LEpC möter LÄKSAK:s Expertgrupp för Hudsjukdomar
Läkemedelsepidemiologiskt Centrum (LEpC) har inlett en serie möten med LÄKSAKs
expertgrupper. Första mötet ägde rum den 2 oktober och ägnades åt expertgruppen för
Hudsjukdomar.
Närvarande
Expertgruppen för
Hudsjukdomar
LEpC
Peter Lidbrink, hudklin, HS (ordförande)
Anders Johannesson, hudmott, Läkarhuset Vällingby
Mats Törngren, hudklin, DS
Sten Ronge, Apoteket Beckasinen
Åke Karlsson (chef)
Björn Wettermark
Eva Rämme
Per Göransson
Ulf Bergman
Inledning
Ulf Bergman inledde med en sammanfattning av debatten om läkemedelskostnaderna. Den
senaste läkemedelsreformen syftade till att dämpa kostnadsutvecklingen, men effekten har
hitintills varit den motsatta. Staten vill att landstingen skall bära hela kostnadsansvaret för
läkemedlen. För att kunna göra detta har landstingen begärt verktyg för uppföljning av
läkemedelskostnaderna. Apotekets försäljningsstatistik i boken Svensk Läkemedelsstatistik
(se nedan) har historiskt givit oss en god bild av läkemedelsanvändningen i landet. Genom att
receptregistret inrättades 1997 finns nya möjligheter att följa läkemedelsutköpen ur ett
befolknings- och förskrivarperspektiv.
Björn Wettermark informerade om vilka läkemedelsdata som redovisas regelbundet på
riksnivå. Apoteket AB ger årligen ut en bok som heter Svensk Läkemedelsstatistik. Här finns
uppgifter om kostnad och volym för såväl öppenvård som slutenvård, geografiska och
demografiska data (ålder och kön) samt indikationsprofiler. Alla data redovisas på aggregerad
nivå, förutom de incidens- och prevalensdata som hämtats från en individbaserad receptstudie
som pågår i Jämtland.
MKRs kvalitetsindikator för uppföljning av läkemedelsförskrivningen: DU90%
Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbunds Medicinska Kvalitetsråd har
tillsammans givit ut ett häfte med förslag på kvalitetsindikatorer för läkemedelsförskrivning
och läkemedelshantering. Ett förslag till indikator är antalet läkemedel som utgör 90 procent
av förskrivningsvolymen samt följsamheten till Läkemedelskommitténs baslista inom detta
segment. Förskrivningsvolymen kan mätas antingen i definierade dygnsdoser eller antal
recipen. Indikatorn kallas DU90%, där DU står för Drug Utilization. Indikatorn skulle kunna
utgöra underlag för ett årligt kvalitetsbokslut för sjukvårdsenheterna.
Webbaserad uppföljning av läkemedelsuttag i Stockholm
Åke Karlsson presenterade en Webbapplikation som utarbetats av LEpC för uppföljning av
läkemedelsuttag i Stockholm. Applikationen nås via LEpC’s hemsida. Här finns bland annat
öppenvårdsstatistik som uppdateras varje månad, i form av ett antal fördefinierade rapporter.
Det finns också möjlighet att själv söka statistik i LÄKNET.
LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB
ATC/DDD: metodproblem inom dermatologin
Björn Wettermark redogjorde för ett antal metodproblem i läkemedelsstatistiken. Läkemedel
som ej är registrerade och därmed saknar varunummer (exempelvis apotekstillverkade
läkemedel, s k extempore), saknar också ATC-kod och hamnar därmed i en ”slaskpost”. Ett
förskrivet recipe kan generera flera uttag, varje uttag redovisas som ett recipe i statistiken.
Den definierade dygnsdosen (DDD) är en teknisk måttenhet som kan förändras med tiden och
åldern. Inga DDD är fastställda för de hudprodukter som appliceras topikalt. I statistiken
redovisas ofta förbrukningen mätt i gram eller milliliter enligt principen 1 g/ml salva eller
liniment = 1 DDD.
Redovisning av uttag av hudläkemedel i Stockholm
Per Göransson presenterade statistik för hudläkemedel (ATC-grupp D) i Stockholms län.
Merparten (drygt 70 procent) av hudläkemedlen säljs på recept (öppenvård), 25 procent säljs
receptfritt (egenvård) och resterande del - endast 3 procent - beställs på rekvisition
(slutenvård).
Om man mäter försäljningen av hudläkemedel i definierade dygnsdoser (DDD), kronor,
respektive recipen, så får man olika resultat. Nedan framgår hur hudläkemedlens andel av
läkemedelsförsäljningen till befolkningen i Stockholms län år 2000 varierar beroende på
vilken måttenhet man väljer:
Måttenhet
DDD
Kronor
Recipen
Procent (%)
16
4
6
Exemplet visar att måtten på kostnad respektive volym ger helt olika bild av hur stor
försäljningen av hudläkemedel är. DU90% mätt i kronor respektive recipen, presenterades
både som helhet (ATC-kod D) samt för alla terapeutiska huvudgrupper (ATC-kod D01-D11).
Expertgruppens kommentarer
Frågan om vilken måttenhet som är mest relevant för att mäta användningen av hudläkemedel
diskuterades. Expertgruppen framhöll att recipen ger en bättre bild av verkligheten än DDD
för hudläkemedel. Recipen är också ett bättre kvalitativt mått att ha som underlag för
följsamheten till baslistan.
Vid genomgången av DU90% - profilerna framkom att det bör framgå av profilen om
beredningsformen är dermal eller annan, t ex Lamisil. Följsamheten till baslistan mätt i antal
recipen ansågs vara god. Det kan till och med vara så att det är en underanvändning av
mjukgörande produkter eftersom de förebygger förvärrad hudsjukdom och därmed behovet av
mer kostsamma produkter. Vissa av de produkter som ej är rekommenderade och som finns
med i profilerna, är specialistpreparat och av denna anledning ej med i bassortimentet.
Det framkom att det finns problem med ATC-kodsindelningen. Visa läkemedel hamnar under
en ATC-grupp de ej borde höra till då de terapeutiskt används på andra indikationer. Det
gäller t ex Propylenglykol i Essex m fl under ”antimykotika” och Ichtammol under
”psoriasis”.
Vissa hudprodukter är fria handelsvaror och saknas därmed helt i statistiken. Handelsvarorna
utgör en stor del av användningen vid exempelvis acne.
LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB
Frågan om överanvändning diskuterades för perorala beredningar (Dalacin, Fucidin, Fungoral
och Lamisil). Det var dock svårt att värdera detta då det inte framgick hur försäljningen
fördelade sig mellan olika beredningsformer. Denna fråga kommer att utredas närmare av
expertgruppen.
Det framfördes också att rabatteringen/läkemedelsförmånens konstruktion styr användningen
till produkter som inte alltid är rekommenderade som förstahandsmedel.
Hur går vi vidare?
Expertgruppen ansåg att recipen är det bästa måttet vi idag har på användningen av
hudläkemedel. Eftersom användningen av övriga läkemedel vanligtvis mäts i DDD, ansågs
det värdefullt att exkludera hudläkemedel ur generella rapporter. Användningen av
hudläkemedel skulle med fördel kunna redovisas separat. Det skulle t ex kunna ske genom att
skapa en egen DU90%-profil utifrån recipen för hudläkemedel i LEpC’s Webbapplikation.
Gruppens generella önskemål beträffande Webbapplikationen, var en möjlighet att söka
arbetsplatskategori. Motiven skulle vara att underlätta uppföljning inom respektive
terapiområde och för utbildningsinsatser. Det skulle också vara av värde om det går att införa
en funktion där man kan jämföra den egna verksamheten med andra likvärdiga.
Förslaget med kvalitetsbokslut ansågs lite överambitiöst vad gäller behovet av uppföljning
inom Hudgruppen. Vad man istället ville inrikta sig på var att bevakning av DU90% mätt i
recipen samt att satsa på informationsinsatser till primärvården.
Eva Rämme
Leg. Apotekare
Läkemedelsepidemiologiskt Centrum
LEpC – ett samarbete mellan SLL och Apoteket AB
