Bergvesenet
Rapportarkivet
Postboks 3021, 7002 Trondheim
Bergvesenet rapport
nr
Intern Journal nr
Internt arkiv nr
Rapport lokalisering
BV 1907
Kommer fra ..arkiv
Gradering
Trondheim
Ekstern rapport nr
Oversendt fra
Fortrolig pga
Fortrolig ha dato:
Tittel
Elektromagnetisk
29.07 - 14.08 1939
undersøkning
på Malberget,
Forlatter
Johanson,
Bertil
21.08 1939
Fylke
Meldal
Sør - Trøndelag
Bergdistrikt
Råstofftype
Sammendrag
1: 50 000 kartblad
Forekomster
Malberget
Emneord
Elektrisk
Trondheimske
Dokument type
Geofysikk
NI alm/metall
Bedrift
Dato
Kommune
Fagområde
Norge
Malmletning
A/B
1: 250 000 kanblad
0
Ut1:7LtEmde Uver
ele'..trwwnetislr:
alheret,
undo-fskning
rfl
1:orre.
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
MALMLETNING
THE ELECTRICAL PROSPECTING COMPANY
STOCKHOLM
SWEDEN
Utlåtande över elektromamnetisk undersdkninm
Malbermet
Under tiden 29 jull
Yalnletning, Stockholm en
Norme.
- 14 ansti
1939 utfdrde A.B. Elektrisk
eoelektrisk undersgkninm fUr Skeppsredare
Per Gjerdin-, 13ergen,ror-e.
UndersUknin-en utfUrdes å av -rodsg-a:e
Jordhus -jorda innutnirm‘arpå ralb-r-et, v'lket ligrer på srgnsen
mellan reldal och Edlånda socknar i Sör TrUndela- fylke.
Då in2en
vgg finnes från bilvggen LUkken - Stornaeve mård kan man endast nP
fram till ntområdet
till fots.
Tenor att fl-å
Topomrafi.
Mdtonrådets högsta punkt, Malbe.gets topp, lim:er unmefUr
250 n. gver onkrin=linmande terrgnm. Från denna punkt stupar terrgnmen
mycket brant åt alla sidor, vilket sjorde att m&na
profillinjer voro
oerhgrt svårmgtta.
Geolomi.
Malberget ligmer inon ett stort gibbro-grgnstens område,
dgr flera stora kisfUrekonster upptrgda såson lånmstrgckta nalrlinjaler
i massiv mransten i ngrheten av den intrusiva mabbron. Malberget består helt och hållet a- mrgnsten, men gabhro
anstående i ngrheten.
Inon detta --rnstensonr?:d, i det stora hela strykande i ostvgstlig
riktninm, har modsgmare Jordhus fgretatit en del inmutninmar gver n-ra
malmutmåenden av de bEldatyper av kis, scm fgrekcirrai trakten: Tångkis och vasskis. Den elektriska ngtnnmen
utfUrdes för att utrUna om
dessa nalmutgåenden hade någon lgnmdutstrgckninm eller över huvud taset
voro av rimon hetydenhet.
-
'1
1138 punkter, fdrdelade inom en areal av ori'ring,
1,1 km2.
Den sista
dazen utfördes Hven en mindre magnetisk måtning med ett kånsligt
magnetiskt instrument långsned en linje 37er "Synken" t 500 V och
(
över den elektriska Indikationen p?,linje 250 V, 132 S.
Denna måt4
ning utfardes för ntt utrena de elektriska indikationernas magnetiska
egenskaper. Den finkorniga, bandsr'evasskisen dr ofta en blandning
av svavel- och maTnetkis och kan åven innehålla magnetit, varf3r den
b3r vara något magnetisk.
Resultat.
Vid den elektriska måtnIngen erhöllos en del indikationer,
vilka 1nlats
en nest i3gonfallande av dessa indi1-t),
på kartbilagan.
kationer år den sor påtråffats inom måtonrådets sydöstra del och som
sammanbundits till ett sammanhångande stråk 5.averensståmmelse med
den geologiska strykningen. Vidare har inon nordUstra delen, 30 meter
„
söder om "Synkon" påtråffats en indikation, sor återkomner på linjerna
225, 250 och 275 v.
I vad
den sanranhånger ned den funna svagare
kopparkisfyndigheten i "Synken"
r sv?,:rt
att
linje
375 r farekomner en indikation, som nycket vål kan ha åstadkommits av
liknande geologiskt material, son funnits i skårpningen "Synken".
Dock återfinnes den inte på linjo 275 V, sor ligger aver skårpn ngen.
Man kan clårförheppas att en båttre nineralanrikn2ng ån i "Synken"
fdrefinnes på punkt 300 V, 375 N.
hånflandesåson de inla:ts
Andra indikationer, troligen samman-
bIln .an ha nåtråffats inom måtomrLdets
norra del från linje 600 V, 555 N till linje 800 v, 510 N.
Denna
indikation ligger just vid foten av Malberget och vid kanten av en myr.
Det år dårför inte otrolizt att den förorsakats av sura vattenlasn2ngar,
som ansarlats vid bergets fot.
71
Andra påtråffade indikationer, se bi-,'
la-an, åro av mindre betydenhet eller av nindre intresse, såson den
-,
för att utrdna om den fdrhan&enverpnde indlkationen fdrorsakats av
malm.
Då djupet till strdrkoncentrationerna i här berdrda fall trolinen år stdrre ån jordjupet bdr resultatet av skårpninnarna inte
låTnas till zrund får en bedUmninT av malntillnån:en.
se lovande ut bUr man fdretana vidare undersUknInar
på sidestupninnet inor orrådet ver nCot
Om skårpningarna
med diamantborrnInq.
varierande r det båst att
först ;T:enom
språngning i sflpn,ravarna bestgnma denna varefter A.E.
Elektrisk Malnletning, med tillhjUlp sv denna uppmift kan fdreslå plåtsen för borrhålet.
trIskas:kårpninrar på andra stållen Un de ovannånnda t.ex.
över någon av de nindro stUrninar,
vilka bilacan utvisar kunna dessa
punkter beståmmas med hjålp akvbilaman och de fixpålar, son utplacerats
i terrången.
Dårvid torde hoaktas att ett fel å ett par meter kan fdre-
komna vid anrivandet av den elektriska ledarens r@e,
ninven bdr strUoka si
varfUr skårp-
3 meter på var sida om den punkt, som markerats
på bilaman.
Stockholm den 21 aurusti 1939.
AffiMUMMIT
ZWITRISNMALMLEMING
„ed~rdria-e
17-3-/ur
_231./ct
76-ickeizftiMlarizT
- -
eleirirriske
iproiy
Aryåle
ele~
J'hahz
4.eilzy
/"90
• o
sayre
iftrlånda
saiwz
.ff
R90,
I-
. ••
..
................
A.411.ELEKTRISK MALMLETNING
=
THE
ELECTRICAL
PROSPECTING
Co
A'FIRJA
0, f17
ELMWISA1
11.1,01,
ONRk£
illizlherget(
.5adr,e,
."
,480,90
. 4
,10
