Linn Flink
Anna Larsson
Bankers informationsbehov vid
kreditgivning till små privata
företag
Hur K2-regelverket kommer påverka
beslutsprocessen
Banks' information needs when granting loans to
small private enterprises
How the K2 framework will influence the decision making
Företagsekonomi
C-uppsats
Termin:
Handledare:
HT 2013
Lars Vigerland
Förord
Vi har författat denna kandidatuppsats under höstterminen 2013 inom
företagsekonomi vid Karlstad universitet. Vi vill tacka vår handledare Lars
Vigerland för de synpunkter han delgett oss under arbetets gång samt de
opponentgrupper vi fått konstruktiv kritik ifrån vid seminarier.
Självklart vill vi även rikta ett stort tack till de informanter som tog emot oss
och svarade på våra frågor med engagemang och kunskap.
Detta arbete är författat av oss båda till lika stor andel.
Karlstad universitet
Linn Flink
Anna Larsson
3
Sammanfattning
Banker har ett informationsbehov vid kreditgivning till mindre företag och
företaget behöver tillgodose detta om de vill ha ett banklån. Om uppgifterna
de lämnar inte når upp till bankernas krav kan det resultera i sämre lånevillkor
eller att företaget inte beviljas något lån. En av uppgifterna som bankerna
kräver är den externa redovisningsinformationen som upprättas i form av en
årsredovisning. Bokföringsnämnden har kommit ut med nya regelverk
anpassade för svenska företag som blir obligatoriskt efter 31 december 2013.
För onoterade företag som klassas som små enligt Årsredovisningslagen (SFS
1995:1554) finns möjligheten att upprätta redovisningen enligt ett regelverket
benämnt K2 vilket är en förenklad version av K3, som primärt riktar sig till
större onoterade företag. Det medför att begränsad information upprättas och
i sin tur lämnas till banken vid kreditgivning. Problemet är om minskad
information om företaget kan leda till ökad risk för banken vilket kan försvåra
kreditprocessen om de måste samla in ytterligare information för att
kompensera detta. Studien syftar till att undersöka den ökade
informationsasymmetrin som K2-regelverket orsakar och hur bankens
kreditgivningsprocess förändras av detta, samt hur de går tillväga vid
lånebeslut. Vilken information banken vill ha från ett företag och hur stor vikt
som läggs vid varje informationskälla har undersökts. Inläsning har skett
genom
sökning
av
vetenskapliga
artiklar
gällande
bankers
kreditgivningsprocess,
riskbedömning,
osäkerheter,
lösningar
och
informationsbehov för en övergripande bild av problemet och litteratur för en
mer djupgående insikt. Intervjuer presenteras och analyseras för att belysa
problemen ur bankens perspektiv. Våra slutsatser är att bankerna idag inte är
insatta i regelverket och vad det kommer innebära efter årsskiftet 2013 men de
är överens om att de kommer samla in lika mycket information som förut.
Bankerna använder vid kreditgivning redovisningsinformationen i hög
utsträckning och om ett företag upprättar den enligt K2-regelverket och
banken anser att de efter granskning av redovisningen behöver mer
information kommer de be om att få in den, annars blir det inget lån. Bankers
kreditprocess är påverkad av flera olika faktorer och det är svårt att säga idag
hur årsredovisningen upprättad enligt K2 kommer påverka den eftersom det
idag inte är många företag som anammat detta regelverk.
4
Nyckelord:
K2-regelverket,
Bokföringsnämnden,
SME,
bank,
informationsasymmetri, risk, agent-teorin, moralisk risk, selektivt urval.
Arbetet disponeras i följande ordning: Inledning, Teori, Empiri, Analys och Slutdiskussion.
5
Abstract
Banks need information regarding the small business when granting loans and
it is in the company’s interest to provide that information. If the information
submitted does not reach the banks’ expectations it can lead to inferior loan
terms or that the company is not granted any loan. The external accounting
information is one of the sources of information that the bank demands and it
is presented as a financial statement. Bokföringsnämnden has released new
regulations for Swedish companies that become mandatory for fiscal year that
starts after December 31 2013. For unlisted companies that are small
according to Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) there is an option to
choose a regulation named K2, which is a simplified version of K3, which is
primarily directed to larger unlisted companies. This leads to limited
information in the financial statements and then given to the bank when
applying for a loan. The problem is if the limited information about the
company could lead to an increased risk for the bank that could influence the
credit process negatively if they need to gather more information to
compensate. The study aims to examine the increase of the asymmetric
information that a financial statement prepared in the framework of K2 causes
and how the banks’ credit process is affected and how they deal with it when
they make their decision about the loan. What information the bank requires
from a company and what factors are used by the bankers when granting loans
and to what extent they are used has been studied. We have studied peer
reviewed research articles about the banks credit process, risk judgment,
uncertainties, solutions and information needs to get an overall picture of the
problem and also literature to get a deeper insight. Interviews are presented
and analyzed to show this problem from the bankers’ perspective. Our
conclusions are that the bankers are not yet familiar with this framework and
how it will affect them after the end of 2013, but they all agree that they will
continue to collect all the information that they have been collecting before.
During the credit process the financial information is a central part for the
banks and if a company is using the K2 framework and the bank decides that
they need more information, they will ask for it so it is up to the company to
provide it or the bank will not grant the loan. The credit process for the banks
is influenced by many different factors and it is hard to tell today how the K2framwork will influence the process since not many companies have started
using this framework yet.
6
Keywords: K2-regulation, Bokföringsnämnden, SME, bank, information
asymmetry, risk, agent-theory, moral hazard, adverse selection.
7
Begrepp och definitioner
BFN
Bokföringsnämnden
BFNAR
Bokföringsnämndens allmänna råd
Informationsasymmetri
När två parter inte har samma
förhandsinformation vid upprättande
av avtal
K1
Enskilda
näringsidkare
och
handelsbolag som ägs av fysisk person
med omsättning på högst 3 miljoner.
K2
Mindre
aktiebolag,
ekonomiska
föreningar och HB som ägs av minst en
juridisk person.
K3
Större företag
K4
Större börsnoterade företag
Mindre företag:
ÅRL (SFS 1995:1554) 1 kap 3 §:
“Ett företag klassas som mindre om det
inte uppfyller mer än ett av följande
villkor:
medelantalet anställda i företaget har
under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren uppgått till mer än 50
stycken.
företagets redovisade balansomslutning
har för vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren uppgått till mer än 40
miljoner kronor,
företagets redovisade nettoomsättning
har för vart och ett av de två senaste
8
räkenskapsåren uppgått till mer än 80
miljoner kronor.”
Moralisk risk
Uppkommer
i
agent-principalförhållanden när agenten ska handla för
principalens mål men eftersom dessa
har olika målsättningar och principalen
inte kan vara säker på agent sätter
principalens mål framför sina egna
Selektivt urval
Beslut som tas influerat av asymmetrisk
information.
SME
Small and Medium-sized Enterprises
ÅRL
Årsredovisningslagen
9
Innehåll
1.
Inledning ........................................................................................................ 11
1.1. Bakgrund ................................................................................................. 11
1.2. Problemdiskussion .................................................................................. 12
1.3. Syfte ........................................................................................................ 14
1.4. Avgränsningar ......................................................................................... 14
2. Metod ............................................................................................................. 15
2.1. Metodval ................................................................................................. 15
2.2. Urval av informanter ............................................................................... 15
2.3. Datainsamling ......................................................................................... 16
2.4. Etik .......................................................................................................... 17
2.5. Kritik över metod .................................................................................... 17
2.6. Kritik över källor .................................................................................... 17
2.7. Studiens tillförlitlighet ............................................................................ 18
3. Teoretisk referensram .................................................................................... 19
3.1. K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL ...................... 19
3.2. Förenklingar i K2 .................................................................................... 19
3.3. Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk ...................................... 20
3.3.1. Selektivt urval .................................................................................. 21
3.3.2. Moralisk risk .................................................................................... 21
3.4. Säkerheter ............................................................................................... 22
3.5. Risker och relationer mellan SME och banken ...................................... 23
3.6. Informationsgapet ................................................................................... 25
4. Empiri ............................................................................................................ 26
4.1. Presentation av respondenter .................................................................. 26
4.2. Kreditgivningsprocessen ......................................................................... 27
4.2.1. Relation och förtroende ................................................................... 27
4.2.2. Redovisningsinformation, prognos och budget. .............................. 28
4.2.3. Risker ............................................................................................... 30
4.2.4. Säkerheter ........................................................................................ 31
4.2.5. Uppföljning...................................................................................... 31
4.3. Respondenternas funderingar om K2 ..................................................... 32
5. Analys ............................................................................................................ 33
5.1. Kreditprocessen ...................................................................................... 33
5.2. K2-regelverkets påverkan ....................................................................... 34
6. Slutdiskussion ................................................................................................ 36
6.1. Förslag på vidare forskning .................................................................... 37
Källförteckning ...................................................................................................... 38
Bilaga 1 .................................................................................................................. 41
Bilaga 2 .................................................................................................................. 43
Bilaga 3 .................................................................................................................. 44
10
1. Inledning
I detta kapitel ges en beskrivning av bakgrund, problemdiskussion, syfte och avgränsning.
1.1. Bakgrund
Den externa redovisningen har som mål att ge företagens intressenter den
information de behöver för att kunna fatta ekonomiska beslut (Svensson
2003). I Sverige regleras redovisningen genom olika lagar, normer och
standarder. Det finns föreningar, både internationella och svenska, som
arbetar med att utforma standarder och normer. En av dessa är
Bokföringsnämnden, BFN, som har ansvaret för att utveckla god
redovisningssed i Sverige (Bokföringsnämnden 2013a). Tidigare innebar det att
Redovisningsrådets rekommendationer, som i första hand var avsedda för
publika bolag, anpassades till onoterade företag (Drefeldt & Törning
2012a). BFN publicerar allmänna råd, BFNAR, redovisningsprinciper och
regelverk (Edenhammar & Thorell 2009). I stället för att anpassa
Redovisningsrådets rekommendationer beslöt de 2004 att ge ut allmänna råd
för olika företagsstorlekar och företagsformer. Tidigare hade det endast
funnits allmänna råd och regler för specifika områden samt olika regler
beroende på företagets storlek. Denna nya uppdelning framtogs för att
förenkla för företagen (Drefeldt & Törning 2012a).
BFN har sedan 2004 arbetat med ett projekt kallat K-projektet vilket
innehåller fyra kategorier av heltäckande allmänna råd för hur den löpande
bokföringen under ett räkenskapsår ska avslutas, det vill säga upprättandet av
en årsredovisning. Den 11 juni 2008 kom Bokföringsnämnden ut med ett nytt
regelverk anpassat för mindre och onoterade aktiebolag, kallat K2-regelverket.
K2 är ett frivilligt regelverk med tillhörande vägledning och skall vid
användning följas i sin helhet (Bokföringsnämnden 2013b).
För mindre företag är K2-regelverket ett sätt att förenkla hantering samt
upprättandet av en årsredovisning. Det är ett förenklat regelverk som
beskriver exakt hur företaget ska gå tillväga istället för att ge olika val- och
tolkningsmöjligheter (Drefeldt & Törning 2012b). För räkenskapsår som
11
påbörjas efter den 31 december 2013 är det obligatoriskt att välja ett av dessa
K-regelverk (Bokföringsnämnden 2013b).
Göran Abrahamsson, auktoriserad revisor på Ernst & Young beskriver ett
typiskt K2-företag:
Det är ett företag med enklare verksamhet och få intressenter. De kallas ibland för
försörjningsföretag och kännetecknas av att grundare, ägare och vd ofta är samma
person. De har ett fåtal anställda och återfinns i branscher som exempelvis hantverk,
handel eller restaurang. (Lennartsson 2013, s. 34)
För att kunna finansiera ett företag är de flesta av företagen i behov av
krediter. Därför finns ett flertal kreditgivare på marknaden som lånar ut
kapital. För att bli beviljad kredit är det flera aspekter av ett företag som tas i
beaktande av en kreditgivare (Broomé et al. 1998). Det är därför viktigt att
låntagaren förstår kreditgivarens lånebeslutsprocess och vilka faktorer som
spelar in i beslutet för att öka chansen till att bli beviljad kredit (Bruns &
Fletcher 2008). Hur ett företag hittills presterat ekonomiskt, utvecklingen på
marknaden, företagsledningens kompetens och framtida planer, tillsammans
med bankens egna krav på säkerhet, lönsamhet och förtroende är endast några
exempel på viktiga faktorer. Investeringsbehovet i ett företag ställer som regel
ett behov av kapital. Kapitalbehovet mättas vanligen av företagets egna
upparbetade vinster eller genom lån från bank (Broomé et al 1998).
Extern finansiering kan uppkomma som eget kapital, genom aktiekapital, eller
lån. De flesta små företag är onoterade och kan alltså inte sälja aktier på den
publika aktiemarknaden För små företag är lån från bank det vanligaste sättet
av finansiering utifrån och därmed är banker en mycket viktig intressent för
dessa. I Sverige har bankutlåningen ökat med åren trots att forskning visar att
små företag har svårt att beviljas lån (Bruns & Fletcher 2008).
1.2. Problemdiskussion
Cirka 97 % av Sveriges företag har möjlighet att tillämpa K2-regelverket
(Lennartsson 2012). K2-regelverket har framförallt uppkommit för att
förenkla för mindre aktiebolag vid upprättandet av en årsredovisning och är
ett alternativregelverk till huvudregelverket K3 (Drefeldt & Törning 2012b).
Små privata företag verkar enligt Nair och Rittenberg (1983) i en annan miljö
än de stora noterade företagen där intressenterna av redovisningen har ett
annat informationsbehov. De allra största bolagen har många ägare,
investerare, konkurrenter, kunder och leverantörer som inte sällan hämtar
12
avgörande information från årsredovisningen. Mindre aktiebolag har inte lika
många intressenter och deras ägare är närmare företaget.
Trots att privata företag verkar i en annan miljö medför det dock inte att
redovisningen i dessa företag inte är viktig. De intressenter som företaget har
behöver fortfarande tillgång till relevant information för att få sitt
informationsbehov
tillgodosett.
Att
tillgodose
intressenternas
informationsbehov är trots allt vad den externa redovisningen har till uppgift.
Årsredovisningens övergripande målsättning är att ge en rättvisande bild över
företagets ekonomiska ställning (Edenhammar & Thorell 2009). Främsta
användningsområdet för redovisningen i små privata företag är vid just
ansökningar om lån (Nair & Rittenberg 1983).
Danos et al. (1989) gjorde en studie om hur stor påverkan
redovisningsinformation har på banktjänstemännens beslut om lån till företag.
De kom fram till att bankmännen fick sin intuition om företagets
kreditmöjlighet tidigt i låneprocessen och det som påverkar mest är
redovisningsinformationen och annan bakgrundsinformation. Efter att ha
intervjuat bankchefer kom de fram till att små företags
redovisningsinformation har varierande kvalitet och inte är konsekvent i sitt
upprättande, vilket försvårar för banken.
Mellan kreditgivare och företag finns det en informationsasymmetri. Det blir
därför intressant att se om en årsredovisning upprättad enligt K2-regelverket
ger tillräckligt med information för att ge en rättvisande bild av företaget.
Göran Abrahamsson säger att val av regelverk påverkar företagets resultat,
bland annat om det finns egenupparbetade tillgångar och indirekta kostnader i
lagervärde så redovisas detta olika i olika regelverk (Lennartsson 2013).
Thomas Swenson, auktoriserad revisor på Ernst & Young i Malmö, beskriver
att valen för tillverkande företag kan ha stor betydelse:
..För tillverkande företag, fastighetsförvaltande företag och tillväxtorienterade företag
som befinner sig på gränsen mellan K2 och K3 är valet mer komplicerat...För
tillverkande företag kan valet vara avgörande för hur anskaffningsvärdet för
balansposten lager beräknas. I K2 kan inte de indirekta tillverkningskostnaderna
aktiveras i lagerposten och måste därför istället kostnadsföras. Jag rekommenderar
därför tillverkande företag att jämföra regelverken noggrant innan de gör sitt val.
(FAR 2013)
13
Om lånevillkoren antas försämras av en ökad risk från bankens sida kanske
nyttan av att upprätta en förenklad årsredovisning resulterar i att företaget får
ett dyrare lån vilket kan överskugga nyttan. Banker är en viktig intressent i ett
företags omvärld och en god relation är en viktig förutsättning. Den externa
redovisningen är kreditgivarens inblick i företaget, den bör ge en rättvisande
bild av företaget och då täcka en del av bankernas informationsbehov. Det kan
innebära ett problem för bankerna om de får in mindre eller förenklad
redovisningsinformation när de ska fatta kreditbeslut till små företag.
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en årsredovisning upprättad enligt
K2-regelverket ökar informationsasymmetrin mellan små onoterade företag
och bank jämfört mot om den upprättats enligt K3 och att undersöka hur
bankernas informationsbehov och riskbedömning vid kreditgivning går till.
1.4. Avgränsningar
Alla företag har ett flertal intressenter som i olika mån påverkas av företagets
årsredovisning. K2-regelverket som ska undersökas riktar sig till små privata
företag och för dessa är kreditinstitut en stor aktör. Denna studie kommer
endast beröra banker då de använder företagens redovisningsinformation när
de ska fatta beslut och spelar en mycket viktig roll vid finansiering av företag.
Svenska banker kommer att studeras eftersom det endast är i Sverige som
detta regelverk införts. Studien skrivs under den tid då val av regelverk blir
tvingande vilket gör det till ett aktuellt ämne.
14
2. Metod
Metodkapitlet kommer innehålla en beskrivande förklaring av metodval, urval av
informanter, datainsamling, etik samt kritik över metod och källor.
2.1. Metodval
Undersökningen går ut på att ta reda på hur bankernas kreditgivningsprocess
till små företag fungerar, samt om den påverkas av att ett företag väljer att
redovisa enligt K2-regelverket istället för huvudregelverket K3 och hur de i så
fall hanterar detta. Kreditprocessen är en bedömningsprocess och vi önskar då
att få ett djup i den information som samlas in. För att uppnå detta har vi valt
att använda en kvalitativ ansats. Vi vet inte heller på förhand om bankerna
anser att förenklingarna i K2 medför ett problem i praktiken. När problemet
är oklart är det enligt Jacobsen (2002) lämpligt att välja en kvalitativ metod
samt att en kvalitativ ansats ger mer nyanserad data och möjlighet till mer
flexibilitet. Insamling av data kommer ske genom utförande av individuella,
semistrukturerade intervjuer. Detta sätt är lämpligt då vi vill ha information
om olika individers uppfattning och inställning. Flexibiliteten med detta gör
även att vi kan anpassa våra frågor under undersökningens gång och det ger då
möjlighet till att ställa följdfrågor (Jacobsen 2002).
2.2. Urval av informanter
Vid öppna individuella intervjuer är det lämpligast att undersöka relativt få
enheter. Under en intensiv uppläggning där många variabler tas i beaktning
kommer mycket data samlas in från varje intervju, vilket gör det orimligt att
använda sig av för många undersökningsenheter (Jacobsen 2002). Ett stort
urval skulle göra undersökningen mer överförbar men blir för resurskrävande
för denna studie. Enligt Ahrne och Svensson (2011) ökar säkerheten för att
det material som insamlats vid intervjuer är relativt oberoende av individers
enskilda åsikter redan vid ett urval på 6 till 8 personer när dessa tillhör en
särskild grupp. Vidare resonerar de kring att antalet intervjuer som bör utföras
beror på hur många som behövs för att uppnå en empirisk mättnad. Detta
innebär att antalet intervjuer avgörs under studiens gång. Detta kommer vi
dock inte ha möjlighet till då vi måste boka in intervjuerna i förväg. Vi har valt
att intervjua två representanter vardera från de fyra svenska storbankerna just
för att ha relativt få enheter men ändå tillräckligt med information för att
15
kunna dra generella slutsatser. Storbankerna är Nordea, SEB, Svenska
Handelsbanken och Swedbank (Svenska Bankföreningen 2011). Då dessa
banker utgör en majoritet av utlåningen i Sverige bedömer vi att det bör räcka
för att ge tillräckligt med information för denna studie. För att få så korrekt
information som möjligt kommer intervjuerna ske med personer från
bankerna som arbetar med kreditgivning till både företag som redovisar enligt
K2 och företag som redovisar enligt K3. Detta så bankmännen kan avgöra om
de upplever en skillnad i informationsasymmetrin mellan dessa två regelverk.
Vi har valt Värmland som geografiskt område på grund av praktiska skäl.
Utgångspunkten är att intervjuerna ska utföras i Karlstad tack vare
tillgängligheten, men på grund av att vi vill ha två respondenter från varje bank
kommer vi höra av oss till kontoren i Karlskoga.
2.3. Datainsamling
Vi har först kontaktat bankerna genom besök, så att vi fick presentera oss och
vår studies syfte. Vi fick därefter kontaktinformation till de personer som är
ansvariga för kreditgivning till företag vilka vi sedan mailade. Efter mail- och
telefonkontakt bokade vi in intervjuerna så att god tid fanns för att maila ut
intervjufrågorna innan så att bankmännen hade tid att förberda.
I Bilaga 1 finns intervjufrågorna presenterade.
Intervjuerna utförs på informanternas respektive arbetsplats. Besöksintervjuer
förenklar genomförandet av ett informativt och öppet samtal, vilket är svårare
att uppnå genom telefonintervjuer. Vi kommer utforma intervjuerna med
öppna frågor och även där är det lämpligt att intervjua respondenterna genom
besök. När intervjuer utförs i en för respondenterna naturlig miljö så kommer
också påverkan på deras beteende bli mindre än om intervjun utförts i en
okänd miljö (Jacobsen 2002).
Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade, eftersom vi vill kunna föra ett
öppet samtal med respondenterna. Vi kommer dock förbereda ett
frågeformulär med olika frågeområden och vilken information vi vill få ut från
de olika områdena. Att sammanställa sådana frågeområden är enligt Ahrne och
Svensson (2011) bra då det annars är lätt att tappa tråden under intervjun.
Intervjuerna kommer att spelas in om detta godkänns av respondenterna så att
vi kan vara säkra på att de data som registrerats är korrekt. Intervjufrågorna
kommer att skickas i god tid till de som önskar så möjlighet ges att förbereda
sig och få en övergripande bild av vad intervjun kommer handla om. Vi
16
kommer att intervjua sju respondenter, då en bank endast hade möjlighet att
tillhandahålla oss en intervju på grund av hög arbetsbelastning.
2.4. Etik
Under datainsamlingen kommer Vetenskapsrådets riktlinjer för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning att följas. De fyra allmänna huvudkraven för
individskydd som där ställs på forskning kallas informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven
innefattar bland annat att de som intervjuas ska få information om studiens
syfte, själva få bestämma medverkan, personuppgifter ska skyddas samt att
uppgifter endast ska användas för studiens syfte (Vetenskapsrådet 2002).
Dessa krav kommer vi självklart följa.
Namn på de intervjuade kommer inte skrivas med, utan endast personens
position på företaget samt vissa relevanta citat, vilket de informeras om före
intervjun. Möjlighet till kontroll av uppgifterna kommer ges till
respondenterna efter sammanställning.
2.5. Kritik över metod
Vid utförande av intervjuer finns det alltid en påverkan på respondenten från
den som utför intervjun, den så kallade undersökareffekten (Jacobsen 2002).
Vi kommer försöka minska denna påverkan så mycket som möjligt dels
genom att förbereda frågorna innan samt att utföra besöket på deras
arbetsplats. Ett problem med att göra intervjuer på respondentens arbetsplats
är enligt Jacobsen (2002) att möjlighet inte finns att kontrollera
störningsmoment under intervjun. En annan svaghet med att utföra intervjuer
på arbetsplatsen är enligt Ahrne och Svennson (2011) att den personen som
intervjuas då kan vilja uttrycka sig på ett sätt som får denne att framstå som en
bra medarbetare eller chef. Dessa faktorer anser vi dock ha en så pass liten
påverkan jämfört med de positiva effekter det medför.
2.6. Kritik över källor
För att stärka giltigheten i undersökningen kommer en kritisk genomgång av
källor och den informationen utföras.
Det kan även påverka till viss del att banksystemet kan se olika ut i olika
länder. Mycket litteratur och artiklar kommer från USA och Storbritannien där
banksystemet kan se annorlunda ut jämfört med Sverige.
17
2.7. Studiens tillförlitlighet
Enligt David Silverman (1993) är giltigheten viktig oavsett om det gäller
användning av kvantitativ eller kvalitativ data. Det är inte bara den interna
giltigheten som är viktig utan även den externa giltigheten, om de data som
insamlats
är
överförbara
till
andra
sammanhang.
En prövning av den interna giltigheten kan enligt Jacobsen (2002) ske på två
sätt. Det första sättet är att kontrollera undersökning och slutsats mot andra
liknande undersökningar. Den andra är att själv kritiskt granska resultaten.
Materialet skickades ut till respondenterna för att kontrollera att den
information som används uppfattats korrekt. Giltigheten rörande resultatet
om kreditgivningsprocessen stärks även av att resultatet stämmer överens med
tidigare forskning och teorier. Gällande överförbarheten i de data som
framkommit från intervjuerna, skriver Jacobsen (2002) att det med tyngd går
att hävda att när de olika individerna har synpunkter som överensstämmer, är
detta då är ett generellt drag hos enheterna. De svar vi fick från de sju
respondenterna var väldigt snarlika vilket tyder på att de är överförbara på
bankmän i kontexten kreditgivning till små företag. Intervjuer utfördes på
olika banker i två olika städer vilket borde öka överförbarheten. Eventuellt kan
det påverka att studien utförts i mindre städer där det, som en bankman
nämnde, är lättare att ta reda på om något företagaren säger inte stämmer.
Detta minskar risken för att ta beslut under felaktig information. Detta kan
göra att resultaten från denna studie inte är överförbara på större städer.
Det finns även olika faktorer under undersökningen som kan påverka
resultatets tillförlitlighet. En faktor som kan påverka tillförlitligheten är slarv
vid analys av data (Jacobsen 2002). Då intervjuerna spelades in har vi fått data
korrekt registrerat efter intervjun och därmed är den inte vinklad på ett
osakligt sätt. Det hade varit bra att låta ytterligare en person studera de
framkomna data och se om denne kategoriserar likadant, men på grund av
studiens tidbegränsning var detta inte möjligt. Undersökningens resultat
påverkas dock av att viss information i bankerna inte fick ges ut och det finns
därmed information vi inte fått ta del av. Detta rörde främst detaljer kring
rutiner.
18
3. Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras exempel på förenklingar i K2-regelverket samt teorier rörande
bankers informationsbehov vid kreditgivning.
3.1. K2-regelverket och de grundläggande principerna i ÅRL
K2-regelverket innehåller betydligt fler förenklingar jämfört med K3 men båda
utgår från samma grundläggande principer. Ett viktigt uttalande från BFN är
att ett valt regelverk ska tillämpas i sin helhet, företag får alltså inte välja ut
vissa delar från olika regelverk (Drefeldt & Törning 2012b).
Tillämpas detta allmänna råd inte i sin helhet får företaget inte ange att den
finansiella rapporten är upprättad enligt det allmänna rådet.
(Bokföringsnämnden 2012)
K2 ska likväl som K3 upprättas i överensstämmelse med 2 kap 2-3 § § ÅRL
enligt god redovisningssed, överskådlighet och rättvisande bild. De finansiella
rapporterna som upprättas enligt K2 följer de grundläggande
redovisningsprinciperna som hämtas i 2 kap. 4 § ÅRL. Dessa principer är
fortlevnadsprincipen,
jämförbarhetsprincipen,
försiktighetsprincipen,
periodiseringsprincipen,
post-för-post-värdering,
kvittning
samt
kontinuitetsprincipen (Drefeldt & Törning 2012a).
För beskrivning av varje princip se Bilaga 2.
3.2. Förenklingar i K2
K2-regelverket
innefattar
stoppregler,
tvingandeoch
frivilliga
förenklingsregler. Regelverket innehåller fler schablonregler än K3 och ett
exempel som påverkar redovisningen är ett frivilligt undantag att inkomster
och utgifter som understiger 5000 kr inte behöver periodiseras. Det finns en
förenklad uppställningsform av balans- och resultaträkning som de små
företagen får använda och de måste ha en kostnadsslagsindelad resultaträkning
tillskillnad från K3 som kan välja att ha den funktionsindelad. Enligt K2regelverket behöver företag inte lämna en specifik upplysning om förändring i
eget kapital i en egen rapport, utan endast i en not. Skulder får inte
nuvärdesberäknas. Enligt K2 behövs ingen kassaflödesanalys varifrån stöd
hämtas i ÅRL som inte kräver detta. I de allra flesta fall har K2 endast ett sätt
19
av värdera tillgångar på vilket betyder att det räcker med att endast beskriva
hur anläggningstillgångar skrivs av och hur succesiv vinstavräkning används
(Drefeldt & Törning 2012a).
Det finns många schablonmässiga avskrivningsregler inom regelverket. Bland
annat att avskrivningar får göras med samma belopp varje år, det behövs ingen
omprövning av avskrivningsplanen samt att maskiner och inventarier får
skrivas av över fem år oberoende av längre nyttjandeperiod. K2 förutsätter att
ett nedskrivningsbehov inte finns om avskrivningsperioden är fem år.
Byggnader och mark får endast skrivas ned om verkligt värde är betydligt lägre
än redovisat värde. Inga finansiella instrument får värderas till verkligt värde
och skatt ska endast redovisas som aktuell skatt, företag ska inte ta med
uppskjuten skatt. Varulager får värderas enligt lägsta värdets princip eller till
97% av det totala anskaffningsvärdet om det ger ett lägre värde. Indirekta
tillverkningskostnader får inte inräknas i anskaffningsvärdet. Internt
upparbetade immateriella tillgångar såsom upparbetad goodwill får inte
aktiveras enligt K2, endast förvärvade sådana där nyttjandeperioden får
bestämmas till fem år (Drefeldt & Törning 2012a). Även begränsade
notupplysningar innefattas i regelverket. Syftet med regelverket är att göra
arbetet att upprätta en årsredovisning enklare, men företaget måste inse att
bokslutet då kan ge en förenklad bild av företaget (Drefeldt & Pramhäll 2012).
Se Bilaga 3 för en beskrivning av skillnader mellan K2 och K3 i tabellform.
3.3. Agent-teorin, selektivt urval och moralisk risk
Små företag har antingen en begränsad åtkomst till den öppna
kapitalmarknaden, eller så är de helt exkluderade. Därför är de flesta små
företag helt beroende av banker som deras största källa av främmande kapital.
När ett litet företag vill ansöka om lån handlar det, för banken, om en
bedömnings- och beslutsprocess som är influerad av osäkerhet och
informationsasymmetri. Denna informationsasymmetri kan ge upphov till
problembegreppen selektivt urval (adverse selection) och moralisk risk (moral
hazard). Det blir en konstellation mellan banken och företaget som närmast
går att beskriva under agent-teorin. Teorin beskriver de två relaterade
problemen, selektivt urval som är ett riskbedömningsproblem, och moralisk
risk som är ett övervakningsproblem (Deakins & Hussain 1994). Agent-teorin
används för att beskriva relationen i ett kontrakt, där ena parten (kallad
principal) delger ett krav på utbyte till en annan (kallad agent) (Huang et al.
2006).
20
Problemet med det selektiva urvalet uppkommer när principalen har svårt att
bedöma agentens förmågor för att skapa en realistisk bild av dessa. Moralisk
risk hänvisar till att principalen kan bedöma det beteendet som vore mest
optimalt från agentens sida men kan inte övervaka att agenten faktiskt följer
det, vilket medför ett incitamentsproblem. Agent-teorin finns till för att ta
dessa problem i beaktning för att göra en mer optimal bedömning och därmed
skapa ett mer trovärdigt avtal. Teorin grundar sig på de underliggande
värderingarna att alla människor är självcentrerade, rationella och benägna att
ta risker. I bankens situation gäller det att komma fram till vilka faktorer som
utgör dessa komplikationer. Detta för att kunna hitta rätt utbyte med den
lägsta risken för att dessa problem ska uppkomma för båda parterna under ett
förhållande med hög informationsasymmetri (Huang et al. 2006). Det kan vara
dyrt för banker att lägga resurser på att övervaka så att problemen inte uppstår
och det blir då svårt att överkomma problemen, speciellt när det gäller små
lånebelopp (Binks et al. 1992).
3.3.1. Selektivt urval
Risken för att mista kapital är för låntagaren och långivare vid finansiering av
ett projekt olika. Låntagaren kan om projektet misslyckas eventuellt inte
förlora någonting men lyckas projektet får denne den vinsten som uppkommit
efter återbetalning av lånet och den uppkomna räntan. För långivaren
uppkommer motsatt situation. Om projektet blir lyckat får lånegivaren tillbaka
lånet och uppkommen ränta men lyckas projektet inte förlorar denne ofta den
del av lånet som inte redan var återbetalt. Därför har låntagaren och långivaren
olika preferenser som leder till det selektiva urvalet. Det ligger i låntagarens
intresse att låna kapital till projekt med högre risk då denne i detta fall inte har
lika mycket själv att förlora medan långivaren hellre vill ge kredit till projekt
med så liten risk som möjligt för att inte förlora utlånat kapital. Det är dock
svårt för långivare att komma på att det är låntagarens bakomliggande tanke på
grund av informationsasymmetrin (Stiglitz & Weiss 1981; Bruns & Fletcher
2008).
3.3.2. Moralisk risk
Att företaget utnyttjar det informationsgap som finns mellan parterna för att
fördelaktigt öka sin ekonomiska ställning på ett sätt som är skadligt för banken
kallas i det här fallet för moralisk risk. Det kan ta sig uttryck i att företaget är
mer varsamt om det egna kapitalet än det lånade eller använder det lånade
kapitalet till projekt eller investeringar som inte var vad företaget och banken
21
kommit överens om. Det är därför viktigt för banken att försöka förutsäga
företagets beteende och deras syn på risken som finns i projektet eller
investeringen. Att bedöma risk är komplicerat och svårt, speciellt för
onoterade företag där avgörande informationsasymmetri kan förekomma
(Bruns & Fletcher 2008). Det är svårt för banker att överkomma problemet
med moralisk risk för små företag då det inte är ekonomiskt för banken
övervaka kapitalets användning (Deakins & Hussain 1994).
3.4. Säkerheter
Informationsasymmetri kan leda till att banker nekar krediter, eller beviljar
men till ett lägre belopp, då de under dessa omständigheter inte kan prissätta
lånet utifrån företagets kvalitet (Stiglitz & Weiss 1981). Blazy och Weill (2013)
hänvisar till tidigare forskning som visar på att företag med hög kvalitet har
incitament till att visa sin kvalitet genom att signalera trovärdighet. Ett sätt att
göra det är att ställa en säkerhet för lånet. En säkerhet är en god signal då det
skulle vara mer kostsamt för lågkvalitetslånare eftersom de har högre
sannolikhet att inte kunna betala tillbaka lånet och därmed förlora säkerheten.
Blazy och Weill (2013) diskuterar att teoretiskt sett kan säkerheter fungera som
en signal som kan hjälpa banker att få ökad information om låntagaren, vilket
skulle innebära att företag som håller en hög kvalitet skulle ha incitament att
erbjuda en säkerhet i utbyte mot en lägre riskpremie. En studie av författarna
stödjer dock att det finns ett positivt förhållande mellan säkerhet och
riskpremie, vilket motsäger teorin om att säkerhet ska hjälpa till att lösa
problemet med selektivt urval. Tvärtemot bestyrker deras studie att banker
kräver mer säkerhet för mer riskfyllda företag, som redan har fått högre
räntekostnader. Blazy och Weill (2013) refererar också till Berger och Udell
(1990) som även de i sin studie fick resultatet att förhållandet mellan ställd
säkerhet och riskpremie var positiv. Dessa resultat visar en indikation på att
säkerheter inte hjälper till att lösa problemet med selektivt urval, vilket utgår
ifrån att banken har mindre information än företaget.
Genom att använda säkerheter kan banken få låntagarens intresse att
sammanfalla med sitt eget intresse. Detta fungerar eftersom det föreligger en
större förlust för låntagaren vid händelse av att denne inte betalar lånet.
Säkerheter förväntas minska problemet med moralisk risk genom att
sammanföra SMEs intressen med bankens. Olika typer av säkerheter kan dock
skilja i sitt tillskott till att lösa problemet med moralisk risk (Blazy & Weill
2013).
22
3.5. Risker och relationer mellan SME och banken
Bankinlåning är för majoriteten av små företag det som finansierar
verksamheten. Tidigare forskning visar att den finansiella informationen
tillsammans med personlig intervju är de viktigaste aspekterna vid ett
lånebeslut (Berry et al. 1993). Har banken och låntagaren en långsiktig relation
så ska interaktionen mellan dem medföra bättre lånevillkor över tiden,
tillsammans med att informationsasymmetrin mellan dem blir lättare att
överkomma (Degryse & Van Cayseele 2000).
Det kan vara svårt för små företag att få lån. Bruns och Fletcher (2008)
argumenterar dock för att anledningen till detta inte är på grund av företagets
storlek utan att det beror på att när SME-företag ansöker om lån så finns det
en brist på tillgänglig information om företaget som långivaren kräver för att
kunna göra sin bedömning över företaget och dess framtida planer. De
förklarar den högre förekomsten av informationsasymmetri bland
småföretagen jämfört med de medelstora och stora företagen med att
omfattande redovisning blir dyr att upprätta för de små företagen. St-Pierre
och Bahri (2011) skriver att enligt ekonomisk teori så bör anskaffning av
externt kapital underlättas om ett företag uppvisar mindre av de olika
agentproblemen samt informationsasymmetri.
I en kreditbedömning görs en granskning av företagets framtida ekonomiska
ställning samt en säkerhetsbedömning. En viktig aspekt i denna granskning är
företagets fortlevnadsförmåga, hur pass troligt det är att företaget kommer
finnas kvar i framtiden (Svensson 2013). Lånevillkor måste vara grundade på
låntagarens möjlighet att återbetala samt risken för konkurs. Denna risk
grundar sig i många faktorer som till exempel företagets verksamhetsområde,
ledningens erfarenhet och företagets tidigare framgångar (Daniels & Ramirez
2008 refererad i St-Pierre & Bahri 2011). Banker använder vinster,
vinstmarginaler och vinststrender för att göra en bedömning över företagets
tidigare prestation. Tillsammans med försäljningstrender och annan
information kan den tidigare prestationen även användas för att bedöma
framtiden (Berry et al. 1993). Det finns många olika typer av risker kopplade
till SME i lånesammanhang. Exempel på risker är företagets storlek, lånets
omfång, återbetalningsmöjlighet, säkerheter/garantier, bankens och företaget
tidigare relation samt ägarens och ledningens karaktärsdrag (St-Pierre & Bahri
2011). Trots att banker har risker vid utlåning till små företag kompenserar de
risken genom att ta ut avgifter, ha räntemarginaler och tillgodohavanden
23
(Churchill & Lewis 1985). Småföretagssektorn är även viktig för bankers
lönsamhet (Fletcher 1995).
Vad gäller små företag tittar banken bland annat på lönsamhet, likviditet och
säkerheter. Dessa innefattas även av andra faktorer som har direkt koppling till
beslutet. Författarnas analys är att några av dessa faktorer är personen som vill
låna, kvaliteten på lämnad information, vilken typ av lån det gäller, samt
bankens miljö. Bankens miljö innefattar bland annat vilken tidigare erfarenhet
som finns av den typen av utlåning, vilka normer och värderingar som
genomsyrar banken samt dess olika policys. Dessa faktorer speglar den externa
miljön snarare än informationen i den externa redovisningen (Berry et al.
1993).
Redovisningsinformationen utgör en viktig del i låneprocessen. Det läggs vikt
vid olika faktorer beroende på typ av företag. Det är även viktigt att
bankmännen ser att låntagaren förstår den finansiella informationen och agerar
efter den. En undersökning visade att bankmännen använder företagets
potentiella framtidsutsikter som en viktig faktor vid granskning av företag för
att uppnå en högre tillförlitlighet än att endast titta på dåtida information.
Detta görs i samråd med ansvarig från företaget, vilket leder till en ökad
kundrelation från bankens sida. Undersökningen visade att den finansiella
informationen används för att ge en övergripande bild då information relateras
till lönsamhet, skuldsättningsgrad och säkerhet (Berry et al. 1993). Trots att
Berry et al. (1993) skriver att det är viktigt att låntagaren förstår
redovisningsinformationen visar en undersökning gjord av Halabi et al. (2010)
att småföretagaren har en liten förståelse för informationen, därför att de inte
använder den för att ta egna beslut.
Degryse och Van Cayseele (2000) redogör för hur små företag ofta är
missnöjda med lånevillkoren de får från banker och hur teorin förespråkar att
det går att förbättra villkoren genom att bygga ett starkt relationsband med
banken. Berger och Udell (1995) beskriver hur asymmetrisk information är
större i små företag jämfört med stora och att det i sin tur påverkar
lånevillkoren men att de kan förbättras med tiden genom relationen med
banken. De beskriver även att banken oftast löser problemet med
informationsasymmetrin genom att samla in och analysera information och
sätter ett lånevillkor med ränta eller säkerheter för att bättra på företagets
anledning att amortera. Genom en längre relation kan banken begära mer
privat information och därmed justera lånevillkoren.
24
3.6. Informationsgapet
Kapitalutlåning till företag är en individuell process från bankens sida. Det är
bankmannens individuella aktivitet och informationssökande som tillsammans
med det formella beslutssystemet ligger till grund för lånebeslutet (Bruns &
Fletcher 2008).
Bankens och låntagarens utbyte handlar mer om en abstrakt produkt,
företagets förmåga att betala tillbaka ett lån, snarare än om en konkret
produkt. Det är därför en fråga om högre risk, och bankens lönsamhet är
beroende av kvaliteten på riskbedömningen. Det gör tillförlitligheten till en
viktig aspekt i bedömningen, vilket kompliceras av den rådande
informationsasymmetrin (Huang et al. 2006).
Tillgång till nyanskaffat extern aktiekapital är något privata företag saknar då
de inte finns på den öppna marknaden. Detta tillsammans med att privata
företag är mindre transparanta jämfört med publika uppkommer i relation med
externa finansierare, som exempelvis bank, ett informationsgap mellan dem.
Informationsgapet kan minska företagen chans till lån då det är svårare för
banker att göra en riskbedömning. Kreditprocessens uppgift är att ta reda på
vilka företag som är villiga och kapabla till att betala tillbaka lånet och vilka
företag som inte är det. Vilken utdelning banken uppskattningsvis i framtiden
får av lånet är det viktigaste beslutskriteriet, och det är svårt att bedöma exakt
hur sannolikt det är att få tillbaka lånet tillsammans med uppkommen ränta
(Bruns & Fletcher 2008).
Huang et al. (2006) diskuterar två typer av informationsgap mellan banken
och låntagaren. Det första gapet uppkommer när banken fått en viss
information och låntagaren har mer information än vad som framkommit
vilket medför ett gap mellan vad banken vet och vad låntagaren vet. Det andra
gapet ligger mellan vad låntagaren förväntas ge för information och vad han
faktiskt ger. I vissa fall gör låntagaren en sak och säger en annan vilket ger ett
handlingsgap och informationen blir vinklad.
Teorin kommer ligga till grund för intervjufrågorna samt användas som verktyg till analys
och diskussion genom att jämföra om praktiken stämmer överens med teorin.
25
4. Empiri
Under detta avsnitt kommer undersökningen av praktiken presenteras och sammanställas
utifrån de svar de utförda intervjuerna gav. Kapitlet beskriver de gemensamma drag som
utgör teman i kreditgivningsprocessen samt avslutande funderingar om K2-regelverkets
betydelse.
4.1. Presentation av respondenter
Intervjuer har genomförts med respondenter från de fyra storbankerna
Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Nedan följer en kort
presentation av varje respondent.
Handelsbanken: Personen har arbetat inom bankverksamheten i nästan 40 år
och är idag företagsmarknadschef och ställföreträdande kontorschef på
kontoret i Karlstad.
Nordea: Två personer intervjuades i Karlstad varav den ena har arbetat i åtta år
på företagssidan och är idag ansvarig för en grupp som arbetar med små
företag och den andra personen har arbetat på privatsidan sedan 2001 men
arbetar sedan i våren 2013 som kreditanalytiker med mellanstora företag.
SEB: Intervju genomfördes med en person i Karlstad och en i Karlskoga. I
Karlstad arbetar respondenten som kontorsansvarig samt ansvarig för
företagsgruppen sedan fem år tillbaka, efter 22 år i branschen. I Karlskoga har
personen delat ansvar för kreditgivning till företag och arbetat på SEB i tre år.
Swedbank: I Karlskoga intervjuades en ansvarig för kreditgivning till små och
stora företag, med 13 års erfarenhet på banken. Den respondent som
intervjuades på kontoret i Karlstad, har arbetat bland annat som kundansvarig
företagsrådgivare i åtta år, sitter i kommittéer som beviljar företagskrediter
samt arbetar idag som chef för privatmarknaden.
Då respondenterna är anonyma kommer bankerna i fortsättningen refereras
till A, B, C och D.
26
4.2. Kreditgivningsprocessen
Det är ett hantverk i företagssystemet. Har inte jag den information jag behöver
tänker jag inte låna ut några pengar. (Respondent Bank D)1
4.2.1. Relation och förtroende
Det som genomsyrar samtliga intervjuer är diskussionen om förtroende och
relation med kunden. Bankerna vill lära känna personen bakom företaget
genom möten och få ingående information om affärsidén och en
verksamhetsbeskrivning. Stor vikt läggs vid personens egna engagemang och
bankerna vill att företagaren själv har med sig dokumentation på prognos,
budget samt redovisningsinformation.
Det finns ju inte en siffra i resultat- och balansräkningen som inte en människa har
skapat och det är den människa som sitter framför mig som ska göra det. Så det är
rätt viktigt att det är rätt person annars spelar det ingen roll hur bra affärsplan man
har. (Respondent Bank D)2
Att företagaren har förståelse för den finansiella informationen råder det
blandade meningar om. Överens är de alla om att det ska finnas någon i
företagets omvärld som kan förklara siffrorna i redovisningen och som de kan
ställa frågor till om företagaren själv inte förstår. Flera respondenter menar att
det inte är många småföretagare som förstår redovisningsinformationen
eftersom de mäter sitt företag på andra parametrar än vad banken gör, men att
de ändå vet vad de ska göra för att tjäna pengar. En respondent från Bank A3
beskriver vikten av att företagaren tar hjälp om den inte förstår vad banken vill
ha, speciellt i situationer där kreditbeslutet blir avslaget är det viktigt att
företagaren förstår varför och hur den kan påverka beslutet nästa gång. En
respondent från Bank D4 tycker det är viktigt ändå att personen förstår den
övergripande informationen: “Seriös verksamhet förutsätter att person har koll.”
Relationen är viktig för bankens lönsamhet. Bankerna vill känna kunden och
ha förtroende för den, och att företagaren har förtroende för dem. En av de
intervjuade på Bank C5 beskriver hur relationen är viktig åt båda hållen då
exempelvis om ett företag skulle få problem så ringer de innan det går för
långt och de kan då med banken föra en diskussion om hur de tillsammans
kan motverka det genom att i ett tidigt skede gå in och rädda upp situationen.
1
Bank D, intervju den 6 december 2013.
Bank D, intervju den 6 december 2013.
3
Bank A, intervju den 12 december 2013.
4
Bank D, intervju den 6 december 2013.
5
Bank C, intervju den 6 december 2013.
2
27
Företagskunder kräver en relation, de kräver att någon ska svara när du ringer, de
är mycket mer krävande än en privatkund. (Respondent Bank C)6
Bankerna betonar relationens påverkan på kreditprocessen redan i ett tidigt
skede. Flera banker säger att det är lättare att hantera en kund de litar på och
haft relation med i flera år jämfört med en ny kund där relationen måste
byggas upp. En respondent menar att årsredovisningen indirekt blir mindre
viktig om det finns en relation, då vet banken sedan tidigare vad som fungerar
och vad som inte gör det. Det är den historiken som saknas när en ny kund
kommer in. Därför menar respondenten att de granskar de nya kunderna lite
extra, då startsträckan är längre. Gällande risken att företagaren håller inne på
information eller inte ger tillräckligt för att tillgodose bankernas behov så säger
alla banker att de kräver in tillräckligt med information och får de inte det blir
det heller inget beviljande beslut. En respondent säger att företagaren kan måla
upp en bild av att företagets situation är bättre än vad den är i verkligheten
men att detta återspeglas i deras diskussion om den finansiella informationen
där de inte har tillräcklig kunskap vilket gör att de ger felaktig information. En
annan bank är inne på samma spår:
Jag tror absolut att företag ibland håller inne på information, alltså de säger ju inte
allt till mig när jag sitter här. Man får ju höra det de vill att man ska höra.
(Respondent Bank D)7
4.2.2. Redovisningsinformation, prognos och budget.
Det är ofta så att bolag som redovisar väldigt bra resultat går ofta bättre än vad de
redovisar. Bolag som redovisar svaga resultat, de går ofta sämre än vad de redovisar.
(Respondent Bank A)8
Vid bedömning rörande kreditgivning samlas det huvudsakligen in
information om företagets affärsidé tillsammans med en omvärldsanalys för
företaget, företagets återbetalningsförmåga samt en framåtriktad analys med
budget. När bankerna ska ta ett beslut är det framtiden som är avgörande, det
måste finnas en rimlig tro på att banken kommer få tillbaka det kapital de har
lånat ut. Även om det då är en tro på framtiden som är avgörande så anser de
att
redovisningsinformationen
spelar
en
viktig
roll
för
beslutstagandet. Årsredovisningen används som en utgångspunkt och hjälper
dem att kontrollera rimligheten i de prognoser som företagen lämnar, och
6
Bank C, intervju den 6 december 2013.
Bank D, intervju den 6 december 2013.
8
Bank A, intervju den 12 december 2013.
7
28
banken kan då bedöma hur trovärdig prognosen är. En respondent från Bank
C9 säger:
Alla siffror hämtas ju från redovisningen… Det är ju siffror allting bygger på. Man
kan tycka vad man vill men det är ju siffror, bakåt är ju faktiskt, hur det har gått.
Alla respondenterna svarade att de använder sig av årsredovisningen i sina
beslut, dock är det ofta olika poster och nyckeltal som granskas beroende på
vilken verksamhet det rör sig om. Det fanns ändå delar som ansågs vara
viktiga att undersöka oberoende av bransch, exempelvis kassaflödet och
återbetalningsförmågan. Även resultat var något alla granskade samt eget
kapital och dess förändring. De nyckeltal som var frekvent förekommande var
soliditet och kassalikviditet. Det är dock inte bara hur siffrorna ser ut som är
viktigt utan även varför de ser ut som de gör.
Hur balansräkningen har förändrat sig mellan åren, vart pengarna stannar då i
företaget, är det på investeringssidan, är det på kostnadssidan eller i någon annan
form som pengarna sugs upp. Blir det pengar kvar så att ägaren kan lyfta ut något
eller återinvestera. (Respondent Bank A)10
Gällande kvaliteten på redovisningsinformationen och dess påverkan hade
respondenterna olika åsikter om. Vissa ansåg att den spelade stor roll, medan
andra ansåg att den endast behöver nå upp till en viss hygiennivå. Ett flertal
av respondenterna upplevde att det finns skillnader i kvalitet på redovisningen
mellan stora och små företag. Redovisningen i mindre företag upplevs ofta
som enklare och mindre detaljerad, den ger mindre information och detta kan
göra den mindre pålitlig och de kan då behöva samla in extra information. En
respondent från Bank C11 talar även om att småföretag, speciellt de som sköter
redovisningen själva, ibland har svårt att ta fram exempelvis framtidsanalyser.
Det kan också ta längre tid och ge mindre exakta siffror än om en
redovisningsekonom skulle framställt informationen.
När det gäller själva kreditbeslutet har de olika bankerna olika policys de måste
följa. Dessa varierar mellan bankerna, men alla har gemensamt att det finns
vissa ramar över vilka som får ta beslut över utsatta beloppsgränser. Dessa
gränser är olika mellan bankerna och i två av bankerna får företagsrådgivaren
själv bevilja lån, i en bank tas besluten alltid av två rådgivare tillsammans.
Detta gäller då inom tidigare nämnda ramar som är utsatta. Det var endast en
9
Bank C, intervju den 6 december 2013.
Bank A, intervju den 12 december 2013.
11
Bank C, intervju den 6 december 2013.
10
29
bank där företagsrådgivarna aldrig tar kreditbeslutet själva utan de har en
kommitté som är tillsatt för att godkänna lån. För lån till små företag rör det
sig enligt bankerna oftast om lån på sådan storlek att beslut kan tas på det
lokala kontoret.
4.2.3. Risker
Ett mindre företag är det oftast högre risk i än ett större företag. (Respondent
Bank D)12
Bank D13 för ett resonemang om riskerna vid kreditgivning till företag och
menar att de ibland får ändra uppläggen på lånet, bland annat händer att de
betalar ut till företag på fem års löptid som sedan betalas tillbaka på åtta år.
Respondenten menar att det blir mer personliga åtaganden eftersom ett
mindre företag är mer personanknutet jämfört med ett stort företag. I
dagsläget går denna bank aldrig hela vägen med hela företagets kapitalbehov
utan vill sprida riskerna mellan olika intressenter för att sedan ta över om de
ser att företaget går bra.
En av bankerna beskriver att de sätter en rating på deras kunder vilket är en
del av prissättningen på lånet. De tittar på nyckeltal och ju sämre utfall desto
högre pris får lånet på grund av att banken får en högre risk. Även en annan
bank arbetar med riskklasser på bolag, har de en hög riskklass så är bankens
kostnad för att låna ut pengar lägre och vice versa, en hög riskklass är bättre än
en låg riskklass.
Vi sätter räntan utifrån relation, engagemang och risk naturligtvis. (Bank C)14
Alla banker är överens om att priset på lånet, räntan, är influerad av risken för
att lånet inte återbetalas. Bankerna tar upp olika faktorer som påverkar räntan,
bland annat återbetalningsförmågan, övriga affärer med banken, säkerheter,
lånets löptid och finansiella rapporter med tillhörande nyckeltal och
kassaflöde.
Ränta är ju prissättning på risken. Så ett starkt stabilt företag men jättefina
prognoser framåt och goda säkerheter, det är klart att där blir en bra ränta. Är det
ett företag som vi är tveksamma på, där är vi inte ens med och lånar ut pengar utan
vi måste ju tro på affärsidén och på investeringen. (Bank B)15
12
Bank D, intervju den 6 december 2013.
Bank D, intervju den 6 december 2013.
14
Bank C, intervju den 9 december 2013.
15
Bank B, intervju den 11 december 2013.
13
30
Bank B16 fortsätter resonemanget med att förtydliga att det är helheten som
spelar en avgörande roll, att känna kunden och att anpassa framtiden efter
nuläget.
4.2.4. Säkerheter
Kreditpolitiken i banken är så, att för det första för att få låna behöver vi ha en
rimlig tro på att man kan betala tillbaka pengarna, alltså kassaflödet är väldigt
viktigt. Och vi tillhandahåller aldrig något riskkapital utan det är ett lånekapital och
då ska vi som regel kräva in säkerheter för vår kreditgivning. (Bank A)17
Gemensamt för samtliga banker är att de alla tar ut säkerheter på sina lån i de
allra flesta fall. Det finns ett flertal varianter och alla bankerna tar upp olika
typer av säkerheter. Säkerheterna som nämndes var företagsinteckning,
pantbrev, leasingkontrakt, borgen och avbetalningskontrakt.
Borgen visar att företagaren tar ansvar för lånet. (Bank B)18
Flera banker menar på att företagare som går med på att ställas som borgenär
visar att han själv tror på sitt företag. Vid köp av stora investeringar som
fastigheter och maskiner är det flera banker som nämner att de är med och
genomför transaktionen.
4.2.5. Uppföljning
För att vara säker på att lånet går till rätt ändamål används som ovan nämnt
olika typer av säkerheter. Flera av bankerna nämner att de även har
uppföljningar och system som rapporterar om oväntade händelser i företaget.
Vi får mail varje dag från upplysningscentralen om det har hänt någonting i styrelsen,
i uttag från företagsinteckningar, betalningsanmärkningar och sådana saker. (Bank
D)19
Vi gör en uppföljning på alla våra företag, en gång om året. På alla företag som har
någon form av kreditförbindelse med oss följer vi upp årligen. (Bank A)20
Respondenterna anser bankerna har bra system för att fånga upp nedgångar
och arbetar tillsammans med kunden för att se till att den inte hamnar i den
situationen.
16
Bank B, intervju den11 december 2013.
Bank A, intervju den 12 december 2013.
18
Bank B, intervju den 11 december 2013.
19
Bank D, intervju den 6 december 2013.
20
Bank A, intervju den 12 december 2013.
17
31
4.3. Respondenternas funderingar om K2
Bank A21: Personen tror inte att K2 kommer ha någon betydelse i vilken
information banken kommer att kräva in, men att det kommer leda till fler
egna preciseringar för att få informationen. Personen tror även att
förändringarna som sker i och med K2 kommer hållas i åtanke när värden i
balansräkningen studeras. Då stora delar av företagsrådgivares arbete görs via
datorn är det också troligt att det kommer ske förändringar i datasystemen och
att det så småningom kommer att bli en selektering emellan dem.
Bank B22: Respondenten från denna bank tror att upprättande enligt K2
kommer leda till att de kommer behöva ställa fler följdfrågor. Avsaknad av
information kommer de lösa genom att fråga kunden, eller eventuellt
bokföraren eller revisorn. Att värderingen på tillgångar skulle ändras känner de
troligtvis inte kommer att påverka dem. I dagsläget gör de justeringar ibland i
de värden som anges i bokslutet.
Bank C23: Respondenten tror att K2 kan medföra större osäkerhet dock att
vissa okomplicerade lån kan bli enklare att hantera. Överlag kommer de nog
behöva fråga kunden efter mer information, vilket kan leda till att det tar
längre tid. De kommer kräva lika omfattande information som tidigare för att
kunna ta ett korrekt beslut. Schablonregler kan göra att banken blir mer
försiktig och kanske inte vågar räkna med lika hög procentsats vid
företagsinteckning.
Bank D24: Personen tror att en förändring till K2 definitivt kan komma att
påverka dem på banken. De kommer att vilja ha lika mycket information som
de samlar in i dagsläget, och att de vid årsredovisningar upprättat enligt K2
möjligen kan komma att behöva en annan informationsinsamling än i
dagsläget. Personen kan däremot inte föreställa sig att deras analys kommer att
utföras annorlunda, men att de kommer få ha ett visst tolkningsföreträde om
siffrorna inte ser ut som i de historiska boksluten. Respondenten tror att det
kommer att medföra en påverkan, men att det i slutändan kommer att vara en
anpassning som allt annat.
21
Bank A, intervju den 12 december 2013.
Bank B, intervju den 11 december 2013.
23
Bank C, intervju den 6 alternativt 9 december 2013.
24
Bank D, intervju den 6 december 2013.
22
32
5. Analys
Här kommer teoriavsnittet sammankopplas med den empiri som framkommit genom
utförda intervjuer.
5.1. Kreditprocessen
Deakins och Hussain (1994) beskriver hur det för banken handlar om en
bedömnings- och beslutsprocess som är influerad av informationsasymmetri
och osäkerhet när ett företag vill ansöka om lån. Bankerna som intervjuats
kommenterar alla den osäkerhet som finns men de flesta avfärdar den som
problem då arbetssätt är framtagna för att försäkra sig om företagens
tillförlitlighet. Av de data som insamlats framkom ett antal olika kategorier
som bankmännen lade stor vikt vid under deras beslutsprocess. Dessa var
relation och förtroende, redovisningsinformation, budget och prognos,
säkerheter samt uppföljning. Degryse och Van Cayseele (2000) skriver att en
långsiktig relation är en hjälp för att överkomma informationsasymmetri
mellan parterna och har banken och låntagaren en långsiktig relation så ska
interaktionen mellan dem medföra bättre lånevillkor över tiden vilket alla
banker var överens om. Relationen med företagarna ansåg alla respondenter
var mycket viktig, ju längre relation med företaget de har desto bättre känner
de verksamheten företagaren bedriver. Vid bedömning av en kund de inte haft
en relation till tidigare granskas siffrorna ofta lite extra medan i det fall det är
en kund med en befintlig relation, så kan själva siffrorna i årsredovisningen
spela en mindre viktig roll enligt flera banker.
I en kreditbedömning görs en granskning av företagets framtida ekonomiska
ställning och en säkerhetsbedömning. En viktig aspekt är företagets
fortlevnadsförmåga, hur pass sannolikt det är att företag finns kvar i framtiden
(Svensson 2013). Detta var centralt då bankmännen under kreditprocessen ska
försöka ta reda på om företaget kommer kunna betala tillbaka lånet, de vill inte
låna ut pengar om de inte tror de får lån och ränta återbetalt. Flera banker sa
att även om det är den framtida återbetalningsförmågan som är det avgörande
för beslutet så behöver de redovisningen för att ha något att relatera budgetar
och prognoser till för att kunna bedöma trovärdigheten i dem och företagets
potentiella framtid.
33
Vinster var något alla respondenter var överens om var viktigt, de vill se ett
plus i pappret. Det ansågs däremot inte alltid vara ett krav. En bank säger att
de undersöker även varför resultatet ser ut som det gör, om det till exempel
under året skett en investering. Utöver resultatet varierar det mycket vilka
nyckeltal som granskas vilket var beroende på vilken verksamhet det rör sig
om. Detta styrker teorierna om vikten av den finansiella informationen i
årsredovisningen.
Berry et al. (1993) kom fram till att låntagarens förståelse för den finansiella
informationen är viktig. På denna punkt rådde det blandade meningar mellan
de olika respondenterna. Många sa att småföretagare ofta inte förstår vad de
olika posterna i bokslutet betyder och hur dessa kan påverkas, men att de i så
fall bör ha med sig en person som kan hjälpa dem att svara på bankens frågor.
Flertalet av respondenterna ansåg inte att företagaren själv behöver förstå
redovisningsinformationen, men de vill kunna prata med någon som är insatt i
företagets ekonomi som kan förklara de olika posterna och svara på eventuella
frågor. En bankman ansåg dock att vid bedrivande av en seriös verksamhet så
ska personen som ansöker om lån ha god förståelse för de finansiella
rapporterna.
Enligt agentteorin som Huang et al. (2006) beskriver kan den
informationsasymmetri som uppkommer mellan parterna ge upphov till
problemen selektivt urval och moralisk risk. Ett sätt att förhindra dessa
problem är att använda säkerheter vilket alla av bankerna gjorde för de allra
flesta lånen de beviljar. Blazy och Weill (2013) skriver att företag med hög
kvalitet har incitament att visa sin kvalitet genom att signalera trovärdighet
genom exempelvis säkerhet. Detta visade sig vara mycket viktigt för bankerna.
Speciellt indikerande på just trovärdigheten var personlig säkerhet, att
personen går i borgen för företaget vilket visar på att personen tror tillräckligt
på verksamheten. Den moraliska risken minskas även genom att banken själv
är med och tecknar vissa avtal, exempelvis sker överföring av köpebrev för
fastigheter direkt på banken. De kan även kontrollera avtal genom att de
innehar leasingkontrakt och liknande.
5.2. K2-regelverkets påverkan
Flera av bankmännen var inte insatta i de kommande K-regelverkens
utformning och hade ännu inte fått in låneansökningar med regelverket K2
som underlag. Vid diskussion om vilka förenklingar K2-regelverket kommer
innebära verkar den spontana reaktionen från flera banker vara att de inte
34
kommer ha några problem att samla in tillräckligt med information oavsett
regelverk. Eftersom det är avgörande för banken att ha tillräckligt med
beslutsunderlag är samtliga banker överrens om att de kommer be om
ytterligare information om de upplever att fakta saknas. Även om deras
informationsbehov behöver täckas som innan kan tillvägagångssättet för hur
det täcks förändras, vilket några av bankerna diskuterar. Genom att fråga mer
specifika frågor och även öka kvantiteten av frågor, kan det påverka processen
genom att det kan ta längre tid och kräva mer handarbete från handläggaren.
Tillskillnad från K3 behöver en kassaflödesanalys inte upprättas enligt K2.
Detta kommer dock inte påverka bankerna jämfört med förut då små företag
tidigare inte varit tvungna att framställa den analysen. Det kan vara så att
bankerna tidigare bett företagen framställa en innan deras möte, eller att
företaget som ansöker om lån vet om att det krävs så de har förberett den. En
respondent tror att K2 kan medföra större osäkerhet vilket i så fall enligt
tidigare teori borde ge utslag i lånevillkoren. Vissa av bankerna beskrev de
datasystem de använder för att få ut en riskklass på företagen och att systemen
skulle kunna påverkas av hur redovisningsinformationen är preciserad, men
eftersom det inte är beprövat idag är det omöjligt att säga klart.
35
6. Slutdiskussion
Arbetet knyts ihop och våra avslutande reflektioner presenteras.
Våra resultat visar på att den finansiella informationen spelar en viktig roll för
bankmännen vid kreditgivningsprocessen. En generell slutsats vi kan dra är att
ju mer information banken får desto snabbare och smidigare går processen.
Därför tror vi att K2-regelverket kan försvåra bankens process för
kreditgivning till vissa företag då de troligtvis kommer behöva hämta in mer
information. Detta stämmer till stor del överrens med tidigare forskning där
Berry et al. (1993) skriver att den finansiella informationen tillsammans med
personlig intervju är de viktigaste aspekterna vid lånebeslut.
Stiglitz och Weiss (1981) kom fram till att informationsasymmetri kan leda till
att företagen nekas kredit av banken, eller beviljas kredit till ett lägre belopp
därför att asymmetrin gör att banken inte kan prissätta lånet utifrån företagets
kvalitet. Vår studie kom fram till att bankerna vill ha tillräckligt med
information och upplever de en asymmetri så beviljar de inte lånen. De gör
själva en ansträngning att samla in mer information om de anser att den de fått
inte är tillräcklig, för att undvika att de beviljar kredit med otillräcklig
information som underlag. Vi upplever att bankerna är väldigt försiktiga med
att låna ut kapital till företag. Bankmännen upplevde även att en långsiktig
relation gjorde det lättare för dem att ta kreditbeslut, vilket stämmer överrens
med tidigare forskning där en långsiktig relation enligt Degryse och Van
Cayseele (2000) är ett sätt att minska problemet med informationsasymmetri.
Bankerna som intervjuats har en liknande syn på kreditgivning till små företag
och vilka faktorer som spelar in, vilka huvudsakligen stämmer med tidigare
teori. Bankerna skiljer sig något i vad de uttrycker är viktigast, en bank pratar
nästan enbart om relationen medan en annan diskuterar prognoser framåt. I
det stora hela är det säkerligen samma värderingar som genomsyrar bankernas
tankesätt och vår slutsats är att de viktigaste faktorerna för ett gott samarbete
är förtroende och tillförlitlig information i redovisningen.
Något förvånande är att bankerna inte var mer insatta i det byte av regelverk
som kommer efter årsskiftet. Även om det inte skulle innebära någon
förändring för deras arbete så kan det vara värt att lägga tid på att förstå de
skillnader som dessa regelverk innebär och vilka incitament det finns att välja
36
det ena framför det andra. Vår slutsats är att de företag som är i behov av
kredit från bank och väljer K2-regelverket för att minska ansträngningen med
att ta fram mycket uppgifter får nog tänka om då de kan tänkas behöva ta fram
kompletterande uppgifter. Det innebär säkerligen en kostnadsbesparing för
småföretagen att upprätta sin redovisning enligt K2 eftersom de då inte
behöver lägga ner lika mycket arbete på detaljer och annat som tidigare
beskrivits. Men behöver de sedan hämta in kompletterande uppgifter för att
tillgodose bankens behov blir det kanske i slutändan inte billigare, snarare blir
det mer jobb att gå tillbaka för att justera om tidigare uppgifter. De företag
som faller inom ramen för ett typiskt K2-företag och som väljer att upprätta
av en årsredovisning enligt K2 måste då vara beredda på att företaget ger en
förenklad bild av deras verksamhet.
Efter de intervjuer vi gjort har vi kommit fram till att även om bankerna själva
inte använder ord som informationsasymmetri eller moralisk risk så förs
liknande resonemang fast med andra ordval. Vi tror att det kommer innebära
en förändring efter årsskiftet 2013/2014 när det tvingande valet av Kregelverk blir implementerat, dock vet vi inte idag i vilken utsträckning.
Eftersom flera av respondenterna beskriver att årsredovisningen från de
mindre företagen kan upplevas enklare och mindre detaljerad redan idag så
kan det eventuellt bli så att skillnaden i bankernas arbete inte blir så stor när ett
företag väljer att upprätta sin redovisning enligt K2. Alternativt att
årsredovisningen blir ännu mer förenklad vilket enligt vårt arbete leder till
större
informationsasymmetri
och
kan
försvåra
bankernas
informationsinsamling.
6.1. Förslag på vidare forskning
Då det när denna studie utfördes ännu inte blivit vanligt för bankerna med
årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket skulle det vara intressant att
se om detta regelverk kommer påverka bankernas arbetssätt efter det tvingade
valet som sker årsskiftet 2013/2014.
En annan synvinkel är att undersöka om företag som redovisar enligt K2
upplever regelverket som en förenkling i praktiken och om de märkt skillnad
när de ansöker om lån hos bank. Det går även att studera andra intressenter i
ett företags omvärld för att ta reda på om de upplever att de får tillräckligt med
information när de ska fatta beslut när redovisningen är upprättad enligt K2regelverket.
37
Källförteckning
Ahrne, P. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Berry, A.J., Faulkner, S., Hughes, M. & Jarvis, R. (1993). Financial information,
The banker and the small business. The British Accounting Review, 25 (2), 131150.
Berger, A. & Udell, G. (1995). Relationship lending and lines of credit in small
firm finance. The Journal of Business, 68 (3), 351-381.
Binks, M.R., Ennew, C.T., Reed, G. (1992). Information asymmetries and the
provision of finance to small firms. International Small Business Journal, 11 (1),
35-46.
Blazy, R. & Weill, L. (2013). Why do banks ask for collateral in SME lending?
Applied Financial Economics, 23 (13), 1109-1122.
Bokföringsnämnden (2012). Bokföringsnämndens allmänna råd. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.bfn.se/redovisning/RAD/bfnar12-1-grund.pdf
[2013-11-20].
Bokföringsnämnden (2013a). Bokföringsnämndens uppgift. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.bfn.se/bfn/infobfn.aspx [2013-11-02].
Bokföringsnämnden
(2013b).
K-projektet.
[Elektronisk].
http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx [2013-11-02].
Tillgänglig:
Broomé, P., Elmér, L. & Nylén, B. (1998). Kreditgivning till företag. Lund:
Studentlitteratur.
Bruns, V. & Fletcher, M. (2008). Banks' risk assessment of Swedish SMEs.
Venture Capital, 10 (2), 171-194.
Crowe Horwath (2013). Mer info om K2 K3. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.crowehorwath.net/uploadedFiles/SE/about/Locations/Mer%20
info%20om%20K2%20%20K3%20hemsidan.pdf [2014-01-20].
Churchill, N. C. & Lewis, V. L. (1985). Profitability of small business lending.
Journal of Bank Research, 16 (2), 63-71.
Danos, P., Holt, D. L. & Imhoff Jr, E. (1989). The use of accounting
information in bank lending decisions. Accounting, Organizations and Society, 14
(3), 235-246.
38
Deakins, D. & Hussain, G. (1994). Risk assessment with asymmetric
information. International Journal of Bank Marketing, 12 (1), 24-31.
Degryse, H. & Van Cayseele, P. (2000). Relationship lending within a bankbased system: evidence from european small business data. Journal of Financial
Intermediation, 9, 90-109.
Drefeldt, C. & Pramhäll, C. (2012). K2- ett förenklat redovisningsregelverk för mindre
företag
även
inom
större
koncerner.
[Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheterpublikationer/nyhetsbrev/Financial-reporting-news/frn2011/Documents/K2.pdf [2014-01-08].
Drefeldt, C. & Törning, E. (2012a). Finansiell rapportering, Enligt K3 och K2.
Lund: Studentlitteratur.
Drefeldt, C. & Törning, E. (2012b). Fördjupning: K2 – ett förtalat och
underskattat regelverk. Balans. Nr 5.
Edenhammar, H. & Thorell, P. (2009). Företagens redovisning: att förstå
årsredovisningar. Uppsala: Lustus.
FAR. (2013). Framtiden avgör konsultens K2- och K3-råd idag.[Elektronisk].
Tillgänlig:
http://www.farakademi.se/Nyheter/Redovisning/Framtidenavgor-konsultens-K2--och-K3-rad-idag/ [2014-01-08].
Fletcher, M. (1995). Decision making by Scottish bank managers. International
Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, 1 (2), 37-53.
Halabi, A.K. (2010). Understanding financial information used to assess small
firm performance: An Australian qualitative study. QRAM, 7 (2), 163-179.
Huang, G.L., Chang, H.C. & Yu, C.H. (2006). A Comprehensive study on
information asymmetry phenomenon of agency relationship in the banking
industry. Journal of American Academy of business, 8 (2), 91-97.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.
Lennartsson, R. (2013). Hög tid att välja mellan K2 och K3. Balans. Nr 8.
Lennartsson, R. (2012). Noteringar: Svåra bytesregler gynnar K2-regelverket.
Balans. Nr 12.
39
Nair, R.D. & Rittenberg, L.E. (1983). Privately held businesses: is there a
standards overload. Journal of Accountancy, 155 (2), 82-96.
Silverman, D. (1993). Beginning research. Interpreting qualitative data. Methods for
analysing talk, text and interaction. Londres: Sage Publications.
St-Pierre, J. & Bahri, M. (2011). The Determinants of risk premium: the case
of bank lines of credit granted to SMEs. Journal of Developmental Entrepeneurship,
16 (4), 459-476.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Stiglitz, J.E., & Weiss, A. (1981). Credit rationing in markets with imperfect
information. American Economic Review, 71 (3), 393-410.
Svenska Bankförmedlingen (2011). De fyra storbankerna. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/$all/03C87A40933FEB85C1257
6180046A87C [2013-11-20].
Svensson, B. (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora
företags kreditvärdighet. Diss. Uppsala: Företagekonomiska institutionen, Uppsala
universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-01-03].
40
Bilaga 1
Intervjufrågor om informationsbehov och användning av redovisningsinformation i
kreditgivningsprocessen.
Kreditgivningsprocessen
Hur går kreditgivningsprocessen till från det att ett företag kontaktar er att de vill
låna kapital till att beslut tas?
Vilken information om företag samlar ni in?
Vilka policys följer ni i kreditgivningsprocessen?
Har det stor betydelse om storleken på företaget? Om ja, på vilket sätt?
Redovisningsinformation
Tycker ni att kvaliteten på redovisningsinformationen skiljer sig väsentligt mellan
olika företag?
Hur viktig skulle du säga att redovisningsinformationen är i ett lånesammanhang?
Är det någon specifik del i årsredovisningen ni tittar extra på?
Är det viktigt att den som ansöker om lån förstår och kan förklara informationen i
årsredovisningen?
Behöver ni ofta hämta in kompletterande information om årsredovisningen efter att
ni fått in den?
Hur har/skulle det ha påverkat er bedömning om årsredovisningen hade ett enklare
regelverk med fler schablonregler, inga noter, endast anskaffningsvärde på tillgångar,
det vill säga enligt K2-regelverket?
Har ni fått in låneansökningar som tillämpar K2-regelverket och har det påverkat ert
arbete i märkbar mån?
Risker och osäkerhet
Upplever ni att företag ibland håller inne på information om företaget?
Hur gör ni för att säkerställa att lånet återbetalas?
Om säkerhet ställs, vad för typ av säkerhet brukar ni ställa på företaget?
Är ni noggranna med att följa upp lånet för att försäkra er om att det används åt det
ändamål ni tror?
41
Hur påverkas räntan på lånet av vilken risk ni anser att lånet har att inte återbetalas?
42
Bilaga 2
Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kap. 4 §:
Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall följande
iakttas:
1. Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet. (Fortlevnadsprincipen)
2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna
och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent tillämpas från ett
räkenskapsår till ett annat. (Jämförbarhetsprincipen)
3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall göras
med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att
a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen,
b) hänsyn skall tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till
räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända
först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att
c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en
vinst eller en förlust. (Försiktighetsprincipen)
4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett
tidpunkten för betalningen. (Periodiseringsprincipen)
5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande fall,
delposter består av skall värderas var för sig. (Post-för-post-principen)
6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller
får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. (Kvittningsprincipen)
7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den
utgående
balansen
för
det
närmast
föregående
räkenskapsåret.
(Kontinuitetsprincipen)
43
Bilaga 3
Principiella skillnader mellan K2 och K3
K2
Regelbaserat
Förenklingar som kan väljas av:
Mindre aktiebolag
Mindre ekonomiska föreningar
Andra företagsformer så
småningom
Viss inskränkning av ÅRL
Regler för juridisk person
Lagtext och AR, kommentar samt exempel
i olika avsnitt
K3
Ytterligare utgångspunkt: IFRS for SME
Principbaserat
Huvudregelverk
Ingen inskränkning av ÅRL
Koncernredovisning och särregler för
juridisk person
Lagtext, AR och kommentarer hålls ihop.
Få exempel.
Största skillnaderna mellan K2 och K3
K2
Enbart kostnadsslagsindelad
Resultaträkning
Fastställda schema för BR, RR o FB
Enbart värdering till anskaffningsvärde
Förbud mot att redovisa
egenupparbetade immateriella AT
Tabeller för intäkt, kostnad, etc
Enbart noter enligt ÅRL
Ej redovisning av uppskjuten skatt
Mycket begränsade
uppskrivningsmöjligheter
Förenklade nedskrivningsregler
Avsättning enbart för formella
förpliktelser
Avsättning kan ibland underlåtas
Avsättning behöver inte
nuvärdeberäknas(mindre än 10 år)
Leasingavtal är alltid hyra
Förenklingsregler avseende
avskrivningar
Komponentavskrivning ej tillåten
Pågående arbeten på löpande räkning
alternativregeln
K3
Både funktionsindelad- och
kostnadsslagsindelad resultaträkning
Saknas, hänvisning till ÅRL
Tillåter verklig värde på finansiella
instrument
Tillåter aktivering av egenupparbetade
immateriella AT
Principbaserat
Fler noter än ÅRL
Alla ska redovisa uppskjuten skatt
Ingen begränsning
Inga förenklingar
Avsättning både för formella som
informella förpliktelser
Aldrig undantag
Alltid nuvärdeberäkning
Krav på kapitalisering av finansiella
leasingavtal
Inga förenklingar
Krav på komponentavskrivning
Alltid successiv vinstavräkning
avseende löpande räkning
44
Förenklade periodiseringsregler
Ej skälig andel av indirekta TO
varulager/pågående arbeten
Vid övergång till K2 ingen retroaktivitet
Inga förenklingsregler – tillgångs- och
skulddefinitionen gäller
Skälig andel indirekta TO
Full retroaktivitet
(Crowe Horwath 2013)
45
