Likabehandlingsplan åk F-6

Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i skolan
Åsedaskolan F-6
Åbackens fritidshem
Läsåret 2016-2017
Vision
Vår verksamhet ska präglas av trygghet och vara en miljö där man visar respekt
för varandra.
Inga elever eller vuxna ska utsättas för diskriminering eller kränkande
behandling.
All personal på skolan ska vara goda förebilder och se alla elever som sitt
ansvar.
Trygghetsteam
Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller handling är
diskriminerande eller kränkande. Eleven har då rätt att få hjälp och stöd.
För att man i skolan skall kunna göra något måste personelen få vetskap om det
inträffade. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda elever från all form
av diskriminering och kränkande behandling.
Åsedaskolans förebyggande trygghetsarbete drivs av vårt trygghetsteam. Teamet
består av pedagoger och rektor. När det kommer till teamets kännedom att en
elev på skolan känner sig retad, kränkt eller mobbad agerar teamet direkt.
Trygghetsteamet arbetar tillsammans med klassföreståndaren med akuta
situationer som handlar om diskriminering och annan kränkande behandling.
Trygghetsteamet består av:
Linda Erlandsson. Lärare förskoleklass (471 21)
Kajsa Magnusson. Lärare år 1 (471 18)
Jenny Porle, Speciallärare ( 471 30)
Jesper Lindahl, Idrottslärare (471 25)
Lena Nelson, Rektor (476 45)
Föräldrars ansvar
För att kunna förebygga och motverka kränkningar och mobbing är ni föräldrar
viktiga som förebilder för era barn.
 Ta omedelbart kontakt med oss om ni får kännedom om att något barn
kan vara utsatt för kränkning eller trakasserier. När du har informerat
skolans personal är det vi som tar över ansvaret och utreder hur det
förhåller sig.
 När barnet är i skolan är det på sin arbetsplats-de är inte privata- därför
ställs det krav på att de ska lära sig tolerans och samarbetsförmåga.
 Acceptera inte att ditt barn fäller negativa omdömen om någon annan.
Acceptera inte heller att någon annan vuxen fäller negativa omdömen om
någon annan så att ditt barn hör.
Skolans ansvar
 Följer styrdokumenten, skollag, diskrimineringslag, läroplan
 Ser till att ha ett positivt arbetsklimat och god arbetsmiljö på skolan. En
miljö där alla elever känner sig trygga och trivs.
 Möter eleverna med hänsyn, vänlighet och respekt.
 Hjälper eleverna att lära sig lösa konflikter.
 Är goda förebilder
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Skollagen (2010:800) stärker elevens rätt till kunskap och stöd.
 Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som
möjligt.
 Lärare har skyldighet att anmäla till rektor om det befaras att en elev inte
kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
 Rektor ansvarar för att elevens behov av stöd skyndsamt utreds.
 Behovet av stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i
skolsituationen.
 Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett
åtgärdsprogram utarbetas.
 Beslut att utarbeta/inte utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas.
Diskriminering
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan utgår från
diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftning
och läroplanen (Lgr 11)
Definitioner
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna:







Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Sexuell läggning
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Ålder
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än
någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
Indirekt diskriminering. Att behandla alla lika kan också innebära
diskriminering. det sker då verksamheten har en regel eller förfarande som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar någon enligt någon av
diskrimineringsgrunderna.
Det kan ske exempelvis om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt
diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi
behöver annan mat.
Trakasserier
Om det inte finns någon maktobalans mellan de inblandade talar man inte om
diskriminering utan om trakasserier. Diskrimineringsgrunderna gäller men till
grund även för trakasserier, men parterna är jämbördiga, exempelvis två elever.
Det kan även röra sig om sexuella trakasserier (tafsande, sexuella anspelningar,
förslag eller sexuell jargong)
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller
nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella”
eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad
”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det är den drabbades upplevelser som definierar vad som utgör kränkande
behandling.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska- slag, knuffar och sparkar
 Verbala- hot eller bli kallad fula eller nedsättande ord
 Psykosociala- bli utsatt för ryktesspridning och utfrysning som leder till
att man blir socialt utstött.
 Text- och bildburna- klotter, brev, lappar samt internet och mobilrelaterad
teknik.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som
trakasserier eller kränkande behandling.
Repressalier
En elev får inte utsättas för bestraffning eller annan negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavare har anmält eller påtalat att skolan handlat i
strid med diskrimineringslagen (2008:567) eller skollagen (2010:800)
Delaktighet
Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med
likabehandlingsplanen
Elever ska medverka vid upprättande, uppföljning och översyn av
likabehandlingsplanen, diskrimineringslagen (2008:567) skollagen (2010:800)
För att få fram verksamhetens behov genomför vi varje år kartläggning med
barn, elever och föräldrar:
Kartläggning
1. Trivselenkät med elever
2. Utvecklingssamtal med elever
och föräldrar
3. Klassråd och elevråd
4. Arbete med kamratstödjare
5. Samtal på föräldramöten och
övr. föräldrakontakter
Ansvarig
Trygghetsteam
Klassföreståndare
Klasslärare/Ansvarig ped.
Trygghetsteam
Alla vuxna på skolan
Personalen har involverats i kartläggningen genom:
 Arbetet med planen i våra arbetslag:
 Analys av trivselenkät
 Utvecklingssamtal med elever och föräldrar
 Klassråd och elevråd
 Information från kamratstödjare
Vårdnadshavare har involverats i kartläggningen genom:
 Utvecklingssamtal
 Föräldramöten
 Att vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
utarbetas i samarbete med Skolråd.
 Att planen mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas på
skolans hemsida.
Förebyggande och främjande insatser för lika rättigheter och möjligheter
Elevhälsoteam: - Skolans elevhälsoteam består av speciallärare, skolsköterska,
kurator och rektor. I teamet dikuteras pedagogiska utredningar och insatser
riktade mot enskilda elever eller elevgrupper.
Ordningsregler: - Skolans ordningsregler finns uppsatta i alla salar. Klasserna
och grupperna på fritidshemmet kan också ha egna trivselregler för hur deras
samvaro ska fungera.
Frånvaro: - Skolan är ansluten till skola24. Ett webbaserat system där
vårdnadshavare kan frånvaro anmäla sitt barn. Vi har även riktlinjer för oroande
frånvaro, såväl anmäld som oanmäld.
Vid oanmäld frånvaro kontaktas alltid vårdnadshavare samma dag.
Rastvakter: - Pedagoger och övrig personal schemaläggs att vara ute under alla
raster på alla stadier. Varje dag erbjuds rastaktiviteter på skolgården enligt ett
schema.
Pedagogisk lunch: - För att skapa lugn i matsalen för våra elever äter minst en
vuxen per klass med eleverna.
Trygghetsteam: -Trygghetsteamet träffas en gång per månad för att diskutera
skolans värdegrundsarbete. Teamet planerar aktiviteter med kamratstödjare och
ger lärarna arbetsmaterial till deras arbete i klasserna.
I särskilda fall genomför man trygghetssamtal med berörda elever.
Förebyggande arbete under läsåret 16/17
Insatser som ska avvärja risker för diskriminering. Omfattar bara områden som
identifierats som riskfaktorer.
Det är viktigt att alla vuxna på skolan och på fritidshemmet delar helhetssyn på
skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten.
likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - undervisning,
förhållningssätt, regler och rutiner.
All personal ska arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande
behandling och agera då det uppstår. Alla vuxna på skolan och i fritidshemmet
ska vara tydliga ledare som tillsammans med eleverna sätter klara och tydliga,
kända gränser och som agerar när något händer.
Främjande insatser under läsåret 16/17
Insatser som ska förstärka respekten för allas lika värde, riktas mot alla och är
en naturlig del av det dagliga arbetet.
- Alla elever, och vårdnadshavare, på skolan och i fritidshemmet
känner till skolans likabehandlingsplan.
Hur: En förenklad version av planen upprättas. Skriven med ett elevnära språk
samt en årskalender med aktiviteter synlig- och tydliggör syfte och innehåll i
planen i klassrum och på fritidshem. Den diskuteras löpande i klasser och på
fritidshem under året.
Planen diskuteras på föräldramöten och genom dilemmafrågor till föräldrar får
de insyn i skolans arbete.
Ansvarig: TT upprättar förenklad plan. Klasslärare och personal på fritids
ansvarar för att planen och hålls levande i den dagliga verksamheten.
Utvärdering: Maj -17 genom elevenkät och planerade samtal med skolans
kamratstödjare.
- Alla elever ska känna sig trygga på skolan
Hur: Olika fadderaktiviteter genomförs på skolan under året. Aktiviteter då
äldre elever arbetar med yngre. Detta ska främja samhörighet och trygghet på
skolan. I fritidshemmet arbetar man i åldersblandade grupper.
Tydliga regler och konsekvenser diskuteras och förankras i elevgrupper på
skolan och i fritidshemmet.
Kartläggning av tryggheten på skolgården genomförs av TT tillsammans med
skolans kamratstödjare. Motsvarande kartläggning genomförs i fritidshemmet
tillsammans med elever ur respektive grupp.
Planerade rastaktiviteter erbjuds enligt ett schema. Detta ska hjälpa de elever
som har svårt att komma in i leken eller upplever att de inte har något att göra på
rasten.
Ansvarig: Klasslärare och personal på fritids.
Utvärdering: Maj-17 genom trygghetsenkät och samtal med elever och
kamratstödjare.
- Alla elever på skolan ska känna respekt för sina medmänniskor.
Hur: Under läsåret diskuteras olika dilemmafrågor i klasserna.
Dilemmafrågorna utgår från diskrimineringsgrunderna eller aktuella
frågeställningar på skolan.
Ansvarig: TT utarbetar frågorna klasslärare genomför diskussionerna och
ansvarar för att resultatet redovisas på skolans anslagstavlor.
Utvärdering: Maj-17 genom trygghetsenkät och samtal med elever och
kamratstödjare.
Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret 2015/16
Utvärdering gjordes i juni -16
Utvärdering/metod:
Trygghetsenkät genomförd i samtliga klasser. Enkäten redovisades och
diskuterades i respektive arbetslag.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var arbetslagens pedagoger,
trygghetsteam och rektor.
Utvärdering av plan läsåret 2015/16
Mål för föregående läsår var följande:
 Alla elever i fritidshemmet är insatta i fritidshemmets regler
 Alla elever i skola och på fritidshem känner till vår plan mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
 I juni 2016 visar trygghetsenkäten att alla elever på skolan känner att det
finns någon vuxen på skolans om de kan prata med om det behövs.
 Alla elever på skolan har ökat sin kunskap om mobilanvändning och
internet. Kunskapen ska ge en medvetenhet som gör att man inte kränker
andra genom mobil eller internet.
På fritids har man diskuterat regler och har i de olika grupperna (Räv-BjörnLejon) regler för hur man ska vara mot varandra i gruppen. Under kommande
läsår ska detta arbete förstärkas. Man kommer bland annat att skriva ner
gruppens regler och gruppens ansvarsområden. Personalgruppen kommer också
att diskutera vår värdergrund på APT och hur vi vill att den ska synas i
verksamheten.
Enkäten ger en bild av att en klar majoritet av eleverna trivs och är trygga på
skolan. De har någon vuxen att prata med men känner inte till
likabehandlingsplanen. Då detta har varit återkommande resultat de senaste åren
kommer vi under läsåret 16/17 att vidta flera åtgärder för att lyfta skolans
värdegrundsarbete.
Åsedaskolan ska vara en trygg skola där all personal ser alla elever är vårt
gemensamma ansvar. Eleverna ska kunna lära leka och umgås över klass och
årskursgränser.
 En plan för året med aktiviteter som ska bidra till en trygg och trivsam
skola ska tas fram av TT och finnas i alla klassrum.
 Kamratstödjarna/elevråd/personal ska involveras mer i arbetet med
likabehandlingsplanen.
 Skolrådet ska involveras i arbetet och innehållet ska diskuteras på alla
föräldramöten F-6.
 Trygghetsteamet har möten 1g/månad
 Tydliggöra skolans arbete, föräldrarnas del och elevernas ansvar i planen.
 Faddrar ska stärka kontakten mellan elever i olika åldrar på skolan.
Utvärdering trygghetsenkät Åsedaskolan:
F-3: 100% av eleverna har besvarat enkäten, 124 elever. Av dessa uppger 97%
att de trivs bra i kassen och i skolan. 3% uppger att de varken trivs i skolan eller
i sin klass. Det är 1 tjej och 3 killar.
1 elev upplever att den inte har någon kompis. 3 elever upplever att de inte har
någon att leka med på rasterna eller någon vuxen att prata med om något hänt.
4-6: 100% har besvarat enkäten, 118 elever. Av dessa instämmer 59% helt i att
de ”känner sig trygga i skolan.” 1elev uppger att det inte alls stämmer. 98%
(114st) trivs bra eller mycket bra i klassen. 2 av eleverna trivs dåligt i klassen.
Det är 1 kille och 1 tjej. 1 elev (1 tjej) uppger att den inte har någon att vara med
på rasterna. 96% har en eller flera att vara med på rasterna.
20 (17%) av eleverna uppger att de har blivit retade under året. Jämnt fördelat
mellan killar och tjejer. 48 (41%) har sett någon bli illa behandlad på skolan
under året. 22 killar och 26 tjejer. 13 (11%) känner inte att det finns någon
vuxen på skolan att gå till om något hänt. Av dessa är 6 killar och 5 tjejer.
Lärarna säger alltid eller ibland till när någon säger eller gör något dumt anser
97% av eleverna.
Kamratstödjarna är kända av 93% av eleverna. 94 (80%) känner till skolans
trygghetsteam men bara omkring 50% av eleverna känner till skolans
likabehandlingsplan.
Inom området studiero och motivation uppger 101 (87%) att skolarbetet gör
dem nyfikna att lära mer. 4 elever uppger att det inte stämmer alls. 109 (96%)
anser att de får den hjälp de behöver av lärarna i skolan. 1 elev anser att det inte
stämmer alls. 105 (93%) tycker att de får veta hur det går för dem i skolarbetet.
2 elever tycker att det stämmer dåligt. 106 elever uppger att lärarna förväntar sig
att eleven ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Man har alltså höga
förväntningar på eleverna.
Utvärdering ”Vett och etikett på nätet” Av-Media v.40, 2015
AV-media genomförde under v.40 lektioner med alla elever år 1-6 på temat
”Vett och etikett på nätet”.
Klassbesök:










Mycket bra. Jättebra genomfört. Lärorikt. Trevligt.
Långtråkigt. Vissa saker visste vi innan.
Eleverna var intresserade och tyckte att det var bra och viktigt
Bra pedagogisk nivå på informationen. Åke pratade så att eleverna förstod
och fångade elevernas intresse. Han var intressant och engagerande.
Man borde ha schemalagt en längre tid.
Perfekt bildstöd. Bra med filmerna så att de tydligt kunde se vad Mårten
menade
Mycket positivt!
Lagom långt
Duktig föreläsare
Uppskattat. Nöjda elever med bra diskussioner.
Kvällsföreläsning för föräldrar och personal:






Bra och informativ.
Lite lång
Mycket bra
Synd att inte fler föräldrar var där
Flera exempel bra att ta del av.
Liknade dagen mycket och kanske inte helt nödvändig att lyssna till.
Övrigt. Hur går vi vidare?
 Dilemmafråga på ämnet i alla klasser
 Fler inspirationstillfällen och ny input på ämnet ”nätet”
 Kränkningar på nätet som blir ett skolproblem
Under läsåret 16/17 kommer vi att införa mobilfri tid på skolan. Det har
diskuterats och beslutats på elevråd, skolråd och i personalgruppen vt-16.
Rutiner för akuta situationer
Alla trakasserier och kränkningar rapporteras till rektor oavsett mellan vilka det
sker (barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen och vuxen-vuxen).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, elev – elev.
1. Tillsägelse
2. Avbryt negativ aktivitet t.ex. hålla isär, hämta fler vuxna.
3. Samtal med var och en enskilt eller tillsammans beroende på situationen
4. Bedöm efter samtalet om ytterligare åtgärder krävs
5. Föräldrar kontaktas
6. Vid behov koppla in trygghetsteamet, elevhälsa och/eller skolledning
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal -elev, elev personal
1. Tillkalla/Hämta annan vuxen
2. Avbryt negativ aktivitet
3. Uppföljande samtal med inblandade och ”tredje part” vid behov
4. Föräldrar kontaktas
5. Vid behov koppla in trygghetsteam elevhälsa och/eller skolledning
Rutiner för uppföljning.
Det är viktigt att alltid följa upp allvarligare händelser med kränkningar, hot och
våld. Alla inblandade parter skall ha möjlighet till uppföljning för att bearbeta
händelsen.
När trygghetsteamet funnits med kring händelsen så arbetar de med uppföljning
och alla samtal i ärendet dokumenteras. När trygghetsteamtet inte är inkopplade
så är det klassföreståndare som återkopplar med samtal.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och
yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för
en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende
killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som
en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det
normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han
sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt
gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter
Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma,
måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från
skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få
gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan
vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också
ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger
förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en
alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om
sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom.
Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är
annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har
alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är
hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt
regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har
sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism
eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller
filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion
faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med
motiveringen: ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär
att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp.
[trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och
tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som
grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i
skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan
sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte
av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte
få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har
samband med sexuell läggning




Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt.
Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök.
Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han
jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra
fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte
dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen
kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av
detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon
blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt
ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]