HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN
SP2201, Spanska (språkvetenskaplig inriktning): Sociolingvistik, 15,0
högskolepoäng
Spanish (Linguistic Specialization):Sociolinguistics, 15.0 higher education
credits
Avancerad nivå/Second Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och senast reviderad 2010-12-17.
Den reviderade kursplanen gäller från och med 2011-01-19.
Utbildningsområde: Humanistiskt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer
2. Inplacering
Kursen SP2201, Spanska, (språkvetenskaplig inriktning), Sociolingvistik (15 hp) ges som fristående kurs på
avancerad nivå och kan ingå i magister- och mastersexamen.
Huvudområde
Spanska
Fördjupning
A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på
grundnivå som förkunskapskrav
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs examen på grundnivå om minst 180 hp, i vilken skall ingå minst
Fortsättningskurs i spanska, samt språkfärdighet i spanska motsvarande nivå C1 enligt den Europeiska
referensramen för språkkunskaper. Kurser i språkvetenskaplig teori och metod på grund- och avancerad nivå
samt uppsats inom språkvetenskapligt område på grundnivå är meriterande vid urval.
4. Innehåll
Kursen utgörs av en genomgång av olika grundläggande sociolingvistiska teorier och metoder med särskild
hänsyn tagen till den spanska och latinamerikanska verkligheten i olika delar av världen.
5. Mål
2/ 3
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för gängse sociolingvistiska metoder, problem och teorier samt att tillämpa dessa på ett
spanskspråkigt material,
Färdighet och förmåga
- redogöra och kritiskt formulera sig på avancerad vetenskaplig och akademisk spanska i både skrift och tal
(C1/C2-nivå i enlighet med den Europeiska Referensramen).
- sammanställa en sociolingvistisk undersökning enligt givna förutsättningar och i enlighet med vetenskapliga
normer,
- kritiskt analysera materialet och kunna dra vetenskapligt rimliga slutsatser av sin undersökning
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.
6. Litteratur
Se bilaga.
7. Former för bedömning
I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga inlämningsuppgifter.
Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i ett delprov
får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov
och på så sätt undgå att betygsättas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger
på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara
skriftlig. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre
provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare
uppläggning.
8. Betyg
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
För slutbetyget Väl godkänd krävs detta betyg på minst hälften av kursens totala antal högskolepoäng, dvs
sammanlagt minst 7,5 högskolepoäng.
9. Kursvärdering
Institutionen ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas.
Kursvärderingen ligger till grund för kursens fortsatta utformning. Resultatet av kursvärderingen och
eventuella förändringar i kursens upplägg föranledda av kursvärderingen förmedlas både till de studenter som
genomförde kursvärderingen och till andra genom digital publicering.
3/ 3
10. Övrigt
Undervisningsspråk: spanska.
Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall
kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt,
kulturellt och socialt hållbar utveckling.
Humanistiska fakultetsnämnden
SP2201, Spanska (språkvetenskaplig inriktning),
Sociolingvistik, 15 högskolepoäng
SP2201, Spanish (linguistic specialization), Sociolinguistics, 15 Higher Education Credits
Avancerad nivå / Second Cycle
Litteraturlista
Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för språk och litteraturer
2011-01-11 att gälla fr.o.m. vårterminen 2011.
Obligatorisk litteratur / Literatura obligatoria
Cortés Rodríguez, Luis, (1986) ”Análisis segmental de corpus. Principios teóricos” i Luis Cortés
Rodríguez, Sintaxis del coloquio. Aproximación sociolingüística, Salamanca, Ed. Universidad
de Salamanca, sid. 31-55
Einarsson, Jan, (2004) “Attityder” i Sociolingvistik, Lund, Studentlitteratur, sid. 203-222.
Esquivel Sánchez, María Denís (2005), “Proceso de estandarización lexical en Suecia” i “Yo puedo
bien español”. Influencia sueca y variedades hispanas en la actitud loingüística e identificación
de los hispanoamericanos en Suecia, Umeå, sid 85-112.
Gamboa, José J. (2003), ”Tipología, distribución, alternancia de código y acomodación de los
préstamos” i José J. Gamboa, La lengua después del exilio. influencias suecas en retornados
chilenos, Umeå, Umeå universitet, sid. 105-136
Morant Marco, Ricard, (1999), ”Sociolingüística” i Ángel López et al. Lingüística general y aplicada,
Valencia, Universitat de València, sid. 299-322.
Moreno Fernández , Francisco, (1997), ”La formación de corpus de lengua hablada” i Francisco
Moreno Fernández, Trabajos de sociolingüística hispánica, Alcalá de Genares, universidad de
Alcalá, sid. 93-114.
Moreno Fernández, Francisco (1998 el senare) Principios de sociolingüística y sociología del
lenguaje, Barcelona:Ariel.
Pawley , Andrew, (2002) ”Using he and she for inanimate referents in English: Questions of grammar
and world view” i N.J. Enfield (ed.), Ethnosyntax. Explorations in Grammar and Culture,
Oxford, OUP, sid. 110-137
Pfändler , Stefan (2002), ”Contacto y cambio lingüístico en Cochebamba (Bolivia)” i Norma Díaz et
al. la Romania americana. procesos lingüísticos en situaciones de contacto, Madrid,
Iberoamericana, sid. 219-253.
Romaine, Suzanne (1994), ”Language and Gender” i Romaine Language in Society, Oxford, OUP,
sid. 99-133.
Siguán, Miguel (2001), ”El bilingüismo y sus variedades” i Miguel siguán, Bilingüisimo y lenguas en
contacto, Madrid, Alianza, sid. 27-40
Silva-Corvalán, Carmen (2001) ; con ejercicios de reflexión de Andrés Enrique-Arias,
Sociolingüística y pragmática del español,Washington, DC : Georgetown University PresS.
Söhrman, Ingmar “Where, When and What is a language?” (2009) i Mats Andrén, Thomas Lindkvist,
Ingmar Söhrman, Katharina Vajta (utg.), Cultural Identities, National Borders, SERGU
(Centrum för europaforskning), Göteborgs universitet, sid. 15- 34.
Urrutia Cárdenas , Hernán (1992) “Competencia léxica y sintáctica en niños monolingúes en el País
Vasco” i Hernán Urrutia Cárdenas & Carmen Silva-Corvalán, Bilingüísmo y adquisición del
español : estudios en España y EE UU , Bilbao:Instituto Horizonte, sid. 17-26
Referenslitteratur
Alvaraz Varó, Enrique & Martínez Linares, María Antonia (1997 el. Senare) Diccionario de
lingüística moderna, Barcelona, Ariel.
Crystal, David (2001 el senare), Dictionary of Linguistics and Phonetics, Oxgord, Blackwells
Einarsson, Jan, (2004) Sociolingvistik, Lund, Studentlitteratur.
