Första hjälpare synliggör
glömd patientgrupp
Text och foto: Gudrun Hjorth
Äldre med psykisk ohälsa har länge varit en osynlig
grupp. Men saker börjar hända. ”Första hjälpen till
psykisk hälsa hos äldre” är en världsunik utbildning
som visat sig göra skillnad. I Uppsala satsar äldre­
förvaltningen just nu på att utbilda hundratals första
hjälpare.
Uppsala kommun var en av de första att nappa
när Karolinska Institutet hösten 2013 lanserade
metoden ”Första hjälpen till psykisk hälsa hos
äldre”. Jenny Söderlund, verksamhetsutvecklare
på äldreförvaltningen, var en av sex personer
som fick gå utbildningen till instruktör på KI,
för att sedan börja utbilda första hjälpare lokalt.
Nu driver hon projektet i Uppsala där målet
är att utbilda hundratals första hjälpare fram till
2018. Hittills har 200 personer gått utbildningen, som är på två heldagar. Bland dem främst biståndshandläggare och personal inom hemtjänst
och på särskilda boenden.
S J Ä LV M O R D V A N L I G T
Syftet är att personal som möter de äldre i vardagen ska lära sig se tecken på olika former av
psykisk ohälsa och även få handlingsplaner för
hur de ska agera så att den äldre får adekvat hjälp
i tid.
– Det är faktiskt så att den här gruppen är
bortglömd. När jag är ute och föreläser tar jag
alltid upp att män 85+ har störst andel självmord. Det är en nyhet för många, berättar Jenny
Söderlund.
Personer över 65 år löper nästan dubbelt så
stor risk som yngre att drabbas av depression,
vilket i sin tur är den största riskfaktorn för
självmord. Ångesttillstånd är vanliga hos äldre,
och till det kommer att gruppen äldre kvinnor
med missbruk ökar kraftigt. Dessutom ökar nu
10
gruppen äldre flyktingar med posttraumatiskt
stressyndrom.
Men den psykiatriska hjälpen till äldre har
länge varit eftersatt. Enligt Jenny Söderlund är
ett skäl den förrädiska 65-årsgränsen, när man
plötsligt hör till äldreomsorgen. Till detta kommer den spridda uppfattningen, även bland äldre
och deras anhöriga, att nedstämdhet är en naturlig del av åldrandet.
– Men det är inte naturligt att vara nedstämd
en längre tid eller ha konstant ångest. Dessa
tillstånd kan botas, oavsett ålder, säger Jenny
Söderlund och påpekar att boten inte behöver
vara mediciner, utan att äldre är lika hjälpta av
psykoterapi som yngre.
AT T I T Y D E R N A F Ö R BÄT T R A S
En utvärdering gjord av Lunds universitet 2014
visade att personer som gått Första hjälpen-kursen med inriktning äldre fått signifikant förbättrad kunskap om och attityd till äldre med psykisk ohälsa och var mer benägna att ta kontakt
och ge stöd.
De goda resultaten fick Uppsala äldrenämnd
att 2015 anslå 5 miljoner kronor av prestationsmedel för att intensifiera arbetet med Första
hjälpen-kurser till och med 2017. Pengarna har
bland annat gått till att låta ytterligare tolv personer gå instruktörsutbildningen, som kostar 19
500 kronor per person. För att få utbildningen
ska man ha pedagogisk förmåga och sakkunskap
inom psykiatri, samt åta sig att ge fyra första
hjälpen-kurser per år utan betalning, i par med
en annan instruktör.
H A R R Ä D DAT L I V
Första hjälpen-kursen är kostnadsfri och ges i
grupper om 20 personer. Under de två kursda-
F Ö R STA H JÄ L PA R E
Jenny Söderlund, som är sociolog i grunden, jobbar
som verksamhetsutvecklare vid Uppsala kommuns
äldreförvaltning och är huvudprojektledare för Första
hjälpen-projektet i Uppsala.
garna får deltagarna lära sig om riskfaktorer och
symtom på exempelvis depression, ångest och
missbruk och de får en manual för hur de ska
agera, likt LABC vid somatiska kristillstånd.
– Det är väldigt konkret, med övningar och
diskussioner. Till exempel pratar vi om vad
man ska tänka på i sitt kroppsspråk för att inte
verka hotfull eller avståndstagande och hur man
lyssnar öppet och fördomsfritt, berättar Jenny
Söderlund.
Genom att exempelvis hemtjänstpersonal
som möter äldre i vardagen blir medvetna om att
somatisk sjukdom, ensamhet och relationsstörningar är stora riskfaktorer för depression kan de
bli mera vaksamma när någon förlorat sin make/
maka, eller kommer hem från sjukhuset efter en
stroke.
Satsningen har redan räddat liv. Jenny Söderlund berättar om en biståndshandläggare som
efter att ha gått kursen såg suicidtecken hos en
man och larmade sjuksköterska på vårdcentralen.
– Tack vare att biståndshandläggaren hade
gått kursen vågade hon stå på sig om att man-
nen måste få hjälp samma dag. När vårdpersonal
kom hem till mannen var han berusad och hade
gjort en snara. Han körde ut dem ur lägenheten, men de skrev ett vårdintyg och han kunde
hämtas in. Efteråt kontaktade mannen biståndshandläggaren och tackade för att hon hade räddat hans liv.
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
Jenny Söderlunds strävan är att kunskapen ska
nå ut brett. De tolv instruktörerna som idag ger
kurser kommer från både kommunen, landstinget, regionförbundet och anhörigcentrum.
– En viktig hörnsten i det här är gränsöverskridandet. Dels att kropp och själ hör ihop, dels
att vi jobbar över de organisatoriska gränserna.
När hon sätter samman grupperna till första
hjälpen-kurserna försöker hon på samma sätt
få en blandning av deltagare. Alla är välkomna,
oavsett huvudman och driftsform.
– Fokus framöver kommer att vara hemtjänstpersonal. De som står på tröskeln hemma hos
de äldre. Tanken är att sprida första hjälparna
11
som ett slags brandvarnare ute i samhället, säger
Jenny Söderlund.
FÖRSTA HJÄLPEN TILL
PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE
N Y T T S ÄT T AT T S E PÅ Ä L D R E
Vid sidan av själva kurserna organiserar hon nätverk, för både instruktörer och första hjälpare.
Första hjälparna har alltid en återträff efter ett
halvår. Både där och i kursutvärderingen får de
ange områden där de önskar mer kunskap. Jenny
Söderlund försöker sedan ordna seminarier utifrån önskemålen. Varje höst bjuder hon in till en
större konferens, där man får fylla på med kunskap. Allt är gratis.
– Hela idén är att alla ska ha möjlighet att gå.
Men vi betalar inte vikariekostnaden.
Jenny Söderlund, som tidigare drivit flera
and­ra förbättringsprojekt i kommunen, är övertygad om att Första hjälpen-kunskapen är ett
vinnande koncept. Hon är glad att dåvarande
avdelningschefen inom kontoret för hälsa, vård
och omsorg i Uppsala kommun, Carina Kumlin,
vågade initiera satsningen, trots att metoden var
ny och oprövad 2013. Förhoppningen är att metoden och den ökade förståelsen för äldre som
mår psykiskt dåligt ska sprida sig som ringar på
vattnet.
– Min vision och mitt uppdrag är att det här
ska leva vidare även när projektet tagit slut 2018,
säger Jenny Söderlund.
Metoden ”Första hjälpen till psykisk
hälsa” skapades i Australien, då med
inriktning mot vuxna och ungdomar.
Inriktningen mot äldre har utvecklats
av NASP (Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention
av psykisk ohälsa) vid Karolinska
Institutet, som en del i regeringens
och SKL:s satsning Bättre liv för
sjuka äldre.
Karolinska Institutet utbildar Första
hjälpen-instruktörer som sedan
kan ge Första hjälpen-kurser lokalt.
Instruktörskursen är fem dagar.
Första hjälpen-kursen är två
heldagar. Här lär sig deltagarna
om riskfaktorer och symtom på
depression, demens-, ångestoch psykossjukdomar samt
substansrelaterade tillstånd hos äldre.
De lär sig också handlingsplanen
BLEUS: 1. Bedöm situationen,
ta kontakt. 2. Lyssna öppet och
fördomsfritt. 3. Erbjud stöd och
information. 4. Uppmuntra
personen att söka professionell hjälp.
5. Stöd personen att söka andra
hjälpresurser.
En utvärdering från Lunds
universitet har visat att deltagarna
sex månader efter kursen har
signifikant ökad kunskap om psykisk
ohälsa hos äldre, signifikant bättre
beredskap att hjälpa en person
i kristillstånd, signifikant ökat
hjälpbeteende och signifikant mer
positiva attityder till personer med
psykisk ohälsa.
På SKL:s hemsida finns mer
information, bland annat en
film med Susanne Rolfner
Suvanto, projektledare för SKL:s
regeringsuppdrag om äldres psykiska
hälsa, och Lunds universitets
utvärdering av Första hjälpen-kursen.
12
