Våga fråga Ett antal unga tjejer med invandrarbakgrund om sina
upplevelser av det sociala medborgarskapet
Emma Jeansson
Examensarbete 7,5 hp
Vårterminen 2010
Handledare: Carl-Henrik Adolfsson
Institutionen för samhällsvetenskaper
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 7,5 hp
Lärarprogrammet
Titel: Våga fråga - Ett antal unga tjejer med invandrarbakgrund om sina
upplevelser av det sociala medborgarskapet
Författare: Emma Jeansson
Handledare: Carl-Henrik Adolfsson
ABSTRACT
My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant
backgrounds experience the social citizenship.
I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access
to education, employment and social community.
Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective.
Keywords: Social citizenship, immigrant backgrounds, education, employment,
social community, gender perspective.
INNEHÅLL
1
INTRODUKTION ................................................................................................... 3
2
SYFTE ...................................................................................................................... 5
3
BAKGRUND ............................................................................................................ 6
3.1 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ................................................................ 9
4
METOD .................................................................................................................. 13
4.1
4.1
4.2
4.4
5
Kvalitativ intervju som metod .................................................................13
Reliabilitet och Validitet ..........................................................................14
Urvalsprocessen ........................................................................................15
Intervjuernas genomförande ...................................................................16
VÅGA FRÅGA- SÅ HÄR SVARADE DE .......................................................... 18
5.1
Gymnasietjejerna, tjej 1, tjej 2 och tjej 3 ...............................................18
5.1.1 Medborgarskap .......................................................................................19
5.1.2 Rättigheter och skyldigheter ...................................................................20
5.1.3 Utbildning och arbete .............................................................................21
5.1.4 Gemenskap och utanförskap ...................................................................23
5.1.5 Genusfrågor ............................................................................................23
5.2
Högstadietjejerna, tjej 4 och tjej 5 ..........................................................25
5.2.1 Medborgarskap .......................................................................................25
5.2.2 Rättigheter och skyldigheter ...................................................................26
5.2.3 Utbildning och arbete .............................................................................26
5.2.4 Gemenskap och utanförskap ...................................................................27
5.2.5 Genus frågor ...........................................................................................28
6
SLUTSATS ............................................................................................................. 29
7
DISKUSSION ........................................................................................................ 32
3
1 INTRODUKTION
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna
förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan
ska gestalta och förmedla.”1
Trots att det är detta skolan skall arbeta efter, en demokratisk rättighet fastslagen
i lag, finns det de som upplever ett utanförskap både i sin skolmiljö och i
samhället. En miljö där de känner sig åsidosatta på grunder ingen egentligen vill
tala om. En del av befolkningen i Sverige upplever att det finns attityder i
samhället som inte går att ändra på och som bidrar till ett fortsatt utanförskap för
de som inte är som normen. Det är lätt att få uppfattningen att det faktiskt finns
jobb som bara en del av befolkningen i Sverige får möjlighet till och att det finns
rättigheter som bara gäller en del av befolkningen men inte andra.
Vilka är i så fall de ”andra”? Allt som oftast definieras ”de andra” som ”dom där
invandrarna”. Man talar om invandrare som en homogengrupp som alla omfattas
av samma normer och värderingar, utan att ta någon som helst hänsyn till etniskt
ursprung eller religionsskillnader.
Det är dessa personer som drabbas hårdare av lågkonjunkturer och som på ett
eller annat sätt exkluderas från att delta i det offentliga livet.
Men framför allt är det dessa personer som inte får den möjlighet till frihet och
utveckling som värdegrunden i skolan åberopar. Vad beror detta utanförskap på?
Tänkbara alternativ på vad det kan bero på är vilket kön man fötts med eller att
man har föräldrar med annat etniskt ursprung är det svenska. Eller kan det
möjligen handla om klasstillhörighet. Man kan fråga sig vad som krävs för att
man skall få bli en rättmätig medborgare på alla plan i Sverige.
1
Läroplaner för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 sid 3
4
Jag har valt att intressera mig för den grupp av invånare i landet som utgörs av
unga tjejer med invandrarbakgrund denna grupp har enligt tidigare forskning inte
tycks ha samma förutsättningar som alla samhällsmedborgare skall ha rätt till.
5
2
SYFTE
Uppsatsen behandlar ämnet socialt medborgarskap med fokus riktat på hur
upplevelsen av socialt medborgarskap uttrycks hos ett antal unga tjejer med
invandrarbakgrund. Syftet är att undersöka hur dessa olika individer upplever och
uttrycker sin tillgång till det sociala medborgarskapet. De centrala tematiseringar
inom socialt medborgarskap som jag valt att fokusera på är upplevelserna av
medborgarskapet, utbildning, arbete, samhällsklasser, etnicitet, gemenskap och
slutligen ett genusperspektiv.
Vägledande har varit följande:
Att undersöka om dessa unga tjejer upplever att det finns begränsningar i
det sociala medborgarskapet som har med deras bakgrund att göra.
Att undersöka om dessa tjejer upplever at de har andra möjligheter än
etniskt svenska tjejer i fråga om det sociala medborgarskapet.
6
3 BAKGRUND
Under den tid av lågkonjunktur och arbetslöshet som Sverige och resten av världen
drabbats av sedan 2008 finns det enligt tidigare forskning2 de i ett land som drabbas
hårdare än andra av lågkonjunkturens följder. En av dessa grupper är unga tjejer med
invandrarbakgrund. Under 2009 var det procentuella medelvärdet för arbetslösa
kvinnor i åldern mellan 15 till 24 år födda utanför Sverige 32,1% medan andelen
arbetslösa kvinnor mellan 15 och 24 födda i Sverige var 24,6 %.3
För att kunna undersöka hur unga kvinnor med invandrarbakgrund upplever sin
tillgång till det sociala medborgarskapet är viktigt att studera deras möjligheter till
arbete. Det som framställs som absolut avgörande för tillgången till ett socialt
medborgarskap är enligt Olsson4 att man som individ är delaktig i arbetslivet i det
land som man är bosatt i. På grund av att man som individ då bidrar med sin
arbetskraft, att man betalar skatt och är en aktiv deltagare på samhällets arena
nummer ett nämligen arbetsplatsen. När situationen på arbetsmarknaden ser ut som
den gör för unga tjejer med invandrarbakgrund finns då möjligheten att ta del av det
sociala medborgarskapet?
I Sverige skall möjligheten till utbildning vara lika för alla och som en del av
bakgrunden till min studie har jag valt att studera vilket uppdrag skolan har att
förmedla till sina elever.
”Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa
förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.
Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som
aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska
bidra till elevernas allsidiga utveckling.
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och
förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer
2
3
4
Hertzberg & Knocke, 2000 sid. 24
Scb, 2010
Olsson 2000 sid. 159
7
beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället
behöver.” 5
Som bakgrund till dessa meningar om vad skolan skall förmedla till sina elever kan
man se John Deweys tankar om utbildningens betydelse för medborgarnas möjlighet
till att aktivt ta ställning till en rad fenomen i samhället och världen. Han menade att
utbildning i en vidare bemärkelse bidrar till att forma en medborgerlig identitet.6 T.
H Marshall talar också om betydelsen av utbildning inte så mycket som av vikt för
individen utan för att samhället behöver en välutbildad befolkning.1 Det är enligt
Wessling2, endast i ett post-industriellt samhälle med invånare som är
välinformerade, kompetenta och villiga att delta i det offentliga livet, som en
demokrati kan blomstra.3 Detta gör vikten av utbildning än större. På dessa grunder
som talar för att utbildningen behövs för en individ, inte bara för möjligheten till ett
arbete utan också för att det bidrar till upplevelsen att vara en aktiv deltagare i det
sociala medborgarskapet vill jag veta hur ett antal unga tjejer med
invandrarbakgrund upplever vikten av utbildning.
Det finns också andra preferenser att ta hänsyn till med tanke på tillgången till det
sociala medborgarskapet. Till exempel så förekommer olika socialiseringsmönster
inom olika samhällsskikt. Då till exempel föräldrar som tillhör arbetarklassen
uppfostrar sina barn till lydnad och solidaritet så uppfostrar föräldrarna inom
medelklassen sina barn till självständiga och oberoende individer4, något som också
kan påverka hur upplevelsen av socialt medborgarskap blir. Alltså finns det en
klassaspekt på fenomenet socialt medborgarskap. Det finns också kopplingar till
socialpsykologin som menar att vi socialiseras in i samhället genom att vi tar till oss
de normer och värderingar som gäller i samhället, dessa kan variera mellan
generationer och mellan könstillhörighet vilket kan bidra till generationskonflikter5
och identifikationskonflikter. Problemet med dessa konflikter blir extremt tydliga i
5
6
1
2
3
4
5
LPF 94 sid 5
Carlsson 2006, sid 29
Marshall & Bottomore 1950, sid 37
Carlsson 2006, sid 28
Carlsson 2006, sid 29
Angelöw & Jonsson 2000, sid 89
Ibid. sid 83
8
andra kulturer där flickorna blir traditions- och normbärare för hela den
”ursprungliga” kulturen i ett nytt land där helt andra normer och värderingar råder6.
I denna uppsats har jag valt att fokusera på upplevelserna av det sociala
medborgarskapet hos en liten men väl utvald grupp unga tjejer med
invandrarbakgrund, följaktligen medverkar vare sig etniskt svenska tjejer eller några
killar överhuvudtaget. Jag har valt att intervjua tjejer som befinner sig i någon form
av skolverksamhet för att skolan enligt skollagen skall verka för att:
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall
den som verkar inom skolan:
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden.”7
På grund av denna lag anser jag att det är relevant att titta på hur unga tjejer med
invandrarbakgrund som befinner sig i en skolmiljö upplever sina möjligheter till
socialt medborgarskap.
6
7
Knocke & Hertzberg 2000, sid 14
Riksdagen, Skollag 1985:1100
9
3.1 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Den traditionella innebörden av begreppet medborgarskap är att det använts som ett
juridiskt begrepp som var starkt knutet till individen och individens förhållande till
staten.8 Det har alltså varit ett svenskt pass som varit det främsta tecknet på att men
är en delaktig medborgare i den svenska staten. Det är i senare tid som begreppet
omdefinierats till att innebära en medborgarstatus som definierats av medborgerliga
rättigheter. Det är detta omdefinierade begrepp av medborgarstatus som jag valt att
fokusera på i detta arbete. Det krävs en ytterligare definition av socialt
medborgarskap för att förstå vilket område det berör. Det ingår som en av de tre
beståndsdelarna i Marshalls definition av medborgarskap. En kortfattad presentation
av Marshalls definition av de olika delarna av ett medborgarskap skulle kunna göras
på följande sätt:
Civilt medborgarskap innefattar rättigheter som är nödvändiga för den
individuella friheten – rätten till yttrande, - till att tänka fritt, - till ägande och
att kunna sluta avtal och till rättvisa.
Det politiska medborgarskapet står för rätten att delta i det politiska livet –
rätten att kunna delta i val eller att bli vald.
Socialt medborgarskap innefattar allt från rätten till ekonomisk välfärd och
säkerhet, till att fullt kunna delta i det sociala livet och att kunna leva livet i
enlighet med den rådande standarden i samhället.9
Den rådande standarden som gäller i samhället ser dock inte likadan ut för alla utan
är till exempel beroende på vilken könstillhörighet eller etnicitet som individen har
eller för all del vilken klass individen tillhör. Detta har R. Lister tagit fasta på och det
är också det som jag kommer att fokusera på i min rapport. R. Lister utmanar
Marshalls teori som utgår från att socialt medborgarskap är en rättighetsdiskurs där
medborgarskap är en social status med universella rättigheter. Den bygger på den
klassiska liberala medborgarskapsteorin som i sin tur kan sägas ha två huvudsakliga
teman, dels att den stödjer makt och resurssvaga människors utövande av civila och
8
9
Carlsson 2006, sid 28
Marshall & Bottomore 1950, sid 8
10
politiska rättigheter. Dels att de är nödvändiga för att stärka den individuella
autonomin i ett samhälle.10
R. Lister kritiserar denna diskurs ur ett feministiskt perspektiv då hon menar att det
framträder en falsk universalism då den klassiska liberala medborgarskaps teorin
bygger på manlighet som norm vilket leder till social exkludering av kvinnor. Detta
då män och kvinnors förutsättningar och rättigheter inte ser likadana ut i samhället
enligt Lister. Det finns också en medborgerlig republikansk tradition som Lister talar
om där det avgörande för att erövra ett socialt medborgarskap handlar om att
uppfylla sina skyldigheter som medborgare och med det menas att vara aktivt
deltagande på den offentliga arenan.11 Detta, menar, Lister är mycket svårare för
kvinnor då de istället hänvisas till den privata arenan med omsorg och
omhändertagande av familjen som det primära, något som inte räknas in i erövrandet
av ett socialt medborgarskap.12 Inget av dessa synsätt på socialt medborgarskap tar
hänsyn till kvinnor och etniska minoritetsgruppers livssituationer i samhället. Båda
är istället baserade på en manlig norm vilket innebär antingen en exkludering av
dessa grupper av ”andra”. Eller till en inkludering där man försöker inkludera dessa
grupper inom den manliga normen istället för att skapa ett nytt ramverk där de olika
grupperna är aktörer vid sidan av varandra med samma rättigheter och skyldigheter
men utifrån varierande omständigheter. Lister menar därför att vi behöver se på
socialt medborgarskap ur ett vidare perspektiv som inte bottnar i tillhörighet till en
nationalstat utan att medborgarskapet i en tid av globalisering och migration numer
bottnar i något annat. Lister beskriver sin teori på följande sätt:
” First, I have suggested that the changing position of the nation-state in the face of
globalization points to the need for a multi-layered understanding of citizenship
which embrace the notion of global citizenship.” 13
Detta är ett av perspektiven ur vilka jag kommer att titta på mina intervjuer då jag
intervjuar unga tjejer med invandrarbakgrund. Denna grupp individer hamnar enligt
R. Lister ur två perspektiv utanför normen/mallen för att kunna erövra socialt
medborgarskap, dels på grund av sitt kön och dels på grund av sin etniska bakgrund.
10
11
12
13
Jacobson 2008, sid 48
Lister 2003, sid 42
Lister 2003, sid 71
Ibid. sid 67
11
3.2
Tidigare forskning
I en studie om klasstillhörighet och akademisk utbildning från 1980 visade det sig att
den kvinnliga andelen som gick vidare till högre studier var lägre än den manliga
andelen i alla samhällsskikten men allra högst inom arbetarklassen. Att vara kvinna
och komma från arbetarklassen är alltså ett dubbelt handikapp.14
Nyare forskning visar dock på andra förhållanden, i en undersökning av Susanna
Holzer jämför hon data från Longitudinal INdividual DAta for Sweden(LINDA)
gjord mellan 1977 och 2001, vilken baseras på inkomst/skatt register, folkräkningar
och annan registerbaserade data och det svenska registret för utbildning vilket
avslöjar om någon av individerna i LINDA ha deltagit i en institution för högre
utbildning. Det som framkommer i denna jämförelse är att det är fler kvinnor som
läser vidare till en högre utbildning än män. I ett pressmeddelande från
Högskoleverket15 presenterar uppgiften att det 2008 var 57 % som var tjejer av de
87 000 som började på en högskola för första gången jämfört med 43 % killar.
Riksdagen fastställde som mål i sin budgetproposition 2000 att hälften av en årskull
skulle ha börjat läsa på högskola vid 25 års ålder. Om man tittar på årskullarna
mellan 1980- 1983 så har tjejerna med marginal nått detta mål, då 52 % redan vid 24
års ålder börjat en högre utbildning medan endast 37 % av killarna har gjort det.16
Varför det har vänt på detta vis menar Holzer har flera anledningar men framför allt
pekar hon på två orsaker. Dels så har man under lågkonjunkturen skurit ned kraftigt i
den kvinnobaserade vårdsektorn, vilket gör att tjejerna söker sig till vidare utbildning
istället för att försöka hitta jobb inom en sektor som stadigt minskas ner till skillnad
mot exempel mansdominerade byggsektorn som istället ökar. Dels handlar det om att
tjejer genom att skaffa sig en hög utbildning blir mer konkurrenskraftig för att kunna
konkurrera med killarna.17
Anledningen till att allt fler studerar på högre nivå kan man koppla till den snabba
expansion som högskolan haft under 1990-talet då den vid yngre lärosäten ökat sitt
studentintag med ca 400 % på tio år. Holzers empiriska resultat tyder på att den
ökade geografiska närheten till högre utbildning minskat det ”sociala avståndet” till
14
15
16
17
Angelöw & Jonsson 2000, sid 92
Hsv, 2010
Ibid
Metro, 2010-02-01
12
högre utbildningar, det vill säga att det blivit mer accepterat att allt fler
socioekonomiska grupper läser vidare också för de som kommer från familjer med
icke-akademisk bakgrund, det vill säga ungdomar med föräldrar som har högst
gymnasial utbildning. Det är just från denna grupp som den största ökningen har
skett.18
I en avhandling av Helene Jacobson Pettersson som berör ämnet socialt
medborgarskap och social delaktighet har intervjuer om detta fenomen genomförts
med unga vuxna kvinnor och män med utländsk bakgrund . I centrum för hennes
forskning står frågan hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever sina
möjligheter och begränsningar inom det sociala medborgarskapet med fokus på
boende, utbildning, arbete, fritid och politik.19 Hon har teoretiska ingångar, av
relevans för mitt arbete, till begreppet socialt medborgarskap: Marshalls tre teorier
om medborgarskap och Ruth Listers feministiska teorier runt det subjektiva och det
levda medborgarskapet till sist har hon en koppling till etnicitet och det multietniska
samhällets sociala medborgarskap.20 Hennes studie visar på att de intervjuade
personerna uppvisar stort engagemang, ansvarskännande och vilja till social
delaktighet men den visar också upp en bild som tyder på att unga vuxna med
utländsk bakgrund bara känner sig adderade till samhället och inte fullt ut
inkluderade i det samhälle de lever i.21
18
19
20
21
Holzer 2010, sid 123
Jacobson 2008, sid 17
Jacobson 2008, sid 41
Ibid. sid 165
13
4 METOD
4.1
Kvalitativ intervju som metod
Jag har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade
gruppintervjuer. Syftet med detta val är att ostrukturerade och halvstrukturerade
intervjuer vanligtvis karaktäriseras av att:
Syftet inte är lika snävt definierat och inriktningen är bredare.
Intervjuerna syftar till stor del att locka fram intervjupersonernas egna
värderingar, åsikter och attityder
Frågorna syftar framförallt till att stimulera intervjupersonernas egna frågor
och tankar genom att vara dialogutvecklande.22
Den kvalitativa forskningsintervjun kan definieras på följande sätt enligt Steinar
Kvale:
”En intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i
syfte att tolka de beskrivna fenomenens mening.”23
Det primära i alla typer av intervjuer är att de bygger på mellanmänsklig interaktion
och kommunikation och resultaten av intervjuerna beror på hur bra denna den mellan
mänskliga interaktionen och kommunikationen fungerat mellan intervjuaren och
uppgiftslämnaren. Den största risken med en intervjusituation är att jag som
intervjuare ställer frågor som är utformade på ett sådant sätt som kan få informanten
att försöka svara på det sätt som denna tror att jag vill.24 Vilket jag behandlar i det
följande stycket.
22
23
24
Angelöw & Jonsson 2000, sid 78
Esaiasson mfl 2007, sid 286
Jacobson 2008, sid 29
14
4.1
Reliabilitet och Validitet
I en kvalitativ studie gäller begreppet validitet snarare hela forskningsprocessen än
att vi studerar rätt företeelse vilket brukar vara fallet i en kvantitativ studie. Det är
som följande citat redogör för:
”Syftet är ju här inte att forskaren ska kunna vara utbytbar (reliabilitet) eller att det
redan på förhand är bestämt vad man skall mäta (validitet).”25
Citatet redogör för det ansvar som åligger forskaren angående tillförlitlighet och
saklighet vilket är mer primärt i kvalitativ forskning snarare än den snäva
begreppsapparaten som är kopplad till kvantitativ forskning där validitet och
reliabilitet fyller en mycket större och viktigare funktion.
I mitt fall handlar det om att jag vill undersöka uppfattningarna och upplevelserna av
socialt medborgarskap hos några unga tjejer med invandrarbakgrund och jag kan inte
på förhand veta vad det undersökta fenomenet har för innebörd för dessa tjejer.
Däremot kan jag genom noggrann redovisning av arbetets tillvägagångssätt och
motiveringar av de val jag gjort genom hela arbetet stärka trovärdigheten och
tillförlitligheten i rapporten. Den typ av intervju jag använt mig av är den typ som
passar sig bäst för att informantens egna tankar och upplevelser av ett fenomen.26
Som intervjuare måste jag dock vara mycket medveten om min egen roll. Det kan
vara så att jag i form av intervjuare och lärarstudent kan komma att uppfattas som en
auktoritet och att mina egna uppfattningar och min attityd mot de personer jag
intervjuar spelar in på informanternas svar.27 Det kan framför allt vara av betydelse
att jag är medveten om detta då intervjuerna genomfördes i skolmiljö där de personer
jag intervjuar naturligt har rollen som den som bedöms utifrån sina svar. Jag har
försökt att motverka detta genom att genomföra flera intervjuer (två stycken) och
försöka genomföra intervjuerna på så neutral mark som möjligt inom skolans väggar,
små grupprum och fika samtidigt, detta för att skapa ett förtroende mellan mig och
informanterna. Jag träffade alla tjejerna vid två olika tillfällen för att kunna fråga om
de frågor jag behövde fylligare svar på och behövde få förklarade för mig. Men
också för att skapa en ökad känsla av förtroende som jag tror kan infinna sig om man
träffas flera gånger.
25
26
27
Jacobson 2008. sid 33
Angelöw & Jonsson 2000, sid 78
Ibid. sid 79
15
4.2
Urvalsprocessen
Jag har haft som utgångspunkt att undersöka upplevelser och erfarenheter som unga
tjejer med invandrarbakgrund har av sin möjlighet till social delaktighet och av
socialt medborgarskap. Det är ingen specifik etnisk tillhörighet jag har varit ute efter
utan jag har eftersträvat en så blandad etnisk bakgrund som möjligt. De enda som
följaktligen uteslutits har varit de med etniskt svenskt ursprung.
Urvalsgruppen bestod till slut av 5 unga tjejer i åldrarna 14- 17 år med utländsk och
olika etnisk bakgrund från en medelstor svensk stad. De har varierande bakgrunder i
fråga om ålder, bostadssituation, familjeförhållanden och kortare respektive längre
tids vistelse i Sverige. I analysen av intervjuerna har jag gjort en indelning av
informanterna; de yngre med avseende på de som går på högstadiet och de äldre med
avseende på de som går på gymnasiet. Mitt val av de olika skolorna motiverar jag
med att jag haft tidigare kontakt med det högstadium och gymnasium som valdes.
Jag har själv arbetat på gymnasiet och hade nära kontakt med en av lärarna på
högstadiet som också ligger i ett invandrartätt område. Att det bara blev
naturstuderande elever från gymnasiet kunde jag själv inte påverka då jag använde
mig av snöbollsurval. Vilket jag förklarar innebörden av längre fram i stycket. För
att etablera kontakt med tjejer med invandrarbakgrund vilket var ett av mina
urvalskriterier tog jag kontakt med rektorn för ett av de gymnasier som finns i staden
och rektorn för ett av de högstadier som finns. Detta gjordes för att få klartecken att
genomföra intervjuer med elever från deras skola. När detta var gjort vände jag mig
till mentorerna på gymnasiet för att få hjälp med urvalet av informationslämnare.
Tyvärr svarade endast två av de sex jag kontaktade på den mailade förfrågan om
hjälp att hitta någon som hade passande bakgrund för intervjuerna. På högstadiet
fick jag hjälp av en mentor som jag är bekant med sedan tidigare för att hitta
lämpliga informanter.
Då mentorerna på gymnasiet inte svarat på mailet angående hjälp att hitta
informanter, valde jag att gå till gymnasiet ifråga och själv söka upp några tjejer som
var villiga att medverka i intervjuerna. I detta fall blev det i form av snöbollsurval då
en informant pekade vidare på nästa informant som pekar vidare på nästa och så
vidare.28 I praktiken gick det till som så jag på skolan frågade mig fram till att hitta
de personer som passade som informanter. Det vill säga de tjejer som hade
28
Esaiasson mfl 2007, sid 291
16
invandrarbakgrund och som på så sätt är representativa för en del av populationen.29
Risken med att bara använda sig av snöbollsurval är att den slutgiltiga ”snöbollen”
eller rättare sagt de valda informanterna endast representerar samma sociala nätverk
eller att de bara representerar en speciell delmängd av en relativt begränsad
population.
För att motivera min urvalsmetod så skulle jag kunna säga att jag följt Grant
McCrackens (1988) tre allmänna råd: ” Välj främlingar, ett litet antal och sådana
som inte är ”subjektiva” experter.” 30
Detta har jag gjort. De informanter som slutligen deltog var ingen bekant för mig
innan intervjuerna vilket gjorde att jag inte visste någonting om dem innan och var
därför tvungen att fråga dem om allt och inte kunde ta någonting för givet angående
deras upplevelser eller svar.
Det lilla begränsade urvalet är utarbetat för att representera så olika delar (se sid 15)
av den begränsade populationen som möjligt med syfte till tidigare nämnda variabler
så som bostad, familjeförhållanden osv. Jag gör ingen ansats till att uttala mig om
några generella uppfattningar i min uppsats utan jag har studerat ett litet antal tjejer
och deras upplevelser av socialt medborgarskap vilket jag nämner i stycket som
berör mina avgränsningar. Angående det tredje rådet har jag inte valt informanter
som ställer sig som företrädare för en hel grupps intressen eller som gör anspråk på
att föra talan för fler än sig själva utan det som de talar om representerar verkligen
deras egna tankar.
4.4
Intervjuernas genomförande
Intervjuerna har genomförts i olika lokaler på respektive skola. Innan intervjuerna
har jag lämnat information om studiens syfte och upplägg via ett missivbrev till varje
deltagare (se bilaga 1). Detta missivbrev är utformat enligt de forskningsetiska
principer som gäller inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning31. Jag har
fått samtycke från informanternas föräldrar via ett brev om målsmans underskrift (se
bilaga 2) och muntligt samtycke från rektorerna på respektive skola. Efter detta
bestämde vi via mail tid för när intervjuerna skulle genomföras. Innan intervjuerna
startade har jag upprepat vad mitt arbete ska handla om och om syftet med
intervjuerna. Jag har upprepat det som står i missivbrevet angående att intervjuerna
29
30
31
Esaiasson mfl 2007, sid 216
Ibid. sid 291
Vetenskapsrådet 1990.
17
sker på frivillig basis och att informanterna när som helst får avstå att svara och
avbryta mig eller intervjuerna om det skulle kännas svårt för dem att svara på mina
frågor av personliga skäl. Jag har valt att genomföra intervjuerna som
halvstrukturerade intervjuer i några fall i grupp och i några fall en och en på grund av
varierade möjligheter till att träffas och för att alla informanterna skall få möjlighet
att komma till tals.
Innan intervjuerna har jag skapat en intervjuguide32 med frågor som skall förmå
uppgiftslämnaren att känna sig motiverad att berätta om sina upplevelser och
erfarenheter.33
Fokus i intervjuerna har jag lagt på följande teman: Allmänna frågor,
medborgarskap, utbildning, arbetslivet, klassaspekter, gemenskap och genusfrågor.
Under
intervjuernas
gång
har
jag
ställt
kompletterande
följdfrågor
och
uppföljningsfrågor. Intervjuerna varade i genomsnitt 60 minuter men med en
variation mellan 40 och upp till 90 minuter. Alla intervjuerna har spelats in och
kodats med datum så att inget av materialet kan härledas till den enskilda
individen.34
Jag har använt mig av många citat i den empiriska redovisningen för att fånga
informanternas egna upplevelser och tydliggöra dem. Efter presentationerna av de
båda gruppernas berättelser följer en analys av dessa med utgångspunkt i de teman
som studien är centrerad runt.
32
33
34
Bilaga 3
Esaiasson mfl 2007, sid 298
Vetenskapsrådet 1990, sid 12
18
5 VÅGA FRÅGA- SÅ HÄR SVARADE DE
I detta avsnitt kommer jag att presentera mitt empiriska material och genomföra en
analys av det.
Resultatet kommer att visa hur de unga tjejerna upplever sin tillgång till att vara en
del av det sociala medborgarskapet. Deras upplevelser präglas i några fall av ett
motsatsförhållande där de dels känner sig delaktiga i det svenska samhället men ändå
har en känsla av att tillhöra något annat. De formulerar dock en känsla av vilja och
engagemang för att ta plats i samhället och ser egentligen inga problem i att ta plats
utan tycker att de har samma möjligheter som de flesta andra det handlar för de flesta
av dem i alla fall inte om att de har en annan etnisk bakgrund.
I presentationen har jag delat in informanterna i två grupper där den ena gruppen
består av de äldre gymnasietjejerna och den andra gruppen består av de tjejerna som
går på högstadiet. De båda grupperna består alltså av tre olika tjejers berättelser om
sina upplevelser av socialt medborgarskap som är centrerat runt de tematiseringar
som
jag
tidigare
nämnt
nämligen
medborgarskapet,
utbildning,
arbete,
samhällsklasser, etnicitet, gemenskap och slutligen ett genusperspektiv.
5.1
Gymnasietjejerna, tjej 1, tjej 2 och tjej 3
I följande avsnitt kommer tre tjejers berättelser att framträda som var och en ger sin
version av hur de upplever det sociala medborgarskapet. Tjejernas åsikter och
upplevelser står bara för dem själva och visar på att det finns en variation men också
likheter av erfarenheter kring socialt medborgarskap. Dessa tre tjejer kan tyckas
sticka ut ur mängden då man talar om vilken livssituation invandrare generellt
befinner sig i med tanke på boende och föräldrarnas arbetssituation.
De flesta anhöriginvandrare och personer som fått asyl hamnar oftast hamnar i de
mindre attraktiva bostadsområdena.35
Tjej ett, är sjutton år och går andra året på naturvetenskapliga programmet på
gymnasiet, hon bor i en villa i en mindre ort utanför staden med sin mamma och
35
Scb, sid 11
19
pappa som båda har arbete. Pappa arbetar på fabrik och mamma är undersköterska
Hon har två småsyskon och har bott i Sverige sedan hon var två år. Hon är född i
Bosnien. En av hennes föräldrar är muslim och en är katolik så hon tar inte ställning
alls i vilken religion hon vill tillhöra. Båda hennes föräldrar har gått på komvux
sedan de kom till Sverige.
Tjej två, är sjutton år och går också andra året på naturvetenskapliga programmet på
gymnasiet, hon bor i en villa på en mindre ort utanför staden med sin mamma och
pappa som båda har arbete hennes mamma är chef på ett företag där hennes pappa
också arbetar. Hon har ett yngre syskon. Hon kom till Sverige när hon var ett år men
också hon är född i Bosnien. Hon är troende muslim och Bosnier.
Tjej tre, är sjutton år och bor i villa i utkanten av staden går också andra året på
naturvetenskapliga programmet på gymnasiet,. Hon är född i Sverige och har två
yngre syskon, hennes mamma utbildad sjuksköterska och hennes pappa arbetar med
datorer. Båda hennes föräldrar kommer från Grekland och hon är ortodox kristen.
5.1.1 Medborgarskap
Vi börjar intervjuerna med att tala om medborgarskap i allmänhet jag frågar dem hur
man blir en medborgare i ett land och svaren varierar lite:
”Man fyller väl i några papper när man kommer hit till Sverige?”, Tjej 1
”Man blir väl född i det om ens mamma är det?” Tjej 3
När jag sedan frågar dem om man känner man sig som en svensk medborgare om
man har svenskt pass svarar allihop nej det handlar om andra saker till exempel säger
de så här:
”Man ser sig själv som det land man kommer ifrån. Jag går ju inte runt och säger att
jag är svensk för det är jag ju liksom inte. Jag har ju bara svenskt medborgarskap
och det är ju en annan grej” Tjej 1
”För mig så blir det konstigt när jag åker till Grekland för jag är inte som dom och
jag är inte som dom som är här jag är någonstans i mitten... Alltså i Sverige ser dom
en som utländsk men i Grekland ser dom en också som en utländsk.” Tjej 3
”När jag är i Bosnien så passar jag in”Tjej 2
20
”Det är inte så lätt om man kommer hit så kan man ju inte språket då är det inte så
lätt att sitta med bara svenskar! Det blir ju svårare om man har ingen och va med
och så när man inte kan språket och så.” Tjej1
”Ok men, samtidigt är det ju bra om det finns svenskar runt omkring så man
anpassar sig till det.” Tjej 2
När jag frågar henne hur länge hon bott i Bosnien så säger hon att det inte var så
länge hon är bara född där då det var krig när hon föddes så de flydde till Sverige
strax efter att hon fötts. Trots detta är alltså känslan att hon passar bättre in i det
landet. När jag frågar vad det kan bero på, att man känner sig mer hemma i det andra
landet så svarar alla att det handlar om språket. Samma sak gäller om när vi talar om
andra saker som kan vara avgörande om man känner sig som en fullvärdig
medborgare i ett land då tycker alla tjejerna att det handlar om att kunna språket inte
om man har svenskt pass. Enligt tjejerna handlar alltså inte medborgarskap om att
man har pass eller att man har bott i ett land i hela sitt liv så som de här tjejerna har
gjort. Det handlar om att känna tillhörighet med andra genom framförallt språket. De
talar alla tre om känslan av att inte riktigt passa in någonstans att de ses som
invandrare oavsett om de befinner sig här i Sverige eller i sitt ursprungsland, och där
handlar det också om att de sticker ut på grund av språket. De är dock överens om att
man måste anpassa sig till det samhälle man lever i och att det vore lättare att göra
det om svenskar och invandrare umgicks mer integrerat med varandra.
5.1.2 Rättigheter och skyldigheter
Vi kommer sedan in på diskussionen om vilka rättigheter och skyldigheter som ingår
i ett medborgarskap och jag säger att en rättighet är att man inte skall bli utsatt för
någon form av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden,
detta står i skollagen. Ändå tar tjejerna upp fall där de möts av rasistiska fördomar
både av klasskamrater och också av lärare. Tjejerna ger flera exempel på hur de blir
bemöta i skolan:
”När jag bryter något i skolan så säger någon vad är du för jäkla blatte liksom.”
Tjej 3
”Det är så många fördomar. Man märker det till exempel om jag skall redovisa eller
så då kan jag vara rädd att de skall döma mig och så. Tjej 2
21
”Dom frågade mig i skolan: Ja men vill inte du gå svenska två? Och jag har bott här
hela livet. Jag är född i Sverige. Kollar man på mina betyg jag har VG i både
svenska A och B. De utgick ifrån mitt efternamn. Man känner sig så otrolig dum när
de utgår ifrån ett efternamn.” Tjej 3
När vi kommer in på om skyldigheter gäller för alla människor oavsett var man
kommer ifrån från början så svarar alla tjejerna ja men lägger till att det ofta blandas
in fördomar när en medborgare med utländsk bakgrund begår ett brott till exempel.
”Men det betonas ju oftast om det är en utländsk som gör något i Sverige så betonas
det jätte starkt men e det en svensk så gör det inte det på samma sätt.” Tjej 3
”Det handlar om många fördomar …..som man inte vet om liksom.” Tjej 2
”Jag tycker att när man pratar om skyldigheter och så så tycker jag att det är en
skyldighet att anpassa sig till det landet man kommer till. Oftast när man kommer hit
så placeras man på ett ställe där det finns många invandrare och då är det inte så
lätt för dom personerna att anpassa sig då tänker dom nog att: varför ska jag
anpassa mig?”Tjej 3
I detta stycke tar vi upp hur tjejerna uppfattar sina skyldigheter och rättigheter i
samhället som är kopplade till medborgarskap. När vi talar om rätten att inte utsättas
för kränkande behandling har de många exempel på att de ofta blir behandlade på ett
sätt som inte är acceptabelt. De möter ofta fördomar om dem som personer för att de
har en invandrarbakgrund. Oftast grundar sig dessa fördomar i att de inte behärskar
språket fullt ut. När vi talar om skyldigheter blir det på ett allmänt plan då de talar
om att vara skyldig till ett lagbrott i någon form. De anser att det som oftast händer
när en invandrare utfört ett brott är att man dömer alla invandrare istället för den som
utfört brottet som person vilket de inte upplever att allmänheten gör om det är en
etniskt svensk som utfört ett brott. Detta tyder på att det finns stora skillnader i vilka
rättigheter och skyldigheter som befolkningen i ett land har och att de inte baseras på
om man är medborgare genom pass utan att det handlar om vilket ursprung man har.
5.1.3 Utbildning och arbete
Vi går vidare till att prata om utbildningar. Alla tjejerna vill läsa vidare på högskola
eller universitet för att det gör det lättare att få ett jobb. Jag frågar dem om de tror att
22
alla människor kan få alla jobb eller om det finns jobb som bara en viss sorts
människor kan få?
”Nä det tror jag inte sådana här höga … jag tror det är svårare att få ett läkarjobb
om man är utländsk och man ser ju inte så ofta svenskar som är städare och så. Jag
tror det är lättare att få ett läkarjobb om man heter Johansson.” Tjej 3
”Men om till exempel jag kommer och skulle söka ett jobb och så och det jobbet gick
ut på att man skall prata och vara social och så. Och så kommer min pappa och
söker det och så hör de hur han pratar och så, då är det klart att de inte väljer han,
om det handlar om att prata och sälja och så.” Tjej 1
”Det känns som att vissa tror att bara för att vi är... så kommer vi inte att kunna bli
barnmorskor eller läkare för det är vi för dumma å då är vi till för att jobba som
pizzabagare det känns som om dom att dom tror att vi är pizzabagare.” Tjej 3
”När man går NV så är det ju ingen utbildning som man kan gå och jobba direkt
efter utan man måste ju läsa vidare på högskola eller så.” Tjej 1
En annan av tjejerna berättar att hennes pappa äntligen har fått ett jobb som han är
stolt över som det han är utbildad till och det har inneburit att han känner sig mer
som en del av samhälle:
”Asså han känner sig mer inte mer svensk men mer i samhället alltså mer inne i
samhället alltså han har ett bra jobb inte där han känner sig som den dåliga
invandraren som jobbar på en pizzeria” Tjej 3
Vi pratar vidare om det finns annat som kan vara avgörande för om man får jobb och
en av tjejerna svarar:
”Det är lättare om man känner dom som jobbar där, jag har sökt sommarjobb och
väntar på besked, men jag känner de som jobbar där.” Tjej 1
Här ges uttryck för vikten av ett socialt nätverk vilket dessa tjejer anse sig ha.
Däremot om man jämför med exemplet som en av tjejerna gav angående sin pappa så
ser man att han haft det mycket tuffare att få jobb då han saknat de ”rätta”
kontakterna. Ingen av tjejerna tror att det kommer att vara några problem med att få
jobb efter skolan för de har uppfattningen att den äldre generationen är mer rasistisk
än deras egen och det tror de beror på att de inte träffat så många invandrare.
Diskussionen pekar dock på svårigheten i situationen som många invandrare i
Sverige befinner sig i då de innehar ett dubbelt medborgarskap med krav och normer
23
från olika håll. Det är detta som Lister talar om, att det finns ett behov av en öppnar
syn på medborgarskap som kanske inte är så starkt kopplat till en nationalstat utan
till ett mer globalt samhälle. Detta är något som kommer tillbaka i nästan varje
område som vi talar om att det vilar en slags dubbelhet över tjejerna dels ska de leva
upp till de krav som ställa av svenska samhället men de känner sig mer hemma i de
land de kommer ifrån och där finns det andra kvar och normer som styr.
Det som också kommer upp till ytan under denna diskussion är att de anser att det
finns en dold arbetsmarknad där det bättre jobbet är svårare att få om man är
invandrare och de sämre jobben som städerska eller pizzabagare är till för dem alltså
ett skapande av andraklassens medborgare. Men det viktigaste för att få ett jobb är att
behärska språket.
5.1.4 Gemenskap och utanförskap
Sedan följer frågor om gemenskap och utanförskap något som egentligen också
hänger ihop med hur arbetsmöjligheterna ser ut men vi diskuterar runt tillhörigheten
med andra svenskar eller om man känner sig mer hemma bland de som kommer från
ursprungslandet.
”Svenskar, alltså fast det är skönt att vara med de utländska här på skolan de ser
inte en som svensk utan de ser en som en av dem alltså då är det skönt att vara med
dom för då kan man vara hur man vill utan att man måste känna att man måste hela
tiden prata rätt och bete sig rätt och man kan göra fel.” Tjej 3
”De säger: kom hit svensken, och sen när jag är här så känner jag mig också som en
invandrare så det blir ingenstans där man platsar direkt.” Tjej 1
”Jag kan inte säga att jag är Bosnisk för att en av min förälder är det när den andra
föräldern är Kroat så blir det när jag kommer dit så ibland kallas jag för bosnier,
ibland för kroat och ibland för svensk och det är jättejobbigt.” Tjej 1
Det blir när jag ställer frågor om detta ämne tydligt hur svårt det kan vara att passa
in. Alla tre tjejer ger på något sätt uttryck för upplevelsen av att inte passa in
någonstans.
5.1.5 Genusfrågor
Till sist talar vi om genusfrågor om det är samma regler, normer och rättigheter för
tjejer och killar i samhället. Här är alla tjejer överens om att det finns helt andra krav
på tjejer än killar och att det åligger dem att vara den som tar hand om familjen och
24
hemmet. Samtidigt skall de vara duktiga i skolan och prestera lika bra som killarna.
De beskriver också att det finns många saker man inte får göra som tjej enligt
samhället och de undrar var den orättvisan kommer ifrån, men ingen av dem kan
riktigt svara på det. Två av tjejerna påpekar också att det finns stora skillnader
mellan hur tjejer och killar ska vara i Sverige och i hemlandet.
”Tjejer ska vara mer finare i kanten de skall alltid vara duktiga de ska hjälpa till
hemma, om en kille ska han spela fotboll men om en tjej spelar fotboll så klarar ju
hon att komma hem och diska och så.” Tjej 3
”Där nere är det mer skillnad mellan män och kvinnor, männen bestämmer mer till
exempel nej men du kan inte det här du får stanna hemma och så. Min pappa säger
att du kan inte köra bil och så.” Tjej2
”I Bosnien är det mer så att kvinnorna skall arbeta med hushållningen och så och
männen är mer där ute i samhället och så.” Tjej 2
”I skolan är ju tjejer bättre än killar, de är ju mycket mer fokuserade och vet vad de
vill ändå kommer killarna högre än tjejerna och blir läkare och så.” Tjej 1
”Men om vi säger så här: Varför kommer inte kvinnor upp i samhället det är bara på
grund av att dom måste ta hand om, om vi säger att mannen gör det som kvinnan gör
så kommer kvinnorna att komma upp lika högt som mannen gör, på grund av nån
måste ju ta hand om barnen och hushållningen.” Tjej2
Detta resonemang visar tydligt att tjejerna upplever att de har fler roller som de
måste fylla och att det ligger andra krav på dem förutom att vara goda medborgare,
som man blir genom att ha ett arbete och betala skatt. De har trots att de inte är ute i
arbetslivet ännu, upplevt att det finns dubbla roller som de förväntas fylla och att det
är männen som får förtur till de högre yrkena.
Detta resonemang visar tydligt att tjejerna upplever att de har fler roller som de
måste fylla och att det ligger andra krav på dem förutom att vara goda medborgare.
De har trots att de inte är ute i arbetslivet ännu upplevt att det finns dubbla roller som
de förväntas fylla och att det är männen som får förtur till de högre yrkena.
25
5.2 Högstadietjejerna, tjej 4 och tjej 5
Tjej 4 är 15 år och går på högstadiet. Denna tjej bor i en lägenhet tillsammans med
sin mamma och pappa och två styvsystrar. Hennes pappa jobbar på fabrik och hennes
mamma jobbar som ekonomiassistent på ett företag. Hennes föräldrar är från Irak
från början men hon är född här i Sverige och hon är muslim.
Tjej 5 är 14 år och går på högstadiet. Hon bor i lägenhet tillsammans med sin
mamma och sin pappa och en syster. Hennes föräldrar kommer från Iran från början
och hennes pappa är sjukskriven och hennes mamma jobbar som undersköterska.
Hon är född i Sverige och hon är kristen.
5.2.1 Medborgarskap
Vår intervju börjar med att vi talar om medborgarskap och vad det innebär för
tjejerna. Jag frågar om upplevelsen av att vara en medborgare sitter i att inneha ett
pass från det landet eller om det kan finnas andra saker som gör att man känner
tillhörighet till ett land. Frågorna handlar också om att att identifiera sig själv som en
del av samhället eller om man känner tillhörighet till något annat som inte beror på
vilket land man har sitt medborgarskap i.
”Nej, jag ser mig själv som min mamma och pappa som det som mina föräldrar är.”
Tjej 5
”Jag och min kompis är ju liksom födda i Sverige och sen när man e med svenskar
då känner man sig svensk, sen när man kommer hem då börjar man prata sitt riktiga
språk och då är man arab det är typ som om man har två identiteter. Och det är ju
positivt.” Tjej 4
”Att jag inte försöker vara det ena eller det andra, jag försöker bara vara mig
själv.” Tjej 5
De här tjejerna upplever att de har tillgång till två identiteter men att det inte har så
mycket att göra med vad det står på passet utan att det är något som upplevs i vilket
umgänge man befinner sig. Detta upplever de som positivt att de kan välja vem de
vill vara och ser det som en del av sig själva, inte som att de försöker anpassa sig.
Medborgarskapet i sig är inte så viktigt de upplever att de är delaktiga i något större
och att de har tillgång till flera olika gemenskaper.
26
5.2.2 Rättigheter och skyldigheter
Intervjun fortsätter med att vi diskuterar rättigheter och skyldigheter och jag frågar
om de känner att de måste bevisa mer än andra för att få ta del av de rättigheter som
finns i samhället.
”Det är inget man behöver göra men det kan vara så att vissa invandrare som är i
Sverige kan ha en aggressiv historia då något har hänt som påverkar en och då
måste man ju visa att jag inte är så. Jag måste inte men jag gör det för att visa att
jag är lugn. Man gör det för alla fördomarna som finns.” Tjej 5
En av tjejerna anser inte att man måste bevisa sig bättre eller att det ställs hårdare
krav på dem på grund av deras bakgrund. Hon upplever dock att hon, för att hon inte
ska bli drabbad av de fördomar som samhället har, väljer att prestera lite hårdare för
att bevisa motsatsen. Denna diskussion glider sedan in på rättigheter och skyldigheter
kopplade till arbete och utbildning då tjejerna tar upp exempel på orättvisor inom
dessa områden.
5.2.3 Utbildning och arbete
Frågorna angående utbildning och arbete hänger på många sätt ihop med de
rättigheter och skyldigheter då en av tjejerna nämner att hennes mamma blir
diskriminerad när hon söker jobb på grund av sin brytning, men hennes syster kan få
fördelar då hennes namn klingar bättre i arbetsgivarens öron då det inte låter så
arabiskt. Båda dessa fall är typiska exempel på att man kränker individen på grund
av härkomst. Vi talar också om vikten av utbildning men det blir på ett personligt
plan vad utbildningen gör för dem som individer och inte för samhället i stort.
”Det är lite med så här om man tar till exempel min syster när hon skulle söka
jobb blev de jätte imponerade av hennes efternamn och trodde hon var
sydamerikan och så , de fattade inte att hon var arab skratt, men om min mamma
skulle söka jobb då är det mer att hon har brytning och då får hon inte jobbet så
det är ju inte samma rättigheter för om en svensk skulle söka jobbet så skulle den
få jobbet fast mamma har bättre utbildning.” Tjej 4
27
”Ja mina föräldrar pushar mig varje dag för utbildning är så viktigt, inte för att
jag ska bli rik och så dom vill att jag måste plugga, de skulle aldrig låta mig
hoppa av.”Tjej 5
”Grejen är ju så att man måste ha en av varje för att samhället skall funka måste
det ju finnas sopgubbar och så alla måste ju inte gå på högskola.” Tjej 5
”Om man har utbildning i sitt förra land typ kirurg så kan man inte få det jobbet
här utan då måste man plugga upp det trots att det behövs sådana här, istället
måste de plugga upp sig i 4 år.” Tjej 4
Tjejerna tar upp viktiga saker som har med utbildning och arbete att göra och ger
bevis på att förutsättningarna för att få jobb inte är det samma från individ till individ
och det beror i de fall som de nämner, inte på utbildning, utan på härkomst. De vet
vikten av utbildning men anser inte att ett yrke är bättre än ett annat utan att alla
olika arbeten måste finnas för att samhället skall fungera. För mig har de en oerhört
humanistisk syn då de arbete man har inte skall föraktas utan att alla i samhället
fyller en viktig funktion.
5.2.4 Gemenskap och utanförskap
Denna del av intervjun handlar om att känna gemenskap med andra i samhället eller
om de känner sig utanför. Som tjejerna nämnt tidigare så handlar det inte så mycket
om etnicitet för dem utan de känner sig hemma i olika sammanhang och olika
gemenskaper. De anser att det är positivt att kunna ta del av både den svenska
gemenskapen och den som de innehar på grund av sitt ursprung. En av tjejerna tar
upp att känna gemenskap med andra handlar om vilken ålder den andra personen har
och tänker inte ens i banor som olika etniska bakgrunder.
”Det beror på åldern, annars känner jag ju mest gemenskap med min familj.”
Tjej 5
”Svenskar är liksom intresserade det är ju liksom nytt för dem.” Tjej 5
”Svenskar är ganska intresserade av vår religion och varför äter jag inte gris
och varför har jag inte slöja mest så här självklara frågor inte så här: Varför
kom du till Sverige? Fast samtidigt är det kul att var med svenskar och sen är det
kul att vara med araber också.” Tjej 4
Efter att ha talat om dessa frågor framgår det tydligt för mig att de här tjejerna inte
upplever att det finns så många nackdelar med att inneha vad man skulle kunna kalla
dubbla identiteter utan att de bara tycker att de gen dem en större gemenskapskrets.
28
De tycker att svenskar ofta visar på intresse för dem på ett positivt sätt och ingen av
dem ger exempel på att känna ett utanförskap.
5.2.5 Genusfrågor
Här tar vi upp frågor som berör om samma regler i samhället gäller för tjejer och
killar eller om det finns olikheter i hur tjejer och killar skall vara. En av tjejerna ger
exempel på att just invandrartjejer skall var på ett annat sätt än killar.
”Invandrarfamiljer är mer så här mot tjejerna att du skall inte göra det och du
skall inte göra det att man skall inte träffa killar och så men min familj har mer
anpassat sig och är mer att du ska ha en date kul för dig och så.” Tjej 4
”Kvinnorna får respekt och så men män får mer högre jobb. Men alltså det är ju
så typ överallt i världen att män behandlas bättre kvinnor skall göra det och det,
men männen skall skaffa fram lönen.” Tjej 4
”Jag tror det börja komma mer och mer kvinnor, förut var det ju typ omöjligt att
en kvinna skulle vara president men det finns det ju nu.”Tjej 5
”Om en kille blir rånad så ifrågasätts ju inte han om han var full men om en tjej
blir våldtagen så ifrågasätter man om hon var full eller inte och så.” Tjej 5
Tjejerna uttrycker att de upplever att det finns flera regler som gäller tjejer och att de
kan finnas hårdare regler för tjejer som kommer från invandrarfamiljer, men det är
inget som de själva upplever. De ger uttryck för att de tror att kvinnor kommer att ta
en större plats i samhället i framtiden och anser också att kvinnor respekteras över
lag men att det fortfarande finns skillnader. De är medvetna om att det finns olikheter
för tjejer och killar också när det gäller att stå inför lagen vilket gör dem frustrerade.
29
6 SLUTSATS
I min studie har jag funnit att det som upplevs som mest avgörande för att tjejer ska
känna att de har tillgång till det sociala medborgarskapet är att de behärskar språket.
De äldre tjejerna upplever det som en begränsning att inte fullt ut känna sig hemma
någonstans vare sig i sitt ursprungsland eller här i Sverige. De anser sig inte kunna
språket tillräckligt bra i något land, för att bli fullt ut accepterade som den
normgivande i landet. De yngre tjejerna däremot ser det som en tillgång att ha vad
man skulle kunna kalla ett dubbelt medborgarskap, som ger dem tillgång till både
den svenska och ursprungslandets gemenskap.
De äldre tjejerna upplever mer än de yngre att de begränsas av sitt etniska ursprung
och att de blir dömda av samhället på grund av rådande generaliserande fördomar.
De tar upp exempel på att bli dömd som sämre för att de inte talar perfekt svenska
eller att de blir dömda som ett helt folkslag om en invandrare utför ett brott. Då blir
alla som kan tros ha samma ursprung som gärningsmannen dömda istället för
gärningsmannen som individ.
Jag fann olika faktorer som beskriver hur tjejerna upplever begränsningar i det
sociala medborgarskapet. Begränsningar som framför allt de äldre tjejerna uttrycker.
Begränsningarna som tjejerna upplever handlar om kränkande behandlingar i skolan
som har att göra med att de inte kan språket på grund av annan etnisk härkomst.
Några av tjejerna upplever också att de döms utifrån sitt utseende i skolan och därför
blir behandlade på ett kränkande sätt både av andra elever och av lärare. Det ges
också uttryck för en vidare syn på medborgarskap. Precis som Lister talar om så
verkar det som att tjejerna inte kopplar sin identitet så hårt till landet de lever i, utan
till de gemenskaper som betyder något för dem som individer, och då spelar inte
etnicitet någon roll. Medborgarskapet blir globalt och inte kopplat till en stat eller
vad som står i passet. Alltså upplever de att de har fler möjligheter till delaktighet i
det sociala medborgarskapet om man ser på detta ut ett vidare perspektiv.
Alla tjejerna ger dock uttryck för att vilja vara goda medborgare genom att ta ansvar
för sina handlingar och vara otroligt duktiga i skolan och hela tiden bevisa att de är
lika bra eller bättre än sina etniskt svenska klasskompisar och visa att de inte är som
30
den fördomsfulla bilden av invandrare som cirkulerar i samhället. De är istället
mycket rädda för att bli dömda efter vad andra invandrare gör och uttrycker en vilja
att anpassa sig till det svenska samhället.
Som jag nämner i mitt syfte är de tematiseringar inom socialt medborgarskap som
jag valt att fokusera på följande: upplevelserna av medborgarskapet, utbildning,
arbete, samhällsklasser, etnicitet, gemenskap och slutligen ett genusperspektiv.
Socialt medborgarskap utifrån Marshalls36 definition skall alltså berättiga alla
medborgare samma rättigheter oavsett etnicitet eller kön och den skall framför allt
stödja de resurssvaga i samhället. Detta upplevs inte av tjejerna, då de flesta känner
sig utanför den norm som råder i samhället. De upplever inte att de blir mer svenska
för att de har ett svenskt pass eller för att de har bott här i hela sina liv. Att känna
gemenskap handlar för dem inte om det ovan nämnda variablerna, utan om vilken
attityd samhället har mot dem.
De yngre verkar dock ha kunnat väva samman sitt ursprung med det land de lever i
och skapar på så sätt en egen identitet som inte är förankrad bara i de normer som
råder för samhället de lever i utan har andra vidare definitioner.
I fråga om arbete och utbildning så har dessa tjejer följt samma väg som Holzer talar
om i sin avhandling som visar på att fler och fler tjejer läser på universitet och
högskolor. Det är inte som tidigare när arbetarklassens barn inte läste vidare utan de
vill alla läsa vidare och skaffa sig en utbildning som ger dem tillgång till större
delaktighet i samhället. Med en utbildning så ökar chanserna till ett jobb vilket enligt
Olsson är det mest avgörande för att bli en del i det sociala medborgarskapet. 37
De här tjejerna ger inte uttryck för någon rädsla för att bli en andraklassens
medborgare enligt de mönster som nämns i Olssons bok Etnicitetens gränser och
mångfald.38 Alla av dem ger dock uttryck för en åsikt som berör deras föräldrars
svårighet till att bli accepterade av samhället och ges de möjligheter som varje
individ skall ha enligt Marshalls definition av socialt medborgarskap. 39
36
37
38
39
Marshall & Bottomore 1950, sid 8
Olsson 2000, sid 159
Ibid. sid 183
Marshall & Bottomore 1950, sid 8
31
Sett ur ett genusperspektiv så ger inte samhället tjejer och killar samma möjligheter.
Det ger tjejerna tydligt intryck av. De talar allihop om att tjejer och kvinnor har krav
på sig att vara omhändertagande och utföra fler sysslor i hemmet än vad killar eller
män behöver. Detta rankas inte lika högt i samhället som det gör att vara man och
familjeförsörjare och det är detta fenomen Lister40 talar om. Det som sker i hemmet
är utanför den offentliga arenan och ger därför inte samma tillgång till de rättigheter
som ingår i socialt medborgarskap enligt Marshall41.
40
41
Lister 2003, sid 71
Marshall & Bottomore 1950, sid 8
32
7 DISKUSSION
Enligt svensk skollag skall alltså ingen behöva känna sig kränkt som individ i skolan
på grund av etnisk härkomst eller kön, trots detta ger tre av fem tjejer uttryck för att
de har känt sig kränkta någon gång.
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra
de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och
män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och
förmedla.”42
Just detta citat visar på vad både skolan och det sociala medborgarskapet lovar
medborgarna i Sverige, trots det lyckas inte samhällsnormen se till individerna utan
människor fortsätter kränka varandra utan att ens reflektera över det. De tjejer jag
intervjuat visar på engagemang och vilja till delaktighet och de anser att det är upp
till varje individ att bli en fullvärdig social medborgare. De anser dock att samhället
och andra människors fördomar inte accepterar dem som individer utan ofta dömer
dem som en homogen grupp. Om ingen vågar fråga hur ska vi då få veta hur andra
individer i samhället verkligen har det.
42
Läroplaner för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, sid 3
33
REFERENSLISTA
Angelöw, B & Jonsson, T. (2000) Introduktion till socialpsykologi. Lund:
Studentlitteratur
Carlsson, L. (2006) Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i skolan –
Diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare. Institutionen
för pedagogik: Växsjö universitet
Esaiasson, P mfl. (2007) Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Vällingby: Elanders Gotab
Holzer, S. (2009) University Choice, Equality, and Academic Performance. Växjö:
Växjö University Press
http://www.hsv.se/download/18.1dbd1f9a120d72e05717ffe2356/0912R.pdf
.
Kvinnor och män i högre utbildning.
http://www.metro.se/2010/02/01/31979/darfor-kommer-tjejerna-ta-over/
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100
Jacobson, H. (2008) Socialt medborgarskap och social delaktighet- Lokala
upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund. Mölndal: Intellecta
DocuSys
Knocke, W & Hertzberg, F. (2000) Mångfaldens barn söker sin plats. Stockholm:
Jakobsbergs tryckeri
Lister, R. (2003) Citizenship Feminist perspective -second edition. New York: New
York University Press
Marshall, T.H. & Bottomore, T. (1950) Citizenship and social class. London: Pluto
press
Olsson, E red. (2000) Etnicitetens gränser och mångfald Bjärnum: TA-tryck
SCB, Demografiska rapporter 2008:4, Invandrares flyttmönster.
Skolverket. (2006) Läroplaner för de frivilliga skolformerna – Lpf 94
Vetenskapsrådet,
(1990)
Forskningsetiska
principer
inom
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
humanistisk-
34
BILAGA 1
Missiv brev
Informationskravet
Denna intervju kommer att beröra ämnet det sociala medborgarskapet. Jag kommer
att ställa frågor till de personer som medverkar i intervjuerna som handlar om deras
egna uppfattningar om hur pass stor del i samhället de känner att de får ta del av.
Framförallt kommer frågorna att handla om hur individerna upplever sina
framtidsutsikter med tanke på tillgång till arbete och utbildning. Något som anses
vara rättigheter som innefattas av det sociala medborgarskapet jag kommer också att
beröra ämnet ur ett genusperspektiv då det framförallt handlar om alla individers lika
möjligheter till deltagande oavsett kön.
Samtyckeskravet
Som uppgiftslämnare får personen rollen som förmedlare av sina egna upplevelser
och deltagandet är helt frivilligt och man kan när som helst avsluta sin medverkan.
Självklart väljer uppgiftslämnaren själv vilka frågor som man är intresserad av att
svara på.
Konfidentialitetskravet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifterna kommer att förvaras på ett sådant sätt att
obehöriga inte kan ta del av dem. Det är endast jag som forskare som vet vem som
medverkat och vem som sagt vad. Ingen kommer att omnämnas vid namn utan
omnämnas på ett sådant sätt så att ingen utomstående skall kunna identifiera
personen, detta är framförallt av etiska skäl.
Nyttjandekravet
Uppgifter
insamlade
forskningsändamål.
Jag
undersökningsdeltagare
om
enskilda
som
och
personer
forskare
andra
får
kommer
berörda
endast
att
tillfälle
ge
användas
för
uppgiftslämnare,
att
ta
del
av
undersökningsrapporten innan den publiceras. Jag kommer också att undersöka om
uppgiftslämnarnas
intresse
av
att
få
bibliografiska
uppgifter
sammanfattning(kort redovisning av huvudresultaten).
För öviga upplysningar eller frågor kontakta mig eller min handledare:
Emma Jeansson
och
en
Student Linnéuniversitetet
Humanvetenskapliga Institutionen
073-5001895
[email protected]
Carl-Henrik Adolfsson
Doktorand/ PhD Student
Linneuniversitetet
Institutionen för pedagogik, Psykologi och Idrottsvetenskap
0480-446377
0709-722478
[email protected]
BILAGA 2
Förfrågan om medverkan i intervju
Mitt namn är Emma Jeansson och jag går tredje terminen i samhällsvetenskap med
internationellt perspektiv för lärare på Linnéuniversitetet.
Just nu skriver jag en C-uppsats om hur unga tjejer med invandrarbakgrund upplever
sin möjlighet till att delta i samhället på olika sätt.
För att kunna göra detta behöver jag ett antal intervjuer med unga tjejer och då några
av dem är minderåriga ber jag om målsmans underskrift till att genomföra dessa .
Det är bara jag som kommer veta vilka personer som deltagit i studien och vem som
sagt vad, detta är konfidentialitetskravet för denna studie.
Om ni som målsman godkänner den minderårigas medverkan i min studie ber jag er
skriva under och returnera ert svar till mig.
Med vänliga hälsningar Emma Jeansson
Målsmans underskrift
_______________________________
Medverkandes namn
_________________________________
BILAGA 3
Intervjufrågor
Allmänna frågor.
Ålder?
Utbildning?
Familjeförhållanden?
Bostad?
Kön?
Föräldrars arbete/högsta utbildning?
Frågor om medborgarskap.
Vad innebär medborgarskap för er?
Har alla människor i ett land samma rättigheter? Vilka i så fall?
Har alla människor i ett land samma skyldigheter? Vilka i så fall?
Blir man medborgare i en stat/ land genom att man erhåller ett pass?
Finns det andra saker som kan vara avgörande för om man känner sig som en
fullständig medborgare i en stat?
Vad avgör om man känner sig som en del av en nation/stat? Genom att ta till
sig de rådande normerna i landet eller är man en del av nationen bara för att
man är född där?
Utbildningsfrågor.
Hur viktigt är det med utbildning för att bli en del av samhället?
Vilka fördelar tycker ni att det finns med att ha en utbildning?
Tror ni att det är viktigt för ett land att ha en välutbildad befolkning?
Upplever ni att samhället ställer högre krav på er i skolan och i samhället för
att ni har en invandrarbakgrund?
Arbetsfrågor/ klassfrågor.
Tycker ni att alla människor i Sverige har samma möjligheter till att få ett
jobb?
Vad är det som avgör, tycker du, om man får ett jobb eller inte?
Kan alla människor få alla jobb eller finns det jobb som bara en del kan få?
(Jag tänker klass, kön, etnicitet.)
Tycker ni att det finns olika klasser i samhället?
Kan man röra sig från en ”klass” till en annan? Vad kan det i så fall bero på?
Vad tänker n på när jag säger ”andraklassens medborgare”?
Gemenskapsfrågor.
Hur viktigt är det för er att känna att man tillhör en gemenskap med andra?
Vilken typ av relationer är viktigast?
Har ni någon gång känt att ni inte fått tillgång till en gemenskap? Vad har ni
gjort då? Vad kan det berott på tror ni?
Vad krävs för att man skall känna sig lycklig tror ni? (Jag tänker på arbete,
vänskap, kärlek, gemenskap.)
Genusfrågor.
Har män och kvinnor samma möjlighet att delta i samhället?
Finns det ”arenor” där kvinnor är mer dominerande än män och vice versa?
Har ni upplevt at det finns normer i samhället som bara gäller tjejer?
Då ni har en invandrarbakgrund upplever ni att det finns andra/fler normer
som gäller er än infödda svenska tjejer?
Tycker ni at samhället ställer samma krav på män och kvinnor?
