Vårdprogram för missbruks- och beroendevården för
”God kvalitet och ökad tillgänglighet”.
1
Uppdrag
• Länsstyrgruppen för missbruk och beroendevården i Dalarna har
genom Region Dalarna gett i uppdrag att utarbeta ett gemensamt
vårdprogram för landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner som ska
ligga till grund för den överenskommelse som ska ingås under 2014.
2
Deltagare i arbetsgruppen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Marcus Bladfält, LT Dalarna
Anna Källängs-Lindgren, LT Dalarna
Åke Sunna, LT Dalarna
Carina Frelin, LT Dalarna
Monica Frisén,LT Dalarna
Lars-Göran Rundqvist, LT Dalarna
Anette Sahlin, LT Dalarna
Camilla Sömsk, Smedjebackens kommun
Ewa Kjell, Borlänge kommun
Zilha Fific, Leksands kommun
Sten Eriksson, Avesta kommun
3
Mål
• Tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende genom
systematiskt arbete och rutiner.
• Vården är välkänd innehållsmässigt och organisatoriskt utformad
• Innehållet i vården och behandling är specifikt anpassad efter olika
målgrupper
• Utredning och behandling erbjuds med stöd av preliminära nationella
riktlinjer, evidensbaserade metoder, forskningsbaserad kunskap,
professionens erfarenhet och brukarens delaktighet. Forts.
4
Forts. Mål
• Vården omfattar medicinska och psykosociala behandlingsinsatser
och psykosociala stödinsatser som samordnas utifrån den enskildes
individuella behov
• Ökad tillgänglighet innebär att all personal inom landstinget och
socialtjänsten har klara rutiner hur en patient/klient slussas vidare för
att få stöd
5
Förutsättningar för samverkan
• En klar och tydlig ledning
• Ett klart gemensamt uttalat mål
• Tillräckliga resurser ställs till förfogande
• Skillnader mellan parter avseende synsätt, organisation och regelverk
har identifierats och undanröjts och/eller utvecklas
• För att främja samverkan krävs en gemensam grund
6
Tidig upptäckt och förebyggande arbete
• Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska använda AUDIT och
DUDIT för tidig upptäckt samt erbjuda rådgivande samtal för vuxna
med riskbruk av alkohol och droger med MI metoden.
• I preliminära riktlinjerna 2014 ställs ökat krav på äldreomsorg,
skolans elevhälsa, studenthälsovård och företagshälsovård för tidig
upptäckt.
7
Utredning och diagnos
Rekommenderade bedömningsinstrument
• AUDIT, DUDIT, ASI, ADAD, DUDIT-E, ADDIS och ADDIS-Ung
• DSM IV eller ICD 1 ska användas för diagnostik och klassifikation av
sjukdomar, psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av
psyko aktiv substans.
• SCID I ska användas inom specialiserad psykiatri och beroendevård.
• Alternativt kan hälso- och sjukvården använda MINI som är en
kortfattad diagnostisk intervju för klinisk bedömning enligt DSM IV
kriterierna.
8
Medicinsk utredning och bedömning
• Hälso- och sjukvården utreder och diagnosticerar vad gäller missbruk
och beroendeproblem konsumtionens omfattning, fysiska
skadeverkningar, användandet av narkotiska preparat och eventuellt
blandmissbruk(även dopning) och läkemedelsmissbruk.
• Hälso- och sjukvården ska bistå socialtjänstens missbruks och
beroendeverksamhet i utredning med komplettering av biologiska
markörer och diagnosticering.
• Hälso- och sjukvården ansvarar för återkoppling till patienten
angående testresultat.
9
Medicinska test för påvisande av intag av
alkohol, narkotika, läkemedel och dopning.
• De biologiska markörerna ska ge svar på identifiering,
problembedömning och uppföljning.
• Nyligt intag, för mätning av alkoholkonsumtion ska hälso- och
sjukvården mäta EtG och EtS i blod och urin.
• För långvarigt högt intag, rekommenderas alternativa blodtester som
Peth och CDT.
• Patientnära tester kan användas (snabbtester)
10
Psykosocial behandling vid missbruk eller
beroende
• Enligt Socialdepartementets prop. 2012/13:77 God kvalitet och ökad
tillgänglighet i missbruk och beroendevården, är regeringens
bedömning att psykosocial behandling ska erbjudas av både
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För att den medicinska
vården ska bli effektiv behöver den ofta kombineras med psykosociala
behandlingsinsatser.
• Socialtjänsten ansvarar för psykosociala stödinsatser.
11
Doping och läkemedelsberoende
• Se ”Nationellt vårdprogram: missbruk av anabola androgena
steroider(AAS) och andra hormonläkemedel”. Dopingjouren.se
• Hälso- och sjukvården ansvarar för information kring skadeverkningar
motivationshöjande behandling och behandling av fysiologiska
skador.
• Socialtjänsten ansvarar för psykosocialt stöd.
• Hälso- och sjukvården ska ställa frågor kring doping och
läkemedelsberoende samt ansvarar för en säkrare förskrivning av
läkemedel.
12
Opiater
• Hälso- och sjukvården ansvarar för läkemedelsassisterade behandling
vid opiatabstinens och vid opiatberoende samt psykosocial
behandling.
• Ansvarig läkare ska med delaktighet från patienten upprätta en
vårdplan.
• Socialtjänsten ska utreda patienten med stöd av ASI och utreda
bostads-, försörjningssituationen, ekonomi, nätverk, relationer etc.
samt erbjuda psykosocialt stöd. Om patienten är kriminellt belastad
ska även kriminalvården medverka.
13
Narkotika/ cannabis
• Hälso- och sjukvården ska vid missbruk och beroende av cannabis och
cannobinoider ansvara för diagnostik och erbjuda ”Medical
management” under abstinensperioden.
• Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda psykosocial
behandling KBT, HAP-programmet samt MI• Socialtjänsten ansvarar för psykosocialt stöd.
14
Narkotika/ centralstimulantia
• Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda
patienter/klienter med missbruk och eller beroende av
centralstimulantia psykosocialbehandling, 12- stegsbehandling, CRA,
KBT och MI.
• Hälso- och sjukvården ska behandla amfetaminberoende med
naltrexon och endast i undantagsfall med antidepressiva läkemedel
vid kokain missbruk/ eller beroende.
15
Särskilda målgrupper
• Barn till föräldrar med missbruksproblem
• Ungdomar med missbruk under 18 år
• Kvinnligt missbruk/ Gravida kvinnor
• Bruk av alkohol hos äldre
• Samsjuklighet
• Målgruppen utländsk härkomst
16
17
