Hur läser man en vetenskaplig artikel? ST-Seminarium 2015-02-13

Hur läser man en vetenskaplig artikel?
ST-Seminarium 2015-02-13
Gå igenom granskningsresultat
Har det varit svårt?
Har ni frågor ni själva vill ta upp?
Definiera begrepp
Konklusioner
Study design
I litteraturen stöter vi på en mängd olika termer. Vad betyder de? Spelar de
någon roll för vår tolkning av resultaten i artikeln?
Systematisk review - metaanalys
Randomiserad kontrollerad studie
Icke-randomiserad kontrollerad studie
Case-control
Kohortstudie
Before and after
Case serie
Case report
Expert opinion
Longitudinell – tvärsnitt
Prospektiv studie - retrospektiv
Dubbelblind – singelblind
DESIGN AV FORSKNINGSPROJEKT
A. Icke experimentella undersökningar = Observationsstudier
1. Prospektiva undersökningar (mätdata samlas framåt i tiden)
I. Longitudinella studier (individen mäts mer än en gång)
1. Kohortstudier.
En grupp av individer studeras och följs över tid för att se
utvecklingen. Ofta har man flera grupper som följs för att mäta skillnader
mellan grupperna.
II. Tvärsnittsstudier = Cross-sectional studies (individen mäts bara en gång)
www.infovoice.se/fou/bok/10000034.shtml
A. Icke experimentella undersökningar = Observationsstudier
2. Retrospektiva undersökningar (historiska mätdata letas fram).
I. Longitudinella studier (individen mäts mer än en gång)
1. Kohortstudier (historiska).
Man utgår från en grupp med en speciell egenskap (ex. rökare) eller sjukdom
och ser vad som hänt med dem bakåt i tiden.
2. Fall-kontrollstudier .
En grupp med en sjukdom identifieras och deras exposition jämförs med en
kontrollgrupp. Man letar efter samband mellan exposition och sjukdom.
Fall-kontrollstudier kan göras matchade eller omatchade.
En kohortstudie ger i regel säkrare slutsatser än en fall-kontrollstudie.
II. Tvärsnittsstudier = Cross-sectional studies (individen mäts bara en gång)
B. Experimentella undersökningar = är alltid prospektiva longitudinella.
1. Intervention i en enda grupp utan randomisering
Anses ha ett svagt bevisvärde. Denna typ av studie används ofta när det är svårt
att få tag i tillräckligt antal personer för att genomföra en randomiserad studie.
2. Intervention i två eller flera grupper utan randomisering = Controlled
Clinical Trial (CCT)
Vanligt att man har olika patientmaterial som är behandlade på olika sätt.
De är inte randomiserade men man vill ändå jämföra utfallet mellan grupperna.
Denna typ av studie är vanlig, men anses ha ett svagare bevisvärde än RCT.
3. Intervention med randomisering = Randomized Controlled Trials (RCT)
Individerna randomiseras till olika grupper eller olika tidsordningar.
Ju större antal individer som ingår desto mindre slumpmässig variation
(och desto större precision i statistiken). Om man kan göra en matchning är
det ofta ännu bättre.
Randomiserad kontrollerad studie
RCT is a type of scientific (often medical)
experiment, where the people being studied
are randomly allocated one or other of the
different treatments under study.
The RCT is the gold standard for a clinical
trial. RCTs are often used to test the efficacy
or effectiveness of various types of medical
intervention and may provide information
about adverse effects, such as drug reactions.
Random assignment of intervention is done
after subjects have been assessed for
eligibility and recruited, but before the
intervention to be studied begins.
Allocated
to control
Received
placebo
Did not receive
placebo
Discontinued
Wikipedia (bilden justerad)
3. Intervention med randomisering = Randomized Controlled Trials (RCT)
A. Utan matchning
Normalt bör man eliminera mellanindividuell variation genom att låta
förändringsmått istället för slumpmått vara grunden för jämförelse mellan de
olika interventionerna. Den ”vinst” man då uppnår är i regel större än den vinst
man uppnår genom att dessutom göra en matchad studie. Eftersom matchade
studier är krångligare att administrera är de flesta RCT utan matchning.
B. Med matchning
Vid matchning är grunden för jämförelse mellan interventionerna en skillnad
i effekt som ses inom paret/blocket. Genom matchning kan man minska felkällan
slumpmässig variation ytterligare något vilket ökar möjligheten att kunna bevisa
en behandlingseffekt om sådan existerar.
B. Med matchning
1. Blockförsök
a) Matchade par
Används för att utvärdera en intervention. Vid matchning bildas par.
Man lottar sedan varje par till intervention eller kontroll.
b) Blockförsök med mer än 2 individer
Används när man vill utvärdera flera interventioner i en studie.
Man bildar block av individer med likartade värden på de störande
faktorerna. I varje block krävs åtminstone en individ mer än antalet
interventioner som skall jämföras.
2. Individen är sig egen kontroll
a) Cross-over.
Här får hälften behandling först och placebo sedan och den
andra halvan detta, fast i omvänd ordning. Man syftar till att balansera bort
tidsfaktorn. Spontana tillfrisknanden kan grumla bilden.
b) Latinsk kvadrat
Variant av cross-over där man har tre eller flera behandlingar som man
vill jämföra och där en bör vara placebo.
Primary och secondary endpoint
“generally refers to occurrence of a disease, symptom, sign or laboratory abnormality
that constitutes one of the target outcomes “ Wikipedia
primary endpoint
Den specifika händelse som studien är designad att utvärdera (ex vid
utvärdering av ett läkemedel). Viktigt för studiedesignen eftersom
powerberäkningen görs på den.
secondary endpoints
Ytterligare händelser som är intressanta att mäta I en studie men som
studien inte är powerberäknad för. Statistiska analyser av secondary
endpoints är något mer osäkra.
Tänk efter, vad är det man vill ha svar på i studien?
Systematic review
•
is a literature review focused on a research question that tries to identify, appraise,
select and synthesize all high quality research evidence relevant to that question.
Systematic reviews of high-quality randomized controlled trials are crucial to
evidence-based medicine.
A meta-analysis is the use of statistical methods
to summarise the results of these studies.
The Cochrane Collaboration provides a handbook for systematic reviewers of
interventions which "provides guidance to authors for the preparation of
Cochrane Intervention reviews.
"The Cochrane Handbook outlines eight general steps for preparing a systematic
review:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Defining the review question(s) and developing criteria for including studies
Searching for studies
Selecting studies and collecting data
Assessing risk of bias in included studies
Analysing data and undertaking meta-analyses
Addressing reporting biases
Presenting results and "summary of findings" tables
Interpreting results and drawing conclusions
Higgins JPT, Green S (editors). Cochrane handbook for systematic reviews of interventions,
version 5.1.0 (updated March 2011). The Cochrane Collaboration, 2011.
Level of evidence
• Somerfield 2000
Evidence obtained from meta-analysis of multiple, well-designed, controlled
studies; randomized trials with low false-positive and false-negative errors (high
power).
Evidence obtained from at least one well-designed experimental study; randomised
trials with high false-positive and/or false-negative errors (low power).
I
II
Evidence obtained from well-designed, quasi-experimental studies, such as nonrandomized, controlled single group, pretest-post-test comparison, cohort, time or
matched case-control series.
IV Evidence obtained from well-designed, non-experimental studies, such as
comparative and correlational descriptive and case studies.
III
V
Evidence obtained from case reports and clinical examples.
• Oxford Centre for Evidence-based Medicine
En mer detaljerad beskrivning
Inom- och mellanindividuell
variation i mätmetoder och
registrering
Har studietypen betydelse för tillförlitligheten
(kohort, retrospektiv/prospektiv….)
Hur skall vi mäta och bedöma eventuella variationer?
Finns metodanalys redovisad i resultaten?
Hur skall man bedöma dem i förhållande till uppnådda resultat?
van der Meij EH, Schepman KP, Plonait DR, Axell T, van der Waal I.
Interobserver and intraobserver variability in the clinical assessment
of oral lichen planus.
J Oral Pathol Med 2002;31:95-8.
4 erfarna kliniker skulle skilja på
“OLP”, “leukoplakia” och “other definable lesion”.
Mellanindividuell överensstämmelse (kappa values)
Varierade från 0.43 (moderate) till 0.77 (substantial),
”Clinicians, as well as pathologists, seem to have their own
interpretation of the clinical and histopathological definition
of OLP, and it is often different from other observers”.
All clinicians agreed
of OLP
In 42% - no consensus
on the histopathologic
diagnosis”
All pathologists agreed
of OLP
In 50% - no consensus
on the clinical diagnosis”
van der Meij & van der Waal (2003)
Felkällor (flaws)
• Hadorn-kriterierna
• Bias
– Selection bias = systematiskt fel i patienturval
– Information bias = systematiskt fel i analysen
– Confounding bias = en ytterligare variabel som stör
studerade parametrar
• Sef-serving bias
– Kognitiv process som förvrängs av behovet av
vidmakthålla eller öka självkänslan/egenuppfattningen
Korrekta svar
100 %
50 %
r = 0,635
P < 0,05
n = 37
30
35
40
45
50
Skonummer
Prevalens av oral lichen planus hos patienter
med diabetes
Försöksgruppen
“Patients who were diagnosed with absolutely free from any
other systemic disease except diabetes mellitus and who had
agreed for screening examination, haematological investigation
and incisional biopsy were included in the study group.
Kontrollgrupp
”Subjects free from any systemic diseases and who had agreed
for screening examination and haematological examination”
Kontrollgrupp
(n=303)
Ålder: 5-92 år
Typ I diabetes
(n=162)
Ålder: 3 -30 år
Typ II diabetes
(n=366)
Ålder: 31-83 år
Inga OLP
Inga OLP
8 OLP
“Patients who develop OLP lesions without any symptoms
of diabetes should be evaluated to rule out diabetes mellitus”.
Goda råd
•
•
•
•
•
Läs inte bara abstract
Bedöm studiedesign
Läs Material & Metod
Acceptera inte alltid författarnas konklusioner
Skilj på statistisk signifikans och klinisk
relevans
• En statistiskt icke-signifikant skillnad betyder
varken att det är lika eller olika