Atomen Allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Berg, vatten, luft, kläder, mobilen, du… Så här är atomen uppbyggd Kärna Atomen har en kärna i mitten. Där sitter protoner och neutroner. Runt om kärnan snurrar elektroner. En atom har alltid lika många elektroner som protoner. Elektronskal Atomer kan ha olika många elektronskal (ringar med elektroner). Här ser du atomer med 1, 2,3 och 4 elektronskal. Valenselektroner Atomer Atomen är alltid oladdad. En atom har alltid lika många p rotoner(+) som e lektroner(-). När det finns lika många + som – blir partikeln oladdad. Laddningarna tar ut varandra. Neutroner har ingen laddning. De är neutrala. Joner Om atomen ger bort eller får elektroner blir den laddad. Den blir en jon. Den här väteatomen gav bort sin elektron och blev plusladdad. Den blev då en vätejon H+. Den här syreatomen tog upp två extra elektroner och blev minusladdad. Den blev en syrejon O2-. Två minus för att den tog upp 2 minusladdade elektroner. Det är bara elektroner som kan flytta på sig. De andra partiklarna sitter fast i kärnan. Elektronskal Elektronskalen blir större ju längre ut från kärnan man kommer. Första skalet har plats för 2 elektroner. Andra skalet har plats för 8 elektroner. Atom Den minsta hela delen i ett grundämne. Molekyl Två eller flera atomer som sitter ihop. De kan vara av samma sort eller olika. Grundämne Atomer av samma sort. Ensam Eller tillsammans Kemisk förening Två eller flera olika sorters atomer sitter ihop och bildar ett nytt ämne. Periodiska systemet Alla grundämnen som finns har en plats i grundämnenas periodiska system. Det periodiska systemet berättar mycket om ämnets egenskaper, t.ex. om det är en metall, om det är en gas eller ett fast ämne, ämnets kemiska beteckning, hur många valenselektroner det har mm. Kemisk beteckning: Alla ämnen har en kemisk beteckning. Det är en förkortning av namnet. Här står F för Fluor. Atomnummer: Berättar hur många elektroner och protoner ämnet har. Fluor har 9 protoner och 9 elektroner (lika många + som -) Masstal: Berättar hur många partiklar det finns i kärnan. I fluor är det 19. Vi vet att 9 av dem är protoner. Resten är neutroner: 19-9 = 10 neutroner. Kemiska beteckningar Dessa kemiska beteckningar är bra att kunna: H väte O syre C kol Cl klor N kväve Fe järn Na natrium Tycker du att en del kemiska beteckningar är konstiga? Det beror på att beteckningarna är förkortningar av ämnenas namn på språket latin. Ämnenas faser De flesta ämnen har 3 faser. Vilken fas de är i beror på temperaturen. Fast form t.ex. is Flytande form t.ex. vatten du dricker Gasform t.ex. ångan som försvinner upp i luften när du kokar vatten
