Nya aktörer inom arbetsmarknadspolitiken

Nya aktörer inom
arbetsmarknadspolitiken
Temagruppen Integration i arbetslivet
Jonas Karlsson
Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA)
2014-05-16
Presentationens upplägg
1. Motivering
2. Analys – utfall
3. Analys – ekonomi
4. Sammanfattning
Motivering
Motivering
Den första rapporten jämför utfallet mellan ESF-projekt och
Arbetsförmedlingen.
Motivering
Den första rapporten jämför utfallet mellan ESF-projekt och
Arbetsförmedlingen.
 Resultaten visar att Arbetsförmedlingen presterar bättre
än ESF-projekten, speciellt på kort sikt.
Motivering
Den första rapporten jämför utfallet mellan ESF-projekt och
Arbetsförmedlingen.
 Resultaten visar att Arbetsförmedlingen presterar bättre
än ESF-projekten, speciellt på kort sikt.
 Skillnaderna större för utlandsfödda.
Motivering
Den första rapporten jämför utfallet mellan ESF-projekt och
Arbetsförmedlingen.
 Resultaten visar att Arbetsförmedlingen presterar bättre
än ESF-projekten, speciellt på kort sikt.
 Skillnaderna större för utlandsfödda.
 Ingen möjlighet att skatta ESF- projektens
kostnadseffektivitet
Varför studera kompletterande aktörer?
Denna studie fokuserar istället på att jämföra ESF-projekten
med kompletterande aktörer (KA).
Varför studera kompletterande aktörer?
Denna studie fokuserar istället på att jämföra ESF-projekten
med kompletterande aktörer (KA).
 KA blir en viktig del av arbetsmarknadspolitiken 2007 och
har sedan expanderat kraftigt
Varför studera kompletterande aktörer?
Denna studie fokuserar istället på att jämföra ESF-projekten
med kompletterande aktörer (KA).
 KA blir en viktig del av arbetsmarknadspolitiken 2007 och
har sedan expanderat kraftigt
 Liksom ESF alternativa aktörer inom
arbetsmarknadspolitiken
Varför studera kompletterande aktörer?
Denna studie fokuserar istället på att jämföra ESF-projekten
med kompletterande aktörer (KA).
 KA blir en viktig del av arbetsmarknadspolitiken 2007 och
har sedan expanderat kraftigt
 Liksom ESF alternativa aktörer inom
arbetsmarknadspolitiken
 Möjlighet att skatta kostnader mellan ESF och KA.
Ekonomiska incitament
Ekonomiska incitament
Det finns viktiga skillnader i det ekonomiska
incitamentssystemet för ESF och KA.
Ekonomiska incitament
Det finns viktiga skillnader i det ekonomiska
incitamentssystemet för ESF och KA.
 ESF får i de flesta fall ersättning för närvarande deltagare.
Ekonomiska incitament
Det finns viktiga skillnader i det ekonomiska
incitamentssystemet för ESF och KA.
 ESF får i de flesta fall ersättning för närvarande deltagare.
 Inget vinstintresse.
Ekonomiska incitament
Det finns viktiga skillnader i det ekonomiska
incitamentssystemet för ESF och KA.
 ESF får i de flesta fall ersättning för närvarande deltagare.
 Inget vinstintresse.
 Långsiktiga mål.
Ekonomiska incitament
Det finns viktiga skillnader i det ekonomiska
incitamentssystemet för ESF och KA.
 ESF får i de flesta fall ersättning för närvarande deltagare.
 Inget vinstintresse.
 Långsiktiga mål.
 Svaga eller negativa ekonomiska incitament att få
deltagare i arbete.
Ekonomiska incitament – KA
Ekonomiska incitament – KA
 Får en delbetalning för varje ny deltagare man tar emot
och då deltagaren får arbete (inom en månad efter
avslutat projekt).
Ekonomiska incitament – KA
 Får en delbetalning för varje ny deltagare man tar emot
och då deltagaren får arbete (inom en månad efter
avslutat projekt).
 Vinstintresse och i vissa fall höga vinstmarginal.
Ekonomiska incitament – KA
 Får en delbetalning för varje ny deltagare man tar emot
och då deltagaren får arbete (inom en månad efter
avslutat projekt).
 Vinstintresse och i vissa fall höga vinstmarginal.
 Inga långsiktiga mål.
Ekonomiska incitament – KA
 Får en delbetalning för varje ny deltagare man tar emot
och då deltagaren får arbete (inom en månad efter
avslutat projekt).
 Vinstintresse och i vissa fall höga vinstmarginal.
 Inga långsiktiga mål.
 Maxgräns för antalet deltagare vid varje tidpunkt.
Ekonomiska incitament – KA
 Får en delbetalning för varje ny deltagare man tar emot
och då deltagaren får arbete (inom en månad efter
avslutat projekt).
 Vinstintresse och i vissa fall höga vinstmarginal.
 Inga långsiktiga mål.
 Maxgräns för antalet deltagare vid varje tidpunkt.
 Starka ekonomiska incitament att få deltagare i arbete.
Analys
Analys
Jämför de stora programmen Jobb- och utvecklingsgarantin
(JOB) och Jobbgarantin för unga (UGA).
Analys
Jämför de stora programmen Jobb- och utvecklingsgarantin
(JOB) och Jobbgarantin för unga (UGA).
 Först en replikation av första rapporten där vi separerat KA
från den ordinarie verksamheten.
Analys
Jämför de stora programmen Jobb- och utvecklingsgarantin
(JOB) och Jobbgarantin för unga (UGA).
 Först en replikation av första rapporten där vi separerat KA
från den ordinarie verksamheten.
 Jämförelse mellan KA och ESF där vi adderat ytterligare
kontrollvariabler.
Analys
Jämför de stora programmen Jobb- och utvecklingsgarantin
(JOB) och Jobbgarantin för unga (UGA).
 Först en replikation av första rapporten där vi separerat KA
från den ordinarie verksamheten.
 Jämförelse mellan KA och ESF där vi adderat ytterligare
kontrollvariabler.
 Samma jämförelse enbart för utlandsfödda.
Analys
Jämför de stora programmen Jobb- och utvecklingsgarantin
(JOB) och Jobbgarantin för unga (UGA).
 Först en replikation av första rapporten där vi separerat KA
från den ordinarie verksamheten.
 Jämförelse mellan KA och ESF där vi adderat ytterligare
kontrollvariabler.
 Samma jämförelse enbart för utlandsfödda.
 Skattning av kostnadseffektiviteten hos KA och ESF.
Analys - selektion
Kvinna
Utlandsfödd
Nyanländ
Ej A-kassa
Långtidsarbetslösa
Tidigare projekt I AF
Arbetslöshetsperioder
Tid i projektet
Max grundskola
Minst 2 år högre
utbildning
N
ESF
48.2
24.6
14.0
57.2
53.1
1.09
2.0
8.3
31.4
KA
43.2
18.2
3.5
40.5
63.2
.04
2.1
7.9
24.4
Diff (ESF-KA)
5.0
6.4
10.5
16.8
10.1
1.05
-.09
-.36
-7.1
12.0
8.8
-3.2
19776
121458
Resultat – JOB
Resultat – JOB
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre inom JOB.
Resultat – JOB
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre inom JOB.
 JOB ungefär tio procentenheters skillnad för ESF och KA på
både kort och lång sikt.
Resultat – JOB
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre inom JOB.
 JOB ungefär tio procentenheters skillnad för ESF och KA på
både kort och lång sikt.
 Kontrollvariablerna påverkar gapet marginellt.
Resultat – UGA
Resultat – UGA
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre på kort sikt inom UGA.
Resultat – UGA
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre på kort sikt inom UGA.
 Skillnaden ungefär 5 procentenheter och något mindre för
ESF än för KA.
Resultat – UGA
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre på kort sikt inom UGA.
 Skillnaden ungefär 5 procentenheter och något mindre för
ESF än för KA.
 På lång sikt och med kontroller är skillnaderna små (under
3 procentenheter).
Resultat – UGA
Jämförelsen mellan Arbetsförmedlingen, ESF och KA visar att
både ESF och KA presterar sämre på kort sikt inom UGA.
 Skillnaden ungefär 5 procentenheter och något mindre för
ESF än för KA.
 På lång sikt och med kontroller är skillnaderna små (under
3 procentenheter).
 Kontrollerna minskar gapet mellan arbetsförmedlingen
och ESF och KA. Minskningen större för ESF.
Jämförelse KA och ESF – ytterligare
kontrollvariabler
Jämförelse KA och ESF – ytterligare
kontrollvariabler
 Tid i projektet. Skillnaden i genomsnitt liten men
spridningen inom ESF större.
Jämförelse KA och ESF – ytterligare
kontrollvariabler
 Tid i projektet. Skillnaden i genomsnitt liten men
spridningen inom ESF större.
 Antalet tidigare projekt inom Arbetsförmedlingens
ordinarie verksamhet. Betydligt vanligare att ha fler
projekt hos ESF än hos KA.
Resultat - JOB
Resultat - JOB
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att både ESF och KA
presterar på ungefär samma nivå inom JOB.
Resultat - JOB
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att både ESF och KA
presterar på ungefär samma nivå inom JOB.

På kort sikt är presterar ESF något bättre än KA.
Resultat - JOB
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att både ESF och KA
presterar på ungefär samma nivå inom JOB.

På kort sikt är presterar ESF något bättre än KA.

På lång sikt finns inga signifikanta skillnader.
Resultat - UGA
Resultat - UGA
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att ESF presterar
betydligt bättre än KA inom UGA.
Resultat - UGA
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att ESF presterar
betydligt bättre än KA inom UGA.
 Kontrollvariabler får effekten att byta tecken. Skillnaden
mellan skattningarna kan vara upp till 10 procentenheter.
Resultat - UGA
Jämförelsen mellan ESF och KA visar att ESF presterar
betydligt bättre än KA inom UGA.
 Kontrollvariabler får effekten att byta tecken. Skillnaden
mellan skattningarna kan vara upp till 10 procentenheter.
 Skillnaden är mellan 5 och 7 procentenheter på både kort
och lång sikt med kontrollvariabler.
Resultat - Utlandsfödda
Resultat - Utlandsfödda
För utlandsfödda är resultaten positiva till ESF på kort sikt
inom både JOB och UGA. På lång sikt finns inte dessa
skillnader kvar.
Resultat - Utlandsfödda
För utlandsfödda är resultaten positiva till ESF på kort sikt
inom både JOB och UGA. På lång sikt finns inte dessa
skillnader kvar.

Många av de utlandsfödda utanför garantiprogrammen.
Resultat - Utlandsfödda
För utlandsfödda är resultaten positiva till ESF på kort sikt
inom både JOB och UGA. På lång sikt finns inte dessa
skillnader kvar.

Många av de utlandsfödda utanför garantiprogrammen.

Stora skillnader i andelen utlandsfödda hos KA och ESF.
Analys - Ekonomi
Analys - Ekonomi
Kostnader för KA beräknade efter antalet deltagare och
antalet deltagare som fick arbete inom en månad efter
avslutat projekt. 2009-2011.
Analys - Ekonomi
Kostnader för KA beräknade efter antalet deltagare och
antalet deltagare som fick arbete inom en månad efter
avslutat projekt. 2009-2011.
Kostnader för ESF är delat i två alternativa kostnader.
Analys - Ekonomi
Kostnader för KA beräknade efter antalet deltagare och
antalet deltagare som fick arbete inom en månad efter
avslutat projekt. 2009-2011.
Kostnader för ESF är delat i två alternativa kostnader.
 Total kostnad
Analys - Ekonomi
Kostnader för KA beräknade efter antalet deltagare och
antalet deltagare som fick arbete inom en månad efter
avslutat projekt. 2009-2011.
Kostnader för ESF är delat i två alternativa kostnader.
 Total kostnad
 Kostnad som anses motsvara KA:s kostnader
Ekonomi – Genomsnittliga kostnader
ESF-total
ESFalternativ
KA
kostnad per deltagare 36 250
- JOB
30 629
17 936
kostnad per arbete JOB
138 652
94 740
kostnad per deltagare 24 644
- UGA
20 853
21 419
kostnad per arbete UGA
49 874
60 699
164 098
58 941
Ekonomi - Cost/benefit
Ekonomi - Cost/benefit
Man kan också mäta den ekonomiska nyttan genom att
dividera skillnaden i den totala kostnaden för ett projekt
med skillnaden i de totala antalet arbeten som produceras.
Ekonomi - Cost/benefit
Man kan också mäta den ekonomiska nyttan genom att
dividera skillnaden i den totala kostnaden för ett projekt
med skillnaden i de totala antalet arbeten som produceras.

Kontrafaktiska fallet är då att alla deltagare inom ESF
istället skulle ha deltagit i ett projekt hos en KA.
Ekonomi - Cost/benefit
Man kan också mäta den ekonomiska nyttan genom att
dividera skillnaden i den totala kostnaden för ett projekt
med skillnaden i de totala antalet arbeten som produceras.

Kontrafaktiska fallet är då att alla deltagare inom ESF
istället skulle ha deltagit i ett projekt hos en KA.

Skillnaden i total kostnad läggs helt på de extra arbeten
som producerar, ej den genomsnittliga kostnaden per
arbete totalt.
Ekonomi - Cost/benefit
Antal
Total
deltagare kostnad
JOB med
ESF
JOB med
KA
Absolut
skillnad
ESF-KA
Antal
Extrakostnad
arbeten per arbete
2784
100 920 000 615
-
2784
49 933 824
527
-
50 986 176
88
579 388
Ekonomi - Cost/benefit
Antal
Total
deltagare kostnad
4030
99 313 512
UGA med
ESF
UGA med
4030
KA
Absolut
skillnad ESFKA
Antal
arbeten
1685
Extrakostnad
per arbete
-
86 318 570
1422
-
12 994 942
263
49 410
Sammanfattning
Sammanfattning
Både ESF och KA presterar sämre inom de breda
programmen än Arbetsförmedlingen. Skillnaden större inom
JOB än inom UGA.
Sammanfattning
Både ESF och KA presterar sämre inom de breda
programmen än Arbetsförmedlingen. Skillnaden större inom
JOB än inom UGA.

Inom JOB finns inga större skillnader mellan ESF och KA.
Sammanfattning
Både ESF och KA presterar sämre inom de breda
programmen än Arbetsförmedlingen. Skillnaden större inom
JOB än inom UGA.

Inom JOB finns inga större skillnader mellan ESF och KA.

Inom UGA presterar ESF bättre än KA.
Sammanfattning
Både ESF och KA presterar sämre inom de breda
programmen än Arbetsförmedlingen. Skillnaden större inom
JOB än inom UGA.

Inom JOB finns inga större skillnader mellan ESF och KA.

Inom UGA presterar ESF bättre än KA.

Inom UGA verkar effekten av observerbar selektion vara
större än inom JOB.
Sammanfattning - ekonomi
Sammanfattning - ekonomi
 ESF är något mer kostnadseffektivt inom UGA sett till
kostnaden per arbeten. Då måtten inte är perfekta bör
detta räknas som ett nollresultat.
Sammanfattning - ekonomi
 ESF är något mer kostnadseffektivt inom UGA sett till
kostnaden per arbeten. Då måtten inte är perfekta bör
detta räknas som ett nollresultat.
 KA är mycket mer kostnadseffektivt än ESF inom JOB.
Sammanfattning - ekonomi
 ESF är något mer kostnadseffektivt inom UGA sett till
kostnaden per arbeten. Då måtten inte är perfekta bör
detta räknas som ett nollresultat.
 KA är mycket mer kostnadseffektivt än ESF inom JOB.
 Många av de stora KA har en hög vinstandel. Per faktiskt
använd krona är de därmed betydligt effektivare.
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]