Nya Åland
20|NATURLIGTVIS
Fredag 8 Maj 2015
MYRVÄXT Tuvullen växer i allehanda sumpmarker, som här i en liten mosse ute vid havet.
Nästan osynliga vårväxter
Nu, när de flesta efterlängtade och välkända
vårväxterna, såsom blåsippa, vitsippa, tussilago med flera gott och väl är på gång finns det
också andra mindre kända och i ögonen fallande
växter som blommar.
Två av dessa är vårfryle och fingerstarr.
Överallt, där man rör sig
den här årstiden men framför allt i torr ängs- och hagmark, kan man, i värsta fall
efter lite letande, hitta vårfryle (Luzula pilosa), som
växer i små tuvor bland
fjolårsgräset. Vårfryle hör
till familjen tågväxter.
Tågväxterna påminner
ytligt om gräs och utgörs
av 10 släkten men i Norden bara av släktena frylen
och tåg. Vårfryle är alltså
en mycket oansenlig växt
med små svartbruna blommor. Oftast växer den i
små tuvor och når en höjd
av cirka 20 cm. Dess blad
breder ut sig ungefär som
en rosett, är ganska breda
och har fullt av tunna spindelvävsliknande hår längs
kanterna och det gör den
lätt att skilja från andra
växter.
Fröna sprids med myror eftersom de är försedda med
en oljerik elaiosom, som
lockar till sig myror som
försöker bära hem dem till
stacken. En elaiosom är en
fettkropp på ett frö. Fettet
sitter utanpå fröet och gör
att myror lockas att bära
iväg fröet. När de senare,
vid stacken, tar loss fettet,
slängs fröet iväg. Myrspridning av frön (myrmekokori) är vanligt hos
till exempel violer, fryle
och många arter av törelväxter (Euphorbia spp).
Eventuellt kan myrorna
också tappa frön på hemvägen.
En annan växt, som annars
mycket ytligt påminner om
vårfryle och som växer
på liknande platser,
är fingerstarr (vispstarr; Carex digitata).
Liksom hos vårfrylet,
växer bladen utåt i en
rosett och bladen
är försedda
med vinröda
bladslidor.
Blommorna
sitter i ax
och arten
har skilda
han- och
honax och ax-
TUVAD VÄXT Vispstarren växer i tuvor och är inte särskilt
kräsen med växtplats. Här på en murknande trädstam.
samlingen består av ett
hanax och två eller tre
honax, av vilka vanligen ett
når över hanaxet. Honaxen
är uppåtriktade och glesa.
Axfjällen är rödbruna.
Starrarna utgör ett mycket
artrikt släkte med
omkring 1000 arter
i världen, 117 i
Norden och ett sextiotal på Åland. Rent
allmänt kan man
säga att de
ytligt sett påminner om
gräs, men
om man
rullar stjälken mellan
fingrarna, har
gräsen rund
stam medan
starrarnas är trekantig.
Starrarna hör liksom olika
arter av säv och ull till familjen halvgräs. Dessa växter
påminner, som namnet antyder, till det yttre om gräs,
med vilka de faktiskt är
ganska nära besläktade. De
har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med
mycket enkelt hylle eller
inget alls. Blommorna har
vanligen tre ståndare och sitter i ax.
En ull, som blommar i aprilmaj är tuvullen (Eriophorum vaginatum), som man
hittar på kargare myrar och
rismossar. Själva blommorna är ganska oansenliga men när frukterna mognar, mot slutet av maj utgör
OANSENLIGA BLOMMOR Vårfrylets blommor är små
och obetydliga. De ganska breda, platta bladen är håriga i
kanterna.
de en ganska anslående syn
med sina ulliga kalkborst.
Både tuvull och andra närstående arter har tidigare
använts som stoppning i
täcken och kuddar och av
tuvullsfibrer har man rent
av tillverkat tyg.
Text och foto: Ralf Carlsson
[email protected]
