JO29-08Kvickrot.qxd:1
08-12-16
15.03
Sida 1
Åtgärder mot kvickrot
i ekologisk produktion
Råd i praktiken
Jordbruksinformation 29 – 2008
JO29-08Kvickrot.qxd:1
08-12-16
15.03
Sida 2
Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion
Åtgärder mot kvickrot
• Jordbearbeta upprepade gånger i kvickrotens 3–4 bladsstadium
• Plöj jämnt
• Ha omväxlande växtföljd med grödor som
ger tillfälle till upprepad jordbearbetning
• Bekämpa kvickrot mekaniskt hösten innan
odling av trindsäd i renbestånd
• Odla konkurrenskraftiga grödor, gärna råg
• Radhacka
Direkta åtgärder
Stubbearbeta efter skörd
Efter skörd av en gröda kommer allt ljus ned
till ogräsen. Det är därför, ur ogräsbekämpningssynpunkt, lämpligt att du stubbearbetar
så snart som möjligt efter skörd. Försök i
Tyskland har visat att stubbearbetning direkt
efter skörd är särskilt viktigt i ekologisk
odling.
Jordbearbeta upprepade gånger
Jordbearbetning som delar kvickrotens stamutlöpare måste följas upp med ytterligare bearbetning i kvickrotens 3–4 bladsstadium annars
kan den första bearbetningen orsaka uppförökning och spridning av kvickroten. Upprepad
jordberabetning utarmar kvickroten.
Radhacka
Hackning i växande gröda har effekt mot
kvickrot. Pågående hackningsförsök med olika
utsädesmängder har visat på en positiv skördeeffekt av radhackning i stråsäd sådd med 24
cm radavstånd och i åkerbönor sådda med 36
cm radavstånd. Hackning kan ge positiv skördeeffekt både genom minskad konkurrens från
ogräs och genom en ökad mineralisering.
Använd fånggrödor
En fånggröda konkurrerar med kvickrot om
ljus, vatten och näring och kan hämma kvickrotens tillväxt om den putsas. Kvickroten är
emellertid betydligt mer känslig för upprepad
stubbearbetning än för upprepad avslagning.
2
Figur 1. Kvickrotsbitar som kommit upp i 3–4
bladsstadet. Foto: Ann-Marie Dock Gustavsson
Plöj jämnt
En jämn plöjning bromsar kvickrotens skottbildning och uppkomst från frön. Ju mindre
bitarna av kvickrotsutlöparna är desto svårare
har de att komma upp efter en jämn nedplöjning.
Odla höstråg
Råg har stark konkurrenskraft mot kvickrot
och andra ogräs.
Förebyggande åtgärder
Möjlighet till jordbearbetning i växtföljden
För att effektivt kunna bromsa kvickroten i
ekologisk odling krävs möjlighet till upprepad
jordbearbetning i växtföljden. Dels kan du
bryta vallen tidigare, dels kan du höstbearbeta
marken upprepade gånger efter stråsäd utan
insådd. För att minska läckagerisken av höstbearbetning kan man, i känsliga områden, tillämpa sommarträda efter skörd av en tidig
gröda och därefter så en fånggröda eller en
höstgröda.
Startgiva av kväve till vårsäd
Du kan öka vårsädens konkurrenskraft mot
kvickrotsskott med en tidig giva av kväve på
våren (30–50 kg N/ha) med ett gödselmedel
godkänt för ekologisk odling. Särskilt vårkorn
kräver god tillgång på kväve i markvätskan
tidigt på våren.
JO29-08Kvickrot.qxd:1
08-12-16
15.03
Sida 3
Undvik odling av ärter, åkerböna och lupin
i renbestånd
Trindsäd konkurrerar dåligt med kvickrot och
andra rotogräs. Trindsäd i renbestånd sluter sig
långsamt och medför mycket stor risk för uppförökning av kvickrot och andra ogräs.
Trindsäd i samodling med stråsäd har bland
annat i odlingssystemförsök i Skåne visat sig
ge bättre konkurrenstryck mot ogräs. Om du
odlar trindsäd i renbestånd är det viktigt att du
kan bekämpa rotogräs både hösten före och
direkt efter skörd av grödan.
Kvickrotens biologi och
förekomst
Kvickrot (Elymus
repens) är ett flerårigt ogräs med underjordiska stamutlöpare
(rhizom)
(Figur 2). Utlöparna befinner sig
huvudsakligen i de
översta 10 centimetrarna av marken
och går inte ner
under
plogdjup. Figur 2. Kvickrot (Elymus
Kvickroten sprider repens).
sig både vegetativt Illustration: Fredrik Stendahl
med skott ifrån
stamutlöparna och med frön.
Kvickrot föredrar lätt, mullrik eller sandblandad jord, men förkommer på all slags
åkermark i hela landet. Den kräver god tillgång på ljus och växtnäring, och trivs i konkurrenssvaga grödor på näringsrik jord.
Kvickroten är väl anpassad till svalt och fuktigt klimat. Vid lägre temperaturer växer de
underjordiska delarna mer än de ovanjordiska
och kvickroten är därför ett mer uttalat rotogräs i kallare klimat. Kvickroten kräver god
tillgång på ljus och är väl anpassad till långa
och svala sommardagar.
Kvickrot finns i de flesta grödor, men kan
ha något sämre konkurrensförmåga i intensivt
odlade vallar med 3–4 skördesystem och i
hackgrödor. Råg har stark konkurrenskraft
mot kvickrot.
Hela det grunt liggande utlöparsystemet
störs vid jordbearbetning. Kvickroten har lägst
energi i sina stamutlöpare och är känsligast för
störning när de ovanjordiska skotten har 3–4
blad (Figur 3).
Figur 3. Utveckling och tillväxt av kvickrot från
sönderdelade utlöpare. Fram till 3–4 bladsstadiet
förbrukar kvickroten mer energi i det underjordiska utlöparsystemet än vad som tillförs via
fotosyntesen. (Håkansson, 1989)
Egenskaper hos frön och fröplantor
Kvickrotens fröproduktion är beroende av
konkurrenssituationen, men antalet frön per ax
är omkring 50. Fröna gror lätt samma år eller
efterföljande år och bygger inte upp något
stort förråd i marken. En liten andel av fröna
kan dock överleva i mer än ett år i marken.
Största groningsdjup är ca 7 cm. En jämn plöjning hindrar därmed uppkomst av fröplantor.
Egenskaper hos stamutlöparna
Kvickrotens stamutlöparna befinner sig ovanför plogdjup.
Kvickroten växer kvickt och har ingen uttalad säsongsvila utan växer så fort det finns
värme, ljus, vatten och näring. Den har god
möjlighet till vegetativ spridning efter en jordbearbetning som har sönderdelat stamutlöparna. Nya skott kommer från alla små delar
och fältet blir fort grönt. En bearbetning måste
följas upp med ytterligare jordbearbetning för
att tömma kvickrotsbitarna på energi.
Kvickrot gynnas av milda vintrar. Djup
tjäle försenar uppkomsten av kvickroten
något, men den kommer mycket snabbt på
våren och växer så fort det är plusgrader i marken.
3
JO29-08Kvickrot.qxd:1
08-12-16
15.03
Sida 4
Vidare läsning
Dock Gustavsson, A. 2004. Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling. I ”Ekologisk
växtodling” Kurspärm. Jordbruksverket.
Gissén, C. & Larsson, I. 2008 (red.). Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
1987–2005, Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000–2005 i de skånska odlingssystemförsöken.
Rapport 2008:1. Rapportserie Lantskap Trädgård Jordbruk. SLU Alnarp. Fakulteten förlandskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Håkansson S, 1989. Jordbearbetningen och ogräset. Aktuellt från lantbruksuniversitetet
382. SLU, Uppsala.
Håkansson S, 2003. Weeds and weed management on arable land: an ecological
approach. CAB international, 247 s.
Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2004. Ogräsreglering på åkermark. Institutionen för
ekologi och växtproduktionslära. Rapport 6. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala,
Sverige.
Melander, B. 1994. Modelling the effects of Elymus repens (L.) Gould competition on
yields of cereals, peas and oilseed rape. Weed Research, 34, 99–108
Pekrun C & Claupein W, 2006. The implication of stubble tillage for weed population
dynamics in organic farming. Weed Research, 46, 414–423
Skuterud, R. 1984. Growth of Elymus repens (L.) Gould and Agrostis gigantea Roth. at
different light intensities. Weed Research, 24, 51–57
www.sjv.se/ekoogras
Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket
Omslagsfoto: Anita Norén. Kvickrot i vårvete. Den högra delen bearbetad fler
gånger på hösten än den vänstra delen före plöjning.
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Tfn 036–15 50 00 vx
E-post: [email protected]
Webbplats: www.sjv.se
ISSN 1102-8025
JO08:29
