
En gång per
termin.
Pedagoger
Vid uppstart
11
Fritidsgården
samspelet mellan
elever.
Fritidsgården t ex
utflykt till
Sundsjön.
Pedagoger
åk 7.
Personal
Pågående
Fritidsgården arbete.
Främjande insatser Fritidshem
Namn
Mål
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Samlingar
Fritidshemmet
Alla elever ska
känna sig
sedda och
bekräftade på
fritidshemmet.
Starka och
trygga grupper
på
fritidshemmet.
Vid samlingar så blir
alla sedda och hörda.
Fokus på
inkludering och
tillhörighet
Ingen ska
känna sig
ensam på
fritidshemmet.
Uppmärksammar så
att ingen är utanför
eller får sitta själva.
Stärka elevernas
förmåga att säga
ifrån och lösa
konflikter.
Öka elevernas
förmåga att
lösa konflikter.
Elevintervjuer för
utveckling av
verksamheten.
Kartlägga
elevernas
trivsel och
mående på
fritidshemmet.
Fritidspersonalen
uppmuntrar eleverna
att våga säga ifrån
och om inte det
hjälper så ber man
fritidspersonal om
hjälp att reda ut
konflikten. Vi tar
i det direkt, alla
delaktiga får komma
till tals och vara med
och komma till en
lösning av
problematiken.
Vi gör intervjuer två
gånger per läsår med
alla fritidsbarn, där
de får svara på frågor
bland annat om
trygghet med barn
och vuxna,
kompisrelationer,
intressen m.m.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
Gruppstärkande
övningar
Vi jobbar med
gruppstärkande
lekar, vid olika
tillfällen.
Tidpunkt
Fritidspersonalen Pågående
arbete.
Utvärderas
vid varje
läsårsslut.
12
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Årliga trivselenkäter där eleverna har identifierat otrygga platser. Sammanställningen av
klassens svar har sedan samtalts om i klassen för att pedagogerna ska få en klarare förståelse
för hur eleverna upplever sin vardag på Åsaskolan. Eftersom eleverna i åk F-3 har sitt
fritidshem i samma lokaler och till stora delar tillsammans med samma personal som i skolan
har man gjort kartläggningen gemensamt fritidshem och skola. Därför beskrivs det
förebyggande arbetet i åk F-3 gemensamt för fritidshem och grundskola och omfattar båda
verksamheterna. Möten var tredje vecka med Lilla Trygghetsgruppen, där personal från Stora
Trygghetsgruppen får del av hur elevrepresentanterna upplever tryggheten på skolan. Stora
Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Lärarna på skolan har även gjort en kartläggning av
risker för diskriminering. Vi har i denna kartläggning använt DOs materiel ”Husmodellen”.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen:
Eleverna genomför en trivselenkät en gång per år. Målet med enkäten är att se hur eleven trivs
i klassen, på fritidshemmet och på skolan i stort samt att få en fingervisning om den upplevda
studieron för eleven.
Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut fysiska områden på skolan där det
upplever sig vara mindre trygga. Elevernas svar på klassens trivselenkäter analyseras och
samtalats om klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag på åtgärder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Stora Trygghetsgruppen har ansvar för att ta fram trivselenkäten samt informera all personal
om när och hur den ska genomföras. Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra
och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på
förbättringar till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten
på skolnivå samt ge förslag på åtgärder.
Kartläggningen har identifierat utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov samt vilka åtgärder
som är kopplade till dem återfinns här nedan.
13
Förebyggande insatser hela Åsaskolan
Utvecklingsbehov Mål
utifrån
kartläggning
Åtgärd/Insats
Ansvarig Tidpunkt
Förbättra miljön i
omklädningsrummen
i idrottshallen.
Eleverna ska känna
sig bekväma och
trygga i
omklädningsrummen
Genomtänkta
gruppindelningar
Skapa trygghet och
gemenskap för alla
elever. Ingen elev
blir indelad i grupp
endast på grund av
sitt kön.
Skiljevägg i
Rektor
omklädningsrum
för att förhindra
insyn.
Skiljeväggar
mellan duscharna
så att man kan
vara naken utan
att tänka på att
andra ser.
Pedagoger tänker Pedagoger
igenom syfte med
gruppindelningar.
Det är pedagogen
som bestämmer
gruppindelningen.
Mål att
vara
färdigställt
under ht
15.
I det
dagliga
arbetet.
Utvärderas
vid läsårets
slut.
Förebyggande insatser åk 1-3 samt tillhörande Fritidshem.
Utvecklingsbehov Mål
utifrån
kartläggning
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Tidpunkt
Förbättrad trygghet på Alla elever ska
toaletterna
uppleva att det
är tryggt att gå
på toaletten.
Samtal med
eleverna om
hygien och
kroppens behov
och att låta den
som är på toan
vara ifred samt
om känslan av att
bli inlåst. Tipsa
eleverna om att
sitta på toaletten.
Se över låsen och
spolknappen.
Förbättra
toalettmiljön
generellt.
Påfyllning av
toapapper i högre
Pedagoger
I slutet av
mars 2015.
Rektor
14
Förbättrad trygghet på Alla elever som
rampen
har lov att vistas
på rampen ska
känna att det är
tryggt att vara
där.
Förbättrad trygghet i Alla elever ska
A-hallen.
känna sig trygga
i A-hallen.
(Detta är ett förslag.
Eleverna i 7-9 får
prövotid fram till
sportlovet för att visa
att de kan vara i Ahallen utan att
eleverna i åk 2 känner
sig otrygga och illa
bemötta.)
Busshållplatsen
Många barn vid
grusplanen
Elever från andra
klasser i
omklädningsrummet
grad.
Ett
”rampenmöte”
för att diskutera
förhållningsregler
mm.
All personal
De äldre eleverna All personal
har inte A-hallen
som
uppehållsrum de
ska hämtas i
Portalen av
lärarna.
Till våren
2015 när
rampen
öppnas
igen.
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Vid längre raster
ska de äldre vara
i caféet eller i
Portalen.
Mer samarbete
mellan yngre och
äldre elever.
Att alla ska
Se till att det
känna sig trygga alltid finns
vid
bussvakter. Prata
busshållplatsen. i klasserna om
kösystemet vid
busshållplatsen.
Det ska vara
Alltid bemanning
roligt och tryggt av pedagog. En
vid grusplanen.
pedagog delar
upp lagen.
Grusplansfri dag
för varje årskurs.
Blir det ojämna
lag kan de
justeras. Prata
med eleverna om
hur man ska vara
mot varandra. De
som spelar fult
får välja annan
aktivitet resten av
rasten.
Alla ska känna
Prata med
sig trygga i
eleverna.Pedagog
omklädningsrum en går in först i
men.
omkl rummet.
Rektor/Pedago
ger
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Rastvärdar
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
Elever
Pedagoger
Pågående
insats
utvärderas
vid årets
slut.
15
Förebyggande insatser 4-6 och 7-9
Utvecklingsbehov Mål
utifrån
kartläggning
Åtgärd/Insats
Ansvarig
Elever och pedagoger
behöver få en ökad
förståelse för risker på
internet men också
om dess fördelar.
Föreläsning om
nätmobbing för
elever i åk 4-9
och personal F-9.
Rektor,
I början av
pedagoger, Stora vt 15.
trygghetsgruppe
n
Utvärdering
i anslutning
till
föreläsning
arna.
Upplysa,
informera och
med det
medvetandegö
ra om farorna
på internet.
Föreläsning för
elever, pedagoger
och föräldrar.
Förberedelse och
efterarbete.
Genuspedagogen
Astrid Tengelin
träffar
regelbundet
pedagogerna och
handleder dem
utifrån
genusfrågor.
Klimatet mellan
pojkar och flickor i åk
7 behöver förbättras.
Förbättra
klimatet
mellan pojkar
och flickor i
åk 7.
Rektor,
pedagoger åk 7
Det sociala samspelet
och vikänslan i åk 7
behöver förbättras.
Stärka vikänslan och
det sociala
samspelet
inom
elevgruppen.
Fritidsledarna
träffar
regelbundet
eleverna i åk 7
och gör olika
samarbetsövninga
r och har olika
samtalsgrupper.
Elevernas
ansvarskänsla för sin
arbetsmiljö behöver
utvecklas.
Utveckla
elevernas
ansvarskänsla
för sin
arbetsmiljö.
Öka tryggheten på
rasterna för eleverna i
åk 4-5.
Tryggheten på
rasterna för
eleverna i åk
Städuppdrag för
Rektor och
caféets personal.
cafévärdinna
Elever åk 8-9 som
”står” i caféet ser
till att det är rent
och fint i caféet
samt ”hänga
upp” stolarna i
bamba efter
avslutad lunch.
Se över schemat
Rektor
för att utöka
vuxennärvaron
Rektor och
fritidsledarna
Tidpunkt
Regelbunde
t under
läsåret
14/15.
Utvärdering
i samband
med
insatsens
avslut.
Regelbunde
t under
läsåret
14/15.
Utvärdering
i samband
med
insatsens
avslut.
Pågående
Utvärdering
i samband
med
läsårets
slut.
Ht 2015
16
4-5 ska öka.
under rasttid.
Förebyggande insatser Förskoleklassen samt tillhörande
Fritidshem
Utvecklingsbehov Mål
utifrån
kartläggning
Ökad trygghet på
toaletterna
Ökad trygghet i
omklädningsrummen.
Eleverna upplever att
det är stökigt kring
grusplanen och det
skapar oro för både de
som spelar fotboll och
de som vistas runt
omkring.
Eleverna ger uttryck
för att de är rädda för
de äldre eleverna.
Eleverna efterfrågar
regler vid
fotbollsspel.
Åtgärd/Insats
Alla ska känna sig
trygga när de går
på toaletten.
Tillverka
upptagetskyltar att
hänga på dörren.
Tända ljuset på
morgonen och
låter det vara tänt
hela dagen.
Påminna eleverna
om att spola efter
sig.
Alla ska känna sig Bestämda platser
trygga i
för eleverna i
omklädningsrumm omklädningsrumm
en.
en. Samtala med
eleverna om
förhållningssätt i
omklädningsrumm
en eftersom det är
trångt där.
En ökad trygghet
Vuxennärvaro hela
vid grusplanen
tiden.
Ansvarig
Tidpunkt
Pedagoger
Följs upp
under vecka
6 genom en
enkät och
med
uppföljande
samtal.
Pedagogern
a och
eleverna
Följs upp
under vecka
6 genom en
enkät och
med
uppföljande
samtal.
Pedagogern
a
Följs upp
under vecka
6 genom en
enkät och
med
uppföljande
samtal.
Pedagogern
a
Följs upp
under vecka
6 genom en
enkät och
med
uppföljande
samtal
Pedagogerna
arrangerar
aktiviteter så att de
yngre och äldre
eleverna lär känna
varandra.
En ökad trygghet
vid grusplanen
Pedagogerna för
samtal kring regler
med de andra
berörda
pedagogerna och
med eleverna.
17
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en
elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad
som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och
ingripa direkt vid eventuella incidenter.
All personal har rasttillsyn och cirkulerar bland eleverna. Extra uppsikt hålls på de platser som
framkommit som otrygga i trivselenkäter. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att man
har god uppsikt. Åk 7-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och avgångar.
Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till
personalrepresentanterna i Stora Trygghetsgruppen på skolan.
Skolcafét hålls öppet för åk 7-9. Det är en naturlig samlingsplats där skolans personal finns
närvarande.
Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever
och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen
behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar.
Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så
att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till.
Personal, elever och föräldrar kan vända sig till:
Ansvarig pedagog
Trygghetsgruppen.
Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).
Rektor.
18
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Tillvägagångssätt:
Alla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas
med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det
åtgärdas från första kränkningen.
Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till
Socialtjänst och/eller polis ska göras.
1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller
diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och
dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett.
2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns
digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning
till Rektor. Under utredningen bestäms även åtgärder för förbättring samt när och hur
händelsen ska följas upp.
3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt.
Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de
inblandade kontaktas av respektive mentor.
4. Stora Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte
för att se om mönster finns och utifrån dessa analyserar om ytterligare åtgärder behövs.
Rutiner för uppföljning
1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i
händelserapporten, del två.
2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till
Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder.
3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt
tills ärendet kan avslutas.
4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras.
19
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Tillvägagångssätt:
1. Den elev som upplever sig kränkt av personal på skolan ska kontakta sin rektor och berätta
om sin upplevelse. Eleven kan också kontakta en annan personal på skolan som den känner
förtroende för. Den medarbetare som på något sätt får kännedom om att elev/elever kränks av
personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor.
2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället
utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor informerar verksamhetschefen.
5. Rektor ansvarar för att utredning sker:
Samtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder
också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå.
I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef,
om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn
informerar den anställde om rätten till fackligt stöd.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras.
Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett
Händelseblanketten används först och utifrån den:
Organisationsnivå
Fortbildning av personal
Allmänt föräldramöte
All personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller
förneka mobbning eller andra negativa beteende.
Vuxennärvaro på raster
20
Den fysiska miljön
Polisanmälan
Gruppnivå
Observationer, samspel
Regler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt.
Regelbundna klassråd
Regelbundet arbete på mentorstid
Kompissamtal
Läsa – samtala – skriva – rita
Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende
Stöd från ledargestalter
Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser
Tydliga gränssättningar
Gruppsammansättning
Föräldrasamarbete
Gruppdiskussioner
Individnivå
Samtal med aktören
Samtal med den utsatta eleven
Samtal med aktörens förälder
Samtal med den utsatte elevens föräldrar
Ge den utsatta eleven stöd
Tro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningar
Byte av grupp – klass – skola för eleven/aktören
Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte upphör trots
åtgärder
Dessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i
skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och
övriga omständigheter.
Samtal med elev
Samtal med elev tillsammans med föräldrar
Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från
Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning.
Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem
Enskild undervisning
Tillfällig omplacering i annan skola.
Skriftlig varning.
Avstängning
Anmälan till socialtjänst
Anmälan till polis.
21
Rutiner för dokumentation
För tillvägagångssätt se ovan.
Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan.
Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs. På sikt tänker
vi oss att använda det digitala systemet PMO för dokumentation av arbetet.
Definitioner av begrepp
Klasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen.
Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger
Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande
plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor
Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på
skolan.
Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare).
Rektor.
Trakasserier/Kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på
olika webbcommunities).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en
elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar
eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
22
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad,
hotad, kränkt eller illa behandlad.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionsnedsättning med mera.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som
är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns
kränkande behandling:
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
23
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras
samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på
grund av en allergi behöver annan mat.
Mobbning
Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet,
men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och
förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre
används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig
kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte
upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och
se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera
begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och
kränkande behandling.
Konflikter
Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att
definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar.
Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter
om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en
konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av
inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men
de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras
genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger
konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin)
För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig
konflikthantering.
24
HÄNDELSERAPPORT
Datum för händelsen
Plats för händelsen
Utsatt elev/elever
Namn
Klass
Namn
Klass
Elev/elever som varit inblandade i händelsen
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Detta har hänt
25
Bedömning av händelsen
Diskriminering/trakasserier utifrån:
Kön
Funktionshinder
Sexuell läggning
Religion/annan
trosuppfattning
Könsöverskridande
identitet/uttryck
Etnisk tillhörighet
Ålder
Kränkande behandling
Annat, dvs ej kränkning/diskriminering
Datum
Medarbetarens underskrift
Namnförtydligande
Detta kan vi göra för att förbättra situationen
Kontakt med vårdnadshavare
Datum
Vårdnadshavare 1
Vårdnadshavare 2
Tid för uppföljning
Datum
Plats
Rektors underskrift
Namnförtydligande
26
UPPFÖLJNING AV HÄNDELSERAPPORT
Datum
Elever
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Namn
Klass
Förändring som skett
Ärendet avslutas
Ärendet fortgår
Det här ska förändras ytterligare
27
Kontakt med vårdnadshavare
Datum
Vårdnadshavare 1
Vårdnadshavare 2
Tid för eventuell uppföljning
Datum
Plats
Underskrift av elever
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift av ansvarig vuxen
Underskrift
Namnförtydligande
28
