Kursplan
Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15
högskolepoäng
Kurskategori Programkurs
Kurskod 8SLG50
Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5.
Mål
Utifrån omvårdnads-, medicin- och beteendevetenskaplig grund och med hjälp av ett
problembaserat lärande uppnås mål inom omvårdnads-, medicinsk-, didaktisk-,
interprofessionell/kontext och ledarskapskompetens. I kursen ingår medicinsk teknik II, 4 hp.
Centralt i kursen är den medelålders och den äldre människans behov av prevention,
omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska åldersförändringar och sjukdom.
Hälsoarbete, stöd för egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och närstående ingår.
Professionellt förhållningssätt
Professionellt förhållningssätt och informationskompetens är övergripande och binder
samman sjuksköterskans kompetensområden (se figur 1 i utbildningsplanen). Professionellt
förhållningssätt utmärks av att tillämpa kunskap och förhålla sig till människor så att respekt
och integritet bevaras. Det professionella förhållningssättet skall präglas av självinsikt och
studenten skall kunna hantera situationer av ökad komplexitetsgrad i samband med vård av
äldre.
Lärandemål
Utifrån kunskap om egna reaktioner i mötet med patienter, medelålders och äldre med fysisk
och psykisk ohälsa samt om sjuksköterskans roll skall studenten kunna
¾ professionellt bemöta den äldre människan och hennes närstående i samband med vård
i komplexa situationer,
¾ välja lämpliga strategier i kommunikation och samspel med patienter och deras
närstående samt personal, både på individ- och gruppnivå,
¾ identifiera etiska frågeställningar för att kunna ta ställning i vårdsituationer,
1 ¾ fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett
professionellt förhållningssätt, och
¾ tillämpa ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt för att kunna självständigt delta
i utvecklingsarbete och att vara autonom i den kommande professionen.
Omvårdnadskompetens
Omvårdnadskompetens omfattar teorier , modeller och begrepp. Omvårdnadsvetenskap utgör
grund för omvårdnadskompetens. Omvårdnadskompetens är den mest utmärkande och unika
kompetensen och den visar sig i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnadsprocessen med dess
faser. Omvårdnadsprocessen är den problembearbetnings- och problemlösningsmodell som
sjuksköterskan kan använda i sitt arbete .
Lärandemål
Utifrån genus-, kulturellt- och socialt perspektiv, samhällets organisation och resurser,
avancerad hemsjukvård och rehabilitering, samt kunskap om det normala åldrandet och
sjukdomars inverkan på livsvillkor och förutsättningar för bibehållen hälsa och egenvård skall
studenten med ökad självständighet kunna
¾ observera och bedöma patienters tillstånd, prioritera, och utföra
omvårdnadshandlingar och sjukvårdstekniska uppgifter i komplexa situationer och
inom olika vårdorganisationer,
¾ planera, genomföra och dokumentera rådgivande samtal samt telefonsamtal med
patienter och närstående, utifrån identifierade behov hos äldre,
¾ sammanställa data i omvårdnadsepikris för överföring av information mellan olika
vårdgivare,
¾ analysera vårdprocesser och vårdkedjor för att förstå respektive vårdgivares ansvar
och erbjuda patienten god och säker vård hos rätt vårdgivare,
¾ förklara hur människans behov påverkas när flera organsystem sviktar. Förstå
komplexiteten i situationer som kräver akut och långvarigt omhändertagande och
föreslå lösningar,
¾ beräkna dos och under handledning administrera läkemedel till äldre samt ha kunskap
om farmakokinetiska- och dynamiska förändringar som beror på det fysiologiska
åldrandet,
2 ¾ identifiera cirkulations- och respirationskomplikationer t ex trycksår, bensår,
tromboser och pneumoni samt tillämpa preventiva åtgärder och
omvårdnadshandlingar,
¾ bedöma nutritionsstatus, aktivitetsnivå samt status beträffande sömn och vila,
¾ bedöma status och identifiera orsaker till förändrad sexualitet, t ex biverkan av
läkemedel, normala förändringar vid klimakteriet och patientens krav och
förväntningar,
¾ analysera smärta som folkhälsoproblem och samhälleliga konsekvenser av långvariga
smärttillstånd hos den äldre människan,
¾ förklara sjuksköterskans ansvar för att identifiera beroende- och missbruksproblem,
och
¾ identifiera områden där hygien och olycksfall utgör risker, relaterade till ålder och
miljö, för att kunna föreslå preventiva insatser.
En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att kunna använda medicinskteknisk utrustning. För
att tillgodose patientens rätt till säker och trygg vård, och utifrån kunskap om medicinsk
teknik (inklusive elektricitet, medicinska gaser) och sjuksköterskans ansvar,
kvalitetsutveckling, säkerhetsåtgärder (symboler, föreskrifter, instruktioner),
ansvarsfördelning mellan olika befattningshavare samt lagar och författningar skall studenten
kunna
¾ förklara och motivera sjuksköterskans medicinsktekniska ansvar i förhållande till
övriga professioner, och
¾ kvalitetssäkra och utveckla rutiner för den medicinsktekniska utrustningen utifrån
resultat av rapporter om avvikelser.
Utifrån evidensbaserad kunskap om mätutrustning och metoder, t.ex. kapillär- och
venprovtagning, CVK, port-a-cath, enteral sondnedsättning och nutrition, kateterisering av
urinvägarna, oxygenterapi och saturationsmätning, sugning av luftvägarna,
temperaturmätning och EKG skall studenten kunna
¾ organisera och motivera sina medicinsktekniska handlingar, förklara val av material,
metoder och varför handlingen sker på ett visst sätt relaterat till kvalitet och säkerhet,
och
¾ reflektera över och bedöma patienters och närståendes situation och upplevelser i en
vårdmiljö och förklara varför och hur sjuksköterskan närmar sig, berör, samtalar med
och observerar patienter och närstående.
3 Medicinsk kompetens
Medicinsk kompetens visar sig i hur sjuksköterskan analyserar, tolkar och tillämpar kunskap
från etiologi, patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling i relation till
omvårdnadsprocessen.
Lärandemål
Utifrån kunskap om sinnesorgan, det muskuloskeletala systemet, endokrina organ,
immunsystem, reproduktionsorgan, central och perifer cirkulation samt neurologisk ohälsa
och handikapp samt rehabilitering skall studenten kunna
¾ förklara etiologi, patofysiologi, diagnostik och terapi inklusive farmakologisk terapi
vid
- katarakt, glaukom hörsel- och balansrubbningar,
- struma, diabetes, stroke, MS och Parkinson,
- klimakterium och prostatahypertrofi,
-artros, artrit och fibromyalgi, och
-infektionssjukdomar
för att förstå samband mellan symptom, ordinerad behandling och omvårdnadshandlingar
samt samband mellan patologiska förändringar och diagnostiska undersökningar,
¾ förstå komplikationer och omvårdnadsbehov vid ovanstående tillstånd,
¾ förstå risken för läkemedelsinteraktioner och biverkningar hos äldre vid polyfarmaci
inklusive naturläkemedel och aktivt delta vid utvärdering och rapportering av
läkemedelseffekter, och
¾ förstå och förklara benskörhet, calciumomsättning, remoduleringsprocess samt
uppkomst, läkning, diagnostik och behandling av frakturer t ex radius- och
femurfrakturer.
Utifrån kunskap (förklaringsmodeller, epidemiologi) om akuta och långvariga tillstånd av
psykisk ohälsa som t.ex. schizofreni och affektiva tillstånd, skillnader och likheter i det
psykiatriska sjukdomsmönstret mellan människor från olika kulturer och ur ett globalt
perspektiv skall studenten kunna
¾ tillämpa och förstå prevention, stöd och återhämtning vid långvarig psykisk ohälsa och
sömnrubbning, och
¾ identifiera depression och demens hos äldre, förstå diagnostik, farmakologiska och
icke farmakologiska behandlingsstrategier, remission samt rehabilitering.
4 Didaktisk kompetens
Didaktisk kompetens visar sig i hur lärprocesser identifieras, analyseras genomförs och
utvärderas i vården i förhållande till patienter, personal, lärande organisation. I
problembearbetningen tillämpas frågorna vad, när, hur och varför.
Lärandemål
Utifrån teorier och modeller om egenvård, delaktighet och medverkan samt kunskap om äldre
och lärande skall studenten kunna
¾ redogöra för pedagogiska metoder för rådgivning/telefonrådgivning och hälsoarbete
för äldre patienter och deras närstående,
¾ förstå förutsättningar för kommunikation utifrån ett kognitivt perspektiv,
¾ identifiera behov av kunskap, undervisning och vägledning hos människor med
långvarig psykisk ohälsa samt deras närstående, och bedöma egenvårdsresurser och
behov av stöd,
¾ professionellt kommunicera med den äldre människan och hennes närstående generellt
och i samband med vård vid komplexa situationer, och
¾ tillämpa, värdera och utvärdera pedagogiska metoder i samband med seminarier.
Interprofessionell kompetens och kontextkompetens
Interprofessionell kompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den
egna professionen i relation till och i samarbete med andra.
Kontextkompetens visar sig i medvetenhet och förhållningssätt när det gäller den egna
professionen och hälso-, vård och omsorgsverksamheten i relation till samhället.
Lärandemål
Utifrån kunskap om det mångkulturella samhället, epidemiologiska data, lagar och
författningar som bl. a. reglerar omhändertagande för vård skall studenten kunna
¾ förstå/förklara vårdteamets och den egna professionens ansvar i hälsoarbete riktat till
den äldre människan,
¾ beskriva och förklara preventiva insatser för riskgrupper med beroende- och
missbruksproblem, psykisk störning, psykosomatiska besvär relaterat till livskriser
(ensamhet, skilsmässa etc),
5 ¾ beskriva och värdera likheter och skillnader i regioners organisation av primärvård och
andra öppna vårdformer, avancerad hemsjukvård, och
¾ vara medveten om bakomliggande styrmedel/maktstrukturer som reglerar verksamhet
och samordning av samhällets insatser.
Undervisning/Arbetsformer
Vid Hälsouniversitet bedrivs undervisning med Problembaserat Lärande (PBL) som
pedagogisk filosofi och metod. Integration är ett annat kännetecken för Hälsouniversitetet och
i kursen integreras program, ämnesområden och teori/praktik. Schemalagd tid består av
basgruppsarbete, föreläsningar, seminarier, informationstillfällen och tid i träningscenter.
Resterande tid beräknas åtgå till inläsning av litteratur och annan förberedelse inför de
schemalagda aktiviteterna. I kursen ingår VFU omfattande 20 dagar då studenten skall ha
sjuksköterskor som handledare på sin basplacering. Studenten skall identifiera vilka
läranderesultat som kan nås i samband med VFU. Den personliga och professionella
utvecklingen dokumenteras i den individuella portfolion.
Examination
Individuell skriftlig och muntlig salsexamination och individuell klinisk examination.
Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Bedömning av
obligatoriska moment (basgrupp, seminarier inklusive rapport, fältstudier, färdighetsträningar
och verksamhetsförlagd utbildning) görs kontinuerligt.
Verksamhetsförlagd utbildning
Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare
en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare
och handledare finns att tillgå.
Byte av examinator
Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har rätt att
begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot
det.
Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att
omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första
bedömningstillfället.
Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter
rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet.
6 Antal examinationstillfällen
Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student
som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid
ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer
har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall
anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två
underkända prov.
Förkunskap
För tillträde till kursen krävs förutom grundläggande behörighet särskild behörighet enligt
utbildningsplanen. Godkänd kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4.
Betyg
På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd.
Kursbevis
Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den
studerande. Begäran om kursbevis skall göras på särskild blankett, som finns under adress
www.hu.liu.se/org/studentenheten/blanketter, eller kan hämtas på Studentenhetens expedition.
Kurslitteratur
Lista över kurslitteratur fastställs av Programutskottet senast 2 månader före kursstart.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper
synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den
kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen
överensstämmer med kursplanen. Elektroniska kursutvärderingar enligt gemensamma
föreskrifter genomförs (Dnr Liu 780/06-40).
Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination
enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det
första examinationstillfället.
7 Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan Nursing in Complex Conditions in Elderly People Kursgivare är: SSK Linköping Dnr: 1242/06 ‐41 Kurskod: 8SLG50 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Ämne: Medicinsk vetenskap Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde Grund Grundläggande Medicin Kursen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2007‐09‐04. Reviderad 2009‐03‐23 8
