utarbetande av affärsplan

AFFÄRSPLAN
© startaeget.fi och Silve Almgren
(1/42)
30.3.2006
INNEHÅLLSFÖRETCKNING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Sammanfattning
Har du redan eget företag eller planera du att starta?
Hur planerar jag disposition och innehåll?
Varför behöver man en affärsplan?
För vilka målgrupper krävs en affärsplan?
Vilken betydelse har en bra layout?
Förslag till en affärsplans huvud- och underrubriker
Affärsplan
8.1 Sammanfattning
8.2 Din idé
8.3 Strategi
8.4 Mål
8.5 Vision
9. Produkter/Tjänster
9.1 Produktsortiment
9.2 Leverantörer
9.3 Forskning och utveckling
9.4 Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke
10. Marknad
10.1 Vem är dina kunder?
10.2 Hur ser marknaden ut idag?
10.3 Hur skall kunderna nås?
10.4 Konkurrenter, jämförelse med produkter/tjänster, pris, kvalité, kundservice
10.5 Kalkyler och prissättning
10.6 Logistik
10.7 Service
10.8 Personlig försäljning
10.9 Marknadsföring
10.10 Marknadsplan
11. Organisation
11.1 Ägare
11.2 Ledning, personliga kvalifikationer
11.3 Medarbetare
11.4 Styrelse
11.5 Revisor
11.6 Samarbetspartners
11.7 Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal, datasäkerhet
12. Produktion
12.1 Organisation egen produktionsplanering
12.2 Produktionsteknik
12.3 Produktionsekonomi
12.4 Underleverantörer
12.5 Miljöpåverkan
13. Ekonomisk information
13.1 Ekonomiska nyckeltal, resultat och likviditetsbudget för tre år
13.2 Finansiering, investeringar och kapitalbehov
14. Hot och möjligheter
14.1 Riskanalys
15. Bilagor
AFFÄRSPLAN
© startaeget.fi och Silve Almgren
(2/42)
30.3.2006
1. Sammanfattning
Att starta och driva företag kräver envishet och uthållighet och för att kunna nå
uppställda mål är Affärsplanen
ett utomordentligt styrmedel för företagets
verksamhet. Du som driver ett företag eller du som planerar starta eget måste ta sig
tid att ta fram uppgifter och skriva ned hur du har tänkt affärsverksamheten.
Arbetet med affärsplanen ger företagaren en stor god analys av affärsidén och dess
svaga och starka sidor samt beskriver produkter och tjänster, marknaden,
organisation, eventuell produktion och ekonomisk information.
2. Har du redan eget företag eller planerar du att starta?
© startaeget.fi och Silve Almgren
(3/42)
30.3.2006
Antingen du behöver utveckla och investera i ditt företag eller om du kommer att
starta eget inom överskådlig framtid har du stor nytta av att upprätta en affärsplan för
din verksamhet. Med hjälp av den här handledningen kan du planera din affärsplan
antingen du driver ett mindre eller medelstort företag eller om du går och funderar på
att Starta Eget, ett enmansföretag eller ett större företag.
Varför du behöver en affärsplan kan du läsa om i kapitel 4 och 5 och betydelsen av en
bra layout finns beskriven i kapitel 6.
3. Hur planerar jag uppläggning, disposition och innehåll?
Det finns ingen standardiserad mall för en affärsplan men den bör anpassas till
företagets situation och målgruppen den är avsedd för. En överskådlig och
systematiserad affärsplan med huvudrubriker och underrubriker ger en överskådlig
och systematiserad överblick. Dessutom speglar affärsplanen företaget, affärsidén
och intressenterna bakom. En ologisk affärsplan ger ett dåligt intryck och får inte den
uppmärksamhet som verksamheten kanske förtjänar.
Affärsplanens disposition ska vara överskådlig och systematiserad. Den information
som behövs under varje rubrik är beroende på företagets storlek och/eller hur
affärsidén ser ut samt syftet med affärsplanen. Du kan själv skapa egna huvud rubriker och/eller underrubriker. Du kan placera en underrubrik under en annan
huvudrubrik om Du anser detta vara bättre. Det viktiga är att den information som du
vill lyfta fram och arbeta med finns i affärsplanen.
Många finansiärer har egna mallar för affärsplaner. Om Du kommer i kontakt med en
sådan finansiär, studera noga och använd de rubriker och den information som
finansiären angett. Antingen justerar Du den egna affärsplanen eller också skriver Du
en ny som följer finansiärens mall. Det senare alternativet torde inte vara alltför
tidsödande, eftersom Du redan har grundinformationen tillgänglig.
Med affärsplanens utbildningsmodul får du ett arbetskompendium. Skriv ut modulen.
Efter att du har gått igenom innehållet planerar du ditt arbete med affärsplanen
enligt följande:
Affärsplanens struktur (innehåll och text)
1. Planera affärsplanens huvud-, och underrubriker
2. Anpassa affärsplanens struktur till din företagsidé. Du använder endast de
huvud-, och underrubriker som är aktuella i din affärsidé. Du kan också lägga
till andra rubriker och/eller ändra texten om du så önskar
3. Läs igenom de olika Starta Eget modulerna. I affärsplanens modul finns
hänvisning till de olika starta Eget modulerna.
4. Läs igenom frågor och text under varje underrubrik.
5. Skriv ner dina svar och uppgifter i tabellerna.
6. När du är klar renskriver du ditt arbetskompendium
7. Ordna affärsplanen i en pärm efter innehållsförteckningen. Tänk på layout
© startaeget.fi och Silve Almgren
(4/42)
30.3.2006
och utseende. Se kapitel 5.
4. Varför behöver man en affärsplan?
När du startar ett företag är det viktigt att du redan i idéstadiet börja arbetet med en
affärsplan. Du får ett bra underlag för beslut om du skall starta eller inte starta
verksamheten. Affärsplanen underlättar starten av företaget när du fattat beslut om
att starta.
Driver du ett företag bör du då och då se över affärsplanen, och om du inte har
någon affärsplan börja planera redan nu så får du ett styrinstrument för din
verksamhet som förbättrar effektiviteten i företaget och därmed vinsten.
Ett företag behöver mål för sin verksamhet och hur man skall nå sina mål beskrivs i
affärsplanen. I affärsplanen preciseras målen och man berättar utförligt om hur
verksamheten skall genomföras för att nå dessa. Affärsplanen har stor betydelse för
eventuella finansiärer eller andra företag/personer som kan ha
intresse av
verksamheten.
Arbetet med affärsplanen gör att du tänker igenom din affärsidé och får en
uppfattning om starka och svaga sidor både internt och externt samt den ger dig ger
svar på alla frågor som kan bli aktuella. Affärsplanen bör redogöra för din verksamhet
i en rullande treårsplan, och om verksamheten förändras bör den revideras. Antingen
du startar ett enmansföretag, eller ett större företag oberoende bransch bygger
affärsplanen på samma principer men med skillnader i omfattning av information
och innehåll.
Den interna delen i affärsplanen handlar om hur du skall styra upp verksamheten
med dig eller någon utomstående som chef, ditt behov och organisation av personal
samt eventuell styrelse, rådgivare eller mentor,
Den externa delen skall beskriva din affärsidé, dina kunder och leverantörer samt
hur du når dina mål baserat på fakta och marknadsundersökningar.
Affärsplanen eller delar därav kan användas vid förhandlingar med finansiärer,
kunder och leverantörer eller andra samarbetspartners och kan bifogas som en
bilaga till ett eventuellt avtal.
Kom ihåg att följa upp affärsplanen med jämna mellanrum, jämföra den med
företagets utveckling och genomföra förändringar om så erfordras. Kom ihåg att
förutsättningarna förändras hela tiden beroende på utvecklingen av teknik och nya
innovationer, förändringar i samhället, lagstiftning och konjunkturer.
5. För vilka målgrupper krävs en affärsplan?
Vilka kan ha intresse av min affärsplan? Detta beror till stor del på din företagsidé,
storleken på företaget, lokal eller global verksamhet, dina mål och kapitalbehov. I
första hand är det du själv som har nytta av affärsplanen då du kan bedöma ditt
© startaeget.fi och Silve Almgren
(5/42)
30.3.2006
företags styrka och svagheter samt följa upp utvecklingen. Här följer exempel på
några målgrupper:
Banker, finansbolag, riskkapitalister, kunder, leverantörer, grossister och
distributörer, revisionsbyråer, advokater, försäkringsbolag, hyresvärd, medarbetare,
andra samarbetspartners.
De här målgrupperna läser din affärsplan på olika sätt. Då det är fråga om
kreditgivning vill bankdirektören få informationen om kommande års verksamhet,
företagets nuläge, produkter eller tjänster, orderstock, lönsamhetsutveckling, hot och
möjligheter. För en kreditbedömning är säkerheter samt ekonomiska prognoser
såsom resultat och likviditetsbudget är viktiga. Bankens utgångsläge när man läser
affärsplanen är att ta reda på om företaget har förmåga att betala tillbaka lånen.
En riskkapitalist vill helst se hur framtiden ser ut för företaget. Vilken vinst kan det
ge? Kan företaget säljas om något år? Kommer företaget att kunna börsnoteras?
Vem leder företaget? Hur ser den personen ut? Är han säljare och kan genomföra
affärer? Hur mycket skall vi investera? Riskkapitalisten vill således se på företagets
framtid, och risknivå, nuläget är ej så viktigt.
Vid rekrytering av personal är det för t ex nyckelpersoner viktigt att få en bra
beskrivning om verksamhetsområde, budget m.m. genom att visa delar av
affärsplanen.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(6/42)
30.3.2006
6. Vilken betydelse har en bra layout?
När man planerar affärsplanen bör man tänka igenom vad som är viktigt för läsarna
och hur de tänker. Layouten har en stor betydelse vid deras bedömning. En person
som är van vid affärsplaner har dessutom en uppfattning om vilken information som
är väsentlig och fokuserar därför bara på denna del.
Vad man bör tänka på:
- Förbered utformningen av affärsplanen noga!
- Inte för lång text, kortfattad, informationen måste vara väsentlig
- Löpande text
- Vid detaljerad information och tabeller använd bilagor
- Lättbegriplig och konkret.
- Faktaunderbyggd, vid påstående måste hänvisning ske till vad det kommer ifrån
- Informationen får ej förvrängas utan anpassas till syftet med affärsplanen och
målgruppen
- Överlämna affärsplanen vid en kort muntlig presentation så att mottagaren får en
positiv inställning och tror på verksamheten. Öva in överlämnandet
- Affärsplanen skall kunna användas som beslutsunderlag
- Far aldrig med osanning, det genomskådas
- Om affärsplanen skall användas i förhandlingar och ingå som juridiskt dokument
som bilaga, kontrollera med en jurist den språkliga utformningen
- Finns affärshemligheter bör dessa utlämnas vid inledande kontakter
- Låt olika personer läsa igenom affärsplanen! Således före du presenterar
affärsplanen bör någon/några personer med erfarenheter läsa affärsplanen och
komma med kommentarer t ex revisorn
- Välredigerad. Om du är osäker på språket och layouten anlitar en extern kontakt att
redigera affärsplanen.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(7/42)
30.3.2006
7. Förslag till din affärsplans huvud- och underrubriker:
Det är viktigt att du från början får en logisk och systematisk struktur på dina rubriker.
Här följer ett förslag på huvud-, och underrubriker som du vid din planering kan ändra
och lägga till så att det passar din verksamhet. Efter det här förslaget finns
anvisningar för varje rubrik på vad du skall tänka på vid ditt arbete med affärsplanen.
I den här mallen för affärsplanen betraktar vi tjänster som en produkt.
Sammanfattning
Affärsidé
- Din idé
- Strategi
- Mål
- Vision
Produkter/tjänster
- Produktsortiment
- Leverantörer
- Forskning och utveckling
- Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke
Marknad
- Vem är dina kunder?
- Hur ser marknaden ut idag?
- Hur ska kunderna nås?
- Konkurrenter, jämförelse med produkter/tjänster, pris, kvalité och kundservice
- Kalkyler och prissättning
- Distribution
- Service
- Personlig försäljning
- Marknadsföring
- Marknadsplan
Organisation
- Ägare
- Ledning, personliga kvalifikationer
- Medarbetare
- Styrelse
- Revisor
- Samarbetspartners
- Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal och datasäkerhet
Produktion
- Organisation egen produktionsplanering
- Produktionsteknik
- Underleverantörer
- Miljöpåverkan
Ekonomisk information
- Ekonomiska nyckeltal, resultat- och likviditetsbudget för tre år
- Finansiering, investeringar och kapitalbehov
Hot och möjligheter
- Riskanalys, svaga sidor
- Starka sidor
Bilagor
8. Affärsplan
© startaeget.fi och Silve Almgren
(8/42)
30.3.2006
8.1 Sammanfattning.
För att väcka nyfikenhet hos läsarna bör din affärsplan börja med sammanfattning.
En kort beskrivning av syftet och affärsplanens huvudpunkter som t ex affärsidé,
verksamhetens starka och svaga sidor, produkter, patent, agenturer, ägare,
kompetens och finansieringsbehov gör att läsaren snabbt får en uppfattning vad det
hela handlar om och nyfiken och förväntansfull på att läsa mer om ditt affärsprojekt.
9. Affärsidé
(Modul 1, Yrkeskicklighet och personliga förutsättningar för privatföretagande)
(Modul 2, Precisering av företagsidé)
(Modul 12, Affärsutveckling)
9.1 Din idé
Antingen du redan driver eget eller tänker starta ett företag är grunden för
företagandet din affärsidé som du redogör för under den här rubriken.
FÖRETAGETS BOLAGSFORM, STORLEK, MÅL, UTVECKLINGSPLANER OCH ÄGANDE?
Viktigt för dig som redan är igång är att tänka över om din affärsidé stämmer med din
verksamhet eller om du behöver göra vissa förändringar och kompletteringar.
BEHÖVER DU FÖRÄNDRA OCH KOMPLETTERA DIN NUVARANDE AFFÄRSIDÉ?
Vad som är viktigt i affärsidén är de unika egenskaperna i ditt koncept för produkten
eller tjänsten och hur du löser kundernas problem på ett sätt som ingen annan har
tänkt på förut.
Det är ofta lättare att beskriva hur man sälja produkter än tjänster. Försök när det
gäller tjänster att i din affärsidé utförligt beskriva vad som ingår, kvalité, städning,
håller överenskomna tider, högklassig dokumentation m.m.
BESKRIV DE UNIKA EGENSKAPERNA I DIN AFFÄRSIDÉ OCH HUR LÖSER
KUNDERNAS PROBLEM PÅ ETT SÄTT SOM INGEN ANNAN HAR TÄNKT PÅ FÖRUT
© startaeget.fi och Silve Almgren
(9/42)
30.3.2006
Vilka unika egenskaper i produkten/tjänsten skiljer sig vid jämförelse med
konkurrenterna? Finns det patent, licenser varumärke och annan teknologi som är
förbättrar värdet på din affärsidé? Vill du bygga upp ett starkt varumärke? Har du
varumärket klart eller funderar du på hur det skall se ut?
HAR DU SKYDDAT DE UNIKA EGENSKAPERNA I PRODUKTEN/TJÄNSTEN?
Gäller det ett handelsföretag som t ex en butik, Internetbutik eller grossistföretag
så beskriv hur du tänkt affärerna med kunderna, leveranser från lager eller direkt
från fabrik, betalningsvillkor, och kriterier för produktsortimentet m.m. Sättet att
distribuera, lagerhålla och sälja varorna kan vara en unik affärsidé och få stor
framgång.
BESKRIV HUR DU GÖR AFFÄRER MED KUNDEN OCH HUR LOGISTIK - LAGER HÅLLNING ÄR UPPBYGGD MELLAN DIG, KUNDERNA OCH LEVERANTÖRERNA
Kommer du att investera i egen produktion eller ta över ett befintligt produktionsföretag. Beskriv fördelarna med egen tillverkning, hur branschen ser ut, geografiska
området, din erfarenhet och kunnande, kapacitet, effektivitet, inköp, eventuella
mellanled, ekonomi, samt hur du når och får affärer med kunderna.
BESKRIV FÖRDELARNA MED EGEN PRODUKTION OCH UPPBYGGNAD AV
DITT AFFÄRSSYSTEM?
En förutsättning för ditt företagande är att det finns köpare till dina produkter och
tjänster. Hur ser dina kunder och målgrupper ut? Löser dina produkter och tjänster
© startaeget.fi och Silve Almgren
(10/42)
30.3.2006
kundernas behov och problem? Kan Du dela in kunderna/ målgruppen storleks mässigt i omsättning och täckningsgrad (TG) Har du idéer och metoder för hur du
skall nå dina kunder? Har du pågående förhandlingar med några kunder?
HUR SER DINA KUNDER UT? PÅGÅR FÖRHANDLINGAR MED KUNDER?
Är marknaden lokal eller global? Det är viktigt att du begränsar din geografiska
marknad till den del du har resurser att bearbeta. Därefter kan du efter hand utöka
marknadsområdet om du har resurser. Bli stark på din hemmamarknad vad gäller
företagets resurser och ekonomi innan du går in på en ny marknad.
BRANSCH OCH GEOGRAFISKT VERKSAMHETSOMRÅDE
Beskriv affärsidéns unika och starka sidor och utvecklingsmöjligheter
AFFÄRSIDÉNS STARKA SIDOR - UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
Beskriv svaga sidor, problem och hot.
AFFÄRSIDÉNS SVAGA SIDOR – PROBLEM OCH HOT
© startaeget.fi och Silve Almgren
(11/42)
30.3.2006
Vissa typer av verksamheten kräver särskilda tillstånd för att etablera verksamheten?
Berör din affärsidé, produkter och tjänster en sådan verksamhet. Några exempel på
verksamhet som kräver tillstånd: yrkesmässig trafik, servering av alkoholhaltiga
drycker och försäljning på offentlig plats och inom vårdområdet. Yrkesinspektion och
brandmyndighet kan ha synpunkter på Din verksamhet framförallt när det gäller
produktion.
KRÄVS SÄRSKILDA TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN?
Med de uppgifter du skrivit ner gör du en fullständig beskrivning av din affärsidé.
MIN AFFÄRSIDÉ
© startaeget.fi och Silve Almgren
(12/42)
30.3.2006
9.2 Strategi
Under denna rubrik görs en beskrivning på hur företagets skall nå sina mål. Det kan
ske genom en unik affärsmodell, annonsering, personlig försäljning m.m.
Framgångsrika företag har ofta utarbetat strategiska kriterier för sin affärsmodell som
t ex lågprisbutik eller märkesbutik med hög kvalitetsnivå och affärsläge.
VILKA STRATEGISKA KRITERIER HAR DU VALT FÖR DIN AFFÄRSMODELL?
Ofta med en välplanerad strategi och som skiljer sig från mängden har företag blivit
framgångsrika. Se på IKEA och Hennes & Mauritz, Claes Olsson med flera vilkas
strategier skiljer sig
vad gäller affärsläget, lagerhållning och logistik, inköp,
prissättning och hur många butiker man skall etablera årligen på den globala
marknaden.
HAR DU NÅGOT FÖRETAG SOM FÖREBILD NÄR DET GÄLLER STRATEGISKA
MÅL SAMT BESKRIV DEM?
Du kan grafiskt illustrera den strategi Du kommer att använda i affärssystemet,
exempelvis att produktutveckling och design utförs inom företaget, produktion hos
underleverantörer samt försäljning via återförsäljare. En väl genomtänkt strategi visar
ledningens verklighetsförankring.
ILLUSTRERA GRAFISKT DEN STRATEGI DU KOMMER ATT ANVÄNDA I
AFFÄRSSYSTEMET
© startaeget.fi och Silve Almgren
(13/42)
30.3.2006
De strategiska målen planeras dels på kort sikt dels på lång sikt och syftar till att nå
affärsplanens mål. Vilka strategiska mål har du i din affärsidé. Gör en handlingsplan
som beskriver åtgärder, aktiviteter och mål samt när dessa börja och slutar.
STRATEGISKA MÅL
Åtgärder - aktiviteter
Mål
Startar
Slutar
9.3 Mål
Under denna rubrik sammanställer man företagets mål periodvis, antingen varje
månad, kvartal eller år med budgeterat antal sålda enheter, omsättning och vinst.
Detta kan göras för respektive produkter eller totalt för hela bolagets verksamhet.
Det kan också vara andra mål som t ex antalet butiker som öppnas under året, med
hur många % skall man minska svinnet i butiken. Viktigt är att angivna målen går att
följa upp för givna tidsperioder.
Även delmål som kan finnas under andra rubriker i affärsplanen bör även anges
under den här rubriken. Det ger en ger en bra överblick på företagets mål och
underlättar dessutom din uppföljning.
MÅL
Omsättning
Antal sålda enheter
Vinst
Antalet anställda
Öppnade butiker
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
9.4 Vision
Hur ser min affärsidé ser ut om 5 till 10 år? Har det gett goda vinster? Har
utvecklingen varit som jag tänkt? Skriv ner vilka mål och visioner du har på lång sikt.
Att ha en dröm, se ett visionärt framtidsscenario om hur din företagsverksamhet kan
utvecklas är positivt och stärker affärsidén.
MINA VISIONER
ÅR 5
ÅR 10
10. Produkter/tjänster
© startaeget.fi och Silve Almgren
(14/42)
30.3.2006
10.1 Produktsortiment
Hur ser trenderna ut för produkterna och hur kommer de att påverka försäljningen? Går
det att utveckla produkterna vad kostar det och hur sker finansiering? Finns det behov
av service och i så fall vem har hand om detta? Finns det några garantiåtagande? Hur
ofta utnyttjar kunderna detta och vad kostar det?
BESKRIV DITT PRODUKTSORTIMENT, TRENDER, SERVICE, GARANTIER
I en produkts livslängd har vi sex faser, införning, tillväxt, mognad, mättnad, nedgång
och avveckling. Storleken på din vinst är ofta relaterad till dessa faser. I vilka faser
befinner sig dina produkter? Hur länge har produkterna funnits på marknaden? Har
det under produktens livslängd skett några modifieringar? Om du har produkter i
mättnadsfasen på väg mot nedgång, har du nya produkter som skall introduceras på
marknaden?
HUR SER LIVSLÄNGDEN (CYKEL) UT FÖR DINA PRODUKTER?
Gammal
produkt
Förs.volym
Ny produkt
Förs.volym
Gamla
produkt
vinst
Införing
Tillväxt
Mognad
Mättnad
Nedgång
Avveckling
BESKRIV I VILKEN ELLER VILKA FASER DINA PRODUKTER BEFINNER SIG I
© startaeget.fi och Silve Almgren
(15/42)
30.3.2006
10.2 Leverantörer
Vilka leverantörer tänker du anlita? Vilka fördelar har valda leverantörer? Vilka
leverans- och betalningsvillkor samt leveranstider har du? Är du beroende av en
leverantör? Vilka relationer har du till leverantörerna? Vilka priser och avtal har du
fått? Har du skriftliga avtal?
BESKRIV DINA LEVERANTÖRER, PRISER, LEVERANS OCH BETALNINGS VILLKOR, LEVERANSTIDER, SKRIFTLIGA AVTAL. ÄR DU BEROENDE AV
NÅGON LEVERANTÖR?
10.3 Forskning och utveckling
Hur är forskning och utvecklingsarbetet organiserat? Hur ser den tekniska
utvecklingen ut vad gäller tillverkningsmetoder och produktionsutrustning? Har du
möjligheter att genomföra förbättringar med den nya tekniken? Vad kostar det och
hur kan det finansieras?
BESKRIV NU-LÄGET I FORSKNING OCH UTVECKLING
Sker utveckling av produkter i egen regi eller tillsammans med någon samarbets partner? Om du jämför din produktionsteknik med konkurrenternas vilka fördelar och
nackdelar har du konkurrensmässigt? Krävs det av dina medarbetare någon speciell
kompetens och utbildning? .
HUR SKER UTVECKLING AV NYA PRODUKTER? KRÄVS NÅGON SPECIELL
KOMPETENS OCH UTBILDNING?
© startaeget.fi och Silve Almgren
(16/42)
30.3.2006
Vad är aktuellt just nu inom produktutvecklingen? Har du planerat några tekniska
förbättringar och/eller utveckling av nya produkter inom närmaste åren? Iså fall hur
finansieras det?
HAR NI PLANERAT NÅGON PRODUKTUTVECKLING DE NÄRMASTE ÅREN?
10.4 Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke
Finns det patent, mönster- och/eller varumärkesskydd i företaget? Hur länge gäller
dessa skydd? Vilka länder? Hur starkt är skyddet mot dina konkurrenter? Finns det
risk för patentintrång? Har Ni haft patentintrång och hur har det handlagts? Finns det
några ansökningar under behandling?
Hur starkt är ert varumärke? Vilken betydelse har varumärket för er affärsidé?
Har ni några licensavtal antingen som givare eller tagare? Vad är royaltyn? Hur länge
gäller dessa avtal? Hur är klausulen om uppsägning utformad? Vilken betydelse har
royaltyns intäkter eller utgifter för er verksamhet?
FINNS DET NÅGRA SKYDD SAMT I SÅ FALL VILKA VILLKOR GÄLLER?
11.0 Marknad
(Modul 7, Planering av marknadsföringen)
11.1 Vem är dina kunder?
Hur har du formulerat och beskrivit dina kunder under rubriken affärsidé? Vilket
behov har kunderna av produkter och tjänster? Uppfyller vi deras behov? Hur gör vi
det bättre än konkurrenterna? Hur får vi kunskap om kundernas behov och deras
inställning till vårt företag och produkter? Har du eget lager eller sker leveransen
direkt från fabrik till kunden?
Gör en beskrivning av hur kunderna ser ut som du riktar din marknadsföring till. Var
finns kunderna geografiskt? Vilka vanor har kunderna när det gäller köp av varor? Är
kunderna privatpersoner, mindre eller större företag,
grossister/distributörer,
kommuner, föreningar eller någon annan målgrupp? Se följande exempel:
BESKRIVNING AV DIN KUND – PRIVATPERSON
© startaeget.fi och Silve Almgren
(17/42)
30.3.2006
Ålder
Inkomst
Socialgrupp
Civilstånd
Bostadsort Inköpsplats Hur ofta köp Köp/snitt
BESKRIVNING AV DIN KUND - FÖRETAG
Storlek
Storlek
Bransch
Geografisk
anställda
Omsättning
region
Utbildning
Kunskaper
Hobbies
Vem beslutar Tillhör grupp Reklam
Ägare
Inköp
Tillhör grupp
Övrigt
Reklam
Kan vi få trogna stamkunder långsiktigt genom aktiv marknadsföring,
prenumerationer, säljbrev och serviceavtal? Hur ser de här kunderna ut?
HUR FÅR VI TROGNA STAMKUNDER? BESKRIV DE HÄR KUNDERNA?
Kan vi göra årskontrakt eller fasta avtal med olika löptider? Vilka kunder och hur
många kan vi få fasta avtal med? Hur stor andel av omsättningen kan komma från
fasta avtal?
HUR FÅR VI KUNDER MED ÅRSKONTRAKT OCH FASTA AVTAL? VILKEN
ANDEL KAN VI NÅ AV OMSÄTTNINGEN?
Hur köper kunderna ofta eller sällan och hur mycket? Vad är kundernas pris känslighet, genomsnittligt inköpsbelopp? Hur köptrogna är kunderna?
Har du säsongsvariationer? Kontrollera med branschorganisationen och kom ihåg
om säsongsvariationerna är stora och kan påverka din likviditet.
Har du redan kunder gå då igenom deras andel av omsättningen, samt se om det
finns andra målgrupper på marknaden som kan vara intressanta för dig. Vilka kunder
och hur många har du redan idag? Specificera gärna de största kunderna och deras
andel av omsättningen. Vilka nya kunder kan vara intressanta och hur ser de ut? Kan
du ange de viktigaste kunderna?
Har du redan idag kunder som lagt order eller garanterat dig att köpa eller du tror de
kommer att köpa dina produkter och tjänster? Lista dessa kunder och med vad du
tror ordervärdet kommer att bli ?
© startaeget.fi och Silve Almgren
(18/42)
30.3.2006
KUNDER SOM VI REDAN HAR AFFÄRER MED
HUR KAN VI SÄLJA BÄTTRE TILL LISTA ÅTGÄRDER
DESSA KUNDER?
Hur många kunder finns idag?
Ange de viktigaste kunderna
Hur stor är genomsnittsordern?
Vilken andel i omsättningen har de här
kunderna?
Har kunder garanterat dig att köpa? Lista
dessa kunder och beräkna ordervärdet
Är befintliga kunder köptrogna?
Köper kunderna sällan eller ofta och till
vilket pris?
Påverkar
säsongsvariationer
kundbeteendet?
Vem hos kunden fattar besluten och
genomför upphandlingen?
Tar det kort eller lång tid att få avslut på
affärerna?
KUNDER SOM VI KAN FÅ AFFÄRER MED
HUR HITTAR VI NYA KUNDER?
LISTA ÅTGÄRDER
Vilka målgrupper som kan vara
intressanta?
Hur ser vår kundprofil ut?
Hur får vi våra kunder att rekommendera
oss till andra?
Tänk på att det är farligt att ha ett mindre antal kunder. Ifall någon slutar köpa blir din
risk stor. Tänk på att kunden kan se dig som en risk om de lägger alla inköp hos dig.
Hur hanterar du de riskerna ?
ÄR DU BEROENDE AV NÅGON STOR KUND? HUR HANTERAR DU RISKERNA?
Säljer du kontant eller faktura med betalningsvillkoren 10 eller 30 dagar netto
med bank- och kreditkort. Hur är kundernas betalningsförmåga? Kontrollera
branschorganisationen om kreditförlusterna är stora i branschen och
leveransvillkor som gäller. Vilka leverans-, och betalningsvillkor har
© startaeget.fi och Silve Almgren
(19/42)
eller
med
vilka
dina
30.3.2006
leverantörer? Kundernas inbetalningar och dina utbetalningar är viktiga för din
likviditet och kassaflöde.
BESKRIV DINA BETALNINGSVILLKOR. VILKA ÅTGÄRDER BÖR DU VIDTA FÖR ATT
MINSKA RISKEN FÖR KUNDFÖRLUSTER OCH FÖRBÄTTRA DITT KASSAFLÖDE
11.2 Hur ser marknaden ut idag?
Beräkna totalmarknaden i EUR för dina produkter/tjänster för kommande
verksamhetsåret. I en del fall kan du också beräkna marknaden i antalet enheter,
Utgå från bland annat de kriterier som angetts i affärsidén. För att få fram uppgifter
om marknaden kan du tala med branschorganisationen, företag i branschen,
statistikcentralen och du kan söka på Internet. Får du inte fram några uppgifter får du
göra en uppskattning av din totalmarknad. Därefter beräknar du din andel av
marknaden och får fram detta i % När du gjort denna beräkning skriver du ner vad
totalmarknaden är och din andel i EUR och %.
MARKNAD
ANTAL KÖPARE ÅRSINKÖP
SNITT/KÖPARE
Hela marknaden
EUR
Vilken marknadsandel når du?
EUR
FÖRSÄLJNING/
ÅR
EUR
% 100
EUR
%
Din framtida marknad kan vara beroende av politiska åtgärder, konjunktur svängningar, modeväxlingar, trender, säsongsvariationer m.m. Försök att få fram
statistik, ekonomisk fakta och uppgifter så att du kan göra en bedömning av
tillväxtmöjligheterna under en femårsperiod? Ange vilka källor av fakta du använt dig
av vid din bedömning. Viktig information kan du bifoga som bilaga.
Gör en bedömning om konkurrenter kan bli ett hot och kan ta sig in på din marknad i
framtiden, och om det finns andra faktorer som kan påverka utvecklingen. Hur
påverkar ditt företags geografiska placering din marknad, kunder och leverantörer?
Ange nu din totalmarknad för de närmaste tre åren samt hur stor marknadsandel du
kan ta varje år. Ange beloppen i Euro och marknadsandelarna i %.
TOTALA
MARKNADEN
I EURO
DIN MARKNAD
I EURO
DIN MARKNADS
ANDEL I %
-
ÅR 1
© startaeget.fi och Silve Almgren
(20/42)
30.3.2006
ÅR 2
ÅR 3
11.3 Hur ska kunderna nås?
Berätta vilka åtgärder och medel Du tänker använda Dig av för att nå marknaden och
kunderna? Analysera noga vad konkurrenterna gör rätt och fel innan Du bestämmer
Dig för hur Din verksamhet skall se ut och presenteras. Lyft fram och presentera dina
produkter och tjänster på ett udda sätt så har du större chans att bli ihågkommen.
HUR SKALL KUNDERNA NÅS?
11.4 Konkurrenter,
kundservice
jämförelse
med
produkter/tjänster,
pris,
kvalité,
Här jämför du konkurrenterna med din egen verksamhet. Kartlägg dina konkurrenter,
marknadsandelar, ägare, omsättning, försäljning, skulder och lönsamhet,
distributionskanaler, marknadsföring, prissättning och orderläge. Jämför dina
produkter i unika skillnader, produktfunktion, tillförlitlighet, hållbarhet, design,
leveranssäkerhet, kundservice, marknadsföring, prissättning och till slut starka och
svaga sidor både för företaget och produkterna.
MIN JÄMFÖRELSE MED ANDRA MYCKET
FÖRETAG
BÄTTRE
Maskinpark - utrustning
Produktionsteknik
Produktfunktion och design
Tillverkningskostnader -försäljningspris
Yrkeskunnande
Leveranssäkerhet och kundservice
Kunskaper i marknadsföring
Övrigt
LIKA
SÄMRE
Fråga dina vänner om de känner till något om dina konkurrenter. Ofta får man den
vägen värdefull information. Det finns flera företag där du kan beställa bokslut och
upplysningar av dina konkurrenter. Kostnaden är ganska liten i förhållande till den
ekonomiska information du får om konkurrenten.
BEDÖMNING AV KONKURRENTER
Bedömning av egen
produkt eller tjänst
1.
2.
3.
4.
Pris
© startaeget.fi och Silve Almgren
(21/42)
30.3.2006
Betalningsvillkor
Garanti
Leveranstid
Logistik
Service
Sortiment
Butiksläge
Inredning lokal
Design & form
Produktutveckling
Övrigt
Man får inte glömma sina konkurrenter. Därför bör man planera en konkurrent bevakning, där man bestämmer vilka åtgärder man bör vidta och hur ofta.
BEVAKNING AV KONKURRENTER
Åtgärder
Tid och plats
11.5 Kalkyler och prissättning
Om du redan är ingång med ett företag, vilken typ av kalkyler och prissättning har
du? Skall du starta eget och prissätta dina produkter och tjänster får du försöka hitta
en prisnivå som ligger rätt och vad marknaden tål, ej för lågt då det alltid är svårt att
höja priserna. Hellre börja med lite för hög prissättning då är det lättare att sänka
priset om det behövs. Viktigt är att du kontrollera ditt TG (Täckningsgraden) och TB
(Täckningsbidraget) och jämför den med branschgenomsnittet. Det är också viktigt
att du tittar på hur prissättningen är inom branschen och att du jämför din prissättning
med dina konkurrenter.
I de flesta fall utgår vi från brutto- eller nettoprislista med olika rabattsystem. När du
bestämt det pris och genomsnittliga TG du vill ha kan du se vilka priserbjudande till
kunden som passar dig bäst, stamkundspriser, volym och årsrabatter, säsongspriser,
differentierad priser för olika målgrupper eller annan typ av prissättning,
11.6 Logistik
Varans väg från producenten till slutanvändaren kan vi sammanfatta i ett ord logistik.
För logistiken har vi olika distributionskanaler grossisten, återförsäljare, franchise,
homeparty, direktförsäljning och försäljning via Internet m.m. Lagerhållning kan ske
via någon dessa distributionskanaler, eller i våra egna lokaler eller hos leverantören.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(22/42)
30.3.2006
Det finns också utomstående lagerhotell som t ex posten och andra distributions företag driver. Beskriv hur du tänkt din logistik gärna med en grafisk bild.
LOGISTIK
11.7 Service
Vilken betydelse har bra service för din verksamhet? Beskriv din kundservice? Hur
behandlar du klagomål och reklamationer? Hur handlägger du garantier och
bytesrätt? Vilken betydelse för kunden har tips, råd, förslag och handledning? Vilka
möjligheter har du att ordna reservdelar och hjälpa till med reparationer? Vilka
leveranstider har du? Vilka möjligheter för hemkörning finns?
BESKRIV DIN KUNDSERVICE
11.8 Personlig försäljning
Har du företag hur ser då din säljorganisation ut? Hur länge har säljarna varit
anställda i företaget? Finns det behov av förändringar? Om du har återförsäljare eller
andra säljkanaler, var finns dessa geografiskt och många är det? Vilka andra
produkter säljer återförsäljarna? Hur länge har återförsäljarna funnits i din
organisation?
Om du skall starta eget är det viktigt för dig att analysera ditt behov och planera
eventuell säljorganisation. Hur har du tänkt organisera försäljningen? Geografiskt ,
egna säljare, återförsäljare eller andra åtgärder?
Jämför din säljorganisation med konkurrenternas och gör en bedömning av svaga
och starka sidor. Finns det i deras organisation någon stark säljare som skulle passa
in hos dig?
Hur budgeterar du försäljningen månad, kvartal eller år? Sker fördelning av budgeten
på respektive säljare och/eller återförsäljare. Hur sker uppföljning av resultat jämfört
med budget? Vem gör uppföljningen?
Arbetar säljarna med fast lön eller provision eller en kombination av bådadera.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(23/42)
30.3.2006
BESKRIV DIN SÄLJORGANISATION
11.9 Marknadsföring
Hur mycket pengar planerar du att investera i marknadsföring under respektive år de
tre följande åren. Vilka marknadsåtgärder är intressanta för hur du skall nå dina
kunder och hur beräknar du dessa kostnader. Ta in offerter och se till att totala
kostnaderna ej överstiger din marknadsföringsbudget. Valda åtgärder och kostnader
skrivs in under rubriken marknadsplan.
Företagets namn bör anknyta till affärsidén så att kunderna direkt vet vad företaget
säljer. Med utgångspunkt från namnet på företaget och affärsidén gäller det att
utforma en bra logotype, visitkort, brevpapper och kuvert som kunderna lätt känner
igen. Bifoga gärna en skisser och kostnadsförslag som bilaga.
Planera öppettider, utbilda personalen på produkterna, ge riktlinjer för
hur
personalens kundservice skall fungera och hur de skall svara och uppträda i telefon.
Skriv ner hur du tänkt utforma produktpresentationer, bruksanvisningar, prissättning
och rabatter, kreditmöjligheter, och betalningsvillkor.
Planera öppningsdag ”Öppet hus” för ditt nya företag. Bjud in blivande kunder,
leverantörer, bankdirektören och övriga eventuella finansiärer, revisorn, pressen och
andra samarbetspartners till en liten happening.
Ofta är det lite unika och originella marknadsföringsåtgärder som har de största
framgångarna. Vilka idéer har du? Vilka marknadsföringsåtgärder tycker du är
intressanta för din affärsidé ? Webbsida på Internet, personlig försäljning, säljbrev,
direktreklam, annonser, pressinformation och pr, artiklar i tidningar, mässor,
utställningar, konferenser, återförsäljarstöd m.m.
MARKNADSFÖRINGSÅTGÄRDER
KOSTNAD
EUR
Göra företaget känt
Gamla kunder
© startaeget.fi och Silve Almgren
(24/42)
30.3.2006
Nya kunder
11.10 Marknadsplan
Marknadsplanen är en sammanställning av olika marknadsföringsåtgärder, kostnader
och när aktiviteterna börjar och när de slutar samt vilka försäljningsmål som kan nås
med varje kampanj.
Under rubriken marknadsföring har vi gått igenom och bestämt budgeten för
marknadsföringen samt listat vilka kampanjer och aktiviteter som vi skall genomföra.
Uppgifterna förs in i marknadsplanen tillsammans med en tidsplan. Vem är ansvarig
för marknadsplanen?
Målen för de olika kampanjerna skall bestämmas för varje aktivitet, antal svar på
annons, antal telefonsamtal, besök hos kunder, antal offerter och order etc. Vem
sköter uppföljning?
MARKNADSPLAN
Kundgrupp Produktgrupp
Marknadsföringsåtgärd Tidpunkt Budget Mål
Ansvarig
12. Organisation
(Modul 4,Val av företagsform)
(Modul 8, Personalhantering)
(Modul 10, Försäkringar)
(Modul 11, Företagets juridiska handlingar)
(Modul 13, Företagsledning och organisation)
12.1 Ägare
Beskriv kortfattat vad du arbetat med tidigare och de erfarenheter du har inom den
bransch du funderar på att starta eget. De allra flesta som startat ett nytt företag har
arbetat inom branschen i många år. Då man startar eget tar man med sig detta
kunnande och även några viktiga kontakter/kunder för att få en flygande start. Om Du
däremot startar inom en ny bransch måste Du övertyga andra om Ditt kunnande.
BESKRIV VAD DU TIDIGARE ARBETAT MED, ERFARENHETER OCH KUNNANDE
© startaeget.fi och Silve Almgren
(25/42)
30.3.2006
Vilka erfarenheter har du av eget företag? Har du släktingar eller vänner som driver
företag? Om du skall starta eget är du beredd att gå in med egna riskpengar? Vad
händer om företaget går i konkurs och du förlorar de pengarna? Hur fungerar det
hemma? Stöder övriga i familjen att du startar eget? Har du någon som du kan prata
med utbyta tankar och få goda råd? Vilka personliga egenskaper har du? Var beredd
på att banken och eventuellt andra finansiärer kommer att granska din privatekonomi
om du behöver låna kapital.
DINA ERFARENHETER AV EGET FÖRETAG – SLÄKT- VÄNNER
STÖDJER FAMILJEN DITT BESLUT ATT STARTA EGET
BESKRIV DITT RISKTAGANDE, EGNA OCH LÅNADE PENGAR
ÄR DU RÄTT PERSON FÖR ATT BLI FÖRETAGARE? KÄNNER DU ATT DET ÄR
EN UTMANING OCH ÄR DU BEREDD ATT ANTA UTMANINGEN? DET BEROR PÅ
DIG SJÄLV OM DU SKALL LYCKAS.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(26/42)
30.3.2006
Det är ensamt att vara företagare, många tänker att det skulle vara skönt och ha en
kompanjon, men i verkligheten blir det lätt kontroverser. Hur känner du att du har rätt
kompanjon? Hur kompletterar din kompanjon dig? Vad som är viktigt att det finns
kompanjons -avtal där regler finns angivet för vad respektive delägare skall göra och
fördelning av vinst/förlust, förmåner, hembud, och konkurrensklausul
VAD BÖR DU TÄNKA PÅ OM DU HAR EN KOMPANJON?
Är du ensam ägare till företaget gör du en kort beskrivning av dig själv samt ett CV
som bilaga, Är det flera ägare gör man en kort beskrivning av dem, hur länge de varit
ägare, om de är aktiva i bolaget, om någon har en ledningsfunktion och hur länge de
har arbetat i företaget. Om någon av ägarna arbetar deltid eller inte arbetar alls i
företaget och har andra engagemang anges detta samt bifoga CV:n som bilaga.
Finns kompanjons - och aktieägaravtal bifogas detta som bilaga.
BESKRIVNING AV ÄGAREN / ÄGARNA? VILKEN DOKUMENTATION SKALL
BIFOGAS TILL AFFÄRSPLANEN?
Du kan driva din verksamheten i olika bolagsformer: Aktiebolag, handelsbolag,
kommanditbolag, enskild firma och ekonomisk förening? Det är viktigt att gå igenom
för- och nackdelar för de olika bolagsformerna samt diskutera saken med revisorn.
Du behöver en bankförbindelser även om du inte behöver låna pengar, och även i
det här fallet tittar banken på din privatekonomi
I VILKEN BOLAGSFORM SKALL JAG DRIVA FÖRETAGET?
© startaeget.fi och Silve Almgren
(27/42)
30.3.2006
Om du driver verksamhet hur ser företagets organisation ut? Beskriv organisationen
styrka och svagheter. Krävs ökat personalbehov under den kommande
treårsperioden och iså fall vilka funktioner?
Håller du på med att planera verksamheten gör en analys på vilken personal du
behöver samt deras utbildningsnivåer och yrkeserfarenhet. Beräkna ditt behov av
antalet anställda under en treårsperiod fördelat per år. Gör en beskrivning på tänkt
lönepolicy, bonussystem, erbjudanden om delägarskap. Gör gärna en grafisk bild
över din organisation
BESKRIV DIN ORGANISATION
Ett personligt nätverk är värdefullt. Tänk igenom var du har gamla kontakter och ta
vara på de nya kontakter du får när du kommer igång med verksamheten.
BESKRIV DITT NÄTVERK
12.2 Ledning, personliga kvalifikationer
För den personal som har ledande funktioner i företaget görs en kort beskrivning på
kvalifikationer, ålder, samt eventuell engagemang i andra verksamheter. Antingen
ledningen består av ägare eller anställda bör även en befattningsbeskrivning
upprättas vilket berättar om ansvarsområdet och arbetsuppgifter.
UPPRÄTTA BEFATTNINGSBESKRIVNING
ARBETSUPPGIFTER
© startaeget.fi och Silve Almgren
(28/42)
MED
ANSVARSOMRÅDE
OCH
30.3.2006
12.3 Medarbetare
Hur väljer du medarbetare till företaget? Hur många har du tänkt anställa under den
kommande treårsperioden fördelat per år? Hur fördelar sig antalet medarbetare på
de olika arbetsuppgifterna? Vilken utbildningsnivå behöver din medarbetare? Vilken
annan erfarenhet behövs? Hur har du tänkt fördelningen mellan kvinnor och män?
BESKRIV DIN POLICY NÄR DET GÄLLER VAL AV MEDARBETARE
12.4 Styrelse
Många små aktiebolag har enbart ägaren som styrelseledamot och en annan person
som suppleant. För övriga bolagsformer behövs ingen styrelse. En styrelse är viktig
för ett bolag som har flera ägare och mål att bygga upp en större verksamhet med
god lönsamhet.
I styrelsen bör finnas med ett antal personer beroende på företagets storlek och
affärsinriktning. Vilken typ av styrelsemedlemmar som är bra för bolaget är beroende
på vilken kompetens man önskar? Ta därför hänsyn till följande kvalifikationer t ex en
juridisk kunnig person , en marknadsförare, en person med bra nätverk, en person
som kan export och en person som kan ekonomi. Det bör framgå av deras
personbeskrivning vilka engagemang styrelsemedlemmarna har i andra
verksamheter, om de är anställda eller äger aktier i bolaget. Vidare bör det framgå
vilka ersättningar styrelsen erhåller. Om några förändringar i styrelsen är på gång bör
detta anges. En registrerad styrelse har stort ansvar för bolagets verksamhet. Ett
annat sätt är att knyta rådgivare inom de områden du har behov av utan att de är
bundna till juridiska styrelsearbetet.
Hur ser du på en styrelse?. Har du personkontakter med lämpliga kvalifikationer som
är beredda att gå in ditt företags styrelse till rimliga kostnader? Har du några
kontakter som vill bli dina rådgivare? Hur bygger du upp ett bra nätverk? Är du
beredd att få igång ett aktivt styrelsearbete?
HUR STYRS FÖRETAGET?
Hur ser närverket ut?
Är en styrelse aktuell?
Vilken kompetens behövs i en styrelse?
Vilka rådgivare kan knytas till företaget?
Vilka kontakter finns
FÖRSLAG MÖTESPUNKTER
FÖRETAGET
© startaeget.fi och Silve Almgren
FÖR
ÅTGÄRDER?
STYRNING
(29/42)
AV SKALL GENOMFÖRAS
TID?
30.3.2006
Genomgång av senaste protokoll
Periodens orderingång, fakturering, beläggning maskinpark
Periodiskt bokslut
Likviditetsbudget, utfall
Resultatbudget, utfall
Reviderade likviditets-, och resultatbudgeter
Väsentliga offerter
Tvister och större reklamationer
Sortimentsfrågor, marknadsföring
Produktutveckling
Större investeringar
Finansiering, bankkontakter
Långtidsplan
Organisations-, och personalfrågor
Fullmakter och attestrutiner
Försäkringsfrågor
Förslag till bokslut
Revisionsrapport och fastställande av bokslut
Kommande möte
Övriga frågor
12.5 Revisor
Ange alla uppgifter på bolagets revisor, om han är GRM eller CGR och vilken byrå
han representerar. Om personen har varit revisor i bolaget en längre tid han en stor
kunskap om ägarna och bolagets utveckling. Om andra revisorer har varit aktuella
tidigare bör det framgå? Kommer kända förändringar av revisor att ske
bör detta anges.
VEM HAR DU SOM REVISOR ELLER VEM BLIR FÖRETAGETS REVISOR?
12.6 Samarbetspartners
Företaget kan ha samarbetspartners som angetts under andra rubriker. Här görs en
sammanställning av dessa partners tillsammans med övriga.
ANGE SAMARBETSPARTNERS
12.7 Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal och datasäkerhet
© startaeget.fi och Silve Almgren
(30/42)
30.3.2006
Hur har du tänkt dig administrationen? Vem sköter vad? Här följer en del
arbetsuppgifter: Post, personal, fakturering, in- och utbetalningar, momsredovisning,
skatter och avgifter bokföring/redovisning, , revisor,
bokslut, deklaration,
försäkringar, bank, order och inköp, budgetering/budgetuppföljning, försäljning,
marknadsföring och reklam.
HUR ADMINISTRATIONEN ORGANISERAS?
Om du redan har lokaler beskriv och motivera dess geografiska placering,
hyresnivåer och när det gäller en hyrd lokal vilken tid gäller vid uppsägning. Äger
företaget lokalerna bör man ange marknadsvärde och belåning.
Om du nu enligt din affärsplan räknar med en expansion av företaget räcker då
utrymmena till? Måste vi söka nya lokaler? Kan du få lokaliseringsstöd?
Om du ej har lokaler beskriv dina önskemål om butik-, eller affärslokal, kontor,
produktions-, och lagerlokal samt när du behöver lokalen,
HUR SER DITT VAL AV LOKAL UT?
Försäkringar är en viktig del. Kontakta några försäkringsbolaget och begär förslag
och offert. Skriv ner under den här rubriken vilken slags av försäkringar som kan
vara aktuella: Ansvar-, avbrotts-, och egendoms-försäkring. Vidare bör du tänka
igenom ditt behov av liv-, sjuk-, olycksfall- och pensionsförsäkringar.
VILKA FÖRSÄKRINGAR ÄR AKTUELLA?
Kontrollera om det finns någon form av etableringshinder för att genomföra din
affärsidé? Vilka regler och tillstånd gäller för din bransch? Vilka myndighetskontakter
kan du kontakta.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(31/42)
30.3.2006
ANGE ETABLERINGSHINDER
VILKA SKALL KONTAKTAS?
Det är viktigt med skriftliga avtal i företaget. Skriv avtalen själv, och låt sedan en
jurist eller revisorn gå igenom att text och formuleringar så att det är juridiskt korrekt.
Skriv ner vilka avtal du behöver. Bifoga avtalen som bilaga.
VILKA AVTAL BEHÖVER DU?
Hur kommer du att hantera i datasystem virusangrepp, dataintrång, driftsstörningar
och back - up?
HUR HANTERAR PROBLEM I DATASYSTEMEN?
© startaeget.fi och Silve Almgren
(32/42)
30.3.2006
13. Produktion
13.1 Organisation egen produktionsplanering
Hur stor del av produktionen sker i egen regi? Var sker produktionen geografiskt i
förhållandet till kontoret? Hur många är verksamma i produktionen? Finns det någon
trång sektor och hur hanteras detta? Beskriv möjlig kapacitet, produktionens
tekniska nivå samt fördelar gentemot konkurrenterna. Finns det investeringsbehov
och går det att rationalisera produktionen?
BESKRIV EGEN PRODUKTION
13.2 Produktionsteknik
Beskriv produktionens tekniska nivå och fördelar gentemot konkurrenterna? Hur
implementerar jag ny teknik för tillverkningsmetoder och produktionsutrustning?
Behövs speciellt utbildade medarbetare i produktionen?
BESKRIV FÖRETAGETS PRODUKTIONSTEKNIK
13.3 Produktionsekonomi
Visa tillverkningskalkyler samt (TB) Täckningsbidrag (TG) Täckningsgrad eller
självkostnadskalkyler för viktiga produkter samt nyckeltal, för t.ex. produktion per
anställd, nyttjandegrad av maskiner?
BESKRIV DINA MÅL
13.4 Underleverantörer
© startaeget.fi och Silve Almgren
(33/42)
30.3.2006
Hur stor andel av produktionen står underleverantören för och vilka moment ansvarar
de för? Hur många underleverantörer finns? Har du skriftliga avtal med dem? Är ditt
företag beroende av underleverantörer? Är du beroende av någon underleverantör?
Hur är underleverantörernas ekonomiska situation? Om en underleverantör går i
konkurs hur hanterar du detta?
HUR ANVÄNDER DU OCH SKRIVER AVTAL MED UNDERLEVERANTÖRER
13.5 Miljöpåverkan
Medför företagets verksamhet föroreningar för luft, vatten m.m.? Behövs några
miljötillstånd för verksamheten? Hur ser regelverk och lagstiftning ut för företaget?
Vilka miljöinvesteringar planeras för framtiden. Finns det kända förändringar som
påverkar företagets verksamhet?
HUR PÅVERKAR MILJÖN OCH LAGSTIFTNINGEN FÖRETAGET?
14. Ekonomisk information
(Modul 5, Ekonomisk planering)
(Modul 6, Bokföring)
(Modul 9, Beskattning)
14.1 Ekonomiska nyckeltal, resultat-, och likviditetsbudget för tre år
Har du kunskaper att göra beräkningar av nyckeltal, resultat-, och likviditetsbudget?
Har du någon som kan hjälpa dig? Har du frågat revisorn? Om du kommer att
använda dig av bokföringsbyrå har du frågat dem?
KAN DU SJÄLV ELLER BEHÖVER DU HJÄLP?
För att få en god överblick över den ekonomiska situationen är det stora fördelar med
att jämföra några nyckeltal. Gör en tabell där du lätt kan jämföra nyckeltalen.
© startaeget.fi och Silve Almgren
(34/42)
30.3.2006
Aktuella nyckeltal är omsättning, resultat, fordringar och skulder. För de kommande
räkenskapsperioderna beräknar du även orderstocken. Har du nyckeltal som du
tycker är intressanta för in dem i tabellen.
Gör nyckeltalsanalysen för pågående period och de tre senaste boksluten om du
redan driver företag Både om du skall Starta Eget eller redan driver företag gör du en
beräkning och budget för de tre kommande räkenskapsperioderna. Siffrorna hittar
du i balansböckerna utom pågående period som du hittar i bokföringen. Både om du
driver företag eller skall Starta Eget gör du en beräkning och budget av nyckeltalen
årsvis för de tre kommande räkenskapsperioderna. Aktuella nyckeltal är omsättning,
resultat, fordringar och skulder. Här tillkommer beräknad orderstock.
NYCKELTALSANALYS - EUR
Period Bokslut - Budget Omsättning Resultat Fordringar Skulder Orderstock
EUR %
År 1
Bokslut
År 2
Bokslut
År 3
Bokslut
År 4
Pågående år
År 5
Budget
År 6
Budget
År 7
Budget
Planerar du att Starta Eget gör du för första räkenskapsåret tre resultatbudgetar, en
pessimistisk, en optimistisk och en normal. De här tre budgetarna ger dig mycket bra
information om risktagandet. Du ser vad som händer ekonomiskt om ditt resultat blir
pessimistiskt. Om resultatet bli optimistiskt kan det behövas mer kapital i företaget.
För 2:a och 3:e räkenskapsåret görs en resultatbudget för vardera året. Blankett
för resultatbudgetarna hittar du på nästa sida.
Att få pengarna att räcka till kan många gånger vara svårt för en nyföretagare. Därför
är det viktigt att beräkna budget för likviditeten för helst tre räkenskapsperioder. Vad
som kan gå fel är att man beräknar inbetalningarna för högt och rörelsen kostnader
för lågt. Blankett för budgetering av likviditet hittar du på kommande sida.
ÅTGÄRDER FÖR GOD LIKVIDITET
Fakturera snabbt
Sälja till högre priser
Korta betalningstider
Effektivare kravrutiner
Delfakturera leveranser
Förskott från kunder
Längre kredittider hos leverantörer
Mindre lager
Hyra maskiner/inventarier-ej köpa
Sälja försäljningsfordringar
Ändrade tidpunkter för betalning av
amorteringar, räntor, försäkringar etc
Använda underleverantörer istället för att
Investera
ÄR DETTA MÖJLIGT?
RESULTATBUDGET
© startaeget.fi och Silve Almgren
(35/42)
30.3.2006
KONTO Tidsperiod
År 1
GRUPP
Bedömning
Pessimist
Omsättning
1
Rörelsens övriga intäkter
2
SUMMA
RÖRELSENS
TOTALA INTÄKTER
Rörliga kostnader:
3
Material, förnödenheter och
varor
4
Tjänster av utomstående
5
Rörliga personalkostnader
6
Övriga rörliga kostnader
SUMMA
RÖRLIGA
KOSTNADER
FÖRSÄLJNINGSBIDRAG EUR
1)
Normal
Optimist
År 2
År 3
Normal
Normal
%
Fasta kostnader:
Personalkostnader
Hyror
Övriga fasta kostnader
SUMMA FASTA KOSTNADER
7
8
9
DRIFTSBIDRAG
EUR
%
10
11
12
13
1)
Summa avskrivningar
RÖRELSEVINST/FÖRLUST
Summa finansiella intäkter och
kostnader
VINST/FÖRLUST
FÖRE
EXTRAORDINÄRA POSTER,
RESERVERINGAR
OCH
SKATTER
Summa extraordinära intäkter
och kostnader
VINST/FÖRLUST
FÖRE
RESERVERINGAR
OCH
SKATTER
Summa
förändringar
i
avskrivningsdifferenser,
frivilliga
reserveringar och
skatter
RÄKENSKAPSPERIODENS
VINST/FÖRLUST
(Försäljningsbidrag = omsättning + rörelsens övriga intäkter - rörliga kostnader)
LIKVIDITETSBUDGET
GRUPP Tidsperiod, kolumn/mån
© startaeget.fi och Silve Almgren
(36/42)
30.3.2006
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
LIKVIDA MEDEL
Kassa,
postgiro,
checkräkning och övriga
banktillgodohavanden
Inbetalningar
inkl
moms
(då pengarna kommer in
till företaget)
Försäljning
Rörelsens övriga intäkter
Finansiella intäkter
Övriga inbetalningar
SUMMA
INBETALNINGAR
Utbetalningar
inkl
moms
(då pengarna betalas ut
från företaget)
Varuinköp
Tjänster av utomstående
Rörliga
personalkostnader
Övriga rörliga kostnader
Fasta
personalkostnader
Hyror
Övriga fasta kostnader
Finansiella kostnader
Skatter, bolaget
Investeringar i maskiner
och inventarier
Övriga investeringar
Amorteringar
Övriga utbetalningar
Moms att betala
SUMMA
UTBETALNINGAR
Likvida
medel
vid
periodens slut
= Likvida medel vid
periodens
början
+ Summa inbetalningar
Summa utbetalningar
+
Checkkredit
ej
utnyttjat belopp
+ Nya lån
= LIKVIDITET
Likviditetsöverskott (+)
eller Kapitalbehov (-)
© startaeget.fi och Silve Almgren
(37/42)
30.3.2006
14.2 Finansiering investeringar och kapitalbehov
Du beräknar ditt kapitalbehov dels av rörelsekapital som finansierar likvida medel,
försäljnings- och kortfristiga fordringar, varulager leverantörs- och kortfristiga skulder
och dels av investeringskapitalet som finansierar iordningställande eller köp av lokal,
maskiner, verktyg och reservdelar, bilar, inventarier, reklamskyltar konsulthjälp och
speciella marknadsföringsåtgärder.
RÖRELSEKAPITAL
EUR
Likvida medel
Varulager
Försäljningsfordringar
Pengar i kassan och på bank
Genomsnittligt belopp för varje månad
Genomsnittligt belopp för utestående
Försäljningsfordringar
Övriga fordringar
Förskott, förtidsbetalda hyror, garantier,
mervärdesskatt etc.
Leverantörsskulder
Genomsnittligt
belopp
för
erhållna
leverantörskrediter
Övriga kortfristiga skulder Genomsnittligt belopp för mervärdesskatt,
skatteinnehållning
GENOMSNITTLIGT BEHOV AV RÖRELSEKAPITAL
+
+
+
INVESTERINGSKAPITAL
EUR
+
=
Lokal
Övertagande
hyresrätt,
tillbyggnad,
byggnadslov, fastighetsköp
Iordningställande lokal
Ombyggnad, målning, ljus, värme och
ventilation
Maskiner,
verktygs
- Inköp, transporter, installation, el-arbeten
utrustning
och
installationskostnader
Inventarier och inredning
Inköp
kontorsutrustning,
personalutrymmen
Patent, goodwill
Inköp, övertagande, förberedelser
Marknadsföringskostnader Neonskylt,
logotype,
produktkatalog,
företagspresentation
Oförutsedda kostnader
Ändrade
planer,
nya
problem,
myndigheters
-,
kunders
och
konkurrenters agerande
TOTALT INVESTERINGSKAPITAL
DITT KAPITALBEHOV
Rörelsekapital
Investeringskapital
DITT KAPITALBEHOV
© startaeget.fi och Silve Almgren
EUR
+
+
=
(38/42)
30.3.2006
Behöver du kapital till att starta eget? Hur mycket är ägarna villiga att investera? Hur
mycket lån går det att få av banken? Hur mycket riskkapital behövs från något
venture capital -företag eller någon annan affärsängel eller annan finansiär? Vilka
garantier och säkerheter kan ägarna ställa?
HUR FINANSIERAR DU DITT KAPITALBEHOV?
Eget kapital, ägarna?
Banklån, vilken bank?
Venture capital – företag?
Affärsängel-vem?
Andra finansiärer?
TOTALT SUMMA
EUR
VILKA GARANTIER OCH SÄKERHETER KAN DU STÄLLA?
EUR
Om du redan driver företaget och behöver kapital beskriver du vad kapital ägarna har
investerat, lån från banken och lån från riskkapitalister och finansiärer och företagets
kapitalbehov. För vilka investeringar behövs ytterligare kapital? Vilka garantier och
säkerheter kan ägarna ställa för den nya upplåningen?
BESKRIV YTTERLIGARE KAPITALBEHOV SAMT SÄKERHETER
EUR
Vilka investeringar har gjorts under tidigare år? Hur stora har investeringarna varit?
Hur mycket återstår av lånen som avser investeringarna? Vilket resultat vinst har
investeringarna gett?
BESKRIV TIDIGARE ÅRS INVESTERINGAR?
EUR
Hur mycket kommer att investeras de närmaste tre åren? Hur är fördelning/år? Vad
avser dessa investeringar? Vilken nytta har investeringarna med tanke på effektivitet,
© startaeget.fi och Silve Almgren
(39/42)
30.3.2006
bättre resultat och vinst? Vad är livslängden på investeringen? Vad är
avskrivningstiden på investeringen? När ger investeringen vinst? Hur är
finansieringen tänkt? Vilket belopp? När är investeringen återbetald? Vem leder
projektet? Vad har projektledaren för erfarenhet? Vilken tidsplan har vi? Vilka är
riskerna för företaget? Vilka är riskerna för finansiären?
HUR SER DINA INVESTERINGAR UT DE NÄRMASTE TRE ÅREN?
HAR DU FINANSIERING FRÅN NÅGOT VENTURE CAPITAL-FÖRETAG ELLER
AFFÄRSÄNGEL VILL DE OFTA REALISERA SIN INVESTERING INOM TRE TILL
FEM ÅR? HUR HANTERAR DU DETTA?
15.0 Hot och möjligheter
15.1 Riskanalys,
* Svaga sidor och hot
De som lyssnar till din presentation av affärsplanen eller har som läst din affärsplan
försöker alltid att hitta dina svaga sidor, bland annat för att testa dig och se hur du
kan bemöta dem. Därför bör du själv ta upp de här frågorna på ett tidigt stadium och
då ser dina lyssnare att du inte har något att dölja.
VILKA FRÅGOR ÄR KÄNSLIGA OCH BÖR TAS UPP PÅ ETT TIDIGT STADIUM?
Gör en sammanställning över alla risker som kan vara ett hot och problem t ex att
försäljningen inte kommer igång eller senare är beräknat eller minskar med 30 %.
Produktutvecklingen tar längre tid än beräknat, kapitalbrist, eventuellt sökta patent
blir ej godkända, företaget har för få kunder, marknadsförutsättningarna förändras
genom t ex ny lagstiftning. Byte av ledning och nyckelpersoner. Vilka risker har du i
din affärsidé? Hur hanterar du dessa risker? Har du en handlingsplan?
BESKRIV AFFÄRSPLANENS SVAGA SIDOR OCH HOT
© startaeget.fi och Silve Almgren
(40/42)
30.3.2006
* Starka sidor och utvecklingsmöjligheter
Hur har du beskrivit starka sidor i affärsidéen? Vilka är företaget starka sidor? Finns
det utvecklingsmöjligheter?
Planera på vilket sätt de skall användas i marknadsföringen av företaget och dess
produkter. Vid diskussioner och förhandlingar med t ex bank och finansiärer sälj in
dina starka sidor men glöm inte de svaga sidorna hot och problem det ökar
trovärdigheten.
BESKRIV AFFÄRSPLANENS STARKA SIDOR OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
Bilagor
Här nedan ges exempel på bilagor:
© startaeget.fi och Silve Almgren
(41/42)
30.3.2006
Förteckning över nuvarande aktieägare
Organisationsschema.
Styrelsens och ledningens bakgrund. CV
Teknisk information om produkter, tester och trycksaker
Marknad, marknadsundersökningar och marknadsplan
Orderläge.
Bokslut för de tre senaste tre åren.
Budgetar för kommande tre till fem åren för resultat- balansräkningar
uppdelat per år för kommande tolv månader, alternativt per månad eller kvartal.
Beräkningsunderlag för budgeterna och faktasammanställningar
Handlingsplan, riskhantering
Aktieägaravtal / kompanjonsavtal
Bolagsordning.
Registreringsbevis.
Hänvisning till webbsidor på Internet
- Vinnande affärsplan,
- Nuteks affärsplan,
- Affärsplan,
- Affärsplan,
- Affärsplan,
- Affärsplan,
- Affärsplan,
- Affärsplan,
- SPCS Affärsplan gratis dataprogram
- Affärskolan, utbildning på Internet
http://connectsverige.se,
http://foretagarguiden.nutek.se/sb/d/463/a/1200
http://affarsplan.com
http://svensktnaringsliv.se/ung
http://ungforetagsamhet.se
http://nyföretagarcentrum.se/starta/affarsplan.pdf
http://foretagande.se/affärsplan.php
http://iterum.se/index.php?id022
http://vismaspcs.se
http://affarsskolan.nu
Litteratur
Starta Eget, del 1 Affärsidé och marknadsföring, Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors
Starta Eget, del 2 Bolagsformer, bokföring,
Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors
Starta Eget, del 3 Ekonomisk planering,
Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors
© startaeget.fi och Silve Almgren
(42/42)
30.3.2006