Plan för verksamheten 2014/2015 Närkes Kils skola

Plan för verksamheten 2014/2015
Närkes Kils skola
Innehållsförteckning
1. Inledning och förutsättningar
2. Normer och värden/ det goda mötet
3. Kunskaper, betyg och bedömning
4. Barn i behov av stöd
5. Samverkan förskoleklass, fritidshem och skola
6. Utveckling och lärande förskoleklass och fritidshem
2
1. Inledning och förutsättningar
Skolan består av fyra byggnader varav den äldsta, Mellangården är från 1925 och det
senaste tillskottet är idrottsbyggnaden med matsal från 2003. I den äldsta byggnaden,
Mellangården, finns personalrum, expedition, textilslöjdsal, fritidshem, klassrum för skolår 2, 3, 4, 5 och
6 samt ett mindre bibliotek. Sörgården inrymmer träslöjd och en förskola. I Norrgården finns två
klassrum där går förskoleklass och årskurs 1. I Norrgården finns också ett fritidshem. Omgivningen ger
goda förutsättningar för arbete med natur, hälsa och miljö.
Skolans verksamhetsidé
Vår vision är att elever ska känna sig trygga, respekterade, och lika mycket värda. Vi vill också ha en
öppenhet mot omvärlden som ger oss förståelse och tolerans.
Närkes Kils skola vill arbeta med elever i ett helhets perspektiv. Vi ger eleverna kunskaper,
pekar på helheter och sammanhang samt ger redskap för att kunna erövra ny kunskap. Lek
av olika slag är av stor betydelse och innebär en lustfylld form av inlärning. Elev och
kunskapssynen präglas av vilja att utgå från individens behov. Vi vill vara lyhörda för
elevernas egna initiativ och låta deras kreativitet komma till uttryck i olika sammanhang.
Personalen arbetar för att skapa en sammanhållen pedagogisk verksamhet för barnen med utgångspunkt
från de statliga och kommunala riktlinjer som gäller.
1. Förutsättningar
Närkes kils skola har 97 elever varav 22 i förskoleklass. Fritidshemmet har ca 70 barn inskrivna.
På vår landsbygdsskola varierar antalet elever stort mellan olika årskurser. Vissa årskurser läser i
åldersblandade grupper och andra läser i grupper som är åldershomogena. Pedagogerna arbetar utifrån
sin ämneskompetens och delar på mentorsansvaret.
Organisation
Teamet
Närkes kils skola ingår i Skolnämnd nordväst. Nordväst är i sin tur indelat i team.
Närkes Kils skola ingår som en enhet inom Mellringe teamet.
Övriga enheter är Mellringeskolan och Wallerska skolan samt förskolorna Växthuset, Karlavagnen och
Sörgården.
Skolledning
Rektor har det övergripande ansvaret för Närkes Kils skola. Skolan har en ledningsgrupp, där ingår
rektor och en utvecklingsledare.
Som administrativt stöd finns en skolassistent som arbetar mot Wallerska skolan, Närkes
Kils skola samt förskolorna i teamet.
En administrativ samordnare som arbetar 50 % finns som stöd för hela Mellringeteamet.
Elevhälsan
Elevhälsans uppgift för skolan är att främja lärandet, och att verka för att våra elever får så goda
förutsättningar som möjligt för en fortsatt bra skolgång. Samarbetet mellan hem och skola skall
3
kännetecknas av delaktighet och inflytande för elever och föräldrar, detta är en förutsättning för att på
bästa sätt främja elevernas lärande och trivsel.
På Närkes Kils skola står eleven i centrum och elevhälsoarbetet handlar om att främja hälsa
och lärande hos alla elever. Vårt elevhälsoarbete är organiserat på följande vis:
Arbetslaget
Arbetslagen arbetar aktivt med elevärenden och ansvarar för att lyfta elevärenden med syftet
att hjälpas åt med idéer och förslag till eventuella stödåtgärder.
Elevhälsoteamet
Om arbetslaget inte finner lösningar på ett elevärende behöver hjälp tas från elevhälsoteamet för att
komma vidare. Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, psykolog
och kurator.
Trygghetsteamet
I trygghetsteamet ingår tre pedagoger.
Gruppen arbetar för att skapa en trygg miljö för alla elever på Närkes Kils skola.
Som en del av vårt förebyggande arbete och för allas trivsel och trygghet så utbildar vi
elever från årskurs 2 till årskurs 6 till kamratstödjare varje år. Att vara kamratstödjare är att vara en
bra kompis och aktivt bidra till en bra kamratlig stämning på skolan.
Kamratstödjarna leds av trygghetsteamet som stöttar och följer upp Kamratstödjarnas arbete.
Varje vår och höst genomför trygghetsteamet en enkätundersökning angående trivsel och trygghet på
skolan. Vi redovisar till nämnden om det förekommit kränkande behandling eller mobbning på skolan.
Trygghetsteamet har ett nära samarbete med rektor och rapporterar alla ärenden till honom.
1. Normer och värden/Det goda mötet
Mål
1. Ingen på vår skola är utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller
diskriminering.
2. Skolans Trygghetsplan är väl förankrad bland eleverna och används som ett
verktyg i skolans värdegrundsarbete.
3. Skolan skall kännetecknas av att goda möten sker mellan personal, elever
och föräldrar.
Processen:
1.
Vi arbetar med social och emotionell träning regelbundet i klassrummet, genom t.ex. set och gruppstärkande
övningar.
Vi har rastvakter.
Vi har ett fungerande trygghetsteam som bl.a. utbildar vissa utvalda elever att vara
Kamratstödjare och genomför trivselenkäter en gång per termin.
Vi arbetar med åldersblandade grupper vid elevens val och friluftsdagar och utvecklar faddersystemet för att
öka tryggheten bland eleverna.
4
2.
Vid terminsstart går vi igenom vår trygghetsplan med samtliga elever. Under läsårets gång återkommer vi till
innehållet i Trygghetsplanen med eleverna under olika arbetsområden och temaarbeten. Varje läsår tas
trygghetsplanen upp med föräldrar vid föräldramöten.
Skolans trivselregler som arbetats fram i klassråd och på elevrådet finns anslagna i alla klassrum.
Vi gör en trivsenkät med skolans alla elever en gång per termin för att kartlägga hur våra elever upplever sin
skolsituation.
3.
Vi är måna om att hälsa, lyssna och bemöta varandra och alla människor vi möter på skolan med respekt.
Skolans kurator arbetar med grupper och individer för att utveckla våra förmågor i att samspela med
varandra.
Ansvariga:
1.
All personal på skola.
2.
Klasslärare mentorer och trygghetsteam
3.
All personal på skolan.
Utvärdering och analys:
1.
Vi avslutar efter avslutad aktivitet.
2.
Trygghetsteamet analyserar trivselenkäten och jämför med tidigare år
3.
Trivselenkät och Brukarundersökningen visar delvis vilket resultat vi uppnått i arbetet med det goda
mötet
5
3. Kunskaper, betyg och bedömning
1.
2.
3.
4.
Alla elever skall i slutet av skolår 1 kunna läsa.
De samlade betygsresultatet för skolår 6 är fortsatt högt.
Bedömningar av elevernas kunskaper görs såväl före som efter ett arbetsområde.
Det råder arbetsro under lektionerna.
Processen:
1.
Genom att dela eleverna i åk 1 i mindre grupper ges möjlighet att följa upp elevernas läsinlärning.
Klassläraren och en extra pedagog samarbetar med läsinlärningen.
Genom att engagera föräldrar i elevens lästräning hjälper de eleverna att nå målet.
Redan i förskoleklassen jobbar man medvetet med fonologisk träning, genom t ex rim och ramsor och de
elever som är redo att gå vidare i sin språkliga utveckling får möjlighet att göra det.
2.
Pedagoger är tydliga med vad som krävs för ett godkänt/högre betyg. Vi återkopplar regelbundet till
eleven hur de kan uppnå sina mål. Viktigt är också elevens inställning till lärande och viljan att lära sig.
Vi låter föräldrar diskutera på t ex föräldramöten om hur de kan hjälpa, bidra till eller påverka sitt barns
inställning till kunskap och utbildning.
Alla elever på skolan ska känna till vilka mål de ska uppnå i skolarbetet. Vi ger stöd till elever som
behöver det för att nå uppsatta mål.
3.
Pedagogerna använder antingen en muntlig eller skriftlig bedömning för att undersöka elevernas
förkunskaper när man påbörjar ett nytt arbetsområde. En utvärdering görs efter avslutat arbetsområde för
att synliggöra elevens kunskapsutveckling och därmed effekten av undervisningen. Elever och pedagoger
får också möjlighet att reflektera och utvärdera sitt eget arbete eller utveckling.
4.
Vi skapar lugn och ro genom att ha återkommande rutiner vid inledning och avslutning av lektionerna.
Det ska finnas tydliga regler för vad som gäller i och utanför klassrummet. Om någon elev inte klarar av
att följa dessa regler kontaktas hemmet.
Ansvariga:
1.
Rektor och pedagoger.
2.
Rektor, pedagoger och elever
3.
Pedagoger.
4.
Pedagoger och elever.
6
Utvärdering och analys:
Utvärdering sker av pedagogerna kontinuerligt under hela läsåret, vid utvecklingssamtal med föräldrar
och elever och vid personalens elevvårdsträffar.
Vår elevprognos som görs vid mitten av terminen tydliggör om några elever riskerar att inte uppfylla
målen.
Nationella prov utförs vid år 3 och 6.
Elevernas IUP utvärderas bl. a vid utvecklingssamtalen.
4. Barn i behov av stöd
Mål
1. Arbetsformer och metoder är utvecklade så att samtliga elever ges
utmaningar och bästa möjliga stöd.
2. Skolans stöd är flexibelt och insatserna utvärderas kontinuerligt.
3. Åtgärdsprogram och Individuella utvecklingsplaner finns och är viktiga
redskap i arbetet med att nå elevernas individuella mål.
Processen:
1.
Vi anpassar texter och uppgifter efter elevernas individuella behov så att alla ska få möta lagom svåra
utmaningar.
Utomhuspedagogik, undersökande arbetssätt och laborativt arbete kompletterar undervisningen och ökar
förståelsen.
De årskursblandade grupperna ger alla elever möjlighet att få de utmaningar de behöver. Det finns också
fler elever i gruppen som arbetar med olika uppgifter vilket gör individualisering till en naturlig del i
undervisningen.
2.
Under elevvårdssamtalen, där samtliga klasslärare, rektor och specialpedagog deltar, får vi en samlad
bild av behoven i grupperna och kan fördela resurserna rätt. Ibland deltar även andra representanter från
skolans elevhälsoteam. Det är värdefullt om även lärare i övningsämnen kan delta.
3.
Samtliga elever har en individuell utvecklingsplan där man har kommit överens om vilka mål eleven
skall fokusera på.
Vi skriver åtgärdsprogram för de elever som har så stora behov av stöd för att uppnå målen att en
förändring i organisationen krävs.
Ansvariga:
1.
Pedagoger
7
2.
Rektor, specialpedagog, pedagoger
3.
Mentor i samråd med elev och förälder
Åtgärdsprogram: ansvarig ämneslärare och specialpedagog
Utvärdering och analys:
Elevvårdssamtal, Utvecklingssamtal
5. Samverkan, förskoleklass, fritidshem och skola
Mål
1. Samarbetet mellan förskoleklassen och årskurs 1 är utvecklat.
2. Det pedagogiska samarbetet är väl fungerande på skolans fritidshem.
3. Samarbetet är väl fungerande mellan Närkes kils skola och närområdets
förskolor och skolor.
Processen:
1.
Ett samarbete finns mellan förskoleklassens elever och eleverna i årskurs 1. Det finns goda
förutsättningar r för samarbete då grupperna finns i samma hus med den gemensam sal de kan nyttja för
olika aktiviteter. Personalen för förskoleklass och åk 1 har regelbunden samplanering och efter
inskolningperioden kommer förskoleklassen och åk 1 att ha regelbundet samarbete under olika teman, så
som årstider, sagor, praktisk matematik m.m. Samarbetet sker både i stor grupp och i mindre grupper. Vi
har också gemensamma sångstunder inför olika högtider.
Ett utbyte kommer också att finnas där elever kan röra sig mellan grupperna beroende av vilka behov de
olika individerna har.
2.
Fritidshemmets avdelningar är sammanslagna under öppningar, stängningar och lov. Eleverna äter
mellanmål tillsammans och tillbringar utetid på skolgården samtidigt. Under dessa tillfällen samarbetar
personalen kring alla elever. Personalen har också gemensamma planeringsmöten en gång i veckan. De
båda avdelningarna har inga separata kontinuerliga planeringstider. Fritidshemmet har ett gemensamt
uppstartsmöte/informationsmöte för föräldrarna i september. Vårt mål är att alla fritidselever ska kunna
se all fritidspersonal som "sin". Personalschemat roterar så att alla jobbar mer eller mindre på båda
avdelningarna. Personalen har ingen statisk hemvist, vi skiftar avdelning/fritidsgrupp då och då. Det
finns bara ett gemensamt kontor för avdelningarna dit föräldrar kommer på morgonen för att meddela
ändringar och status.
3.
Skolan bjuder in närområdets förskolor till passande aktiviteter så som talangjakter och teatrar. Barnen
på Sörgårdens förskola äter sin mat i skolans matsal och förskolorna använder skolans idrottshall för
olika aktiviteter. I Team Mellringe, där Närkes kils skola ingår, finns ett samarbete mellan förskollärare
8
och lärare. Under de två senaste åren har ett samarbete pågått kring språkutvecklande arbetssätt.
Meningen är att detta arbete skall övergå till ett arbete om matematik under detta läsår. Det finns också
ett välutvecklat arbete kring hur vi i teamet arbetar med övergången mellan förskola och skola. Det
arbetet är välfungerande och kommer att utvecklas under kommande år.
Ansvariga:
1.
Lärare i förskoleklass och lärare i årskurs 1.
2.
Fritidspedagoger.
3.
Förskoleklasslärare.
Utvärdering och analys:
1.
Vi utvärderar vid terminernas slut.
2.
Vi utvärderar vid terminernas slut.
3.
Vi utvärderar vid höstterminens början.
6. Utveckling och lärande förskoleklass och fritidshem
1. Alla barn i förskoleklass och på fritidshemmet stimuleras till
utveckling och kreativitet.
2. De nationella målen för förskoleklass och fritidshem är
tydliggjorda för elever och föräldrar.
Processen:
1.
Vi försöker att erbjuda en miljö, ett arbetsklimat och goda förutsättningar för att barnen ska få stimulans
på var och ens individuella nivå. Vår ambition är att ge barnen verktyg för att kunna utvecklas. Vi jobbar
med att vara lyhörda och lyssna in barnens önskemål, behov och möta dem i deras individuella fas i livet.
2.
Alla elever som skriver in sig på fritidshemmet får Skolverkets broschyr ”Ditt barns fritid är viktig.
Information om fritidshemmets verksamhet.” På skolans/fritids hemsida kan man hitta länkar till
skollagen, läroplanen och de kommunala riktlinjerna för fritidshem och förskoleklass. Vårdnadshavare
uppmuntras muntligen, via anslag och veckobrev att besöka hemsidan med jämna mellanrum. I farstun
9
till fritids sitter en tavla där vi, med mycket enkla ord och kortfattat, har sammanfattat de tre viktigaste
målen med fritidshemmets verksamhet. Denna ska revideras och göras i två exemplar under hösten 2014.
På föräldramötet som hålls under höstterminen så informeras vårdnadshavare om att vi styrs av
nationella mål, var man kan läsa mer vilka vi fokuserar mest på. Genom att vara tydliga och konsekventa
hoppas vi att alla elever ska känna sig trygga i förskoleklass och fritidshem. Genom mycket
kommunikation och relationsskapande vill vi öka tillit, förtroende och barnens känsla av att de är
involverade (KASAM). Personal kommunicerar ofta med varandra för att vara samspelta och
uppdaterade. Vi har tydliga regler som vi repeterar och anslår. Vi jobbar med värdegrundsfrågor och
pratar mycket om varför vi har regler och varför vi gör som vi gör. Konsekvensdiskussioner.
Ansvariga:
Fritidspedagoger
Utvärdering och analys:
Punkterna utvärderas av fritidspersonalen samt vid de Brukarundersökningar som görs.
10