Rapport 15 - 2010
Import av fisk från tredje land - redlighetsprojekt inom gränskontrollen
av Eva Fredberg, Pontus Elvingsson och Ylva Sjögren
LIVSMEDELS
VERKET
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................... 2
Definitioner och förkortningar ................................................................................ 3
Sändning.............................................................................................................. 3
Färdigförpackat livsmedel................................................................................... 3
Beskrivning av projektet ......................................................................................... 3
Bakgrund ............................................................................................................. 3
Importkontroll ..................................................................................................... 4
Märkning ............................................................................................................. 4
Tilläggsmärkning för fiskeriprodukter ............................................................ 5
Handelsbeteckning .......................................................................................... 5
Produktionsmetod ........................................................................................... 5
Fångstzon ........................................................................................................ 6
Märkning av djupfrysta fiskprodukter ............................................................ 6
Projektets målsättning ............................................................................................. 7
Tidsplan............................................................................................................... 7
Projektets genomförande......................................................................................... 7
Genomförande ..................................................................................................... 7
Artkontroll........................................................................................................... 8
Provtagning och analysmetod ......................................................................... 8
Analysmetod ................................................................................................... 8
Ursprung och märkning................................................................................... 9
Checklista:......................................................................................................... 10
För alla sändningar........................................................................................ 10
För djupfrysta produkter färdigförpackade för konsument........................... 10
Resultat.................................................................................................................. 11
Artkontroll......................................................................................................... 11
Tilläggsmärkning av fiskeriprodukter – handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon ...................................................................... 11
Märkning av djupfrysta färdigförpackade produkter ........................................ 13
Tabell över anmärkningar hos konsumentförpackad fisk ............................. 13
Diagram över antalet anmärkningar av konsumentförpackad fisk ............... 13
Diskussion ............................................................................................................. 14
Bilaga 1 Sammanställning resultat redlighetsprojekt i gränskontrollen Sammanfattning Livsmedelsverket utförde under perioden maj-december 2009 ett redlighetsprojekt
i gränskontrollen. Syftet var att kontrollera om det förekom oegentligheter vid
import av vissa fiskarter från länder utanför EU. Av lagstiftningen framgår att
konsumenten inte får vilseledas och i projektet kontrollerade man om det förekom
att fiskartens namn angavs på fel sätt eller om det förekom felaktig märkning.
Prover av fisk togs ut och man kontrollerade om de överensstämde med den art
som angetts i hälsointyg och på förpackningar.
Man kontrollerade att de uppgifter som ska finnas med för att produkterna ska
kunna märkas i enlighet med lagstiftningen när de säljs följde med sändningarna.
Det kontrollerades att djupfrysta fiskprodukter som importerades i
konsumentförpackning var korrekt märkta.
En checklista med uppgifter om ursprung och märkning fylldes i av personal vid
gränskontrollen och resultatet ställdes samman för att se om det förekom
felaktigheter i märkningen.Sammanlagt kontrollerades 34 sändningar av olika
fiskarter och 68 prover togs ut för artkontroll. Checklistor för märkning sändes in
till Livsmedelsverket för 32 av dessa.
Artkontrollen visade främst problem vid import av plattfiskar. Av tre kontrolle­
rade sändningar med plattfisk förekom oklarheter hos två. Vid import av en
sändning av plattfisk visade artbestämningen att fiskfiléerna bestod av fyra olika
arter. En sändning med plattfisk importerades med felaktig svensk
handelsbeteckning på kartongerna. De lokala kontrollmyndigheterna kontaktades
för information och uppföljning. Den sändning som innehöll flera olika arter
bedömdes dock redan vara uppäten. Företaget som importerat de felaktigt märkta
kartongerna kontaktades av den lokala kontrollmyndigheten och kartongerna
märktes om. Alla sändningar innehöll uppgifter om fångstzon och
produktionsmetod. När man kontrollerade märkningen av djupfrysta
konsumentförpackade produkter var det främst uppgiften att ”denna produkt bör
inte frysas efter tining” som saknades.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
2
Definitioner och förkortningar Sändning
Enligt 4 § i Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll av animaliska livsmedel
från tredje land (LIVSFS 2004:3) är en sändning en kvantitet av varor av samma
slag som omfattas av samma sundhetsintyg eller motsvarande dokument. Varorna
ska komma från samma tredje land eller del av tredje land, och de ska fraktas med
samma transportmedel.
Färdigförpackat livsmedel
Enligt 4 § i Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av
livsmedel (LIVSFS 2004:27) är färdigförpackade livsmedel, livsmedel och den
förpackning som det placerades i innan det erbjöds till försäljning och som är
avsett för enskilda konsumenter eller storhushåll. Förpackningen ska helt eller
delvis omsluta livsmedlet på sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att
förpackningen öppnas eller ändras.
Beskrivning av projektet
Bakgrund
I förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslag­
stiftning framgår att konsumenterna inte får vilseledas. Livsmedelsverket har
därför utfört ett projekt för att kontrollera om det förekom bristande redlighet vid
import av vissa fiskarter från länder utanför EU. Konsumenter kan bli vilseledda
genom att fisk saluförs som felaktig art eller genom att förpackningarna inte är
korrekt märkta.
Prover av vissa fiskarter togs ut och skickades till laboratorium för artbestämning.
Svaren kontrollerades att de överrensstämde med den art som angivits i hälsointyg
och på förpackningar.
Sändningar som inte var konsumentförpackade kontrollerades att de medföljdes
av de uppgifter som ska finnas med för att produkterna ska kunna märkas korrekt
vid försäljning till konsument.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
3
Djupfrysta fiskprodukter som var färdigförpackade för konsument kontrollerades
att de innehöll obligatoriska uppgifter för att uppfylla kraven på korrekt märkning.
Projektet utfördes inom ramen för den offentliga kontrollen och bekostades av
Livsmedelsverket.
Importkontroll
Animaliska livsmedel från länder utanför EU ska kontrolleras vid en gräns­
kontrollstation före import. I Sverige ansvarar Livsmedelsverket för gränskon­
trollen. Gränskontrollstationer finns i Stockholms hamn, Arlanda flygplats,
Göteborgs hamn och Landvetters flygplats samt Helsingborgs hamn.
Animaliska livsmedel får endast importeras från länder som har godkänts av
EU-kommissionen. De måste komma från en anläggning som är godkänd av
ursprungslandet och åtföljas av ett hälsointyg. Kommissionen publicerar listor
över länder och anläggningar som är godkända för import.
Vid gränskontrollen importeras årligen ca 4300 sändningar med animaliska
livsmedel. Importkraven regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll av
animaliska livsmedel vid import från tredje land (LIVSFS 2004:3). Sändningen
ska föranmälas till gränskontrollen innan kontroll. Vid importen genomgår
sändningen en identitetskontroll, en dokumentkontroll och ett visst antal sänd­
ningar genomgår även fysisk kontroll. Den fysiska kontrollen kan bestå i kontroll
av utseende, lukt, temperatur och olika provtagningar. Hur stor andel av sändning­
arna som ska genomgå fysisk kontroll framgår av lagstiftningen och är beroende
av typ av produkt och risk.
Märkning
I Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel
(LIVFS 2004:27) framgår vilka regler som gäller för märkning.
Reglerna för märkning gäller alla som hanterar livsmedel. Ansvaret ligger i första
hand hos tillverkaren, förpackaren eller importören men säljaren är den som har
det slutgiltiga ansvaret för att produkterna är korrekt märkta. Märkningen ska vara
väl synlig och får inte vilseleda. Produkter som säljs i Sverige ska vara märkta på
svenska.
Sändningar som vid importtillfället inte är konsumentförpackade ska åtföljas av
uppgifter som är nödvändiga för att produkten ska kunna märkas korrekt vid
försäljning.
Konsumentförpackade livsmedel ska på förpackningen innehålla alla obligatoriska
uppgifter för att uppfylla kraven på korrekt märkning. Det finns dock inget lag-
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
4
krav på att de är korrekt märkta vid själva importtillfället. Det är vid försäljning
till konsument som reglerna för märkning ska vara uppfyllda.
Tilläggsmärkning för fiskeriprodukter
I Rådets förordning (EG) 104/2000 om den gemensamma organisationen av
marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter och i Rådets förordning (EG)
2065/2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG)
nr 104/2000 beträffande konsumentinformation inom sektorn fiskeri- och vatten­
bruksprodukter framgår vilka krav som ställs vid försäljning av fiskeriprodukter.
Konsumenten ska vid försäljning av fisk i detaljhandeln skriftligen informeras om
handelsbeteckning, produktionsform och fångstzon/ursprungsland. Produkterna
som omfattas av bestämmelserna tillhör tullkod 0301, 0302, 0303, 0304, 0305,
0306, 0307.
Handelsbeteckning
Varje medlemsland får fastställa nationella handelsbeteckningar som ska an­
vändas för vissa fiskarter. Vid märkning ska den svenska handelsbeteckningen
användas. Det vetenskapliga latinska namnet på arten är frivilligt att ange i
konsumentledet, men det ska finnas med i märkningen eller i handelsdokument
i tidigare led. Tillåtna handelsbeteckningar framgår i Livsmedelsverkets före­
skrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter (SLVFS
2001:37).
Produktionsmetod
Vid försäljning till konsument ska det framgå om fisken är fiskad till havs, i inre
farvatten eller om den är odlad.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
5
Fångstzon
Vid försäljning av havsfångad fisk ska fångstzonen anges med sitt svenska namn.
Fångstzoner finns listade i bilagan till rådets förordning (EG) 2065/2001.
Fångstzon
Nordvästatlanten
Nordostatlanten (2)
Östersjön
Västra mellersta Atlanten
Östra mellersta Atlanten
Sydvästra Atlanten
Sydöstra Atlanten
Medelhavet
Indiska Oceanen
Stilla Havet
Definition av zonen (1)
FAO-område nr 21
FAO-område nr 27
FAO-område nr 27.IIId
FAO-område nr 31
FAO-område nr 34
FAO-område nr 41
FAO-område nr 47
FAO-område nr 37.1, 37.2, 37.3
FAO-område nr 51 och 57
FAO-område nr 61, 67, 71, 77, 81, 87
Antarktis
(1) FAO:s årsbok, fiskestatistik,
Fångster Vol. 86/1.2000
(2) Utom Östersjön
FAO-område nr 48, 58, 88
För odlad och sötvattensfångad fisk gäller att ursprungsland ska anges istället för
fångstzon.
Märkning av djupfrysta fiskprodukter
För djupfrysta livsmedel avsedda för konsument gäller ytterligare regler om
märkning, vilka framgår av Livsmedelsverkets föreskrifter om djupfrysta
livsmedel (LIVSFS 2006:12). Obligatoriska uppgifter framgår av den checklista
som användes vid kontrollen av importerad fisk från länder utanför EU.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
6
Projektets målsättning Målsättningen med projektet var att kontrollera redlighet vid import av fisk från
länder utanför EU. Prover av vissa fiskarter togs ut och artbestämdes för att
kontrollera att samma art angivits i hälsointyg och på förpackningarna. Kontroll
utfördes även för att se om fryst fisk färdigförpackad för konsument uppfyllde
kraven på korrekt märkning och om fisk som inte var förpackad för konsument
åtföljdes av de obligatoriska uppgifter som krävs för en korrekt märkning i kon­
sumentled.
Tidsplan
Projektet pågick från och med maj till december 2009 med ett uppehåll under
perioden v. 27-31
Projektets genomförande
Genomförande
En provtagningsanvisning skickades ut till samtliga gränskontrollstationer med
beskrivning av hur provtagningen skulle ske och hur kontroll av märkning skulle
utföras. Livsmedelsverkets personal tog ut prover och kontrollerade ursprung och
märkning med hjälp av en checklista.
Följande arter kontrollerades:
Torsk (atlanttorsk) (Gadus morhua) Kummel (atlantkummel)(Merluccius merluccius) Lax (atlantlax) (Salmo salar)
Tonfisk (Thunnus thynnus) Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) Rödspätta (Pleuronectes platessa) Piggvar (Psetta maxima) Tunga, sjötunga (Solea solea syn S.vulgaris) Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus) Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
7
Artkontroll
Provtagning och analysmetod
Vid provtagningen togs minst 100-200 g ut och skickades in till Livsmedels­
verket, Kemiska enheten 2 för artbestämning.
Analysmetod
Artidentifiering av fisk har skett med metoder som resulterar i artspecifika
protein- eller DNA-profiler. Valet av metod styrs av om fisken är rå eller
bearbetade. Om produkterna är upphettade eller rökta kan proteinerna ha dena­
turerats, vilket gör att den metod som används som förstahandsmetod (se nedan)
fungerar sämre. Valet av metod styrs också av vilka arter som är aktuella att
identifiera. De profiler som erhålls måste nämligen skilja sig åt mellan olika
närbesläktade arter.
I den beskrivning som finns för att välja metod vid artidentifiering av fisk (SLV
K2-i748) anges isoelektrisk fokusering (SLV K2-m243) som förstahandsmetod
vid identifiering av rå fisk. Principen för denna metod är att proteinerna extra­
herats med destillerat vatten och därefter, under elektrofores, vandrar på en gel
med en pH-gradient. Proteinerna, som har olika laddning, stannar när de når sin
isoelektriska punkt. De kan då fixeras och färgas vilket leder till att artspecifika
proteinmönster blir synliga. Genom jämförelse med kända referenser kan arten
bestämmas. Förstahandsval för referenser av olika plattfiskar, laxfiskar och torsk­
fiskar anges i SLV K2-i748. Analys av plattfiskar, laxfiskar, tonfiskar och torsk­
fiskar utfördes huvudsakligen med isoelektrisk fokusering
Om artspecifika proteinprofiler inte erhålls med isoelektrisk fokusering kan SDS
elektrofores på Excelgel (SLV K2-m244) eller isoelektrisk fokusering i urea på
Cleangel (SLV K2-m245) användas. SDS elektrofores på Excelgel är också att
föredra när det gäller kokta produkter. Principen liknar den för isoelektrisk foku­
sering med undantaget att proteinerna denatureras och sedan separeras efter
storlek.
Vissa arter inom plattfiskar, torskfiskar och tonfiskar kan vara svåra att skilja åt
med proteinmetoder och då kan PCR/RFLP av cytokrom b-genen (SLV K2­
m301) vara ett bättre alternativ. Cytokrom b-genen finns i mitokondrierna, vilket
gör att denna gen lämpar sig bra för analys eftersom det finns flera mitokondrier
i samma cell och mer DNA därför erhålls. Principen för metoden är att DNA
extraheras och ett fragment av cytokrom b-genen därefter amplifieras med PCR
(Polymerase Chain Reaction). Efter amplifieringen klyvs DNA med restriktions­
enzym och klyvningsprodukterna separeras elektroforetiskt i en agarosgel som
färgas med GelRed. Olika fragment erhålls från olika arter och således kan provet
jämföras mot kända referenser. Denna metod användes vid ett enstaka tillfälle vid
analys av plattfiskar då dessa var svåra att skilja åt med isoelektrisk fokusering.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
8
Ursprung och märkning
Gränskontrollpersonalen kontrollerade att fiskfiléer som inte var färdigförpackade
medföljdes av nödvändiga uppgifter för att kunna åstadkomma en korrekt märk­
ning vid försäljning.
Fisk som var djupfryst och färdigförpackad kontrollerades så att alla obligatoriska
uppgifter fanns på förpackningen.
För kontrollen av märkning användes en enhetlig checklista. Checklistan innehöll
uppgifter om handelsbeteckning, produktionsform, fångstzon och uppgifter om
märkning av frysta produkter förpackade för konsument.
Checklistan bestod av två delar där den första delen med uppgifter om handels­
beteckning, produktionsmetod och fångstzon fylldes i för samtliga produkter.
Dessa uppgifter ska finnas tillgängliga antingen på förpackningen eller i med­
följande dokument. Den andra delen av checklistan fylldes i för djupfrysta pro­
dukter förpackade för konsument och tog upp de obligatoriska uppgifter som ska
finnas på förpackningen.
Till hjälp för kontrollen användes Livsmedelsverkets vägledningar ”Fisk och
vattenbruksprodukter” och ” Tilläggsmärkning av fiskeriprodukter – vägledning”.
Föreskrifter om handelsbeteckningar finns i (SLVFS 2001:37) ändrad genom
(LIVSFS 2008:10).
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
9
Checklista:
För alla sändningar
Kontroll
Handelsbeteckning
Produktionsmetod
Fångstzon
Förklaring
Se bifogad lista.
Uppgift
Ange om fiskad i havet,
sötvatten el. odlad.
Ange fångstzon.
För djupfrysta produkter färdigförpackade för konsument
Uppgift
Förklaring
Kryssa om uppgift
finns
Ingrediensförteckning
Om samma som
beteckning behövs det
inte.
Mängd, allergi
Nettokvantitet
Bäst-före-datum
Förvaringsanvisning
”Bör inte frysas efter tining”
Namn och adress för
tillverkare, förpackare eller
säljare
Identifieringsmärke
Näringsdeklaration
Om näringspåstående
görs
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
10
Resultat Sammanlagt provtogs 34 sändningar av fisk för artkontroll och 68 prover analy­
serades. I vissa fall analyserades flera prover av samma sändning. Av de importe­
rade sändningarna utgjordes 19 av torskfiskar, 8 laxfiskar, 4 tonfiskar och 3 platt­
fiskar.
Sändningarna hade följande ursprung: 23 sändningar från Kina, 3 sändningar från
Kina odlade i Chile, 1 sändning från Oman, 1 sändning från Indonesien, 1 sänd­
ning från Vietnam, 1 sändning från Taiwan, 1 sändning från Chile, 2 sändningar
från Thailand med odlad fisk från Norge respektive Danmark.
Checklistor med uppgifter om ursprung och märkning sändes in för 32 av de 34
sändningarna.
Av de 34 proverna utgjordes 32 av de arter som angivits i hälsointyg och på för­
packningar vid importen. En sändning hade felaktig svensk handelsbeteckning
angiven på kartongerna. En sändning innehöll flera arter förutom den som
angivits.
Se bilaga 1 för sammanställning av resultaten.
Artkontroll
En sändning importerades som stillahavsflundra (Limanda aspera). Vid kon­
trollen utgjorde provet en blandning av fyra olika arter. En filé utgjordes av stilla­
havsspätta (Lepidopsetta bilineata), medan de övriga filéerna utgjordes av tre
olika arter, vilka inte kunde identifieras. Omfattande och tidskrävande analyser
med flera olika metoder användes för att fastställa detta resultat. När provresultat
erhölls bedömdes fisken redan vara konsumerad. Lokal kontrollmyndighet
kontaktades för information.
Stilla havet (FAO 67) angavs som fångstzon vid importen och både stillahavs­
flundra och stillhavsspätta fångas i denna fångstzon.
Tilläggsmärkning av fiskeriprodukter – handels­
beteckning, produktionsmetod och fångstzon
Uppgifter om handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon ska finnas på
konsumentförpackningen eller som anslag intill produkterna vid försäljningen till
konsument. Dessa uppgifter ska finnas angivna i märkningen eller medföljande
dokument vid importtillfället. Uppgifter om produktionsmetod och fångstzon
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
11
fanns för samtliga sändningar som importerades. Uppgifter om handelsbeteckning
var korrekt hos alla sändningar utom en.
Vid import av en sändning angavs i den föranmälan som kom in till gränskon­
trollen att sändningen utgjordes av Pleuronectes Platessa (svensk handelsbeteck­
ning är rödspätta). På det medföljande intyget angavs att sändningen utgjordes av
Pleuronectes bilineatus (saknar svensk handelsbeteckning). Kartongerna var
märkta med latinsk beteckning Pleuronectes bilineatus och med svensk text
rödspätta. Kartongerna var inte slutförpackningar för konsument.
Vid artbestämningen framkom att filéerna inte utgjordes av rödspätta och som
referensmaterial användes fyra olika arter, dock inte Pleuronectes bilineatus.
Vid importen angavs Stilla havet (FAO 67) som fångstzon vilket stämmer
överrens med upptagningsområdet för Pleuronectes bilineatus. Pleuronectes
platessa förekommer i Atlanten.
Eftersom kartongerna inte var förpackade för konsument och det inte finns något
lagkrav på hur märkningen ska vara utformad vid importtillfället kan detta juri­
diskt inte anses vara inkorrekt. Livsmedelsverket kontaktade den lokala kontroll­
myndigheten med uppgifter om ärendet och att företaget bör ansöka om en svensk
handelsbeteckning. Den lokala kontrollmyndigheten kontaktade importören och
märkningen ändrades.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
12
Märkning av djupfrysta färdigförpackade produkter
Checklistor fylldes i för 32 av de undersökta sändningarna, varav 25 utgjordes av
djupfryst fisk färdigförpackad för konsument.
Av 25 kontrollerade sändningar med konsumentförpackad fryst fisk saknades
märkning att produkten inte bör frysas efter tining hos 4 st. Två sändningar var
delvis märkta på engelska. Förvaringsanvisning saknades hos en sändning och
namn och adressuppgifter hos en sändning.
Tabell över anmärkningar hos konsumentförpackad fisk
Uppgift
Förklaring
Ingrediensförteckning
Om samma som beteckning
behövs det inte
Nettokvantitet
Bäst-före-datum
Förvaringsanvisning
”Bör inte frysas efter
tining”
Namn och adress på
tillverkare, förpackare
eller säljare
Identifieringsmärke
Näringsdeklaration
Övrigt
Antal sändningar
som saknar uppgift
0
0
0
1
4
1
0
Om näringspåstående görs
Vissa uppgifter på engelska
2
Diagram över antalet anmärkningar av konsumentförpackad fisk
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
Serie1
13
Diskussion Vid kontrollen upptäcktes en sändning med plattfisk som innehöll fler arter än den
som angivits på hälsointyg och förpackningar.
Anledningarna till att en sändning innehåller flera arter kan vara flera. Fisken kan
vara fiskad i samma biotop och sammanblandning kan ske vid själva fisket. I in­
tygen som medföljde importen angavs Stilla havet (FAO 67) som fångstzon och
både stillahavsspätta och stillahavsflundra förekommer i denna fångstzon. Sam­
manblandning av arter kan även ha skett vid ursprungsanläggningen. Sändningen
innehöll bl.a. stillahavsspätta, som är en art som betingar ett högre värde än den
angivna stilllahavsflundran, varför man kan ställa sig frågande till varför impor­
tören medvetet skulle saluföra den felaktigt.
Andra skäl till att man väljer att byta ut arter med varandra kan vara att de flesta
fiskbestånd är föremål för kvotreglering och att kvotuppfyllandet kontrolleras av
myndigheter. Artbyten kan vara ett sätt att dölja att ett icke uthålligt fiske och att
förbjudet fiske bedrivits på arten i fråga. Nyligen har EU infört mycket omfatt­
ande krav på spårbarhet för all fångad fisk i en ny förordning, den sk IUUförordningen (förordning (EG) nr 1005/2008) IUU står för olagligt, orapporterat
och oreglerat fiske (så kallat IUU-Fiske, efter engelskans illegal, unreported and
unregulated fishing) är idag ett av de största globala hoten mot långsiktigt hållbara
fiskbestånd. EU är världens största importör av fiskprodukter och därför en stor
marknad för olagligt fångad fisk. Det har uppskattats att EU importerar fiskpro­
dukter från IUU-fiske till ett värde av ca 1,1 miljard Euro per år. Trots en rad
åtgärder för att förhindra IUU-fiske så kvarstår problemet. EU har därför beslutat
att införa nya regler för att förhindra import och export av olagligt fångad fisk till
och från EU.
Ett fångstintyg är ett dokument som visar att fisken är lagligt fångad och måste
åtfölja fiskprodukterna vid import till EU. Fångstintyget innehåller bland annat
information om fångst, fartyg, fångstområde, transportsätt och ska godkännas av
myndigheten i det land där fartyget är flaggat. Genom att myndigheten godkänner
fångstintyget intygas att fisken har fångats i enlighet med de regler som fiske­
fartyget måste följa. Fångstintygen ska sändas till Fiskeriverket och fångstintygets
nummer ska tas upp i tulldeklarationen. Verifiering av att fångstintygen inte är
förfalskade kan göras på flera sätt och artkontroll är i detta sammanhang en
mycket effektiv kontrollmetod.
Vid import av en sändning med plattfisk fanns oklarhet kring vilken svensk
handelsbeteckning som skulle användas vid försäljning till konsument.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
14
Angivande av en felaktig handelsbeteckning kan vilseleda konsumenterna om
vilken art de betalar för.
I projektet framgår att det främst är vid import av plattfiskar som det förekommer
problem med artangivelse och handelsbeteckning. Av de tre sändningarna med
plattfisk förekom oklarheter hos två. Hos övriga arter förekom inga oklarheter
gällande själva arten. Vid en eventuell uppföljning bör fokus därför ligga på
kontroll av plattfiskar. Det vore i detta sammanhang angeläget att samordna
Fiskeriverkets nya kontrolluppdrag att kontrollera fångstintyg i samband med
import av fångad fisk med Livsmedelsverkets uppdrag att verka för redlighet
i handeln genom att mer regelbunden genomföra artkontroller i gränskontrollen.
En del i uppföljningen kan också vara att informera importörer om att felaktig­
heter kan förekomma vid import samt informera om möjligheterna att kontrollera
arten av plattfisk i företagens egenkontroll.
Kontroll av märkning av konsumentförpackad fisk visade att det förekom problem
med att information saknades om att produkten inte bör frysas efter tining och att
vissa uppgifter var märkta på engelska.
Om felaktigheter upptäcks tidigt, innan produkten är ute på marknaden, är det
lättare att märka om partiet än om produkten redan är ute i handeln. Av den
anledningen är det effektivt att kontrollera märkningen vid importtillfället.
Bilagor
Sammanställning av resultat
Livsmedelsverkets rapportserie nr 15/2010
15
Sammanställning resultat redlighetsprojekt i gränskontrollen
Handelsbeteckning Produktionsmetod
(latinskt namn)
Torsk
(Gadus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Tonfisk
(Thunnus
albacacares)
Torsk
(Godhus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Lax
(Salmo salar)
Torsk
(Gadus morhua)
Rödspätta
(Pleuronectes
bilineatus)Felaktig
handelsbeteckning. Ej
konsumentförpackad
Tonfisk
(Thunnus albacares)
Lax
(Salmo salar)
Torsk
(Gadus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Alaska pollock
(Theragra
chalcogramma)
Fångstzon
Ursprungsland/
kommentar
Konsument­
förpackad
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
FAO 5
Oman
Checklista saknas
Saknar ”bör inte frysas
efter tining” och namn
och adressuppgifter
Kina
Checklista
saknas
X
Kina
Checklista ifyllt
med X men inte
angivet
Odlad Chile
Checklista ifyllt
med x men inte
angivet var
Vild
FAO 27
Kina/
odlad Chile
Kina
Vild
FAO 67
Kina
Vild
FAO 71
Stilla Havet
Indonesien
X
X
X
Odlad
Uppgifter som saknas i
märkning till
konsument
Vild
Nordostatlanten
Kina/
odlad Chile
Kina
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
FAO 61
Kina
X
1
”bör inte frysas” på eng.
Sammanställning resultat redlighetsprojekt i gränskontrollen
Handelsbeteckning Produktionsmetod
(latinskt namn)
Chumlax
(Oncorhyncus keta)
Stillahavsspätta
(Lepidopsetta
bilineata)
Sej
(Pollachius virens)
Torsk
(Gadus morhua)
Tonfisk
(Thunnus albacares)
Torsk
(Gadus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Polartorsk
(Boreogadus saida)
Tonfisk
(Thunnus albacares)
Torsk
(Gadus morhua)
Regnbåge
(Oncorhynchus
mykiss)
Lax
(Salmo salar)
Lax
(Salmo salar)
Torsk
(Gadus morhua)
Fångstzon
Ursprungsland/
kommentar
Konsument­
förpackad
Kina
X
Vild
FAO 61(Stilla
havet)
FAO 67
Kina
X
Vild
FAO 27
Kina
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
FAO 71
Vietnam
X
Vild
FAO 27
Kina
Vild
FAO 27
Kina
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
Zon 18
Kina
X
Taiwan
Checklista
saknas
X
Vild
Checklista saknas
Vild
FAO 27
Kina
Odlad
Thailand/odlad
Danmark
Thailand/
odlad Danmark
X
Odlad
Thailand/odlad
Norge
Thailand/
odlad Norge
Chile
X
Kina
X
Odlad
Vild
Nordostatlanten
2
X
Uppgifter som saknas i
märkning till
konsument
Sammanställning resultat redlighetsprojekt i gränskontrollen
Handelsbeteckning Produktionsmetod
(latinskt namn)
Torsk
(Gadus morhua)
Lax
(Salmo salar)
Stillahavsflundra
(Limada aspera)
Lax
(Salmo salar)
Torsk
(Gadus morhua)
Torsk
(Gadus morhua)
Fångstzon
Ursprungsland/
kommentar
Konsument­
förpackad
Vild
FAO 27
X
Odlad
Kina/odlad
Chile (87)
FAO 67
Kina/
Nordostatlanten
Kina/
odlad Chile
Kina
X
Chile odlad
X
Vild
odlad
X
Vild
Nordostatlanten
Kina
X
Vild
FAO 27
Kina
X
3
Uppgifter som saknas i
märkning till
konsument
Vissa uppgifter på
engelska
Saknar ”bör inte frysas
efter tining”
Saknar
förvaringsanvisning och
”bör inte frysas efter
tining”
Saknar ”bör inte frysas
efter tining”
