Lysekil 2006 11 23
Hej vänner!
Vi har just avslutat en fantastisk helg tillsammans med New Wine här i Lysekil. John och
Anne Coles var här och undervisade om Guds rike både med ord och praktik. Vi har på
många sätt blivit betjänade av Guds Ande inte minst gäller det under lovsången. Herren har
uppmuntrat oss och bekräftat sitt ord och sina löften till oss på ett märkligt konkret sätt. Lite
av det vill vi försöka sammanfatta och dela med er
Navigera 16
När vi skulle avsluta helgen med att be för John och Anne som skulle åka, var den helige
Ande på ett påtagligt sätt närvarande och John profeterade. ” Jag är övertygad om att han som
har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det (Fil 1:6). Sedan såg jag er alla med
ansiktet mot marken ’facedown’. Om ni fortsätter att leva och tillbe i ödmjukhet ’facedown’
så kommer Guds härlighet att vara/förbli här och Guds vilja att ske.”
Vi upplevde en stark uppmuntran för känslan var att detta sker nu, Guds härlighet finns här.
Att det så tydligt förknippas till lovsång och tillbedjan bekräftar det som Gud tidigare talat
om. Att leva ”facedown” innebär att leva utblottad för inför Herren. Denna totala livshållning
som utmärker den sanne tillbedjaren medföljer en intimitet och närhet till Herren som
förvandlar allt. Det är ett liv inför Guds tron och där sker hans vilja.
Inför helgen så förberedde Gud oss bl.a. genom profeten Malaki. Kanske är det så att hela
Malaki är en bok att läsa och begrunda nu men vi vill lyfta fram de två sista kapitlen.
”För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger
Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse
strömma ut över er i rikt mått. Och för er skull näpsa gräshopporna så att de inte fördärvar
frukten på marken.” (Mal 3:10ff) En känsla vi fick var att Gud ser den tid, det engagemang
och den kärlek till hans verk som finns hos oss och gör att vi ställer oss och våra resurser till
förfogande. Vi tänkte bl.a. på lovsångsteamet som tagit ledigt och offrat av sitt och därför står
himlens fönster öppet och välsignelsen flödar. Gud har sett hur lovsångarna har fört in i hans
förrådshus, därför för de också med sig Guds välsignelse ut. Lovsångstjänsten får på så sätt
betjäna Guds folk. Gud välkomnar lovsångarna att fritt röra sig i hans närhet och bland hans
gåvor.
Vi vet inte hur många gånger Gud påmint oss om de sista dagarna att det han gör är bara gott.
Mycket gott! Det innebär också när vi tillber i ödmjukhet (facedown) så ger Gud oss en helt
ny auktoritet. Det är som om han klär oss, lägger över oss, en kungamantel. I den klädnaden
näpser Gud genom oss ”gräshopporna så att de inte fördärvar frukten på marken” (Mal 3:11)
Frukten kommer inte att bli fördärvad.
Vilka är dessa frukter som nu skall kunna bestå och avnjutas till glädje för människor?
-
Det är läkedomens frukt. Den frukt som vi i Uppenbarelseboken läser om när Livets
träd frukt tolv gånger om året och vars blad ger läkedom åt folket. (Upp 22:2)
Det innebär nyförlöst glädje och frihet åt Guds barn. (Mal 4:2)
-
Det innebär enhet. Vi ser den bland Guds barn när vi från olika traditioner,
pingstvänner, baptister, missionsförbundare, svenskkyrkliga, under en sådan här helg
tillber tillsammans och betjänar varandra. Det är ett tecken på återupprättandet av
Guds familj. ”Se, jag skall sända till er profeten Elia, innan Herrens dag kommer, den
stora och fruktansvärda. Han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens
hjärtan till deras fäder.” (Mal 4:5f)
Gud har i veckan också talat om ”öppna portar” och att träda genom dem med tacksägelse.
(Ps 100:4) När vi nu lever med ett öppet fönster från himlen och med öppnade portar så gör
det hela skillnaden. Det finns ett tydligt tilltal att: nu är tid att träda fram. Vi behöver inte
vänta, vi har tillgång till hans ansikte och Gud välkomnar oss in. ”Ropa av fröjd och jubla, ni
Sions invånare, ty Israels Helige är stor, han är mitt ibland er.” (Jes 12:6)
I helgen fick vi tillsammans bekänna att ”Gud är levande och kraftfull idag”. När vi erkänner
Guds auktoritet med munnens bekännelse och hjärtats tro innebär det ett nytt sätt att tala,
tänka och agera. Gud är den självklare och i varje situation blir hans vilja avgörande för våra
handlingar, våra känslor, våra tankemönster och vår styrka.
Anne Coles talade med profetisk skärpa om att ”Du skall älska Herren din Gud, av hela ditt
hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd.” (Luk 10:27)
När vi bad i kyrkan på söndag morgon kom en bild till oss. Tänk er en badstrand där
människor förhåller sig olika till vattnet. Några simmar fritt, andra står med vatten till knäna
och vill inte simma. Samma vatten omger dem men det är smärtsamt tydligt för var och en att
antingen så simmar man, lever andens liv eller så vill man inte. Så vet var och en av oss om vi
lever Andens liv och tar emot de gåvor som Gud ger och lever av dem i tillbedjan för honom
eller inte. Om man hellre vill leva på mitt sätt.
Gud är generös och vill ge sin Ande i fullt mått. Detta har vi skrivit om i de senaste Navigera
och han håller på att ”höja vattennivån” bland Guds folk. Jfr synen som Hesekiel har av
tempelkällan i kapitel 47. Vattnet stiger, det är bara att ta emot och där det tas emot leder det
till nytt liv. Eftersom det vattnet har sin källa i templet hos Gud så medför det renhet, helighet,
kärlek, glädje och en förändrad vilja. Den bär oss, ger flytkraft, att bara föras med ut i den
sändning som Jesus ger oss. Det kan knappast vara en tillfällighet att John använde Hes 47 på
lördagskvällen innan vi fick betjäna varandra i den helige Andes kraft. Det känns som om
Gud knöt ihop sitt tilltal till oss under dagarna med att tala om frukten i strömmens spår. ”Vid
strömmens båda stränder skall alla slags fruktträd växa upp. Deras löv skall inte vissna och
deras frukt skall inte ta slut. Varje månad skall träden bära ny frukt, ty deras vatten kommer
från helgedomen. Deras frukter skall tjäna till föda och deras löv till läkedom.” (Hes 47:12ff)
Welcomed in to the courts of the King
I´ve been ushered into Your presence
Lord I stand on Your merciful ground
Yet with every step tread with reverence
Who is there in the heavens like You
And upon the earth, who´s Your equal
You are far above, You´re the highest of heights
We are bowing down to exalt You
And I fall facedown as Your shines around……
Matt Redman