2016-02-09
Rapport
Provfiske Sarvträsket samt
elfiske Sarvträskbäcken
2015
Tina Hedlund
Aquanord AB
Bakgrund
Sarvträsket ligger nordost om Storuman och uppströms Rackosjön inom Kvarnbäckens avrinningsområde (figur 1).
Trots de bergiga omgivningarna i både sydväst och sydost är sjön förhållandevis grund och omgiven av myrmarker
längs dess nordöstra sida. Medeldjupet uppgår endast, trots arealen på hela 96,9 ha, till strax under fem meter.
Maxdjupet är 16 meter och återfinns mitt för sjöns nordostliga långsida (figur 2). Sjön, liksom hela dess
avrinningsområde, ingår i Sveaskogs fastighet Storumanskogen 1:1 men Sarvträsket och Sarvträskbäcken liksom ett
flertal andra sjöar och tjärnar samt ett antal vattendrag i området arrenderas av Avasunds fiskecamp vilka bedriver
fisketuristisk verksamhet i området.
Som en del av Storumans kommuns fiskeplan har ett
nätprovfiske genomförts i Sarvträsket och ett elfiske
utförts i Sarvträskbäcken för att förbättra kunskapen om
fiskbestånden i området och därigenom kunna förvalta
dessa på bästa sätt. Under året har även en detaljerad
fiskevårdsplan för området arbetats fram, vilken bland
annat baserats på resultaten i denna rapport.
Material och metod
Nätprovfiske
Ett standardiserat provfiske genomfördes under två
nätter mellan 2015-07-28 till 2015-07-29 i Sarvträsket
med hjälp av bottensatta nordiska översiktsnät. Dock
genomfördes endast 20 nätansträngningar istället för de
rekommenderade 24 anstängningarna i den
standardiserade provfiskemetodiken.
Inför nätläggningen lodades sjön för att näten skulle
kunna spridas i djupintervall om tre meter (0-3 m, 3-6 m
osv.). Antalet nät fördelades därefter så långt som möjligt
jämnt mellan djupintervallen. Då området i det djupaste
intervallet (12-20 meter) dock var litet till ytan placerades
endast tre nät i detta intervall (standarden anger fem
nät). Även i områdena mellan 0-3 meter samt 3-6 meter
minskades antalet nät med ett per djupområde (tabell 1).
Figur 1. Översiktskarta över Sarvträsket med avrinningsområde.
Tabell 1. Fördelning av antalet nät inom de olika djupintervallen.
0-3 meter
3-6 meter
6-9 meter
6
6
5
9-18 meter
3
Totalt
20
Inom varje djupintervall fördelades näten slumpmässigt både gällande placering och riktning. I samband med
nätläggningen koordinatsattes alla nät och ritades in på karta (figur 2). Dessutom mättes siktdjupet för att bedöma
ljusförhållandena i sjön, samt vattentemperaturen för att undersöka förekomsten av språngskikt. Under den första
nattens provfiske fiskades den norra sidan av sjön och under den andra nattens fiske lades näten i sjöns södra halva.
Vid nätupptagningen och följande urplockning hölls fisken från varje nät separerad. All fisk som fångades vid
provfisket artbestämdes samt
längdmättes och vägdes
individuellt. Dessutom provtogs
alla öringar samt rödingar med
avseende på ålder, kön,
könsmognad och köttfärg för
könsmognads- och
tillväxtanalyser. Även laken
provtogs med avseende på
ålder och tillväxt, däremot inte
kön eller könsmognad.
Figur 2. Djupkarta över Sarvträsket
samt översiktsnätens placeringar
(till höger). Siffrorna som anges i
den högra kartan är nätets
numrering vid provtagningen, vilket
motsvarar dobbens numrering.
1
Elfiske
I mitten av augusti genomfördes även en kvantitativ elfiskeundersökning i
Sarvträskbäcken strax nedströms Sarvträsket för att undersöka fiskbeståndet och
framförallt öringbeståndets sammansättning och täthet. Genom elfiskeundersökningar
kan man bland annat ta reda på om reproduktionen fungerar för de strömlekande
arterna, exempelvis öring. Då elfiskeundersökningar dessutom har genomförts tidigare
(figur 3) i området har även dessa resultat sammanställts för att undersöka eventuella
förändringar i fiskbeståndet.
Resultat
Nätprovfiske
Ytvattentemperaturen uppmättes trots den ovanligt kalla sommaren till 15,5°C.
Vattentemperaturen sjönk därefter till under tio grader närmare botten och ett
språngskikt uppmättes vid cirka nio meters djup (figur 4). Siktdjupet uppgick till 4,5
meter, vilket motsvarar ett måttligt stort siktdjup enligt Naturvårdsverket, vilket även
var förhållandevis normalt för området då sjön till stor del omges av myrmarker.
Totalt fångades 87 fiskar på 20 nät i Sarvträsket, av
vilket röding utgjorde den största delen av fångsten
med 49 stycken individer. Dessutom fångades 12
öringar, 24 elritsor och två lakar (tabell 2). Fisken hade
en sammanlagd vikt på 16,96 kg och fångsten per
nätansträngning (CPUE) blev därmed 4,35 fiskar eller
848 gram per nät, vilket var ett statiskt normalt värde
gällande vikt per nät men däremot ett mycket lågt värde
i antal per nät vid jämförelse med provfisken i liknande
1
vatten .
Temperatur °C
Figur 3. K
arta över elfiskelokaler i
anslutning till Sarvträsket.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Djup m
Figur 4. Vattentemperatur i Sarvträsket vid nätprovfisket.
Antalet öringar per nät var likvärdigt med andra sjöar i samma geografiska region medan vikten per nät och därmed
även medelvikten var hög. För rödingen däremot var både antalet individer per nät och vikten per nät högt vilket
medförde att medelvikten per röding istället var relativt normal. Antalet lakar och elritsor per nät var normala och
även fångsten i vikt per nät räknat för elritsa. Däremot var fångsten av lake i vikt per nät lägre än vanligt vilket
återspeglar att endast små lakar fångades i Sarvträsket. Detta visar sammantaget att medelvikten hos framförallt
öringen var väsentligt högre än i andra sjöar men även att tätheten av röding var hög.
Tabell 2. Fångst vid provfisket i Sarvträsket 2015.
Öring
Antal
12
Antal/nät
0,6
Vikt g
8 450
Vikt/nät g
422,5
Max vikt g
1834
Medelvikt g
704,17
Medellängd mm
395,00
Medelålder (tillväxtsäsonger)
6,0
Röding
Elritsa
49
2,45
8 267
413,35
650
168,71
233,22
4,8
Lake
24
1,2
130
6,5
9
5,42
85,42
Totalt
2
0,1
113
5,65
82
56,50
207,50
3,5
87
4,35
16 960
848,00
Sarvträsket har även provfiskats vid två tidigare tillfällen 1971 och 1994, dock med varierande antal nät och nättyp. En
relativt jämförbar sammanställning har dock gjorts i nedanstående tabeller (tabell 3 och 4). Utifrån dessa kan man
utläsa att öringens medelvikt har ökat något samtidigt som beståndet har glesats ut väsentligt i antal. Öringen är dock,
liksom rödingen inplanterad efter att sjön rotenonbehandlades 1963. Ytterligare utplanteringar av öring har
genomförts 1984 med 500 st., 1988 med 900 st. och 1989 med 200 st. De öringar som fångades vid detta provfiske var
dock samtliga självreproducerade då de var för unga för att vara utplanterade. Trots de stora fångsterna av röding i
näten har beståndet minskat i antal sedan 1970 talet och framförallt sedan provfisket 1994. Samtidigt har märkligt
nog medelvikterna förändrats på samma sätt så att medelvikten var högst vid provfisket 1994 trots det täta beståndet
av röding och lägst vid detta provfiske, trots det i relativa mått glesare beståndet.
1
Kinnerbäck, A. 2013. Jämförvärden från provfisken, ett komplement till EQR8. Aqua reports 2013:18 Institutionen för akvatiska
resurser, SLU. 154 s.
2
Tabell 3. Fångst per ansträngning (nät) vid provfiske i Sarvträsket 1994 och 2015.
Grunda nät 1994 (1-7m)
Grunda nät 2015 (1-7m)
Öring
Röding
Lake
Elritsa
Öring
Röding
Lake
Antal/nät
0,8
5
1,2
2,6
0,6
2,6
0,2
Medelvikt
895
420
1202
5
550
231
57
Vikt/nät
716
2100
1 442,4
13
338,5
604,2
8,8
Elritsa
1,8
5
9,2
Djupa nät 2015 (8-16m)
Öring
Röding
0,6
2,1
1014
27
579,4
57,9
2
Tabell 4. Fångster per 100m nätyta vid provfiske i Sarvträsket. Jämförelse mellan 1971, 1994 och 2015.
Öring Antal
Medelvikt
Röding Antal
1971
8,9
570
7,2
1994
2,7
690
19,6
2015
1,3
704
5,4
Medelvikt
240
380
169
Längdfördelning
Längdfördelningen hos den fångade fisken visas i figur 5 och 6.
12
Öring
Röding
10
Antal
8
6
4
2
0
Längd mm
Figur 5. Längdfrekvensdiagram för öring och röding i Sarvträsket.
16
Elritsa
14
12
Antal
10
8
Rödingen var mellan 10,1 och 38,7 cm lång med en
medellängd på 23,3 cm och en medelvikt på 168,7g.
Öringen var mellan 25,2cm och 56,8 cm lång med en
medellängd på hela 39,5 cm och en medelvikt på
hela 704 g (tabell 3 och figur 5). De två lakarna som
fångades var 17,5 respektive 24,0 cm långa med en
medelvikt på 56,5 g. Elritsan hade en medellängd på
85,4 mm och en medelvikt på 5,4 g.
6
4
2
0
Längd mm
Figur 6. Längdfrekvensdiagram för elritsa och lake i
Sarvträsket.
Tillväxt
För att undersöka rödingens och öringens åldersfördelning samt tillväxt i Sarvträsket åldersbestämdes samtliga
individer av dessa två arter med hjälp av otoliterna. Den fångade rödingen var mellan 1+ (ett år plus en tillväxtsäsong,
d.v.s. två somrar) och 9+, med en medelålder på 3,8+ år (figur 7). Öringarnas ålder varierade mellan 3+ och 8+ med ett
medel på 5+ år. Den högre medelåldern hos öringen beror till stor del på att öring upp till cirka tre till fyra års ålder
utnyttjar anslutande bäckar (varav i Sarvträsket troligen främst utloppsbäcken), som uppväxtområde och öringar
yngre än cirka 3+ påträffades därför inte vid provfisket i sjön. Rödingen leker däremot i sjön och kan därför fångas i
näten från och med en ålder av cirka 1+ då de är tillräckligt stora att fastna i de minsta maskorna. Hos båda arterna
var dock åldersfrekvensdiagramet uppdelat i två toppar och antalet rödingar i åldern 4+ till 6+ samt öringar i åldern 5+
till 6+ var mycket lågt eller obefintligt. Orsaken till detta är dock okänd men kan bero på varierande
reproduktionsframgång.
3
16
Röding
Öring
14
12
Antal
10
8
6
4
2
0
1
2
3
4
5
6
Ålder (tillväxtsäsonger)
Figur 7. Åldersfrekvensdiagram för öring och röding i Sarvträsket.
7
8
9
10
Både öringen och rödingen hade en bra tillväxt i sjön, även om öring vanligen ökar snabbare i vikt än röding, vilket
även återspeglas i tillväxtkurvan från Sarvträsket i figur 8. Detta beror sannolikt på att öring vanligen övergår till att
äta fisk vid en mindre storlek än röding.
2000
Röding
1800
Öring
1600
1400
Vikt g
1200
1000
800
600
400
200
0
0
1
2
3
4
5
6
Ålder (tillväxtsäsonger)
7
8
9
10
Figur 8. Tillväxt hos öring och röding i Sarvträsket.
Tillväxten för de båda arterna visar däremot att rödingen i Sarvträsket i förhållande till i andra sjöar i området, hade
en relativt bättre tillväxt än öringen (figur 9). Detta var speciellt tydligt från sex års ålder och framåt när rödingens
tillväxt i en del andra sjöar stagnerar på grund av hård konkurrens. En sådan tillväxtförsämring var inte tydlig i
Sarvträsket, inte heller några variationer i tillväxt mellan de starkare eller svagare årsklasserna (figur 8). Däremot
fångades större och äldre rödingar (13+) vid provfisket 1994 än vid detta provfiske.
1400
Sarvträsket 2015
Medel Storuman och Vilhelmina
1200
Sarvträsket 1994
Vikt (g)
1000
800
600
400
200
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Ålder (tillväxtsäsonger)
Figur 9. Rödingens tillväxt i Sarvträsket 2015 jämfört med 1994 samt medelvärden för av Aquanord AB analyserade fiskar inom
Storumans och Vilhelminas kommuner.
4
Även öringen i Sarvträsket uppvisade en bra och dessutom jämförbar tillväxt med andra sjöar inom Storuman och
Vilhelmina kommuner men även med det fåtal öringar som fångades i Sarvträsket 1994. Tillväxtkurvan från övriga
sjöar i Storuman och i Vilhelmina kommuner i figur 10 innehåller emellertid även ett antal individer från större sjöar
eller älvar mycket en väsentligt bättre tillväxt än i små sjöar eller tjärnar, vilket höjer kurvan för medelvärdet, varför
öringens tillväxt i Sarvträsket är förhållandevis god.
2500
Sarvträsket 2016
Sarvträsket 1994
Medel Storuman och Vilhelmina
2000
Vikt g
1500
1000
500
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Ålder (tillväxtsäsonger)
Figur 10. Öringens tillväxt i Sarvträsket 2015 jämfört med 1994 samt medelvärden för av Aquanord AB analyserade fiskar inom
Storumans och Vilhelminas kommuner.
Könsmognad
Det finns ofta ett motsatsförhållande mellan tillväxt och könsmognad hos fisk eftersom könsmognadsprocessen,
framförallt rombildningen hos honorna, är så energikrävande att tillväxten vanligen minskar. I en sjö med goda
näringsförhållanden och därmed bra födotillgång satsar fisken därför ofta på att skjuta upp leken något år, för att
hinna växa sig ännu större och därmed kunna bilda en ännu större mängd rom/mjölke till leken, vilket i sin tur ger
upphov till fler avkommor. I en sjö med dålig näringstillgång och hård konkurrens, känner fisken istället på sig att den
bästa strategin är att leka vid en lägre ålder och/eller storlek och hinna få några avkommor alls (även om dessa i så fall
blir färre), än att riskera att dö i förtid och inte kunna leka överhuvudtaget. Naturligtvis återfinns dock alla
kombinationer av dessa två strategier i naturen beroende på de lokala förutsättningarna i sjöarna.
Rödingen i Sarvträsket blev könsmogen vid en storlek om cirka 25 cm (figur 11), även om storleken och åldern skilde
sig något mellan könen. Hanarna utvecklade sina gonader och visade tecken på att leka till hösten från en ålder av
cirka 4+. Av de rödingar som var äldre än 4+ var det endast en hane som inte skulle leka under 2015 samtidigt som en
könsmogen hane på 3+ påträffades. Hos rödinghonorna inträffade könsmognaden mellan åldrarna 4+ till 5+ (tabell 5).
Ingen av de rödinghonor som var yngre än 4+ var lekmogen medan samtliga av de honor som var 5+ eller äldre skulle
leka, däremot saknades honor i åldern 4+ i fångsten. Tre av de största honorna hade även hunnit utveckla rommen
längre än de övriga könsmogna honorna.
12
Röding ej lek
Öring ej lek
Röding lek
Öring lek
10
Antal
8
6
4
2
0
Längd mm
Figur 11. Längdfrekvensdiagram med uppdelning mellan könsmogna (skulle leka hösten 2015) och icke könsmogna fiskar (skulle
inte leka hösten 2015).
5
Tabell 5. Andel könsmogna individer per åldersklass.
Åldersgrupp
Rödinghanar
0-3+
5 % (1 st.)
4-7+
86 % (7 st.)
>7+
100 % (3 st.)
Rödinghonor
0%
100 % (5 st.)
100 % (2 st.)
Öringhanar
0%
0%
50 % (1 st.)
Öringhonor
0%
33 % (1 st.)
-
Eftersom provfisket genomfördes i slutet av juli
hade inte könsmognadsprocessen hunnit så långt
att vikten av gonaderna borde inverka menligt på
konditionsfaktorn och därmed inte borde vara den
direkta orsaken till skillnaden i konditionsfaktor
mellan de olika grupperna.
Konditionsfaktor
Hos öringen skulle endast en hane och en hona leka till hösten, vilka var 8+ respektive 7+ i ålder och vars längder
uppgick till cirka 50 cm eller mer. De övriga honorna i fångsten var endast 3-4+ i ålder och var därmed sannolikt inte
könsmogna på grund av sin låga ålder medan hos hanarna påträffades även tre hanar på 5+, 7+ och 8+ som inte skulle
leka till hösten. De tre sistnämnda hade dock en lägre konditionsfaktor än de öringar som skulle leka. Detta tyder,
trots den goda tillväxten, på att öringen möjligen
1,2
väljer att endast leka vissa år när den hunnit samla
på sig tillräckligt med energireserver. Samma
1
mönster återfanns även hos rödingen, bortsett från
0,8
att den icke lekmogna fisken även var yngre (figur
12).
0,6
0,4
0,2
0
Röding ej lek
Röding lek
Öring ej lek
Öring lek
Figur 12. Konditionsfaktor hos lekmogna och icke lekmogna individer.
Djupförhållanden
De yngre och därmed mindre rödingarna uppehöll sig i de djupaste delarna av sjön, sannolikt för att undvika predation
från öringen. Öringen uppehöll sig däremot ovanför språngskiktet, vilket fanns på ca nio meters djup (figur 4 och 13).
De små rödingarna hade därmed hittat en refug från öringpredation nedanför språngskiktet, vilket även återspeglas i
att medelvikten hos rödingen i de djupaste näten var väsentligt lägre än i de grundare näten. De yngre öringarna
däremot uppehöll sig framförallt i de grundare områdena i sjön medan de största öringarna fångades relativt djupt
och nära språngskiktet, där de försökte få tag på mindre rödingar att äta.
Antal
18
Öring
Röding
Elritsa
Lake
1000
900
16
800
14
700
12
600
10
500
8
400
6
300
4
200
2
100
0
0
Medelvikt (g)
20
0-3
3-6 Djupintervall (m) 6-12
12-20
Figur 13. Djupfördelning i antal och medelvikt hos de fångade arterna i provfisket i Sarvträsket 2015.
Elfiske
Vid elfisket strax nedan Sarvträsket (figur 14) fångades samma arter som vid nätfisket i sjön,
(bortsett från röding som sällan påträffas i bäckar annat än i fjälltrakterna). Såväl öring som
elritsor fångades i relativt stora mängder men även fyra lakar påträffades vid fisket (tabell 6).
Lokalen var relativt strömsatt även om delar av lokalen utgjordes av mindre höljor där elritsan
trivdes. Inom lokalen fanns även två lekbottnar för öring anlagda sannolikt sedan 1980-talet
eller tidigare. Jämfört med det föregående elfisketillfället i samma lokal hade både antalet
öringyngel och tätheterna av dessa ökat något (tabell 7). Tätheterna av öringyngel var därmed
2
höga samtidigt som tätheterna av äldre öringar hade minskat från höga till normala tätheter .
Jämfört med elfisketillfället 1995 hade däremot tätheterna av både öringyngel och äldre
öringar dock minskat mycket kraftigt. Tätheterna av elritsor var höga till mycket höga, liksom
tätheterna av lake vid årets fiske.
Figur 14. Skiss över elfiskelokalen i Sarvträskbäcken.
2
Sers, B., Magnusson, K. och Degerman, E. 2008. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt
ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008. Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket. 49 s.
6
Tabell 6. Antal individer fångade vid elfisken i anslutning till Sarvträsket. Lokalerna sorterade längs efter strömriktningen. Årets
resultat är grönmarkerat.
Datum
Öring 0+
Öring >0+
Abborre
Elritsa
Lake
Sarvträskbäcken Nedan damm
2015-08-14
37
7
19
4
2007-08-07
23
18
41
15
Sarvträskbäcken Nedstr E45
2007-08-07
67
11
1
17
2
Tabell 7. Täthet av fisk/100m fångade vid elfisken i anslutning till Sarvträsket. Lokalerna sorterade längs efter strömriktningen.
Årets resultat är grönmarkerat.
Datum
Öring 0+
Öring >0+
Abborre
Elritsa
Lake
Stenträskbäcken utlopp
1995
2
300-500
2-4
Stenträskbäcken mitten
1995
150-250
Sarvträskbäcken Nedan damm
2015-08-14
29,4
5,4
16,2
3,1
2007-08-07
24,4
16,9
41,5
15
1995
60
76
15-25
Sarviskalven nedan damm
1995
14
5
5-10
10-15
Sarvträskbäcken Nedstr E45
2007-08-07
47,6
6,3
0,6
11,9
Figur 15. Foto över elfiskelokalens nedre del (vänster bild) respektive övre del (höger bild).
Sannolikt utnyttjar öringen i Sarvträsket enbart eller nästan uteslutande utloppsbäcken Sarvträskbäcken som
reproduktionsområde, då öring knappt har påträffats i inloppsbäcken, vilken istället hyser extremt höga tätheter av
elritsa. Tillgång till reproduktions- och uppväxtområden i bäcken är därför väsentligt för öringbeståndet i Sarvträsket
men även förutsättningar att kunna vandra fritt mellan bäcken och sjön.
Elfiskelokalen var dock kraftigt flottledsrensad (figur 15) även om två mindre lekbottnar tidigare hade anlagts inom
lokalen. Dessutom utgjorde resterna av dammen i Sarvträskets utlopp ett partiellt vandringshinder vid lågvatten samt
för mindre fisk, vilket tydligt försvårar uppvandring från bäcken till sjön (figur 16 och 17). Trots de höga tätheterna av
öring i bäckens övre del behöver Sarvträskbäcken därför inventeras med avseende på omfattningen av behovet av
flottledsåterställning samt att det partiella vandringshindret vid sjöns utlopp måste åtgärdas.
Figur 16. Vy över resterna av Sarvträskdammen från sjön samt vy över dammen från nedströmssidan.
7
Figur 17. Tröskel eller svårpasserat område vid lågvatten i nederkant på dammen samt vy från dammen och nedåt mot övre delen
av elfiskelokalen (från kurvan och nedströms).
Diskussion och slutsatser
Vid nätprovfisket i Sarvträsket fångades 87 fiskar på 20 nät; 12 öringar, 49 rödingar, 24 elritsor samt två lakar med en
sammanlagd vikt på knappt 17 kg. CPUE blev därmed 4,35 fiskar eller 848 gram per nät. Medelstorleken hos öringen
var mycket stor med hela 395 mm och 704 g. Storleken på rödingen var däremot mer jämförbar med liknande sjöar
med 233 mm och 168 g i medeltal, även om rödingbeståndet var relativt stort i antal.
Jämfört med tidigare provfisken i sjön hade öringbeståndet glesnat i antal samtligt som medelvikten ökat, vilket dels
beror på en fortsatt god tillväxt, men även på ett bristande tillskott av öring till sjön via reproduktion, då öringynglen i
utloppsbäcken har svårigheter att vandra upp till sjön. Även rödingen hade minskat något i antal, men även i
medelvikt. Rödingens reproduktion fungerar i sjön men predationen på mindre rödingar från de storväxta öringarna
verkar vara hård och de yngre rödingarna söker därför skydd under språngskiktet sommartid, när ett sådant finns
tillgängligt.
Öringen verkar bli könsmogen mycket sent, både räknat i ålder och i storlek och verkar inte heller leka varje år trots
den goda tillväxten. De verkar därmed ha antagit strategin att växa sig stora innan reproduktionen och därigenom
kunna lägga många romkorn vid varje lektillfälle. Den fångade öringen var mellan 3+ och 8+ i ålder med ett
medelvärde på hela 5+. Den enda hanen som skulle leka till hösten var hela 8+ i ålder och den enda lekmogna honan
var 7+ i ålder. Öringbeståndet är därmed mycket känsligt för ett stort uttag av större individer, även om beståndet var
mycket storvuxet.
Rödingen blev könsmogen vid en ålder av cirka 4+ för hanar och 4+ till 5+ för honor. När de väl blivit könsmogna
verkar de reproducera sig i princip varje år. Däremot uppgick medelåldern endast till 3,8+ hos rödingen. Dels beroende
på att även ettårig röding fångades i näten vilket höll ner medelåldern, men även att den äldsta rödingen endast var
9+ och vägde strax under 6hg, till skillnad från vid det förra provfisket när den äldsta rödingen var 13+ i ålder och
uppskattningsvis vägde ca 1,3kg. Fisketrycket på de större rödingarna verkar därför ha ökat jämfört med tidigare.
För att bevara det storvuxna fiskbeståndet bör därför inte uttaget ur sjön ökas. Rödingen fångas främst vintertid vilket
medför att det framförallt är uttag vid pimpelfiske som bör ses över för rödingens del medan öringen antagligen
främst fångas sommartid när vattnet är varmare och öringen aktivare, och det därmed är sommarfisket som skall
anpassas för att säkerställa öringbeståndet.
De uttag som tillåts från sjön kan antingen genomföras utifrån en minimibegränsning i storlek. Detta skulle för
närvarande för öringen i Sarvträskets del dock innebära en mycket hög minimigräns (ca 50 cm) för att säkerställa att
de hinner reproducera sig innan de tas upp. För rödingen skulle däremot en gräns på cirka 35 cm kunna fungera. Ett
annat alternativ är att införa fönsteruttag där fisk mellan exempelvis 25-30 cm får plockas upp. Detta måste dock även
innefatta en begränsning i totalt antal fiskar per år för att säkerställa att tillräckligt många fiskar hinner växa förbi
uttagsfönstret och bli lekmogna. Sannolikheten att få behålla en fisk är emellertid större vid ett fönsteruttag än vid de
extremt höga minimigränser som kan krävas för öringen i Sarvträsket. Om man kan utöka öringbeståndet samtidigt
som tillväxten bibehålls kan däremot en så hög minimigräns på öring fungera som en lockelse på vissa fiskare, då det
samtidigt innebär ett ”löfte” om att fisk i den storleksklassen är möjliga att fånga i sjön.
För att förbättra öringbeståndet måste icke desto mindre vandringshindret i sjöns utlopp tas bort och Sarvträskbäcken
bör även inventeras med avseende på flottledsrestaurerande åtgärder längs hela dess sträckning för att återskapa
lekplatser, men även uppväxtområden för öring upptill cirka tre till fyra års ålder då de är stora nog att vandra ut i
Sarvträsket eller Sarviskalven och förstärka bestånden.
8
