Johanna Selander
19911126-1120
Hemtentamen del 2, fråga 2.
I detta svar kommer först en förklaring av Judith Butlers kritik mot Catharine MacKinnons
tankar om sexualiserat våld. Därefter kommer en jämförelse göras mellan Butlers och
MacKinnons syn på sexualitet med vidare läkning till queerteoretiska och radikalfeministiska
tankegångar om sexualitet.
Judith Butler och Catharine MacKinnon
MacKinnon menar att heterosexualitet och sexualiserat våld är de två huvudorsakerna till
kvinnoförtryck. Sexuellt våld kan se olika ut beroende på var och när det förekommer, men
det handlar om att kvinnor som en universell, gemensam grupp blir ”sexuellt kränkta som
kvinnor.”1 Enligt MacKinnon leder sexualiserat våld till att män blir överordnade kvinnor. Det
Butler reagerat mot i detta resonemang är att ett sådant tankesätt begränsar sexualitet till att
bara handla om kön och att kön i sin tur enbart utgörs av heterosexualitet. Problemet med
detta är att det exkluderar de som inte är heterosexuella och de personer som inte anses vara
kvinna eller man från att vara en del av den patriarkala strukturen.2
McKinnon menar att: ”Sexualitet är en social konstruktion i den bemärkelsen att den
definieras av män och påtvingas kvinnor”.3 Denna syn på sexualitet bottnar i
radikalfeministers föreställning om att sexualitet definieras genom att kvinnor uppfostras till
att vara attraherade av mäns överordning som aktiva medan kvinnor ska behaga och vara
passiva. Sexualiserat våld är därför inget som kan anses handla om våld enbart eller som
avvikande från den ”vanliga” sexualiteten. Det handlar om att heterosexuella relationer alltid
bygger på makt och mannens ägande av kvinnan och att kvinnan är underordnad mannen.4
Enligt radikalfeminism innebär detta att även i relationer som butch/femme befästs
heterosexualiteten eftersom det finns en maktskillnad.5 Radikalfeminismen menar att för att
kunna analysera sexualitet behöver man använda sig av kvinnors verkliga erfarenheter och
perspektiv. MacKinnon riktar därför kritik mot queerteoretiska tankegångar om sexualitet
eftersom dessa utgår från poststrukturalism och att dekonstruera och ifrågasätta vilket enligt
MacKinnon är för teoretiskt för att man ska kunna förändra något.6
En likhet mellan Judith Butler och McKinnons syn på sexualitet är att sexualitet är en
social konstruktion som McKinnon uttrycker det och performativt (att det skapas) enligt
1
Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber. 2005.s. 56-59.
Ibid.s.116-117.
3
Ibid.s. 58.
4
Ibid.s.57-59 & 67-68.
5
Ambjörnsson. Fanny. Vad är Queer. Stockholm: Natur och Kultur.2006.s. 102-103.
6
Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005.s.58-59.
2
Johanna Selander
19911126-1120
Butler.7 Båda menar alltså att sexualitet inte handlar om biologi utan om sociala regler.
Skillnaden mellan dem är att Butlers syn på sexualitet handlar om att inte nöja sig med att
konstatera att sexualitet är socialt konstruerat utan att ifrågasätta och undersöka hur kön,
genus och sexualitet skapas och att dessa konstruktioner kan förändras. Butler menar att det är
problematiskt att utgå från att kön bara handlar om kvinnlig och manligt och att kön är en
stabil kategori. McKinnon talar om kvinnor som en enhetlig grupp som blir utsatta för
förtryck av män som grupp. Detta är enligt Butler problematiskt eftersom man inte tar hänsyn
till andra kategorier som sexualitet, och då lesbiska kvinnor, och även etnicitet och ras. En
annan skillnad mellan Butler och McKinnon handlar om att Butler betonar att man bör
problematisera den heterosexuella matrisen, som innebär att av kön följer genus och sexualitet
i form av begär mot det motsatta könet, för att homosexuella och transsexuella hamnar utanför
de förtryck som radikal feminister anser bottnar i heterosexualitet.8 Butler håller inte med
radikalfeminister om att butch/femme-relationer skulle vara imitationer av heterosexualitet
utan att det snarare utifrån ett queerteoretiskt perspektiv kan ses som subversivt eftersom det
gör motstånd mot könsordningen.9
En övergripande queerteoretisk tankegång om sexualitet som kan ge en bredare syn på
heterosexualitet än den som radikalfeminister beskriver i form av manlig överordning och
kvinnlig underordning handlar om att all heterosexualitet inte anses vara ”normal”. Fanny
Ambjörnsson betonar att bara för att man är heterosexuell innebär det inte nödvändigtvis att
man ingår i heteronormen. Det finns många olika aspekter som påverkar om andra anser att
man utövar sin sexualitet på rätt sätt.10I jämförelsen mellan Butler och MacKinnons syn på
sexualitet utifrån queerteoretiska och radikalfeministiska synsätt handlar skillnader överlag
om att radikalfeminister kan anses ha en ganska fast och oförändlig syn på sexualitet eftersom
det nästan alltid handlar om män som förtrycker kvinnor. Utifrån ett queerteoretiskt
perspektiv vill man försöka bredda synen på sexualitet och att det inte bara handlar om en
maktordning. Det som är intressant enligt queerteorin är att undersöka: Hur kan sexualitet
organiseras? Hur samspelar sexualitet med makt och hierarkier i samhället? Hur kan den
utgöra en utmaning mot makt?”11 Det som kan anses vara problematiskt med detta är, som
MacKinnon lyfter fram, att det kan vara svårt att använda praktiskt och inte bara på ett
teoretiskt plan.12
7
Ambjörnsson. Fanny. 2006.s138.
Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005. s.114-134.
9
Ambjörnsson. Fanny. 2006. s. 147-149.
10
Ibid. s. 86-93.
11
Ibid. s. 105-107.
12
Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005.s.59.
8
Johanna Selander
19911126-1120
Litteraturlista:
Ambjörnsson. Fanny. Vad är Queer. Stockholm: Natur och Kultur.2006.
Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber. 2005
