Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Linköpings kommunala skolor
Ånestadsskolan
Ånestadsskolans Plan mot diskriminering och
kränkande behandling för årskurserna F-9 samt
Fritidshemmen 2016-2017
Upprättad juni 2016
Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera
att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
1
Innehållsförteckning
Skolledning
3
Ånestadsskolans mål och vision
Ånestadsskolans vision
Ånestadsskolans mål
3
3
3
Delaktighet och förankring
3
Arbetet med likabehandling och plan mot diskriminering och
kränkande behandling på Ånestadsskolan
Arbetet med planen - kartläggning
4
4
Utvärdering/Uppföljning
Uppföljning av planen läsåret 2015/16 år F-6:
Uppföljning av planen läsåret 2015/2016 i år 7-9:
4
4
5
Förebyggande arbete under föregående läsår F-6
6
Förebyggande arbete under föregående läsår 7-9
Arbetet med förbättring av problemområden/Resultat av
utvärderingen av fjolårets plan
6
Förebyggande trygghetsarbete/åtgärder läsåret 2015/16
Information från överlämnande skolor och förskolor
Inskolning
Mentor/klassföreståndare
Arbetslag
Elevhälsoteamet, EHT
Elevskyddsombud (ESO)
Trygghetsteamet Tryggve år F-6
Trygghetsteamet år 7-9
Raster
Bibliotek
8
8
8
9
9
9
9
10
10
11
11
7
Rutiner för akuta situationer
11
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, år F-6 11
Information till och från Tryggve:
11
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, år 7-9 12
Aktivitetsplan mot diskriminering och kränkande behandling under
läsåret 2016/2017
Ånestadsskolans Fritidsverksamhet
Ånestadsskolan år F-6
Ånestadsskolan år 7-9
Bilagor
Bilaga 1: Skollagen 1 kap. 4§, diskrimineringslagen, LGR 11
Bilaga 2: Kännetecken hos offret och den som utsätter andra
Bilaga 3: Tillbudsrapport
Bilaga 4: Samtalsprotokoll/överenskommelse
Bilaga 5: Ordningsregler 2015/16
13
14
14
15
16
16
17
18
21
22
Begrepp och definitioner
Begrepp
Definitioner
23
23
24
2
Ansvarig för planen
Rektor Madeleine Zerne har det övergripande ansvaret för arbetet mot
kränkande behandling. Rektor beslutar om andra myndigheter ska
kopplas in, eller om större förändringar i organisationen behöver göras.
Skolledning
På Ånestadsskolan finns en rektor och två biträdande rektorer:
Madeleine Zerne, rektor
013-207974
Erik Fredriksson, bitr rektor
ansvarig för F-6 013-207986
Carolina Andersson, bitr rektor ansvarig för 7-9 013-207033
Ånestadsskolans mål och vision
Ånestadsskolans vision
Vi vill att alla som arbetar på Ånestadsskolan, elever och personal, ska
känna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Vi bryr oss om varandra och
hjälper varandra. Vi visar respekt för varandra och varandras åsikter.
Alla är lika mycket värda. Vi hjälps åt så att ingen utsätts för kränkande
behandling.
Ånestadsskolans mål
På Ånestadsskolan har vi nolltolerans när det gäller alla former av
kränkande behandling eller diskriminering och ingen, varken elev eller
personal, ska acceptera att någon blir utsatt för kränkningar. Alla som
vistas i skolan har skyldighet att bidra till en god arbetsmiljö genom att
bemöta varandra med vänlighet och respekt. Alla har rätt att känna sig
trygga i skolan
Delaktighet och förankring
Planen mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas varje
år i augusti/september. Rektor är ansvarig tillsammans med
Trygghetsteamet. Elevråd och elevskyddsombud har synpunkter och
tankar kring planens innehåll och utformning.
I samband med terminsstart jobbar eleverna aktivt med att revidera
skolans ordningsregler. I ett första steg jobbar eleverna tillsammans
med sina mentorer. I ett andra steg tar elevråd och högstadiets
elevskyddsombud vid. Till slut fastställs ordningsreglerna inför läsåret
av rektor och elevråd.
Så fort de nya ordningsreglerna är framarbetade publiceras de på
skolans hemsida. Ordningsreglerna skickas även hem för diskussion
och påskrift till vårdnadshavare.
3
Eleverna tar del av Planen mot diskriminering och kränkande
behandling under läsårets första veckor. Föräldrar har informerats om
Ånestadsskolans arbete kring diskriminering och kränkande behandling
på första föräldramötet på höstterminen. Planen mot diskriminering och
kränkande behandling finns tillgänglig på skolans hemsida.
Arbetet med likabehandling och plan mot diskriminering
och kränkande behandling på Ånestadsskolan
Arbetet med planen - kartläggning
Enligt Skollagen (2010:800) kap 6 § 8 skall skolan ha en plan mot
kränkande behandling som upprättas varje år.
År F-6 engagerar alla elever ifrån år 2 och uppåt i sitt förebyggande
arbete mot mobbning, kallat ”Tryggve”. Två elever utbildas av
lärare/fritidsledare och två elever per klass informerar
lärare/fritidsledare om läget i klasserna varje vecka. En trivselenkät
genomförs i alla klasser under höstterminen.
Ånestadsskolans trivselenkät genomförs också med alla elever i år 7-9
varje år kring novemberlovet och fyller en viktig funktion.
Trygghetsteamet sammanställer resultaten som sedan analyseras
tillsammans med elevhälsoteamet och lärarlagen och redovisas på
föräldramöten och för eleverna. Även underlaget som används inför
utvecklingssamtalen belyser den enskilde elevens skolsituation liksom
skolsköterskans hälsosamtal med varje elev i år 4 och 7.
Elevskyddsombuden som arbetar mot mobbning och kränkande
behandling i klasserna gör ett bra arbete. Vid regelbundna möten med
elevskyddsombuden får de muntligt eller skriftligt delge sina iakttagelser
i skolmiljön. De kommer också till sin handledare om det behövs mellan
mötena.
Linköpings kommuns attitydundersökning i årskurserna 2-3, 4-6 och 7-9
som genomförs varje år belyser bland annat värdegrund och
elevinflytande och blir en del i vårt arbete för en skola där alla kan må
bra i sitt lärande. Region Östergötland undersöker hur elever i år 8 mår.
I år finns även Skolinspektionens uttalande kring elever i år 5 och 9
med i underlaget.
Allt detta ligger sedan till grund för den årliga revideringen av planen.
Utvärdering/Uppföljning
Uppföljning av planen läsåret 2015/16 år F-6:
Tryggvearbetet har pågått i klasserna under terminerna. I början av
höstterminen startade man med en samarbetsdag, vänliga veckan har
genomförts med mängder av samarbetsaktiviteter och
4
innebandymatchen mellan alla klasser och personalen var uppskattad.
En utbildning kring nätmobbning har genomförts för mellanstadiet. År 2
har jobbar med Hemlig kompis och År 3 har jobbat med språket och
stämt av hur dagen varit.
Enkäter om läget i klasserna har genomförts under höst terminen och
resultatet har följts upp i varje klass. Det har genomförts flera
åldersintegrerade temadagar.
När det gäller F-6 så har år 2-3 och 4-6 redovisats i kommunens
enkätundersökning ht 2015. Svaren på värdegrundsfrågorna för år 2-3
och 4-6 får resultat över kommungenomsnittet. Eleverna vet väl vem
man ska vända sig till om någon varit elak mot dem eller en annan elev.
Pojkar och flickor behandlas lika på skolan. Vuxna ingriper om det
händer något. Delaktighet och elevinflytande fick lägre än genomsnittet.
EHT har tillsammans med eleverna försökt undersöka detta närmare,
och diskussionen kring elevinflytande fortsätter tillsammans med
personal och elever under hösten.
Sammanfattningsvis har aktivitetsplanen genomförts.
Uppföljning av planen läsåret 2015/2016 i år 7-9:
Trivselenkäten som görs varje år i november är en stor del i vårt arbete
för trygghet och trivsel på skolan. Enkäten utarbetas av
Trygghetsteamet tillsammans med elevskyddsombud och rektor.
Återkoppling av enkäten skedde på personalkonferens där
sammanställningen diskuterades, för föräldrar på vårens föräldramöten
och till eleverna efter att enkäten diskuterats i personalgruppen. EHT
analyserade alla enkäter som genomförts kring våra elever under året.
Vi försöker ta tillvara synpunkter inför kommande arbete.
Trygghetsteamet träffades varje vecka. Representanter ifrån
Trygghetsteamet träffade Elevskyddsombuden regelbundet, minst en
gång i månaden. Nya elevskyddsombud utsågs i år 7.
Vi har tagit in information från avlämnande skolor inför att de nya
sjuorna skulle bildas. Vi genomförde inskolningsaktiviteter och
lägerdag. Även en dag med gemensamma aktiviteter över
klassgränserna genomfördes i juni.
Utifrån att öka arbetsron i skolan var tanken att utrusta klassrummen
med hörselkåpor och flexibla halvskärmar, så eleverna skulle ha
möjlighet att arbeta mer ostört, samt att fortsätta diskussionerna kring
störande mobiltelefoner. Här har vi nu kommit en bra bit på väg,
hörselkåpor och skärmar finns att tillgå. Mobiltelefonsdiskussionerna
har lett till att eleverna lämnat sin mobil i en låda när lektionen börjar,
försöket har inte utvärderats ännu.
”Kärleken är fri”, en temavecka kring hederskultur, våld och allas lika
värde genomförs vartannat år, så inte detta läsår.
Aktivitetsplanen har genomförts.
5
Förebyggande arbete under föregående läsår F-6
Skolfritidsverksamheten har under året varje vecka avsatt en stund för
diskussion utifrån en filmsnutt om hur man mår och hur kompisar är mot
varandra. Även annat värdegrundsarbete och konflikthantering har
fritidsverksamheten jobbat med i barngrupperna, vilket sedan följs upp i
leken. Fritids har också börjat jobba mer med medbestämmande under
året.
Kommunens Attitydundersökning: Svaren på värdegrundsfrågorna för
år 2-3 och 4-6 får resultat över kommungenomsnittet. Eleverna vet väl
vem man ska vända sig till om någon varit elak mot dem eller en annan
elev. Pojkar och flickor behandlas lika på skolan. Vuxna ingriper om det
händer något. Delaktighet och ansvar behöver vi arbeta vidare med.
Trivselenkäten: Eleverna trivs, är trygga, upplever arbetsro och tillit till
personalen. På minussidan framkommer en brist i utmaningar, och att
det kan vara rörigt i matsalen.
Skolsköterskan har i hälsosamtalen i år 4 och 7 förstått att eleverna
trivs både med kamrater och personal, de mår bra i skolan. Några
upplever stress, några skulle önska mer studieteknik och det finns
ljudkänsliga elever.
Aktiviteter
Förebyggande arbete under föregående läsår 7-9
Kommunens Attitydundersökning år7-9: Där ställs bland annat frågor
kring trygghet och mobbning. Svaren hösten 2015 visar att eleverna på
Ånestadsskolan känner trygghet i skolan och att det finns vuxna som
man kan vända sig till om det blir problem. I jämförelse med alla
högstadieskolor i kommunen ligger Ånestadsskolan på genomsnittet.
Det som hamnar på minussidan för hela skolan är delaktighet och
elevinflytande, och det upplevs som minskande med högre ålder. EHT
har arbetat med medbestämmande och elevinflytande som begrepp
och i verkligheten. EHT har också arbetat med värdegrundsfrågor under
året. Vi ska sätta ytterligare fokus på inskolningen av de nya sjuorna
och även ha ett fortsatt program för det under högstadietiden.
Trygghetsteamet har drivit vidare projekt Arbetsro i en ny form, som vi
fortsätter med, där elevernas delaktighet tydliggörs.
Ånestadsskolans Trivselenkät från läsåret 2015/2016 fokuserade på
fyra för bättringsområden som tidigare framkommit, trygghet, stress,
arbetsro och bemötande/tilltal. Vi använde enkäten som
trygghetsteamet tagit fram tillsammans med rektor och
elevskyddsombudsrepresentanter från år 9, men kompletterade med
ytterligare frågor kring hur eleven vill ha det i sin klass, vad man vill
göra tillsammans med klassen och om det är någon elev som är utsatt i
klassen/skolan. Enkäten sammanställdes under hösten och nedan följer
en kort redogörelse av enkätsvaren.
Trygghet: Här visade det sig att eleverna känner sig trygga i skolan, 95
% svarade det.
6
Bemötande/tilltal: 90 % av eleverna upplevde att bemötande/tilltal var
ok eller bra. De fall som kommit till vår kännedom har vi arbetat vidare
med, ex kallar man sin kompis för olika saker som andra kan uppfatta
som kränkande, vilket inte är ok.
Arbetsro: 85 % av eleverna upplevde att arbetsron var ok eller god.
Stress: Det framkom att många elever upplever en hög stressnivå i
skolan, 57 %, varav 21% som upplevde väldigt mycket stress, en liten
ökning sedan förra året. Schemat har upplevts som jobbigt, för korta
raster och korta lunchraster. Prov stressade, för många prov, läxförhör
istället för prov, många nationella prov, prov innan lov. I perioder var det
också många inlämningsuppgifter. Belastningen över terminen
upplevdes som ojämn. Samtal har förts med schemaläggare och med
undervisande lärare. Provschemat måste användas effektivt. Möjlighet
finns till extra stöd och läxläsning med lärare, både på mentorstid,
elevens valtid och efter skolan, ”Öppen skola” en dag i veckan vilket
varit uppskattat.
Förberedelseklasserna år 3-9 har fått ytterligare personalförstärkning
under året vilket gjort att man kunnat jobba med värdegrundsfrågor i
klassen, frågor kring relationer, kamratskap. År 7-9 har fått en Social
koordinator som arbetar med att minska frånvaro och stötta elever i att
komma till skolan.
Arbetet med förbättring av problemområden/Resultat av
utvärderingen av fjolårets plan
Delaktighet och elevinflytande arbetar vi vidare med under nästa läsår,
både lärare, elever och EHT.
Vi har hittat en ny modell för arbetsroarbetet där varje klass på
högstadiet jobbar med något/några områden man vill förbättra utifrån
sin klass speciella situation. Det följs upp och det kan vara någon form
av belöning kopplat till resultatet. Detta arbete görs under två veckor på
våren och två veckor på hösten och föregås av information om syftet
etc. Trygghetsteamet kommer att jobba vidare med arbetsroprojektet.
Personalen har arbetat i ämneslagen kring vad som kan göras för att
minska stressen och öka arbetsron på lektionerna. Vi har även
diskuterat tillsammans med eleverna på mentorstid, och med
elevskyddsombuden. Viktigt för eleverna är att provschemat hålls och
att proven skrivs in där. Undvik prov på måndagar om möjligt, det ökar
stressen över helgen. Inte för många schemabrytande aktiviteter.
Schemat behöver ge tid för paus mellan lektionerna och rimlig tid för
lunch. Studieteknik ingår nu som ett obligatoriskt moment i uppstarten i
år 7 och diskussioner förs om hur vi kan hålla det levande under alla tre
åren. Personal och elever arbetar vidare med elevinflytande/delaktighet.
Personalen har tillsammans kommit fram till att man vill arbeta med att
utveckla elevernas språk- och läsförståelse genom
kompetensutveckling av alla lärare i ett språkutvecklande arbetssätt i
7
alla ämnen. Vi vill också utveckla vår återkoppling till elever och elevers
delaktighet i sitt lärande. Vi vill föra diskussioner kring att utmana
högpresterande elever. När detta tankesätt genomsyrar verksamheten
och personalen blir medveten om elevens upplevelse av sin
skolsituation, vad gäller ex stress har vi kommit en bit på väg i vår
strävan att eleverna ska ha en bra skoldag.
Det har under läsåret varit en lugn och trivsam atmosfär i skolan.
Förebyggande trygghetsarbete/åtgärder läsåret 2015/16
Personalen på Ånestadsskolan bedriver förebyggande trygghetsarbete
för att skapa relationer mellan barnen och att lära dem att kommunicera
för att lösa de oundvikliga konflikter som uppstår i grupper. Vi försöker
att skapa mötesplatser där barnen kan lära känna varandra. Detta
skapar förståelse för varandras olikheter och förutsättningar för att
behandla varandra med respekt. Vi tränar också barnen i att lösa
konflikter som uppstår på ett bra sätt genom att prata med varandra,
kompromissa och hitta möjliga lösningar på problemen.
Detta är några exempel på vårt förebyggande arbete:





Skapa ”vi-känsla” på skolan och i klassen genom; klassråd, elevråd,
temadagar(FN-dagen, Alla Hjärtans dag med hemlig kompis,
Ånestadsskolans dag, fadderverksamhet, Projekt Charlie).
Skapa trygghet och respekt för varandra genom; ordningsregler,
rastvakter, rastaktiviteter, skolfritids, att alla vuxna alltid agerar vid
konflikt, Tryggvegruppens och Trygghetsteamets arbete.
Träning i konflikthantering genom; samtal i mindre grupper eller enskilt
vid konflikter. Vuxna som agerar och reagerar tillsammans med
barnen. Tryggvegruppens ”Tryggveutbildning”.
Låta skolans värdegrund genomsyra allt arbete på skolan genom
samtal och genom att vara goda förebilder.
Fritidspersonal håller i skolfritids där mycket värdegrundsarbete sker
redan i förskoleklass och uppåt. Man har rastaktiviteter, gemensamma
fritidsdagar som ex Vinterljus, fritidshemmens dag, gemensam
fritidsgympa och tvärgrupper, också för att skapa ”vi-känsla” och
gemenskap.
Information från överlämnande skolor och förskolor
Inför sammansättning av klasser och grupper samlar vi, förutom
pedagogiskt material, även in synpunkter av social karaktär. Det ger då
en bra bild över hur eleverna bäst grupperas för att klasserna ska bli så
välfungerande som möjligt.
Inskolning
År F-6 har en inskolning inför Förskoleklassen och även vid lärarbyten.
Blivande förskoleklass träffas vid två tillfällen under vårterminen då man
träffar blivande klasskamrater och förskollärare. De första veckorna på
höstterminen handlar om att skapa trygghet, gemenskap och lära känna
8
lokaler och skolmiljön. Inskolning till fritids sker under en ”öppen”
inskolningsvecka i juni då personal tar hand om föräldrar och elever.
Under höstterminen i år 7 har vi en inskolningsperiod där eleverna lär
känna varandra genom olika samarbetes–och värderingsövningar, vi
pratar om Ånestadsskolans inställning mot mobbning mm. Vi genomför
även en lägerdag med gemensamma övningar för att lägga grunden till
fortsatt gott samarbete i klasserna. Vi har en fortlöpande kartläggning
av det sociala klimatet som sker under läsåret genom
enkätundersökningar.
Mentor/klassföreståndare
Mentor/klassföreståndare har ett särskilt ansvar i det förebyggande
arbetet. Varje elev har en mentor som ska ha särskilt ansvar för den
enskilde eleven och på högstadiet finns det schemalagd tid för
mentorssamtal för att kunna fånga upp det som sker kring den enskilde
eleven/gruppen/klassen. Eventuella konflikter bearbetas och följs upp.
När konflikter verkar fortgå eller är av allvarligare karaktär tar
mentor/klassföreståndare hjälp av trygghetsteamet eller
Tryggvegruppen om det gäller F-6. Tillbudsrapport skrivs vid fall av
kränkning/mobbning och rektor meddelas. Det är
mentorns/klassföreståndarens ansvar att lyfta elevens särskilda behov i
arbetslaget.
Arbetslag
Arbetslagen arbetar med elevens pedagogiska och sociala situation.
Arbetslagen genomför åldersintegrerade övningar för att stärka den
sociala situationen mellan årskurserna. År F-6 har tre arbetslag; F-3, 46 och Fritids. År 7-9 arbetar i årskurslag.
Elevhälsoteamet, EHT
Målsättningen med elevhälsoteamet är att skapa förutsättningar för
såväl elever som personal att lyckas. Elevhälsoteamet består av rektor,
skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog, och talpedagog.
För år 7-9 medverkar också studie-och yrkesvägledare och social
koordinator. EHT träffas varje vecka och arbetar kring pedagogiska,
medicinska och sociala problem av allvarligare karaktär, samt
förebyggande och hälsofrämjande insatser för eleverna.
Elevskyddsombud (ESO)
Elevskyddsombud finns i alla klasser på högstadiet, oftast en pojke och
en flicka i varje klass. De får utbildning och handledning av skolan,
Trygghetsteamet. De har ansvar för att rapportera om det förekommer
företeelser, fysiska eller sociala, som kan vara kränkande.
Elevskyddsombuden brukar vara duktiga på att uppmärksamma elever
som är ensamma och jobba för att få med dem i klassgemenskapen.
Elevskyddsombuden träffas oftast årskursvis med sina handledare från
trygghetsteamet. Ibland träffas även alla tillsammans för utbildning och
diskussion.
9
Elevskyddsombud och elevrådsrepresentanter erbjuds vara delaktiga i
revidering av Ånestadsskolans Plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Trygghetsteamet Tryggve år F-6
Trygghetsteamet i år F-6 kallas Tryggve och består av:
Marie Wallström
Malin Hertil
Sami Skhiri
May Broliden
013-208726
013-208833
013-207981
013-207976
Tryggve träffas varje vecka och utbildar och samtalar med
elevrepresentanter.
Tryggvegruppen arbetar förebyggande på följande vis. Varje vecka
utses två elever i varje klass, år 2-6 + FBK(förberedelseklass), som får
delta i en Tryggveutbildning. Det är en förebyggande verksamhet som
arbetar med värdegrundsfrågor och för att motverka mobbning.
Utbildningen förnyas varje termin och tar upp olika teman som
grupptryck, utanförskap och otrygghet. Vi använder olika metoder och
materiel för att belysa detta som exempelvis ” fyra hörn”- övningar, heta
stolen mm. Utbildningen avslutas med att varje elev får fylla i en
lägesrapport om det sociala läget i klassen, för eleven själv och för
andra.
Följande vecka träffar samma elever som gick utbildningen en
representant i Tryggvegruppen som pratar enskilt med eleverna
omkring deras lägesrapport och situationen i klassen. Två nya elever
går på utbildningen och sedan fortsätter arbetet enligt det mönstret tills
alla har genomgått terminens tema.
Tryggvegruppen sparar alla lägesrapporter i en pärm för att kunna gå
tillbaka i efterhand och kolla upp vad eleverna har skrivit.
I förskoleklassen och år 1 kommer istället Tryggvegruppen ut till
klasserna en gång per termin för att prata om värdegrundsfrågor. År 1
har dock även de Tryggverepresentanter som utses varje vecka i
klassen. Dessa representanter träffar också någon ifrån
Tryggvegruppen som genomför ett samtal med dem om läget i klassen.
Trygghetsteamet år 7-9
På Ånestadsskolan 7-9 finns ett trygghetsteam som träffas en gång i
veckan för att informera sig om läget på skolan. Trygghetsteamet består
av:
Irene Kvamsdal, lärare 013-207391
May Broliden, kurator 013-207976
Utöver dessa två är ett flertal andra personalrepresentanter knutna till
trygghetsteamet. Detta som samtalsstöd och särskilt sakkunniga i olika
ärenden. Trygghetsteamet arbetar förebyggande genom att hålla sig
uppdaterade om situationen i skolan. Kurator och representanter ifrån
trygghetsteamet träffar elevskyddsombuden regelbundet.
10
Trygghetsteamet kan också kopplas in via elevhälsoteamet.
Trygghetsteamet arbetar även med akuta situationer av diskriminering
och annan kränkande behandling som kan ha uppstått. Målsättningen
är att den som blivit utsatt för något vet var han eller hon vänder sig för
att få hjälp.
Ordningsregler
En viktig del för att förhindra diskriminering och kränkningar och, inte
minst, skapa ett bra arbetsklimat är gemensamma ordningsregler.
Under föregående läsår utarbetades gemensamma ordningsregler för
hela skolan, år F-9, se Bilaga 5.
Raster
F-6 har rastvärd ute mellan kl 8.00–8.20, 9.30–10.00 och 11.10–12.10.
Dessa värdar har gula västar på sig som det står ”rastvärd” på.
Fyra dagar/vecka erbjuds organiserade rastaktiviteter på
förmiddagsrasten, bland annat i syfte att eleverna får skapa nya
kompisrelationer, lek och lärande samt att motverka mobbning och
annan kränkande behandling.
Rastvaktande lärare på högstadiet cirkulerar i korridorer, bibliotek,
uppehållsrum och på skolgården. I matsalen finns alltid personal att
vända sig till. Det finns också en rastvärd som finns i korridorer och på
skolgården vid behov.
I Uppehållsrummet ansvarar fritidspedagog för rast verksamheten.
Uppehållsrummet öppnar innan skolan börjar och då finns möjlighet att
köpa frukost. ”Uppis” är öppet under skoldagens alla raster. Under
senare eftermiddag kan även år 4-6 vara i ”Uppis”, skolfritids, vilket är
mycket uppskattat.
Goran Bartol, ”Uppis” ansvarig tel 013-263538
Bibliotek
Biblioteket är öppet och bemannat varje dag, med något lugnare
aktiviteter än i Uppehållsrummet. Ansvarig för skolans bibliotek är:
Lena Karlsson, bibliotekarie tel 013-262658.
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever,
år F-6
Information till och från Tryggve:
När Tryggvegruppen har fått kännedom om ett ärende beslutar de om
hur man ska gå vidare. Möjliga vägar kan vara att:
Tryggve pratar med mentor som sedan driver ärendet vidare genom
samtal med barn och föräldrar.
Tryggve meddelar rektor som meddelar föräldrar.
Tryggve kontaktar elevvårdsteamet som driver ärendet vidare.
11
Tryggvegruppen driver ärendet vidare själva genom samtal med
berörda barn. Vid alla fall där någon form av mobbning upptäcks
kontaktas även barnens föräldrar så fort som möjligt.
Så här går samtalen till: Den utsatta eleven hämtas ifrån klassen utan
att väcka uppmärksamhet hos de andra barnen. Eleven får sedan själv
berätta om hur hon/han upplever situationen. Tryggvegruppen samlar
fakta om vad som hänt; vem som varit inblandad, var, när, hur och hur
ofta eleven har blivit utsatt. Vi berättar att vi kommer att genomföra
samtal med den/dem som utsatt eleven men att de inte får vetskap om
hur samtalet med utsatte har ägt rum. Därefter bokas ett
uppföljningssamtal med den utsatte. Tryggvegruppen träffas därefter för
avstämning. Minnesanteckningar förs alltid vid alla samtal och
dokumenteras i Tryggvepärm.
Snarast möjligt genomförs samtal med den/de elever som den utsatte
namngett. De skall inte veta om samtalet i förväg för att inte kunna
”prata ihop sig” med de andra eleverna eller tänka igenom några
bortförklaringar eller uttänka strategi såsom tystnad, förnekande eller
liknade.
Under samtalet är det den vuxne som tar initiativet och leder samtalet.
Samtalet är strukturerat, den vuxne ställer tydliga frågor som oftast är
enkla att besvara med ”ja” eller ”nej”- De vuxna är allvarliga men inte
arga. Eleven får själv hjälpa till att komma på lösningar till problemet.
Samtalet avslutas med att vi bokar in ett uppföljningssamtal. Rektor
informeras om alla ärenden och rapporterar vidare till
skolområdeschefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever,
år 7-9
Trygghetsteamet använder följande modell vid uppkomna fall/ärenden:
Upptäckt: Elever eller vårdnadshavare som vill anmäla diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling kontaktar
mentor/trygghetsteamet/annan vuxen på skolan.
All personal har ett stort ansvar för att upptäcka och åtgärda fall av
trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Även i
elevskyddsombudens arbetsuppgifter ingår att vara uppmärksamma
och snarast informera mentor/handledare/trygghetsteam om det
förekommer eller misstänks förekomma någon form av kränkande
behandling. På möten för arbetslag, elevvårdsteam och
elevskyddsombud görs kontinuerligt en genomgång av den sociala
situationen på skolan.
Rektor informeras om alla ärenden och rapporterar vidare till
skolområdeschefen.
Utredning: När personal får reda på att en elev blivit utsatt för
kränkande behandling har mentor, trygghetsteam eller annan lämplig
personal samtal med berörda parter. Arbetet dokumenteras, en
12
tillbudsrapport upprättas. Först samtalar man med den utsatte för att få
reda på mer om vad som inträffat. Därefter samtal med den/de som
utsatt någon, samtalen sker oftast enskilt.
Åtgärd: När bilden av vad som hänt klarnat sammanförs oftast,
beroende på vad som är möjligt, den som kränkt med den som blivit
utsatt i syfte att få eleverna att kunna respektera varandra framöver och
garantera att inget mer negativt inträffar.
Dokumentation: Kontrakt/överenskommelse upprättas och
undertecknas av båda parter. Eleverna uppmanas berätta för
föräldrarna om vad som hänt när de kommer hem och föräldrarna
uppmanas ringa till Trygghetsteamet för att bekräfta att de blivit
informerade. Föräldrarna delges information om vad som tagits upp,
avtal och återträff.
Uppföljning: Uppföljningstid bokas vid behov. Ärenden följs upp tills
eleven känner sig trygg. Rektor informeras om alla ärenden.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Rektor ansvarar för att utreda ärenden där elev känner sig kränkt av
skolpersonal. All personal är skyldig att informera rektor om kränkning
mot elev observerats eller man på annat vis fått kännedom om att elev
utsatts av personal.
Aktivitetsplan mot diskriminering och kränkande behandling under
läsåret 2016/2017
Ånestadsskolans Fritidsverksamhet
Aktivitet:
Planen mot
diskriminering och
kränkande
behandling upprättas
årligen.
Mentorssamtal
Åldersintegrerade
övningar för att stärka
den sociala
strukturen mellan
eleverna
Inskolning till öppen
fritidsverksamhet
Värdegrundsarbete
regelbundet
Ansvarig:
Datum:
Rektor,
I augusti inför
fritidsverksamhetens skolstart.
lagledare och kurator.
Fritidshemspersonal
Fritidshemspersonal
Vår och höst
Flera tillfällen/termin
Fritidshemspersonal
April-maj
Fritidshemspersonal
Aug-juni
13
Ånestadsskolan år F-6
Aktivitet:
Planen mot diskriminering
och kränkande
behandling upprättas
årligen.
Planen mot diskriminering
och kränkande
behandling förankras hos
elever.
Planen mot diskriminering
och kränkande
behandling
förankras hos föräldrar
Elevrepresentanterna
utbildas och har
regelbundna träffar med
sina handledare
Elevrådsrepresentanterna
erbjuds vara delaktiga i
revidering av
likabehandlingsplanen
Tryggveteamet träffas
varje vecka
Trivselenkäten
Information från
överlämnande skolor
Inskolning till
Förskoleklass
Mentorssamtal med
enskilda elever i
förebyggande syfte
Åldersintegrerade
övningar för att stärka den
sociala situationen mellan
årskurserna
Fadderverksamhet mellan
klasser
Utvärdering av
elevenkäter
Ansvarig:
Rektor och kurator.
Datum:
I augusti, inför
skolstart.
Mentor
Aug/sept
Rektor,
klassföreståndare
Första
föräldramötet på
höstterminen
Tryggveteamet
Aug-juni
Rektor
Aug-sept
Rektor
Aug-juni
Tryggveteamet
Specialpedagog,
rektor
Rektor,
förskolelärare
Mentorer,
klassföreståndare
Nov-dec
Mars-april
Apr-Juni
Aug-juni
Lagledare, mentorer, Aug-juni
klassföreståndare
Rektor, klasslärare
Aug-juni
Rektor, eht
Feb-mars
14
Ånestadsskolan år 7-9
Aktivitet:
Planen mot diskriminering
och kränkande
behandling upprättas
årligen.
Arbeta med skolans
ordningsregler
Ansvarig:
Rektor och kurator
Datum:
I augusti inför
skolstart.
Mentorer,
trygghetsteam,
Elevskyddsombud,
elevråd samt rektor
Planen mot diskriminering Mentor.
och kränkande
behandling förankras hos
eleverna.
Planen mot diskriminering Rektor,
och kränkande
klassföreståndare
behandling förankras hos
föräldrar i år 7 och 8.
Elevskyddsombuden
Trygghetsteamet
utbildas och har
regelbundna träffar med
sina handledare.
Elevskyddsombuden och Rektor, kurator
elevrådsrepresentanterna
erbjuds vara delaktiga i
revidering av
likabehandlingsplanen.
Trygghetsteamet träffas
Trygghetsteamet
varje vecka
Arbetsroprojekt
Mentorer,
genomförs
trygghetsteamet
V.35 t.o.m. V.37
Inskolning år 7
Rektor, mentorer,
kurator,
specialpedagog
Trygghetsteamet
Aug-sept
Specialpedagog,
kurator, rektor
Mentorer
Mars-maj
Lagledare, mentorer,
klassföreståndare
Aug-juni
Trivselenkäten
genomförs
sammanställs och
redovisas
Information från
överlämnande skolor
Mentorssamtal med
enskilda elever i
förebyggande syfte
Åldersintegrerade
övningar för att stärka
Under arbetet
med
ordningsreglerna,
v 35-37.
Första
föräldramötet på
höstterminen
Aug-juni
Aug-sept
Aug-juni
Två veckor på
hösten
Nov-feb
Aug-juni
15
den sociala situationen
mellan årskurserna
Arbeta vidare med
elevinflytande och
medbestämmande
Utvärdering av
elevenkäter
Kärleken är fri-projekt
EHT
Aug-juni
Rektor och EHT
Feb-mars
Rektor
v.41
Bilagor
Bilaga 1: Skollagen 1 kap. 4§
(i) Skollagen (2010:800) 1kap 4§ beskriver Syftet med
utbildningen inom skolväsendet:
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn
och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som
möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns
och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Kapitel 6 behandlar åtgärder mot kränkande behandling av barn och
elever. Ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av
barn och elever ska bedrivas på skolan. En lärare, förskollärare eller
annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolans verksamhet är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. Förskolechef
eller rektor är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen
är skyldig att skyndsamt utreda och vid behov vidta åtgärder för att
förhindra kränkande behandling i framtiden. Detta gäller också om ett
barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella
trakasserier så som avses i Diskrimineringslagen (2008:567)
Diskrimineringslagen (2008:567) ersätter barn och elevskyddslagen
och samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda
lag. Det har tillkommit två nya diskrimineringsgrunder,
könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder.
Enligt diskrimineringslagen riskerar utbildningsanordnaren vite om de
inte vidtar aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Nytt i lagen är
också att utbildningsanordnaren varje år ska upprätta en
likabehandlingsplan De ska sedan i efterföljande års plan redovisa hur
16
de arbetat med de planerade åtgärderna. Värt att notera är att
utbildningsanordnarna ska upprätta en plan både enligt
diskrimineringslagen och enligt skollagen, med i stort sett samma syfte.
Det finns inget i lagstiftningen som hindrar att dessa två planer förs
samman i en plan.
Läroplanen för grundskolan, LGR 11. Skolan ska främja förståelse
för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen
ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning
eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande
rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors
förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell
mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att
utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras
villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som
både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos
alla som arbetar där.
Bilaga 2: Kännetecken hos offret och den som utsätter andra
Kännetecken hos offret och den som utsätter andra som kan vara till
hjälp för oss att upptäcka när kränkningar har uppstått eller pågår mot
någon av någon/några.
Offret
Nedstämd
verbalt
Magont, huvudvärk, dålig aptit
Ofta sjukanmäld
dominera
Har inga eller få vänner
Trasiga eller nedsmutsade kläder
Blyertsstreck eller sönderrivna böcker
elaka miner
Ovilja att berätta om skolan
Håller sig i närheten av vuxna
offret
Överdrivet clownbeteende
sig
Ovilja att gå till skolan
starkare än
Blåmärken på kroppen
Den som utsätter
Aggressiv-fysiskt eller
Positivt inställd till våld
Har starkt behov av att
andra
Bristande empati
Suckar, stönar, gör
när offret är nära
Är mer populär än
Har ofta kamrater med
Är fysiskt/psykiskt
offret
17
Gråter och drar sig undan vid angrepp
Försämrade skolresultat
Dröjer sig ofta kvar i klassrummet
Orolig, okoncentrerad särskilt inför
Eller efter rasten
Uppgiven, ”ingen idé”
Passiv, ”vill inte”, ”ingen lust”, ”orkar inte”
Håglös, tystlåten, grubblande
Håller sig undan de andra, går ensam
Bilaga 3: Tillbudsrapport
18
TILLBUDSRAPPORT
Ånestadsskolan
Datum:________________
Inlämnad av: _____________
Blankett ifylls av personal vid allvarlig kränkande handling eller vid andra
tillbud. Lämnas till kurator i trygghetsteamet. Kopia till mentor.
Typ av kränkning:
 Fysisk
 Verbal
 Psykosocial
 Text- & bildburen

Annan:_________________________________
Namn på
kränktelev/elever:_________________________________________
Klass:________
Namn på den/de som utsatt någon för en kränkande handling:
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Klass:________
Kort beskrivning av händelseförloppet:
___________________________________________
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________
Åtgärd: (ex pratat/rett ut med inblandade, ringt föräldrar,
skaderapport)_________________
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________
_____________________________________________________
Ifylls av personal/trygghetsteam
19
Typ av åtgärd/datum:
Signatur
 Samtal med eleven/eleverna
______________
 Föräldrar kontaktas/kallas
______________
 Föräldrar kallas till EVK
______________
 Polisanmälan
______________
 Uppföljning av ärendet
______________
 Skaderapport
______________
Datum
 Annan
åtgärd________________________________________________________
Kommentar från
Trygghetsteamet:______________________________________________
_____________________________________________________________
Vid alla typer av konflikter löser närvarande vuxen den akuta situationen.
Mentor/klassföreståndare ska alltid informeras och avgöra om föräldrarna ska
kontaktas även om inte rapportering sker.
Återrapportering till mentor sker genom kopia på denna rapport.
Exempel på handlingar som kan uppfattas som kränkande:
-
anonymt ringa, skicka brev, e-post, sms. o s v
anmärka på frisyr, kläder etc.
baktala en person
dra i kläder
fnittra åt någon, frysa ut någon genom blickar, behandla någon som luft
gömma saker
hota
hålla fast
håna, hånskratta
härma
kommentera allt den utsatte gör eller säger
nypas, riva sönder kläder, retas
sprida rykten
trakassera fysiskt och verbalt (ex sexuella trakasserier)
uttrycka främlingsfientlighet
slå, knuffa, sätta krokben i korridoren etc.
20
Bilaga 4: Samtalsprotokoll/överenskommelse
Samtalsprotokoll Ånestadsskolan
Ånestadsskolan, datum: __________________________
Närvarande:
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Samtal med:____________________________________ angående:
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Kort resumé av samtalet:
_______________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Överenskommelse
Beslut eller kontrakt:
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
Återkoppling från föräldrar till
__________________________________senast den ___/___
Nästa möte (uppföljning):
______________________________________________________
underskrift, personal
underskrift, elev
________________________________
underskrift personal
underskrift, elev
21
Bilaga 5: Ordningsregler 2015/16
Ånestadsskolan 2015-10-20
ORDNINGSREGLER 2015-2016

Vi visar varandra hänsyn och respekt genom att:
-
Vi tilltalar varandra positivt
Vi lyssnar på varandra
Vi respekterar skolpersonalens anvisningar
Vi tar ansvar för våra handlingar
Vi bidrar alla till en bra arbetsro på lektionerna
Vi passar tiden

Vi tar det lugnt och går i korridorerna

Vi ser till att skolan hålls ren och fräsch

Vi är rädda om det material som används i skolan

Ytterkläder (jacka och vantar) lämnas i fack, på krok eller i skåp
under lektioner och när vi äter i matsalen
Arbetsro:
Varje elev ansvarar för att inte störa sina kamrater i skolarbetet eller att agera
på ett sätt som för egen del tar bort fokus från skolarbetet. Det gäller störande
beteende som till exempel:
- Använda mobiltelefoner och ipads felaktigt under lektionstid
- Prat rakt ut i klassrummet
- Gå runt i klassrummet
Såhär blir det om vi inte följer ordningsreglerna:
- Vi får en skola där man inte trivs
- Vi får en skola som blir smutsig och tråkig
- Vi får en skola där man inte lär sig så mycket som man har rätt till
Konsekvenser för dig som bryter mot någon av skolans regler:
- Tillsägelse/samtal med vuxen. Chans att rätta till det man gjort fel
genom att till exempel be om ursäkt eller på annat sätt ställa saken
tillrätta. Om detta inte fungerar tar den vuxne kontakt med förälder.
Om du fortsätter bryta mot skolans regler kallas elev och förälder till samtal
med personal och rektor och ytterligare konsekvenser kan då bli aktuella.
22
Begrepp och definitioner
Begrepp
Planen mot diskriminering och kränkande behandling har till ändamål
att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. I dessa sammanhang är det viktigt att vara klar
över några centrala ord och begrepp som alla finns med i lagar och
förordningar som behandlar ämnet i fråga. Exempelvis nedanstående:
Kön: att någon är man eller kvinna, kille eller tjej.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar
sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
likande förhållande. På Ånestadsskolan tillåter vi inga rasistiska
symboler, ord eller andra rasistiska handlingar.
Religion eller annan trosuppfattning: att någon tillhör en viss religion,
trosuppfattning eller annan livsåskådning.
Ålder: uppnådd levnadslängd. På Ånestadsskolan tillåter vi inte att man
diskriminerar någon på grund av ålder.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en
skada eller en sjukdom fanns vid födseln, som har uppstått därefter
eller kan förväntas uppstå. Ånestadsskolan har en fysisk miljö som är
anpassad för elever/personal med funktionshinder. Vi tar hänsyn i
schemaläggningen så att elever med fysiskt funktionshinder ska hinna
förflytta sig mellan salarna. Vi informerar även vid behov i klasser och
på föräldramöten om olika funktionshinder som finns i verksamheten för
att öka förståelsen inför dessa.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
På Ånestadsskolan jobbar vi med att påverka språket och tillåter inte
nedvärderande ord som ex hora eller bög.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet
omfattas av diskrimineringsgrunden kön. (Diskrimineringslagen
2008:567)
Rasism: en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet
utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan
folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därigenom
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
23
Främlingsfientlighet: en rädsla för eller stark motvilja mot grupper som
definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga
karakteristika.
Mobbning: är en form av kränkande behandling eller trakasserier som
innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet
och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller
obehag.
Definitioner
Det finns olika former av diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling. Skolverket gör följande definitioner:
”Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas,
direkt eller indirekt, av skäl som har samband med
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det
någon form av makt hos den som utför diskrimineringen, I
verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan
inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons
värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om någon ur personalen utsätter ett barn eller elev för
trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller
elevers värdighet. (Skolverkets Allmänna Råd 2012, sid 8-9).
Kränkningar kan vara
 fysiska, att bli utsatt för slag och knuffar
 verbala, bli hotad eller kallad något kränkande som hora mm,
 psykosociala, att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning mm,
text- och/eller bild burna så som klotter, brev, lappar, e-post, sms mm
24