1 SPELIDÉ INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1 Inledning. Spelsystem 4 I.1 Spelarnas utgångspositioner I.2 Spelartyper I.3 Arbetsmetod I.4 Taktik 1. Spelförståelse och speluppfattning 5 2. Vad är en spelidé? 6 3. Fotbollens tre komponenter 8 3.1 Försvarsspel 2.1.1 Inledning 2.1.2 Grundförutsättningar i försvarsspel 2.1.3 Arbetsmetod – försvarsspel 2.1.4 Spelförståelse och speluppfattning - försvarsspel 3.2 Anfallsspel 2.2.1 Inledning 2.2.2 Grundförutsättningar i anfallsspel 2.2.3 Arbetsmetod – anfallsspel 2.2.4 Spelförståelse och speluppfattning - anfallsspel 3.3 Omställningsspel 2.3.1 Omställning från anfallsspel till försvarsspel 2.3.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel 4. En kortfattat beskrivning av ett sätt att spela – spelmodell 4.1 Försvarsspel 4.2 Anfallsspel 4.3 Positioner 11 2 5. Försvarsspel, 1 13 5.1 Inledning 5.1.1. Positionsförsvar 5.1.2 Zonmarkeringsförsvar 5.1.3 Skillnad mellan positionsförsvar och zonmarkeringsförsvar 5.2 Prioriteringsordning vid positionsförsvar 5.3 Prioriteringsordning vid zonmarkeringsförsvar 5.4 Grundförutsättningar i försvarsspel 5.5 Diverse 6. Försvarsspel, 2 16 6.1 Utgångspositioner 6.2 Arbetsmetoder - allmänt 6.2.1 Press 6.2.2Understöd 6.2.3Täckning 6.2.4 Markering 6.3 Arbetsmetoder – Spelidé i försvarsspelet 6.3.1 ”Normalt” försvarsspel 6.3.2 Hur gör vi? 6.3.3 Högt försvarsspel 6.3.4 Lågt försvarsspel 6.3.5 Direkt återerövring 6.3.6 Numerärt underläge 6.3.7 Förändring av utgångspositioner 6.4 Komihåg 7. Omställning från anfallsspel till försvarsspel 22 7.1 Grundidé. Grundläggande krav vid försvarsspel 7.1.1 Organisation och disciplin 7.1.2 Kommunikation 7.1.3 Försvarssida 7.1.4 Numerärt överläge 7.2 Var startar vårt försvarsspel? 7.2.1 Lågt försvarsspel 7.2.2 Högt försvarsspel 7.2.3 ”Normalt” försvarsspel 7.2.4 Direkt återerövring 8. Anfallsspel 1 8.1 Inledning 8.1.1 Bollhållare och medspelare 8.1.2 rättvänd bollhållares alternativ 8.1.3 Felvänd bollhållares alternativ 24 3 8.2 Grundförutsättningar i anfallsspel 8.2.1 Spelbar 8.2.2 Spelavstånd 8.2.3 Spelbredd 8.2.4 Speldjup 8.3 Funktionell teknik 9. Anfallsspel 2 27 9.1 Utgångspositioner 9.2 Arbetsmetoder – allmänt 9.2.1 Instruktioner till spelarna 9.2.2. Situationsanpassat anfallsspel 9.2.3 Spelytor 9.2.4 Kombination av arbetsmetoder 9.2.5 Anfallsvapen 9.3 Arbetsmetoder – spelidé i anfallsspel 9.3.1 Vid målvaktsutkast 9.3.2 Vid målvaktsutspark 9.3.3 Vid brytning och omställning från försvarsspel till anfallsspel 9.3.4 Variation 10. Omställning från försvarsspel till anfallsspel 31 10.1 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 1 10.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 2 11. Exempel på spelarnas agerande i anfallsspelet 33 11.1 Målvakt, MV 11.2 Innerbackar, IB 11.3 Ytterbackar, YB 11.4 Balansspelare, B 11.5 Innermittfältare, IMF 11.6 Yttermittfältare, YMF, Yttreinnermittfältare, YIMF 11.7 Yttermittfältare, YMF/Ytterforward. YF 11.8 Offensiv innermittfältare, OIMF, Defensiv forward, DF 11.9 Forward, F 11.10 Grundkrav på spelarna 11.11 Pedagogiska metoder och instruktion i spel 12. Avslutning – Att tänka på 12.1 Försvar 12.2 Anfall 38 4 SPELIDÉ Inledning. Spelsystem Spelsystemet utgörs av tre grundpelare, nämligen: I.1 Spelarnas utgångspositioner lagets grundformation både i försvars- och anfallsspel, uppfylla grundförutsättningar, samt vid omställningar bestämd arbetsfördelning utifrån spelarnas position och förutsättningar, jämn arbetsfördelning ram att arbeta inom; spelidén I.2 Spelartyper utgångspositioner lika, men spelet olika beroende på spelartyperna deras arbetssätt beskrivning av spelaregenskaper fysiska, tekniska, taktiska, mentala och sociala kvalitéer ange de offensiva och defensiva kvalitéerna, spelarens balans offensiva och defensiva kvaliteter, spelarens balans utnyttja olika spelartyper; disposition av laget använda spelarnas egenskaper så att laget balanseras I.3 Arbetsmetod försvarsspel val av försvarstyp; positions- eller markeringsförsvar eller blandat försvar prioritering av grundförutsättningar uppfylla grundförutsättningar anfallsspel uppfylla grundförutsättningar ta sig in i och genom olika spelytor anfallsvapen omställningar från anfallsspel till försvarsspel försvarsspel till anfallsspel Tillämpa, praktisera, spelidén när vi jobbar med arbetsmetoder vid försvars- och anfallsspel samt vid omställningar. I.4 Taktik Anpassa sitt lags spel till de för matchen gällande förutsättningarna egna spelarmaterialet, sättet att spela i matchen motståndarnas kvaliteter motståndarnas sätt att spela yttre förhållanden matchens betydelse 5 1. Spelförståelse och speluppfattning Spelförståelse: att förstå spelet teoretiskt ser fler alternativ förstår varför man skall ta ett visst beslut kan ha svårt att ta rätt (bästa, effektivaste) beslut; blir bättre med ökad speluppfattningsträning; sättas i matchlika spelsituationer Speluppfattning: uppfatta spelsituationerna på planen tar snabba och riktiga beslut förstår dock inte alltid varför svårt hålla jämn nivå med intuitiv speluppfattning; blir bättre med ökad teoretisk förståelse Spelförståelse och speluppfattning är att: veta vad man skall göra med bollen innan man fått den, att uppfatta spelsituationen veta hur man på bästa sätt skall hjälpa bollhållaren, att uppfatta detta förstå hur man kan agera i olika spelsituationer, att uppfatta hur man löser olika fotbollsproblem Spelförståelse och speluppfattning får man genom att: se på fotboll diskutera fotboll med tränare och lagkamrater ta del av tränarens kunnande och erfarenhet spela mycket fotboll Att spela fritt utan inriktning ökar kanske speluppfattningen men inte spelförståelsen. Att känna till varför ökar spelförståelsen. För att bli en komplett fotbollsspelare krävs att man förstår varför man skall ta ett visst beslut. Spelförståelsen hjälper spelaren att se fler spelalternativ och speluppfattningen hjälper spelaren att snabbt värdera och ta snabba beslut och agera. Tränaren skall analysera om en spelare har bristande spelförståelse och/eller speluppfattning. Bristande spelförståelse: utbilda spelaren individuellt genom att förklara sambanden på planen, med hjälp av t ex video, taktiktavla samt tillämpa instruktion i spel vid träning. Bristande speluppfattning: blir bättre med ökad spelträning; spelaren lär sig uppfatta olika matchlika spelsituationer, tillämpa instruktion i spel, t.ex. frysa spelsituationer etc, vid träning. “Football is a game you play with your brain” - Johan Cruyff. 6 2. Vad är en spelidé? En röd tråd i föreningen. En kortfattad beskrivning Förväxla inte spelidé med spelsystem och utgångspositioner t.ex. 4-4-2, 4-3-3, 4–1:4-1 etc. Att spela med olika utgångspositioner är en del av ett spelsystem och kan även ingå i en spelidé, men är inte en spelidé. I en spelidé ingår en eller flera spelmodeller. För representationslagen närmar sig dock själva spelmodellen i en spelidé ett spelsystem. Spelmodell är den idé vi har om hur matchspelet skall/kan genomföras; det sätt vi vill spela fotbollsmatcher på. En spelidé är en idé om hur laget och spelarna kan tänka kring och uppfatta olika spelsituationer och utifrån dessa värdera, fatta beslut och agera – en idé om sättet att lösa olika fotbollsproblem som uppstår under en match. Det gäller att få spelarna att bli kreativa. Problemen löses genom att spelaren i minnet skapat bilder hur han tidigare löst liknande situationer och fattat beslut och agerat eller välja en ny lösning på ett känt problem. Om ingen liknande situation känns igen gör spelaren en värdering av den nya situationen och tar ett beslut utifrån spelförståelse och speluppfattning och agerar. Detta kan uppnås genom att låta träningarna till största delen, ca 80 %, bestå av spel i olika former. Spelet som träningsform ger spelarna möjlighet att komma på och pröva olika lösningar på olika fotbollsproblem – skapar kreativitet. I en spelidé ingår arbetsmetoder för funktionell teknik, försvars-, anfalls- och omställningsspel samt idéer hur man tränar detta. Spelarna skall ges förståelse för att lösa fotbollsproblem samt förstå spelmodellen. Tränaren skall utforma träningarna utifrån spelidén och så att spelarna förstår hur de skall/kan agera på planen. En spelidé skall alltså få spelarna att tänka och förstå fotboll både teoretiskt, spelförståelse, och praktiskt, speluppfattning. Detta kan uppnås genom teorigenomgångar och, som ovan nämnts, genom att använda ca 80 % av träningstiden till spel i olika former. Tränaren tillämpar här "Instruktion i spel", en metod att leda lärande i fotboll. I den träningsformen övas också den funktionella tekniken, som är en viktig del av spelet vilket man definitivt inte får glömma bort. Tränaren har för tekniskt utförande Instruktionspunkter och ger utifrån dessa instruktioner, dvs. talar om och visar hur det tekniska momentet som tränas skall utföras. När det gäller träning av spelförståelse/speluppfattning och spelidé analyseras och ges instruktioner, speciellt vid tematräning med spel, med hjälp av Instruktionspunkter. Nedan följer några exempel på två viktiga frågor som skall ställas för att kunna genomföra träningarna med hög kvalitet för att nå upp till spelidén, nämligen: varför och hur. Exempel på frågan varför: varför skall jag röra mig på olika sätt kring bollen varför skall vi skapa numerära överlägen i försvars- och anfallsspel?” varför skall vi ta bollen till sista tredjedelen så snabbt som möjligt? varför skall vi tillämpa lågt (högt) försvarsspel?” varför skall vi göra snabba omställningar? 7 Svaret på frågan varför är motiverande och kopplat till sättet att spela, spelmodellen och skapar spelförståelse (teori). Exempel på frågan hur: hur skall jag röra mig kring bollen hur gör vi för att skapa ett numerärt överläge i anfalls- respektive försvarsspelet?” hur tar vi bollen till sista tredjedelen så snabbt som möjligt? hur gör vi för att spela med lågt (högt) försvar”? hur agerar laget för att göra snabba omställningar? Två exempel på viktiga frågeställningar när det gäller anfallsspelet. hur utnyttjar vi spelytan framför motståndarnas backlinje för att skapa målchans, t.ex. genom instick bakom backlinjen? hur tar sig laget igenom de olika spelytorna för att skapa målchans; hur måste spelarna tänka kring och uppfatta de olika spelsituationerna som uppstår? Svaret på den viktiga frågan är hur ligger i träningsmetoderna och förståelsen. Det är tränarens uppgift att få spelarna att förstå och omsätta spelidén spelmodellen i praktiken - i matchsituationer. Detta skapar en bra speluppfattning (praktik). Alltså, svaret på dessa frågor skall dels ge en ökad teoretisk förståelse för spelidén; en ökad spelförståelse och dels m h a träningsmetoderna en ökad speluppfattning för att lösa fotbollsproblem. Det gäller att få spelarna att förstå och uppfatta (ger kreativa spelare) inte enbart kunna utantill. “Football is a game you play with your brain” - Johan Cruyff. För att kunna genomföra spelidén i de olika lagen krävs att tränarna i respektive lag är välutbildade och kunniga; förstår fotbollens ABC. Sedan krävs ytterligare utbildning i den svåra konsten ”Instruktion i spel” (som sagt en metod att leda lärande i fotboll). Denna metod är ett förhållningssätt till träningsmetodik. Detta förhållningssätt ingår i spelidén, en mjukvara, en process att växa in i, vilket kan ta många års utövande av tränarskapet. Dock, för att kunna utveckla spelarna till kreatörer måste tränarna lära sig detta arbetssätt. Det finns andra arbetssätt inom tränarskapet, men denna metod anser jag vara den bästa, ger det bästa resultatet i form av spelarutveckling. Tyvärr är det en tidskrävande metod. För det mesta ges inte tränarna den här möjligheten just på grund av att den är tidskrävande; allt skall gå snabbt, det gäller att hitta genvägar till framgång. Jag tror att det är få tränare som tillämpar denna metod, åtminstone i Umeå. I spelidén ingår alltså utbildning av spelare och tränare. Krav som kan ställas på tränarna: Logik, logisk ordning; följdriktighet Systematik; organisation, planmässighet: vad, varför, hur Struktur; till spelet anpassade spelövningar, träningspass anpassat till sättet att spela, uppbyggnad av spelet och spelidén. Metodologi; läran om träningssätt, sättet att genomföra träningar Pedagogik; uppfostringslära, hur undervisa (Se ”Att leda lärande i fotboll”) Kommunikation; förbindelse, verbala meddelanden som är tydliga 8 3. Fotbollens tre komponenter 3.1 Försvarsspel 3.1.1 Inledning Försvarsspel går ut på att hindra motståndarna att göra mål; krympa ytor och förståelse för hur man tar tillbaka bollen; hindra att mål görs. Organisation, disciplin och samarbete är viktiga förutsättningar för ett bra försvarsspel. För att skapa dessa förutsättningar krävs att spelaren har god spelförståelse och speluppfattning vad avser försvarsspelet. Enkelt uttryckt bygger försvarsspelet på: organisation och disciplin att komma snabbt på försvarssida strävan efter numerära överläge kommunikation 3.1.2 Grundförutsättningar i försvarsspel Press Understöd Täckning Markering 3.1.3 Arbetsmetod - försvarsspel Positionsförsvar, efter boll och medspelare prioriteringsordning Markeringsförsvar, efter boll och motståndare prioriteringsordning olika typer av försvarsspel på olika positioner eller på olika ställen på planen byte av försvarsspelstyp under perioder av matchen 3.1.4 Spelförståelse och speluppfattning Samspelet (samförståndet, kommunikationen) mellan medspelare och uppmärksamhet på bollhållaren är en viktig faktor för bra spelförståelse (teoretiskt) speluppfattning (praktiskt) som är grunden för ett bra agerande i försvarsspelet. 9 3.2 Anfallsspel 3.2.1 Inledning Anfallsspel går ut på att skapa målchanser, göra mål; skapa ytor, förståelse för hur man kan skapa målchans och göra mål En förutsättning för ett bra anfallsspel är ett variationsrikt och bra passningsspel samt rörelse utan boll. Ett bra passningsspel (med bra mottagningar), fotbollens kärna, och utmaningar för att skapa numerära överlägen är grunden för ett lyckat anfallsspel. Individuella färdigheter i form av dribbling, fint, skott, nick kryddar anfallsspelet. För att skapa dessa förutsättningar krävs att spelaren har god funktionell teknik, bra spelförståelse och speluppfattning vad avser anfallsspelet. Enkelt uttryckt bygger anfallsspelet på: Bra passningsspel; passning och mottagning Klok rörelse för att göra sig spelbar. Maximala löpningar, oftast i djupled Bra funktionell teknik och spelförståelse och speluppfattning Rätt rörelse kring bollen för att förbereda nästa spelmoment Driva, utmana för att ta bollen framåt i banan och skapa numerära överlägen 3.2.2 Grundförutsättningar i anfallsspelet spelbar spelavstånd Dessa två ses i förhållande till bollhållare. spelbredd speldjup Dessa ses i relation till både bollhållaren och spelytan. 3.2.3 Arbetsmetod – anfallsspel Uppfyllande av grundförutsättningarna Spelytor Arbetssätt för att komma in i respektive spelyta. Mer om detta senare 3.2.4 Spelförståelse och speluppfattning Samspelet (samförståndet) mellan bollhållare och medspelare är en viktig faktor för bra spelförståelse (teoretiskt) speluppfattning (praktiskt) som är grunden för ett bra passningsspel och bra mottagningar, vilket oftast leder till ett bra anfallsspel. 10 3.3 Omställningsspel Ett av de viktigaste momenten i dagens moderna fotboll är snabba omställningar. 3.3.1 Omställning från anfallsspel till försvarsspel Ju snabbare vi ställer om till försvarsspel desto större är chansen att erövra bollen. Omställningen innebär att spelarna organiserar laget och kommer hem på försvarssida. Försvarssida om bollen, om motståndare eller både och. Spelarna tar snabbt de utgångspositioner som vårt sätt att spela, vår spelmodell, anger. Laget kan också välja en snabb återerövring av bollen. 3.3.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel En snabb omställning kan leda till en kontring genom en snabb passning i djupled och maximala djupledslöpningar. Förhoppningen är att med en passning passera så många motståndare som möjligt. Laget kan skapa en målchans och förhoppningsvis göra mål med få passningar. Den snabba omställningen gör förhoppningsvis att motståndarna inte hinner organisera sitt försvarsspel på ett effektivt sätt. En kontring kan också vara att spela flera, dock inte för många, passningar i djupled. 11 4. En kortfattad beskrivning av ett sätt att spela - spelmodell 4.1 Försvarsspel I försvarsspelet tillämpar vi i huvudsak positionsförsvar, vilket innebär att vi arbetar tillsammans utifrån dess prioriteringsregler för uppfyllande av grundförutsättningarna i försvarsspel och i enlighet med positionsförsvarets idéer för att erövra boll. Markeringsförsvar i form av zonmarkering kan dock förekomma i vissa fall bl. a. av taktiska skäl. Vi kan också blanda de båda försvarstyperna, vilket blir allt vanligare i modern fotboll. Dessutom kan vi observera att zonmarkering blivit vanligare som försvarsmetod. Vi försöker styra motståndarnas spel i någon riktning; inåt planen, utåt mot kanterna eller bakåt beroende på spelsituationen, eller mot den yta på planen där vi blir i numerärt lika men helst i numerärt överläge. Spelarna skall ha bra kommunikation med varandra, särskilt målvakt (spelar en ”bit” ut) och backlinje. Viktigt med avståndet mellan och inom lagdelarna. Vi har ”normala” utgångspositioner: forwards positioner är ca 10 m in på motståndarens planhalva, mittfältarna något bakom halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältet. Backlinjespelarna, speciellt ytterbackarna, skall klara 1 mot 1 situationer. Ytterbackarna kan tänkas zonmarkera. Backarna skall kunna markera motståndare i och kring straffområdet. Balansspelaren, defensiv innermittfältare, i utgångsposition täcker i första hand motståndarnas uppspelsyta fram för deras forwards. Närmare eget straffområde kan balansspelaren tvingas ner i backlinjen om innerbackarna måste ge understöd till ytterbackarna. Innermittfältarna tillsammans med ytterforwards/yttermittfältarna spelar positionsförsvar på mittfältet. Om motståndarna spelar med två balansspelare kan vi låta våra innermittfältare zonmarkera dessa. Central(a) forward(s) styr motståndarnas spel mot deras ytterbackar där våra ytterforwards/ yttermittfältare pressar och styrspelet inåt, där vi är i numerärt överläge. Alt in mot deras IMF. 4.2 Anfallsspel I anfallsspelet skall vi ha ett ”eget spel” med snabba omställningar på rättvända och djupledslöpande spelare, Bollerövring kring mitten av egen planhalva. Motståndarnas backlinje förväntas då ha flyttat upp i banan så att vår spelyta tre har blivit rätt så stor. Vi kan då ställa om snabbt till anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Vi skall då kunna ha minst fyra djupledslöpande spelare – tre forwards/yttermittfältare plus minst en innermittfältare samt ytterbackar om de hunnit tillräckligt högt i planen. Detta varierar vi med att hålla bollen inom laget med tålamod i vårt passningsspel, vilket ger stort bollinnehav för att skapa rätta lägen för anfall och avslut. Efter många djupledslöpningar måste laget ”vila med bollen” för återhämtning. Pulsering av spelet. Fungerar inte detta måste vi spela långt och centrera laget kring den punkt på planen dit målvaktsutsparken eller den långa bollen från en backlinjespelare kan tänkas landa. Det är viktigt att spelarna läser var bollen kommer att hamna. Tar vi inte den s.k. första bollen måste vi läsa var den s.k. andra bollen kommer att hamna. 12 4.3 Positioner Målvakten skall kunna delta i speluppbyggnaden genom spel med fötterna. Exempelvis kunna vända spelet. Våga spela en djupledspassning efter marken. Målvakten (MV) skall också läsa spelet för att snabbt kunna passa, kasta, till utespelarna, i första hand till innerbackarna (IB) och balansspelare men även till ytterbackar (YB) och innermittfältare, yttermittfältare. Backlinjen skall bestå av passningsskickliga spelare som snabbt kan ”läsa spelet” och passa till medspelare ”högre” upp i planen. Offensiva ytterbackar som vågar göra sig spelbara inåt i planen i höjd med innerbackarna och våga utmana i djupled men även inåt i planen för att skapa numerära överlägen. Viktigt i dagens moderna fotboll att ytterbackarna tar löpningar i djupled och följer med i anfallsspelet. Mittfältet utgörs oftast av tre till fem mittfältare. Med tre mittfältare (4-3-3, 5-3-2) centreras dessa varav en kan vara balansspelare, defensiv innermittfältare. Med fyra mittfältare (4-4-2) är en defensiv (balansspelare) och en offensiv, en forward droppar ner i höjd med den offensive mittfältaren. Med fem mittfältare (4-5-1) kan en eller två vara balansspelare. Med två balans-spelare får vi en 4–2:3–1 uppställning. Med en balansspelare får vi en 4-1:4-1. Utgångs-positionerna kan som synes variera beroende på lagets spelmodell och taktik. Balansspelaren (-na) (B) löper för att bli halvt eller helt rättvänd(a) för att ta emot uppspel från backlinjen, främst från innerbackarna och passa vidare i djupled. Har en position mellan backlinje och mittfält, men kan komma ner på straffområdeslinjen i höjd med innerbackarna för att delta i speluppbyggnaden längre ner på planen. Helst båglöpning. Innermittfältarna (IMF) gör sig rättvända för uppspel från backlinjespelarna eller balansspelaren, löper i djupled och utmanar för att skapa numerära överlägen och/eller passar i djupled. Löper för att öppna ”kanal” till forwards, främst central forward, för att backlinjespelarna, i första hand innerbackarna, skall kunna spela en markpassning i djupled till forward(s). Förhoppningsvis kan man med en dylik passning passera minst sex motståndare. Gör sig spelbarför ett tillbakaspel från forward. Därefter passning i djupled och djupledslöpning. Yttermittfältarna (ytterforwards) (YMF/YF) löper i djupled och utmanar, dels inåt i planen för att söka instick i straffområdet, dels efter kanten för att komma till inspel och inlägg. Försöker skapa en mot en situationer eller numerära överlägen. Yttermittfältare (ytterforwards/ ytterbackar), som kommer ut på kanten och från kanten in mot straffområdet och ner mot kortlinjen söker spel snett inåt bakåt eller ”skjuter” ett markinspel framför deras målvakt och bakom deras backlinje. Tidiga inspel görs bakom motståndarnas backlinje mot straffpunkten. Fungerar det inte med inspel/inlägg vänder spelaren utåt planen från motståndaren och spelar bollen bakåt till inre mittfältare eller till och med till innerbackarna (ytterbackarna) som vänder spelet t.ex. med en krossboll bakom motståndarens backlinje eller passningar inom laget. Som ovan nämnts varieras spelet med att hålla bollen inom laget (stort bollinnehav) och ha stort tålamod i passningsspelet. Forward(s) (F) utmanar, blindsideslöper, L-löper, korslöper, diagonallöper, motlöper med mittfältarna. (med en andra forward). Forwards utmanar centralt, ytterforwards utmanar inåt (skapar yta för ytterbackarna) för instick, för att skapa numerära överlägen, t.ex. 2–1, 3–2situationer, och för att ”slå” sin motståndare i 1 mot 1 situationer med dribblingar och finter. Forwards försöker komma till avslut så snabbt som möjligt. Forwards skall vara beredd på att ta emot passningar från backlinjen. ”Skott från höften”, dvs. liten pendel och/ eller ”tåpaj”. 13 5. Försvarsspel, 1 5.1 Inledning Vi definierar två olika typer av försvarsmetoder, nämligen: positionsförsvar och markeringsförsvar 5.1.1 Positionsförsvar Positionsförsvaret bygger på att försvarsspelarna har koll på bollhållare och medspelare, farliga ytor och viss koll på motståndare. I vissa situationer kan några spelare ha en zonmarkeringsuppgift. Ytterbackarna t.ex. kan få till uppgift att själv klara ytterkorridoren i en mot en-situationer. Om motståndarna spelar med två balansspelare kan innermittfältarna zonmarkera dessa. Vi får ett ”blandat” försvarsspel. 5.1.2 Zonmarkeringsförsvar Zonmarkeringsförsvaret bygger på att försvarsspelarna har koll på bollhållare och motståndare, farliga ytor och viss koll på medspelare. (Jfr positionsförsvar; ordning). Vid zonmarkering gäller det i än högre grad än vid positionsförsvar att klara av en mot en situationer. Ytterligare typer av markeringsförsvar är man-man markering: följer med sin motståndare tills motståndarnas anfall har avslutats kombinationsmarkering: en kombination av zon- och man-man-markering Positions- och zonmarkeringsförsvaren ger ett förhållningssätt till: bollhållaren medspelare motståndare farliga, för motståndarna attraktiva, ytor 5.1.3 Skillnad mellan positionsförsvar och zonmarkeringsförsvar Skillnaden mellan positionsförsvar och zonmarkering illustreras bäst genom försvarstypernas prioriteringsordning mellan grundförutsättningarna för försvarsspel (se nedan). 5.2 Grundförutsättningar i försvarsspel press: den försvarare som är närmast motståndarens bollhållare sätter denne under press täckning: är en gardering av försvarsspelet som innebär att försvarsspelarna bevakar spelytor som är attraktiva för motståndarna understöd: kallas den täckning man ger åt den spelare som pressar motståndarnas bollhållare markering: ligga nära och bevaka motståndaren 14 5.3 Prioriteringsordning vid positionsförsvar (grundförutsättningar försvarsspel) 1. press: närmast bollhållare pressar, övriga täcker, ger understöd och eventuellt markerar; styrning inåt planen; dock, spelsituationen t.ex. vid numerärt underläge i mitten, kan göra att vi måste styra utåt; löp snabbt och ”framåt i pressen. Finta brytning, stör bollhållaren 2. täckning: farliga, för motståndarna attraktiva, spelytor, bakom pressande eventuellt understödjande medspelare 3. understöd: situationsanpassat, vid egna numerära överlägen; ”ligger” snett bakom och nära (ca 5m) pressande spelare 4. markering: nära egna målet, övergången tränas med fördel separat i en spelövning Överflyttning Lagdelarna flyttar över mot bollsida. Ytterbackarna flyttar över så att de är i höjd med bakre stolpen, övriga i backlinjen håller förutbestämd inbördes ordning. I vissa fall kan ytterback tvingas flytta över ytterligare. Samma gäller för yttermittfältare/ytterforward. Centrering När spelet befinner på mitten (i planens längdriktning) centreras laget. Man ”trycker ihop” laget mot mitten och lämnar kanterna. (tumregel: avstånd ca 40 m, inom straffområdets längd, mellan ytterbackarna) Uppflyttning Då laget lyckats få motståndarna att spela bollen bakåt flyttar samtliga lagdelar upp i planen, i stort sett lika långt som motståndare spelat bollen bakåt. Retirering Då laget har tappat bollen och är i numerärt underläge måste laget falla mot eget mål, retirera. Rätt position, inbördes relationer, och avstånd: inom lagdelarna (tumregel vid 4 mittfältare: 10–12 m, 30-40 m mellan HYMF och VYMF) mellan lagdelar prioriteras högt (tumregel: 10–15 m mellan backlinje och mittfält) Lagdelarna måste jobba tillsammans. Kommunikation viktig. 5.4 Prioriteringsordning vid zonmarkeringsförsvar (grundförutsättningar försvarsspel) 1. markering av motståndare i ”min” zon på planen; befinner sig två motståndare i ”min” zon markeras den som är närmast vårt mål; om ”min” spelare löper parallellt med kortlinjen ”lämnas den spelaren över” till medspelare i nästa zon; om bollen befinner sig långt ifrån ”min” zon och ”min” motståndare avståndsmarkeras den spelaren; ju närmare bollen kommer motståndaren ju närmare markeras denne(-a); stå så att du alltid ser bollen. 2. press; pressa snabbt om den spelare som du markerar får bollen; styr spelet i någon riktning, helst mot en yta som ger det egna laget numerärt överläge; vinn bollen annars avvakta och finta brytning. 3. täckning; täck farliga spelytor i den mån du kan släppa lite på din markering; fungerar vid avståndsmarkering 4. understöd; situationsanpassat, kan vara svårt att ge; är beroende på hur den motståndare som du markerar rör sig i förhållande till bollhållaren 15 5.5 Diverse 4.5.1 Försvara i och kring straffområdet och i trängda lägen Först på bollen Bollen högt, utåt och långt 5.5.2 ”Blandat” försvarsspel Av taktiska skäl kan vi ha ett ”blandat” försvarsspel. Positionsförsvaret kan ges inslag av zonmarkering och/eller man-man markering. Exempelvis om vi möter ett lag med två balansspelare kan det vara en fördel att våra två innermittfältare (andra varianter vid olika utgångspositioner, t.ex. 4–1:3–2) zonmarkerar deras balansspelare. 5.5.3 Mental koncentration Fokuserad på hur spelet utvecklas. Bra spelförståelse och speluppfattning krävs för att upptäcka vilka attraktiva spelytor motståndarna försöker skapa. Uppmärksam på medspelarnas och bollhållarens rörelse (positionsförsvar) samt motståndarens rörelse (zonmarkering). 5.5.4 Fasta situationer Vid alla typer av defensiva fasta situationer använder vi man-man markering 5.5.5 Andra bollar och närkamper Vinna s.k. ”andrabollar”; kräver bra spelförståelse och speluppfattning. Vinna närkamper kräver spelförståelse, speluppfattning, smidighet, balans, styrka, timing 16 6. Försvarsspel, 2 6.1 Utgångspositioner Anger positionerna på spelarna när försvarsspelet startar. Exempelvis 4-3-3, 4–1:2–3, 4–1:4–1 etc. Variation mellan lågt (4–1:4–1), ”normalt” (4–1:2:2–1) och högt försvarsspel (2:2–1:2–3). Snabbt återtagande av boll direkt efter ”bolltapp”; stressa motståndarna. 6.2 Arbetsmetoder - allmänt Vi arbetar med principerna för i första hand positionsförsvar men i viss mån även med zonmarkeringsförsvar. Grundförutsättningarna för dessa båda försvarstyper tränas genom spel i olika former. 6.2.1 Press den försvarare som är närmast motståndarens bollhållare sätter denne under press, dvs. komma så tätt inpå bollhållaren att denne får problem; ”gå på, attackera” avsikten med press bollvinst; erövra boll genom glid- och skuldertacklingar fördröja, för att hinna organisera sig, skapa numerärt överläge, vinna tid, låtsas bryta krympa yta, minska tid för motståndarna hindra att bollen spelas framåt styra spelet i viss riktning fotställning avstånd till bollhållare starta löpning när bollen spelas för att 1. bryta bollbanan 2. störa motståndaren i bollmottagningen, ”tackla” 3. hålla motståndaren felvänd och inte låta motståndaren vända upp eller passa framåt; armlängds avstånd; fotställning för styrning inåt planen, dock styrning anpassad till spelsituationen 4. inte ge motståndaren yta att avancera mot vårt mål om denne är rättvänd anfall på kanten: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för styrning helst inåt planen (gäller i första hand YB och YMF/YF); löpningen in i pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet och position på banan; har motståndaren hög hastighet används avvaktande press, faller ner och täcker yta anfall centralt: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; kan vara både inåt och utåt press sker genom löpning ”framåt” mot motståndarna, dvs. när vi har vår motståndare ”framför” oss, möjligen i sida om motståndaren har passerat dig måste du löpa ikapp, pressa motståndaren och styra denne utåt/inåt, beror på spelsituationen intensiteten i pressen beror på spelsituationen numerärt överläge, hård numerärt lika, moderat numerärt underläge, avvaktande pressens kvalitet påverkar övriga medspelares positioner 17 6.2.2 Understöd kallas den täckning man ger åt den spelare som pressar motståndarnas bollhållare bevakning av spelyta ganska tätt bakom den pressande spelaren (den täckning man ger åt pressaren) understöd i numerärt överläge, möjligtvis numerärt lika, annars svårt att ge så nära pressande spelare att om denne blir överspelad skall understödjande spelare hinna ingripa; ”ligger” i vinkel snett bakom och nära (ca 5m) pressande spelare är situationsanpassat 6.2.3 Täckning är en gardering av försvarsspelet som innebär att försvarsspelarna bevakar spelytor bakom pressande (understödjande) medspelare, spelytor som: är attraktiva för motståndarna kan bli ”farliga” passningar skall kunna brytas beredskap på att pressa ge understöd eller markera närmare 6.2.4 Markering avsikten med markering är att bevaka motståndaren så att: försvarsspelaren kan bryta en passning motståndaren måste ta emot passningen felvänd motståndaren inte kan vända med bollen i anfallsriktningen mellan motståndaren och det egna målet en position så att försvarsspelaren ser bollen bryta passning markeringsavstånd beror på var på planen man befinner sig hur långt det är till bollen hur långt det är till målet egen och motståndarens snabbhet alltid kontroll på motståndare ligga nära och bevaka motståndaren Vid positionsförsvar är markering den lägst prioriterade grundförutsättningen. Markering tar man till då spelet är i och kring det egna straffområdet och då man inte hinner lämna över spelare. Övergång till markering är inte så lätt och kan med fördel tränas separat i en spelövning. Vid motståndarens kontringar och/eller då vi hamnar i numerärt underläge retirerar vi och söker hålla våra positioner tills fler medspelare kommit på försvarssida. 18 6.3 Arbetsmetoder – sättet att spela i försvarsspel; spelidé 6.3.1 ”Normalt” försvarsspel (medel-lågt/högt försvarsspel) Vi börjar vårt försvarsspel med ”normala” utgångspositioner, t.ex. 4-3-3, 4-1:4-1, 4-1:2-2:1. Spelriktning YF YB IM M M B M MF IM F IB IB vB YB F YF Försvars- och anfallsspel hänger ihop. Idén i vårt försvarsspel är att bryta motståndarens anfall i yta B (se figur nedan). Motståndarens backlinje har då flyttat upp i planen och öppnat en relativt stor spelyta 3. Vi ställer om snabbt med en djupledspassning i spelyta 3 och löpningar av F, YMF/YF och IMF samt eventuellt med YB om de hinner. Spelriktning A B C D 19 6.3.2 Hur gör vi? Centrerat utgångsläge. Vid utkast till deras innerback styr vår forward spelet ut till deras ytterback och skär samtidigt av tillbakaspelet. Vår YMF/YF pressar deras ytterback och styr spelet från kanten in i planen. På samma sätt för YMF/YF om deras ytterback får passning från målvakten. Forwards flyttar över, täcker farliga ytor och skär av passning till närmsta innerback, eventuellt till bortre innerback. Övriga spelare flyttar över mot bollsida. Tanken är inte att yttermittfältare/ytterforward och forwards i första hand skall vara bollerövrare utan styra spelet i den riktning vi vill; från kant in mot mitten, mot yta där vi blir i numerärt överläge. Vi får en 7 mot 6-situation (motståndarna spelar 4-4-2, 4–2:3–1, 4-3-3) Yttermittfältare/ytterforwards stannar i höjd med motståndarens backlinje och arbetar in på egen planhalva endast om spelsituationen så kräver. YMF/YF arbetar mot motståndarnas ytterback. Går deras ytterback i djupled följer vår YMF/YF med. Inga yttermittfältare/ytterforwards nere vid egen hörnflagga Våra innermittfältare pressar motståndaren som är i deras position, zon; normalt sett deras innermittfältare. Vår balansspelare täcker yta, alternativt ger understöd, bakom våra innermittfältare och framför vår backlinje; täcker yta för långt uppspel till deras forwards. Vid anfall centralt: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; kan vara både inåt och utåt. I vissa lägen kan balansspelaren vara tvungen att falla ner i backlinjen. Detta om vår ytterback hamnar högt i press mot deras yttermittfältare. Ytterbackarna skall klara av 1 mot 1 situationer mot motståndarnas yttermittfältare. Ytterbacken får i denna situation en mer zonmarkerande uppgift. Hur högt ytterbackarna skall gå i press är situationsbundet, som i stort sett det mesta inom fotbollen. Vid anfall på kanten: snabbt fram i press, stanna på lämpligt avstånd med fotställning för styrning inåt planen (gäller i första hand ytterbackar och yttermittfältare/ytterforwards); löpningen in i pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet och position. Vid samlat försvar och hot mot backlinjen får inte innerbackarna falla, utan någon måste kliva fram i press för att hålla spelet ”utanför” backlinjen. Den andra innerbacken och ytterbackarna ger understöd eller täcker farliga ytor. Försvarsspelet måste tränas minst en gång i veckan i matchlika situationer. Det kan och skall tränas i spel i olika former. Om möjligt skall spelträningen ske i 11 mot 11 spel hälften av den spelträningstid som ägnas åt försvarsspelsträning. Tränaren använder ”Instruktion i spel”, en metod att leda lärande i fotboll. Forwards position är ca 10 m in på motståndarens planhalva, mittfältarna något bakom halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. Tanken är att göra en bollerövring kring mitten av egen planhalva. Vi kan då ställa om snabbt till anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Fördelen med lagets positioner är att vi som sagt kan komma in i spelyta tre med en passning. Bollerövring i yta B. 20 6.3.3 Högt försvarsspel F och YMF/YF skär av spel i deras backlinje; position mellan motståndarna i deras backlinje. IMF flytta fram i närheten av deras IMF och beredd att pressa en av deras IB. B i yta framför vår backlinje beredd att pressa någon av deras IMF då den ena av våra IMF pressar deras IB. Våra innerbackar relativt nära deras forward(s). Ytterbackarna våra måste vara beredda att snabbt pressa deras YMF och att 1 mot 1 – situation uppstår. innerbackarna flyttar då över så långt som möjligt, eventuellt för understöd vilket får till följd att balansspelaren måste ner i backlinjen. Konsekvens? Alternativt sätt: löp upp med fyra spelare nära deras backlinje. Bollerövring helst i yta D men yta C är okej. 6.3.4 Lågt försvarsspel Forward(s) position kring mittlinjen, mittfältarna ca 10–15 m bakom forward(s) och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. YF/YMF får räkna med att löpa hem för att utgöra ett fyrmannamittfält. YF/YMF styr spelet in i planen där vi är täta och i numerärt överläge. I mitten av planen styr vi åt det håll där vi kan skapa numerärt överläge. Vi måste vara snabba in i pressen då motståndarna ligger rätt nära vårt mål. YF/YMF får räkna med att löpa hem för att utgöra ett fyrmannamittfält och pressa motståndarnas ytterbackar. Viktigt att backlinjen håller linjen och att innerback kliver fram i press istället för att falla. Vid bollerövring ställer vi snabbt om till anfallsspel, till de utgångspositioner vi har då vi från egen målvakt startar anfallsspelet. Fördelen med lågt försvarsspel är att det blir enklare att hålla avstånden mellan lagdelarna, laget blir kompaktare och svårare att ta sig igenom för motståndarna. Bollerövring i yta A och möjligtvis B. 6.3.5 Direkt återerövring Här gäller det att direkt stressa motståndarna då vi tappat bollen. Den spelare som är närmast den motståndare som har erövrat bollen stressar denne genom att snabbt löpa mot denne och om möjligt pressa och styra motståndaren. Vi söker styra åt det håll där det finns få spelbara motståndare. Övriga medspelare, i första hand forwards/yttermittfältare (tre stycken) men även innermittfältare, måste snabbt uppfatta spelsituationen och löpa in mot och stressa de motståndare man anser spelbara. Hela laget måste fylla på så att man blir kompakt på motståndarens planhalva om man vill återerövra boll. Bollerövring i yta D. En variant är att några stressar motståndarna i deras försök till upp spel och tvingar dessa att slå en lång boll. Övriga i laget tar positioner för att vinna den ”långa” bollen och snabbt ställa om till anfallsspel. Bollerövring i yta B kanske C. 6.3.6 Numerärt underläge Vid numerära underlägen retirerar de spelare som är på försvarssida mot eget mål. Backlinjen faller så att man kan försvara ytan bakom sig (motståndarens spelyta tre). Här gäller att fördröja motståndarna så att de inte snabbt kommer till avslut. Detta sker genom att starta med fördröjande och eventuellt styrande press. Övriga spelare löper snabbt tillbaka. 6.3.7 Förändring av utgångspositioner Om vi t.ex. ändrar utgångspositioner från 4-3-3, 4–1:4–1 till 4-4-2 händer det i princip inget med spelidén att försvara oss. Idén att styra spelet inåt kan dock komma att modifieras något. Vi kan inte med 4-4-2 garantera numerärt överläge centralt i planen. 21 6.4 Kom ihåg 6.4.1 Press Närmast bollhållande motståndare pressar När pressa; beror på var bollhållaren befinner på planen och vårt sätt att spela försvarsspel När löpa in i press; starta löpning när bollen spelas Hur löpa; löp-, angreppsvinkel och löphastigheten måste avpassas till bollmottagaren Sista metrarna; beror på spelsituationen Fotställning; nästan halvt vänd mot eget mål Tålamod; stå på benen, glidtackla inte i tid och otid Minska passningsvinklarna genom att ”gå upp” i press Koncentration; titta på bollen, bollhållaren och medspelarna, håll även koll på motståndarna Brytning, aggressivt och beslutsamt Låtsas tackla, finta att du tänker bryta Tackling, glid- och skuldertackling i rätt ögonblick Hindra motståndare från att vända upp; motståndaren skall tvingas spela bollen bakåt Hålla spelet framför sig; låt motståndarna spela på egen planhalva Styra spelet i viss riktning: inåt-utåt, framåt mot motståndarens mål Kommunikation; prata varandra i rätt positioner och i press Beslutsamhet och handlande; måste ta ett snabbt beslut att ”gå på press” och agera kraftfullt 6.4.2 Understöd Bevakning av spelyta ganska tätt bakom den pressande spelaren (tumregel: 5 m) Understöd ges oftast i numerärt överläge annars svårt att ge 6.4.3 Täckning Avstånd till pressande eller understödjande spelare (tumregel 10-12 m) Position; snett bakom pressande eller understödjande spelare Var på banan; i första hand områdena B, C och D men även i viss mån A (se sidan 18) Täckningsvinkel: vid styrning, allmänt 6.4.4Markering Försvarssida motståndare Placering i förhållande till bollhållare och motståndare Löpa med och trycka bort så att han inte kan få en passning Kroppskontakt med motståndaren i och kring straffområdet 22 7. Omställning från anfallsspel till försvarsspel 7.1 Grundidé. Grundläggande krav vid försvarsspel Oavsett vilken försvarsmetod vi tillämpar finns vissa gemensamma faktorer. Grundläggande krav för att uppnå ett bra och effektivt försvarsspel är: organisation, disciplin och koncentration kommunikation försvarssida numerärt överläge 7.1.1 Organisation och disciplin När vårt lag förlorat bollen måste vi snabbt organisera försvarsspelet. Det krävs då av varje spelare att snabbt löpa tillbaka från sina anfallspositioner till sina försvarspositioner. Detta kräver disciplin och koncentration. Ett misslyckande kan leda till spel i numerärt underläge. Omställning från anfalls- till försvarsspel 7.1.2 Kommunikation En klar och tydlig kommunikation mellan lagkamraterna bidrar till en snabb organisering av försvarsspelet. Kommunikationen består bl. a. av att styra varandra till rätta positioner 7.1.3 Försvarssida När vårt lag förlorat bollen handlar det i första hand om alla spelare snabbt kommer på försvarssida om bollen, mellan eget mål och bollen om var sin motståndare, närmare eget mål än motståndarna om både boll och motståndare för att erövra boll Även om man hamnar på fel sida om bollen måste spelaren delta i organisationen av försvarsspelet. Oftast är det forwards som inte hinner på försvarssida om bollen. De måste då ha kontroll på motståndarna i deras utgångsyta. 7.1.4 Numerärt överläge En snabb omställning till försvarsspel ger möjlighet att skapa numerärt överläge. Kan vi skapa numerärt överläge ökar möjligheten till bollerövring avsevärt. Det numerära överläget ger nämligen möjlighet att fullt och på avsett sätt använda sig av ett understöd till pressande spelare och därmed skapa en 2 mot 1 situation i försvarsspelet Vi har disciplinen att snabbt komma på försvarssida för att organisera oss. Viktigt att alla spelare gör detta då vi har gått fram med mycket folk i anfallsspelet. 23 7.2 Var startar vårt försvarsspel? 7.2.1 Lågt försvarsspel Vi kommer snabbt till våra försvarspositioner, forward(s) i höjd med mittlinjen; övriga lagdelar anpassar avståndet mellan sig enlighet med positionsförsvarets principer. Vi blir kompakta på egen planhalva vilket underlättar bollerövring. Motståndarnas spelyta 3 respektive spelyta 2 blir väldigt liten. (Se 6.3.4) 7.2.2 Högt försvarsspel Spelar vi högt försvarsspel behöver vi inte löpa hem, vi kan i stort ha kvar anfallspositionerna, forward(s) strax utanför motståndarens straffområde (ca 0-10m), övriga lagdelar anpassar avståndet mellan sig och forward(s); övriga lagdelar fyller på. Att ligga med vår(a) forward(s) i höjd med motståndarnas straffområde, kan ibland vara en fördel. Vid bollerövring har vi nära till avslut. Dock, laget kan bli något utsträckt i djupled. Vi kommer att ha längre avstånd mellan lagdelarna än vid lågt försvarsspel. Avståndet kan bli för långt. Erövrar vi inte bollen utan får spelet bakom vår backlinje blir hemlöpningarna längre. (Se 6.3.3) 7.2.3 ”Normalt” försvarsspel Forwards har utgångsläge 10–15 m in på motståndarnas planhalva, mittfältarna något bakom halvcirkeln på egen planhalva och backlinjen ca 10–15 m bakom mittfältarna. Tanken är att göra en bollerövring kring mitten av egen planhalva. Vi kan då ställa om snabbt till anfallsspel med en djupledsboll i spelyta tre. Fördelen med lagets positioner är att vi som sagt kan komma in i spelyta tre med en passning. Övriga lagdelar anpassar avståndet mellan sig. (Se 6.3.2 ”Hur gör vi?”) 7.2.4 Direkt återerövring När vi tappat bollen i sista tredjedelen av planen försöker vi att direkt återvinna bollen genom att stressa motståndarna. Dock, detta måste vara intränat, varje spelare måste förstå vilka motståndare som skall stressas och hur löpningarna till press skall ske. Kräver god spelförståelse och speluppfattning. Det gäller att inte bara ”tokrusa”. (Se 6.3.5) Man kan som spelidé välja antingen lågt, högt eller ”normalt” (mellan högt och lågt) försvarsspel. Valet kan också varieras från match till match och väljas utifrån taktiska hänsyn. En idé som också kopplas till anfallsspelet är att de två innermittfältarna (4–1:2–3, alt 4-1:4-1) ligger i halvcirkeln på egen planhalva. I området mellan backlinje och de två innermittfältarna skall vi försöka bryta motståndarnas anfall. Vi styr motståndarna från kanten in i planen eller till den yta som ger oss numerärt överläge Vi försvarar med i första hand 7 spelare (4–1:2) när spelet flyttats in på vår planhalva. Vi har numerärt överläge ty motståndarna är oftast 6 spelare. De två yttermittfältarna/ytterforwards och centern (toppforward) deltar alltså inte så aktivt i försvarsspelet såvida inte motståndarnas backar följer med upp i anfallet. 24 8. Anfallsspel 1 8.1 Inledning 8.1.1 Bollhållare och medspelare Anfallsspelare har två roller: bollhållare medspelare En bollhållare måste kunna: ha överblick över medspelare motståndare fria spelytor kontrollera bollen Medspelaren skall kunna göra sig spelbar för passning på foten eller passning på fri yta skapa fria spelytor åt sig själv och åt andra medspelare ”läsa” bollhållaren; samverka med bollhållaren (viktigt vid utmaning) Blivande bollhållare kan vara: felvänd rättvänd 8.1.2 Rättvänd bollhållares alternativ Driva vinna mark utnyttja fri spelyta flytta spelet framåt i banan komma ifrån en motståndare Utmana för att skapa numerära överlägen, passera en motståndare, dribbla, och utnyttja fri spelyta bakom denne (utmana medspelarens markering) Passa i djupled på medspelare eller ytan framför medspelaren in i spelyta 1, backlinjespelare; i spelyta 2 och 3, mittfältare och forwards Avsluta instick bakom motståndarens backlinje, inspel från kanten, skott på mål 8.1.3 Felvänd bollhållares alternativ passa tillbaka till rättvänd medspelare vända upp med boll Bollhållaren är beroende av medspelaren för att kunna passa (felpass kan bero på medspelare) 25 8.2 Grundförutsättningar i anfallsspelet Man talar om fyra grundförutsättningar anfallsspelet, nämligen: spelbar spelavstånd Dessa två ses i förhållande till bollhållare. spelbredd speldjup Dessa ses i relation till både bollhållaren och spelytan. 8.2.1 Spelbar Spelbar är kanske den viktigaste aspekten av de fyra grundförutsättningarna i anfallsspel. Medspelaren måste vara spelbar, dvs. bl. a. vara: placerad i rätt position i förhållande till bollhållare och motståndare ha fri spelyta framför sig En medspelare som inte är spelbar säga vara i ”passningsskugga”. Medspelaren kan vara i passningsskugga för markpass men kan nås med passning över motståndare. Spelbarhet är grunden för ett bra passningsspel. Det blir svårt att försvara sig för motståndarna om många medspelare gör sig spelbara. Medspelare kan göra sig spelbar: framför, skapa och /eller utnyttja fri spelyta och bakom bollhållaren, understöd i anfallsspel För att göra sig spelbar krävs att medspelaren: är finurlig, tänker; rör sig smart eller är t.o.m. stillastående och avvaktar spelsituationen har bra spelförståelse/-uppfattning rör sig mycket och klokt; löpningar på olika sätt, t ex avledande rörelse, djupledslöpningar Även medspelarna utan boll har ansvaret för att passningsspelet och därmed anfallsspelet fungerar på ett bra sätt. Om flera medspelare är spelbara med bra spelavstånd är det bollhållaren som beslutar vem som får passningen. För ett framgångsrikt anfallsspel krävs ett bra samarbete mellan bollhållare och medspelare. För bra samarbete krävs: relationerna, sambandet, mellan spelarna förklaras och tränas vilket övar spelförståelse och speluppfattning mycket träning mest i form av spel och med instruktioner från tränaren instruktion i spel ges, dock inte instruktion hur som helst, exempelvis, att instruera ”gör er spelbar” ger inget om tränaren inte talar om hur spelarna skall göra sig spelbara 26 8.2.2 Spelavstånd Bra spelavstånd bedöms utifrån spelsituationen; är situationsbundet. Dåligt spelavstånd: så kort att motståndaren både kan pressa bollhållaren och störa medspelaren då denne får bollen så långt att motståndaren hinner bryta passningen Andra spelavstånd är bra 8.2.3 Spelbredd ger laget fria ytor centralt då motståndarna måste försvara ett större område ger möjligheter att vända spelet och kunna anfalla på kanterna 8.2.4 Speldjup framåt (alltid viktigt) ger möjlighet att snabbt skapa målchanser och avslut bakåt ger möjlighet att vända spelet och i nästa moment spela i djupled framåt 8.3 Funktionell teknik Teknikträningen skall i de flesta fall vara funktionell. I specialfall kan den vara isolerad, t.ex. tillslagsträning. Funktionell innebär att man i spelövningen har motståndare. En bra spelövning för att träna exempelvis passningsspel, passning och mottagning, är att spela två lag icke riktningsbestämt. Funktionaliteten ökas genom att begränsa, dock inte hur mycket som helst, spelytan, införa fler medspelare och motståndare, göra spelet riktningsbestämt, etc. Vidare kan spelövningen utföras på rätt ställe på planen – där momentet oftast förekommer. Exempelvis kan mittfältarna träna på mitten av planen. Gör spelytan rektangulär i stället för kvadratisk. Isolerad träning ger oftast möjlighet till fler upprepningar än funktionell träning. Däremot är den funktionella träningen mer matchlik. Ett sätt att närma sig den isolerade teknikträningens många upprepningar är att spela smålagsspel, t.ex. 4 mot 4 där passningar och mottagning upprepas ofta i en matchlik situation. Om vi dessutom har temat passning/mottagning i smålagsspelet och räknar antal rätta passningar/mottagningar på rad inom laget kommer varje spelare att träna detta under många upprepningar. Ett annat teknikmoment som kan tränas i matchlik situation är att driva boll och utmana. Detta kan vi ha som tema i ett smålagsspel t.ex.4 mot 4 där bollhållaren alltid måste utmana en motståndare. Varje spelare kommer att träna utmaning med många upprepningar. Dessutom tränas här spelförståelse/speluppfattning hos bollhållarens medspelare i form av att man måste tänka på hur man gör sig spelbar. 27 9. Anfallsspel 2 9.1 Utgångspositioner Om vi anger utgångspositionerna då vår målvakt har bollen kan vi exempelvis beskriva dem med olika sifferkombinationer, exempelvis: 4–1:2–3, 2:2–1:2–3, 2-3-2-3 osv. För övrigt är utgångspositionerna svåra att beskriva vid anfallsspel och varierar beroende var på planen vi får bollinnehav. 9.2 Arbetsmetoder – allmänt Tränaren kan arbeta med olika metoder för att skapa struktur i lagets anfallsspel. Tränaren kan ge spelarna olika instruktioner vid träningarna. 9.2.1 Instruktioner till spelarna Tränaren kan t. ex koncentrera sig på att träna och instruera spelarna på: ett snabbt djupledsspel att vända spelet över hela banan, inte bara i backlinjen utan också på sista tredjedelen; vända spelet med krosspassning bakom backlinjen att ha hög fart i löpning och passningsspel men under kontroll att passa spelare som är i rörelse framåt att skapa rättvänd bollhållare genom att passningarna inom laget alltid måste spelas framåt att driva boll och utmana motståndarna för att skapa numerärt överläge att agera innan bollmottagning att ha tålamod i passningsspelet Tränaren kan också som arbetsmetod använda sig av situationsanpassad träning. Ovannämnda punkter kan också ses som situationsanpassad träning. 9.2.2 Situationsanpassat anfallsspel gör er spelbar; var aktiv vid speluppbyggnaden var noga i passningsspel – ha tålamod – ta rätt läge tillbakaspel med spelvändning när vi ”kört fast” nere i ett hörn på motståndarens planhalva; tillbakaspelet gärna till egen planhalva till innerback ta ordentligt djup vid spelvändning bryt av spelvändningen på mittplan med djupledspass rakt i mitten eller krossboll bakom motståndarens backlinje 9.2.3 Spelytor För att strukturera upp anfallsspelet kan man tänka sig att planen är indelad i olika spelytor i längdriktningen. Målet med tvåmålsspel på träning och på match är att göra mål. För att göra mål krävs det att komma till sådana lägen, skapa sådana lägen, att målchans är möjlig. 28 På vägen dit måste ett antal motståndare passeras. Vi tänker oss att det finns en spelyta bakom varje lagdel hos motståndarna. Ytan framför motståndarnas forwards kallas utgångsyta, ytan mellan motståndarnas forwards och deras mittfält kallas spelyta 1. Spelyta 2 och spelyta 3 är ytan mellan motståndarnas mittfält och backlinje respektive bakom motståndarnas backlinje. Hur ett lag väljer att ta sig förbi motståndarna och genom och/eller förbi spelytorna är ett lags arbetsmetod i anfallsspelet. Man kan välja att spela korta passningar efter marken och vinna en spelyta i taget eller man kan välja att spela sig in i spelyta 2 eller tre med lång passning, både efter marken och i luften. I avslutningsfasen kommer man runt på kanten eller centralt. För att ta sig till avslut kan en hel del anfallsvapen användas. Sammanfattningsvis kan man säga att en arbetsmetod beskriver sätt att ta sig in i, genom och ur respektive spelyta. Ett annat, kompletterande sätt att ange en arbetsmetod i anfallsspelet är att beskriva hur väl laget uppfyller grundförutsättningarna på olika ställen på planen 9.2.4 Kombination av arbetsmetoderna Arbetsmetoderna kan med fördel tillämpas var för sig men också, vilket är att föredra, tillsammans i olika kombinationer. En användbar och effektiv träningsmetod är tematräningar. En fördel med isolerad teknikträning är att momentet upprepas väldigt många gånger. Hur kan vi få denna fördel vid spelförståelse- och speluppfattningsträning? Jo, genom smålagsspel med tema. Exempelvis kan vi som tema ha utmana. Vid bollerövring måste den spelare som erövrat bollen utmana sin närmsta motståndare och sen passa till en medspelare som i sin tur måste utmana osv. Detta innebär att spelarna får upprepa utmaningen många gånger, vilket i viss utsträckning liknar den isolerade teknikträningen. Vid tvåmålsspel kan man också lägga in teman, t.ex. bollen måste hela tiden spelas framåt, vilket stimulerar till att ha rättvända spelare och att träna på att vända upp i spelsituationer. I träningen att ta sig genom de olika spelytorna kan man exempelvis lägga in träning av situationsanpassning – hålla bollen inom laget. 9.2.5 Anfallsvapen Spel mot samlat försvar kräver individuell skicklighet (funktionell teknik, spelförståelse, speluppfattning, tänkande, beslutsfattande och agerande) samt ett bra passningsspel (passningar och bollmottagningar) med stor rörelse (spelbarhet) Vid lika numerär eller numerärt underläge krävs att spelaren på ett skickligt sätt utnyttjar vad vi kallar anfallsvapen: grundförutsättningarna i anfallsspel driva boll och utmana finta och dribbla vända upp passning och mottagning överlappning, underlappning överlämning väggspel 29 spel på markerad spelare spel på fri yta avledande rörelse korslöpningar, diagonallöpningar, L-löpningar, raka löpningar motrörelse rättvända spelare djupledslöpningar; maximala löpningar instick bakom motståndarens backlinje; instick rakt eller instick diagonalt 9.3 Arbetsmetoder – sättet att spela i anfallsspel; spelidé 9.3.1 Vid målvaktsutkast Backlinjespelarna gör sig snabbt spelbara för att kunna starta uppbyggnadsfasen i anfallsspelet. Innerbackarna spelar brett och ytterbackarna kliver upp (nästan som yttermittfältare) och eventuellt inåt i banan. En av innermittfältarna (balansspelare) ligger lågt, t.o.m. i linje eller bakom innerbackarna, för att ”hämta” boll (halvt helst helt rättvänd) och bildar triangel med innerbackarna. Ytterforwards/yttermittfältarna flyttar fram och eventuellt inåt i banan. Variation med ”traditionella” positioner, 4-4-2 positioner, för backlinjen. Målvakten ska kunna användas vid spelvändningar. Vi spelar från utgångsytan genom de övriga spelytorna, mestadels med kortpassningsspel efter marken. Dock med variation, dvs. passningar förbi en eller två spelytor. Detta beroende bl. a. på taktiska hänsyn. Kan vara både passningar efter marken och i luften. Vi strävar efter spel på rättvända mittfältare. När det är möjligt försöker vi ta oss igenom spelytorna med så få passningar som möjligt. Om inte skall vi ha tålamod, inte ha för bråttom med avgörande passningar, utan vända spelet i alla spelytor. Spel på markerad spelare med tillbakaspel och passning i djupled i nästa spelyta. Dock, helst in i spelyta 3 där det gäller att komma till avslut. Passningar i och kring straffområdet: centralt som instick från kanten som inspel: hårda passningar efter marken bakom deras backlinje, spel snett inåt-bakåt, tidigt inspel bakom backlinjen, traditionella inlägg. För övrigt egna genombrott och skott. Driva för att utnyttja fri yta men helst för att utmana medspelares markerande motståndare för att skapa numerära överlägen, t.ex. två mot en, tre mot två situationer etc. Driva och utmana i en mot en för att ”slå” sin motståndare, 1 mot 1 situationer. 30 9.3.2 Vid målvaktsutspark ”Komprimera” laget till en viss yta. Vid utspark av t.ex. en högerfotad målvakt hamnar bollen oftast på en yta till vänster sett till vår spelriktning. Det är på den ytan vi skall samla laget. Östersundsvarianten med utspridda spelare är bra om vi har 100-% passningsträff. ”Läs” bollbanan, gå in i närkampen och vinn boll. Spela in i spelyta tre så snabbt som möjligt. Om detta inte är möjligt håller vi bollen, gör spelvändningar, tillbakaspel om så krävs. Om vi inte vinner ”första boll”, så läs spelet för att vinna ”andra boll”. 9.3.3 Vid brytning och omställning från försvarsspel till anfallsspel Backlinjespelare skall vid försvarsspel ha kontroll var MF, och helst också var F, är positionerad. Har vi rätt positioner i vårt försvarsspel är detta fullt möjligt. Vi får då möjlighet till en snabb omställning. Den som erövrar bollen skall, om möjlighet finns, driva bollen i djupled och utmana och skapa en mot en situation, som kan utmynna i ett väggspel, dribbla en motståndare eller passa bollen till djupledlöpande medspelare. Sök att erövra bollen med en brytning av bollbanan. Då ges möjlighet till ett ”brytpass”, ett tillslag, eller högst två tillslag. Spela bollen genast i djupled framåt till: 1. F, rättvänd, med markpassning, som går på mål, utmanar och slår sin motståndare eller passar till djupledslöpande medspelare, YF (YMF) i första hand men även IMF och YB. (alternativ 1). F felvänd, tillbakaspel och passning in i nästa spelyta (alternativ 2), eller 2. MF helst rättvänd; driv och utmana, passning i djupled i nästa spelyta (alternativ 3). MF felvänd, tillbakaspel och sedan passning in i nästa spelyta (alternativ 4), eller 3. B som löpt i djupled och är rättvänd; driv och utmana eller passning i djupled i nästa spelyta (alternativ 5) Vid denna omställning skall vi ha minst 6 spelare i djupledslöpningar. Dessutom skall YB, varierat med IB vara med i anfallet. I denna situation skall vi komma snabbt till avslut, helst efter 1–3 passningar (i djupled). 9.3.4 Variation Om det snabba djupledsspelet inte fungerar eller vi gjort många tröttande maximala djupledslöpningar ”spelar vi kvadraten”; vi ”vilar” med boll; pulsering av spelet. Vi har tålamod att hålla bollen inom laget. Vi väntar på rätt tillfälle att anfalla och gå i djupled för att skapa målchans. 31 10. Omställning 10.1 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 1 Om vi erövrar bollen i den yta som vi avsett har förhoppningsvis deras backlinje följt upp deras anfall så att spelyta 3 har blivit, är, ganska stor. Vi kan då ställa om till anfallsspel genom passning på spelyta 3 och därifrån skapa målchans. Då vi lämnat tre spelare högt upp i planen kan dessa direkt gå på djupet. Minst en IMF kan också gå i djupled. Vi har alltså minst fyra djupledlöpande spelare. Vid omställning: om fri yta finns, driv bollen i djupled, utmana för att hota deras backlinje, vinn en eventuell en mot en situation. ett snabbt pass bakom deras backlinje löpningar i djupled noga med första pass efter brytning, rörelse bollmottagare. överraska motståndarna; uppfatta lägen för djupledsspel framåt; innan motståndarna hunnit organisera sitt försvarsspel eventuellt skapa ett tillbakaspel för att få stopp på deras fallande backlinje och ”göra” spelyta 3 större Ett ordspråk säger: ”Som man bäddar får man ligga”. Vi kan ändra litet i ordspråket och säga: ”Som man spelar försvarsspel får man anfallsspel” och vice versa. Försvarsspel och anfallsspel hänger ihop. 10.2 Omställning från försvarsspel till anfallsspel, 2 Hur kan varje spelare agera utifrån sin position om vi erövrar bollen i någon av de fyra (A-D i bilden nedan) områdena på planen? Spelriktning A B C D 32 Bollerövring i yta A Hitta utgångspositionerna så snabbt som möjligt a. Börja anfallsspelet genom tillbakaspel till målvakten; inta utgångspositioner b. Spela om möjligt bollen i djupled framåt till YF/YMF och F i spelyta 3, IMF och YB löper i djupled c. Spela framåt till IMF/YMF (B) i spelyta 2. d. Driv, ta yta, utmana för att skapa numerära överlägen och hota motståndarnas försvar e. Håll bollen inom laget och ha tålamod innan vår djupledsattack sätts in; vänd spelet Bollerövring i yta B a. Driv, utmana b. Snabb passning i spelyta 3 på djupledlöpande medspelare c. Snabb passning i spelyta 2 d. Håll bollen, vänd spelet Bollerövring i yta C a. Driv, utmana; hota motståndarnas backlinje; utmana den motståndare som markerar vår medspelare (F) b. Snabb passning i spelyta 3; djupledslöpning c. Håll bollen inom laget; tillbakaspel och spelvändning Bollerövring i yta D a. Driv, utmana, hota b. Gå på snabbt avslut: instick, skott, inspel, inlägg c. Håll bollen vänd spelet, tillbakaspel till IB 33 11. Exempel på spelarnas agerande i anfallsspelet Arbetsmetod vid anfallsspel Bilden nedan visar varje spelares utgångsposition i anfallsspelet då vår målvakt har bollen. Hur kan varje spelare agera utifrån sina utgångspositioner? Spelriktning 11.1 Målvakt, MV deltar i starten på anfallet sätta igång spelet snabbt med i första hand utkast; utspark endast vid speciella tillfällen deltar vid spelvändningar i backlinjen genom at använda fötterna uppfatta kontringslägen och snabbt sätta igång spelet 11.2 Innerbackar, IB utgångsposition (då MV har bollen) i utgångsyta, spelyta U; i höjd med eller strax utanför straffområdet; spela brett, straffområdets bredd passningsalternativ i speluppbyggnaden till B, YB, IMF och eventuellt till F (bästa alternativ) från utgångsyta var aktiv vid speluppbyggnaden, spelbar driv bollen i anfallsriktningen för att ta yta eller utmana motståndare och skapa numerära överlägen, t ex 2 mot 1 vänd spel i backlinjen vid behov bilda triangel med MV och B flytta fram då vi slår passning i djupled ta djup bakåt för att ge understöd 34 11.3 Ytterbackar, YB utgångsposition: i höjd med spelyta U och spelyta1 eller i spelyta 1; i vissa situationer i utgångsyta driv, ta yta, utmana för att skapa 2 mot1 med IMF, YMF/YF och F utmana den motståndare som markerar den medspelare du skall skapa 2 mot 1-situatuion med breddhållare; om bollhållare på kanten gör överlämning med YMF/YF djupledslöpning mot och in i spelyta 3 utgångsposition i spelyta1: löp in i planen ungefär parallellt med mittlinjen för passning från IB eller B, alternativt IMF (tillbakaspel) efter bollmottagning med fot närmast eget mål och drivning, låtsas passa ”framåt” (med fot närmast eget mål) stig över bollen och vänd för att ”bli av med” pressande motståndare överlämning med B eller IMF passning till ”andra” IB, B, IMF eller F driv i djupled och utmana bilda trianglar med IB, B, IMF, YMF/F och F håll spelbredd då YMF/YF löper in mot mitten av planen motrörelse med i första hand YMF/YF vid bollinnehav i höjd med motståndarens straffområde: utmana inåt för instick, eget genombrott och skott löp ner mot kortlinjen för att ”skjuta” ett inspel mellan deras MV och backlinje löp snett ner till kortlinjen och passa snett inåt-bakåt 11.4 Balansspelare, B. Defensiv(a) innermittfältare, DIMF olika utgångspositioner: i höjd med IB: hämtar boll; spelyta U mellan IB och IMF (i djupled): får passning halvt eller helt rättvänd; spelyta U eller spelyta 1 i höjd med IMF: löper ner mot IB och båglöper för att bli halvt eller helt rättvänd; möt i vinkel; spelyta 1 om felvänd: tillbakaspel till IB eller MV eller vända upp löp för att bli rättvänd (åtminstone halvt rättvänd); båg-, V- och L-löpningar kan växla position med IMF om pressad bilda trianglar med IB eller IMF eller YB och en av IMF passningsalternativ: IB vid tillbakaspel YB i spelyta 1 IMF i spelyta 1 eller spelyta 2 YMF/YF i spelyta 1 eller spelyta 2 eller spelyta 3 F i spelyta 2 eller spelyta 3 tillbakaspel till backlinjespelare om felvänd driva för att ”ta yta”, utmana mot motståndare som markerar IMF eller F för att skapa 2 mot 1 situation spelbar för spelvändningar både på egna och motståndarens planhalva djupledslöpning in mot och i straffområdet motrörelse med i första hand IMF 35 11.5 Innermittfältare, IMF utgångsposition kring mittlinjen eller högre; ”tryck upp”; spelyta 1 och spelyta 2 bilda trianglar med B och andra IMF, B och YB, YMF/YF och F rörelse för passning från IB eller YB tillbakaspel till backlinjespelare, balansspelare eller vända upp om felvänd löp för att bli rättvänd; båg-, V-, L-löpningar gå isär, rörelse mot kanten då B är bollhållare gå i djup, ”hitre” IMF, då YB kommer in i planen; ”bortre” IMF beredd på överlämning öppna ”passningskorridor” för IB’s passning till F växla position med B i uppspelsfasen ge understöd till YMF/YF och F i spelyta 2 sök spela passning in i spelyta 3 på djupledlöpande medspelare driv för att ta yta eller utmana; utmana helst på motståndarens IB men även motståndarnas övriga backlinjespelare överlämningar med i stort sett alla medspelare förutom MV gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning och skott motrörelse med B, YF eller F passningsspel med i första hand MF och F(s) göra sig spelbar i uppspelsfasen, halvt eller helt rättvänd; möt i vinkel; högt utgångsläge tillbakaspel eller vända upp om felvänd spelbar för spelvändningar djupledslöpningar 11.6 Yttermittfältare, YMF/Yttre innermittfältare, YIMF passningsspel med IMF och F(s) göra sig spelbar i uppspelsfasen; högt utgångsläge; rättvänd breddar direkt vid bollerövring om inte YB löper i djupled ha innermittfältsposition för att skapa yta åt YB driv, ta yta, utmana inlägg, inspel 11.7 Ytterforward, YF / Yttermittfältare, YMF utgångsposition i spelyta 1 helst i spelyta 2, YF i spelyta 2 håll spelbredd speciellt om YB går in i planen tillbakaspel till backlinjespelare eller vända upp om felvänd vänd utåt mot kanten från motståndaren; tillbakaspel till IB överlämning med IMF och F gå in i planen för pass från IB gå in i planen för att öppna ”korridor” åt YB driv för att ta yta eller utmana mot deras backlinje utmana i en 1 mot 1-situation på kanten; ”slå” motståndaren utmana inåt mot deras backlinje för avslut 36 djupledslöpningar in i spelyta 3 motrörelse med YB, eventuellt F gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning och skott 11.8 Offensiv innermittfältare, OIMF/Defensiv forward, DF utgångsposition i spelyta 2 passningsspel med IMF, YMF och F(s) göra sig spelbar i uppspelsfasen; möt i vinkel, högt utgångsläge, minst halvt rättvänd för att snabbt kunna anfalla tillbakaspel till IMF och YMF/YF; eventuellt till B motrörelse med IMF, YMF/YF och F driv bollen i anfallsriktningen för att ta yta eller utmana motståndare och skapa 2 mot 1 lägen; utmana motståndarnas backlinjespelare, helst deras IB, som markerar en medspe lare löp för att bli rättvänd; båg-, diagonal-, kors-, blindsides-, V- och L-löpningar djupledslöpning in mot och i straffområdet för instick vara 3:e forward (släpande), ”fånga upp” 2: a bollar 11.9 Forward, F utgångsposition i spelyta 2; håll upp spelyta 2 så ”högt” som möjligt, dvs. ”hålla upp” motståndarnas backlinje möt passningar i spelyta 2, vänd upp om möjligt annars tillbakaspel till i första hand IMF och YMF/F, eventuellt YB och B; möt helst i vinkel samarbete med IMF, som går isär för uppspel från IB djupledslöpningar in i spelyta 3 bollmottagning, ”side-way-on” gör avledande rörelser för att skapa yta: motrörelser, kors- (om två F), blindsides-, diagonal-, båg-, V-, L-löpningar hota med djupledslöpningar löpa för att skapa ”insticksmöjligheter” motrörelse i första hand med IMF gå på avslut: ”slå” motståndaren i en 1 mot 1 situation, instick, överlämning, överlappning och skott göra sig spelbar i uppspelsfasen; möt i vinkel, högt utgångsläge löp för att bli rättvänd samarbeta med YMF/YF och minst en IMF eller, om vi spelar med två centrala forwards, med 2: a forward, en djup – en möter; bortre kan möta och främre löper ur och i djupled 37 11.10 Grundkrav på spelarna Individuell skicklighet i form av: god funktionell teknik bra spelförståelse och speluppfattning snabbt värderande och beslutsfattande agerande samt ett bra passningsspel (passningar och bollmottagningar) med stor rörelse (spelbarhet) 11.11 Pedagogiska metoder och instruktion i spel Fem olika pedagogiska metoder för inlärning, instruktörsmetoder direktmetoden – instruktion muntligt och demonstration, visa uppgiftsmetoden – speciella uppgifter till spelarna växelverkansmetoden - två spela jobbar ihop och hjälper varandra guidad upptäcktsmetoden – tränaren ställer frågor till spelarna, som skall upptäcka det förutbestämda svaret i en viss spelsitution 5. problemlösningsmetoden – tränaren ger spelarna ett problem som de skall lösa 1. 2. 3. 4. Nästan all träning, minst 80 procent av träningstiden, skall ägnas åt spel i olika former med instruktion från tränaren under spelets gång. När tränaren skall ge instruktion i denna träningsform kallas det att ge ”instruktion vid spel, tvåmålsspel” eller ”instruktion i spel” att leda lärande i fotboll. Det finns fem grundläggande metoder att instruera i spel. 1. 2. 3. 4. 5. spelkontroll spelvillkor frysa spelet rekonstruktion och repetition tänk före 38 12 AVSLUTNING - ATT TÄNKA PÅ 12.1 Försvar Uppfylla grundförutsättningarna i försvarsspelet. Positionsförsvar: press, täckning, understöd, markering, överflyttning, centrering, Närmast bollhållande motståndare pressar Avsikten med press: bollvinst, fördröja, krympa yta, styra spelet i viss riktning Starta löpning när bollen spelas anfall på kanten: styrning inåt planen (gäller i första hand YB och YMF/YF); löpningen in i pressen måste anpassas efter drivande bollhållarens hastighet & position anfall centralt: styrning mot yta där vi kan få numerärt överläge; både inåt och utåt Start av försvarsspel: lågt, högt ”normalt” försvarsspel, snabb återerövring YMF/YF och F skall i första hand inte vara bollerövrare utan styra spelet i den riktning vi vill; F utåt, YMF/YF från kant in mot mitten, mot yta där vi blir i numerärt överläge I området mellan backlinje och de två IMF skall vi försöka bryta motståndarnas anfall Styr motståndarna från kanten in i planen eller till den yta som ger oss numerärt överläge; vi försvarar med i första hand 7 spelare (4–1:2) på vår planhalva; de två YMF (YF) och TF deltar alltså inte aktivt i försvarsspelet såvida inte ”deras” backar följer med upp i anfallet, ställ om, eller om vi möter ett anfallskickligt lag 12.2 Anfall Uppfylla grundförutsättningarna i anfallsspelet. Göra sig spelbar genom rörelse utan boll – skapa yta åt medspelare och sig själv. Förstå och uppfatta vad medspelaren gör och kan göra och anpassa sitt spel därefter – timing; spelförståelse och speluppfattning. Högt bolltempo med snabba och anpassad hårdhet i passningar; fokuserad och noggrann i passningsspelet – varierat med ”knacka” boll Vid mottagningar (bollen vid foten) nästan aldrig stå stilla; ta med till fri yta; ha klart för sig vad vi skall göra med bollen innan (viktigt) bollmottagningen. Rörelse kring boll. Driva, utmana för att skapa numerära överlägen 2 mot 1, 3 mot 2 etc. och 1 mot 1 situationer (”slå” sin motståndare); dribbla; hota i djupled. Tempoväxlingar och riktningsförändringar viktiga moment. Finter, helst med bollen, men även kropps- och passningsfinter. Rättvända spelare; hota i djupled genom utmaning och löpningar, kompis spelbar Variera korta långa passningar; variation i spelet Ha tålamod att spelvända på motståndarens planhalva och på egen. IB:ar, som spelar brett, och balansspelaren bildar triangel vid uppspel; YB högt upp i banan; IMF och F ”trycker” upp motståndarens mittfält och backlinje YB kan vid uppspel löpa in i planen för passning Flytta fram, upp, laget snabbt vid passning i djupled YF/YMF kan (skall) även driva inåt, utmana, ge instick (raka eller diagonala) i djupled, gå på skott, dvs. YF (YMF) behöver inte hela tiden ”slicka” kanten; YB blir då breddspelare Vid inspel från kanten: 1) ”skjut” in bollen mellan målvakt och backlinje parallellt med kortlinjen, 2) gå ner på kortlinjen, löp in mot första stolpe och passa snett inåt-bakåt Vid ”normala”(gammeldags) inlägg: 1) första yta, 2) bakre ytan, 3) straffpunkten eller 4) utanför straffområdet till skytt Vid tidiga inlägg: passa bollen bakom deras backlinje mot straffpunkten eller i närheten av straffpunkten; beror på backlinjens position
