NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749
Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
Når vi miljökvalitetsmålen?
Miljökvalitetsmål
Bedömningar av möjligheten att nå målet
Begränsad
klimatpåverkan
Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt
nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under
två grader som möjligt och därmed begränsa klimatförändringarnas
omfattning. För att klara detta behövs samhällsförändringar och
teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimat­samarbetet globalt och
inom EU krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel.
Frisk luft
Nya beslut och en positiv trend förbättrar förutsättningarna att nå
miljökvalitetsmålet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt
behövs åtgärder för att minska halter av partiklar och marknära
ozon. Nationellt behöver utsläpp av kväveoxider från trafiken och
partiklar från användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp av
partiklar från eldning och användning av lösningsmedel.
Bara naturlig försurning
Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna
minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder
krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa
och från internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs
åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.
Giftfri miljö
Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För många ämnen saknas
kunskap om hälso- och miljöeffekterna. Ökad global konsumtion
leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar spridningen av farliga ämnen. Kraftfulla insatser behövs för att alternativ
till farliga ämnen ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och
företagens arbete behöver utvecklas för att få giftfria kretslopp.
Skyddande ozonskikt
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att
återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning
av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter
är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt arbete och
nationellt omhändertagande av bland annat rivningsavfall är viktigt.
Säker strålmiljö
Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av
hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen
för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall.
Detta kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende
och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska,
kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta
decennier för hudcancer att utvecklas.
Ingen övergödning
Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar
övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige.
Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp
av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver
minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Återhämtnings­
tiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade
styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns
i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.
NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till
2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
9
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning
av utvecklingen i miljön saknas.
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749
Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
Miljökvalitetsmål
Bedömningar av möjligheten att nå målet
Levande sjöar och
vattendrag
Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status.
Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem.
Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser.
Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer
hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är
viktigt att genomföra om målet ska kunna nås.
Grundvatten av god
kvalitet
Övervakningen av grundvatten behöver förbättras för att kunna hitta,
prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en ökad
takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom
miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver för­
stärkas. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas.
Hav i balans samt
levande kust och
skärgård
Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt
att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärds­
programmen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla
för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att
utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.
Myllrande våtmarker
Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt
av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering.
Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat,
men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vatten­
användning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras.
Levande skogar
Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmen­
tering är av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. Formellt
och frivilligt skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande
skötsel samt tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder är viktiga
byggstenar. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid
avverkning.
Ett rikt odlingslandskap
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar
bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån
målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus.
Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och
sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt
jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt.
Storslagen fjällmiljö
Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och
jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar
hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är
ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens
kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser
är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.
God bebyggd miljö
Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största
utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad
helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som
kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ
för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv.
Ett rikt växt- och djurliv
Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att
utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs
när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att
biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under
2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter ökat.
10
