Man är
vad man äter
S VENSKA KONSUMENTER gillar
ekologiska ägg. KRAV uppskattar i
sin Marknadsrapport 2011 att 17%
av äggförsäljningen är ekologisk.
Somliga säger att äggen smakar
bättre. Och Livsmedelsverket noterade för några år sedan att innehållet
av bland annat selen, jod och vitamin B12 är lite högre i ekologiska
ägg. Men viktigast är kanske bilden
av sprättande ekohönor som sandbadar och pickar efter mask.
Hur som helst vill alla att äggen
ska hålla vad reglerna lovar, uppfödare, butiker och inte minst kunderna som betalar ett merpris på 100%
för KRAV-märkta ägg.
Kemiska fingeravtryck
Nu har forskare i Nederländerna tagit fram en kemisk analysmetod som
utförs på själva ägget för att bekräfta
vilken produktionsmetoden är, eller
egentligen vad hönsen fått för foder.
Fodret påverkar nämligen vilka
karotenoidämnen som förekommer i
äggen, och det är denna detalj som
analysmetoden bygger på. Karotenoider är en familj av över 600
stycken röda och orange färgämnen
som förekommer naturligt i många
växter. För att få riktigt gula gulor
krävs att fodret innehåller någon
lämplig karotenoidkälla, kanske färska gröna växter, majs, lusernmjöl,
FOTO: MAJA KARLSSON
Om nya metoder för att kontrollera att ett
ekologiskt ägg verkligen är det.
kålrötter eller ensilage.
Analysmetoden mäter exakt vilka
röda och gula färger som finns i ägggulan. För varje ägg fås ett slags
”fingeravtryck” uttryckt i relativ förekomst av olika färger, som alltså
svarar mot olika karotenoider.
Nästan alla rätt
I den nederländska studien analyserades ägg från 48 olika gårdar av
blandade storlekar och produktionsmetoder: ekologiska, konventionella
frigående utomhus och konventionella frigående inomhus. Från varje
gård blandades tre äggulor för att
minska brusnivån i mätningarna och
för säkerhets skull utfördes proverna
tre gånger per gård vid olika tillfällen.
Sammanlagt blir det 432 ägg från
de olika gårdarna som tillsammans
SAM
ODLARNA
SVERIGE
Värmdövägen 738-740
132 35 Saltsjö-Boo
Försäljning:
tel. 08-556 700 50
www.samodlarna.se
visar ett tydligt mönster. Fingeravtrycken från de ekologiska äggen har
ett typiskt utseende och de konventionella har ett annat.
Med resultatet från denna träningsomgång gjordes sedan ett försök med nya ägg från 36 gårdar att
identifiera vilka som var ekologiska
och vilka som var konventionella.
Resultatet? Man fick rätt svar i 35 av
36 fall.
Resultaten publicerades nyligen i
tidskriften Food Chemistry. Författarna skriver att nästa steg blir att titta närmare på kopplingen mellan
fodrets sammansättning och äggulans kemiska fingeravtryck.
Bra för stickkontroll
Saskia von Ruth som har arbetat
med studien skriver i The Organic
Standard att metoden verkar funge-
ǁǁǁ͘ŐƵŶŶĂƌƐŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ƐĞ
ĂŶŝĞůůŝĂƐƐŽŶ
DŽďŝů͗ϬϳϬͲϮϰϭϱϲϱϴ
ĚĂŶŝĞů͘ĞΛŐƵŶŶĂƌƐŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ƐĞ
e-post:
[email protected]
͟ŝŶƐƚĂďŝůĂũŽƌĚďƌƵŬƐƉĂƌƚŶĞƌŶƵŽĐŚŝĨƌĂŵƚŝĚĞŶ͘͟
16 | EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2011
ra i princip men att den kan förfinas.
Analysen kan utföras i ett standardlaboratorium och kostar i dagsläget
ca 75 euro att utföra. Med lite övning och i större skala bör det bli betydligt billigare.
Jan Hoekman på SKAL (nederländska ekocertifieringen) tycker att
analysen gör praktisk nytta.
– Jag ser detta som en bra möjlighet för alla certifieringsorgan och
handlare att utföra slumpmässiga
tester för att kontrollera att äggen
kommer ifrån ekologisk produktion.
Man skickar en signal till industrin
och undviker därmed kanske bedrägerier, säger Hoekman till The
Organic Standard.
Det återstår att se om det finns intresse i svensk äggindustri, men holländska SKAL har redan hoppat på.
– Vi har sedan i december 2010
använt den här analysen med goda
resultat, och det kommer vi att fortsätta med.
RASMUS EINARSSON
Referenser
Saskia van Ruth et al. (2011) Authentication of organic and conventional eggs
by carotenoid profiling. Food Chemistry,
vol. 126, nr 3, ss. 1299–1305.
http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/
pii/S0308814610014998
Saskia van Ruth. (2011) Eggspectation.
The Organic Standard, nr 118, ss 3–4.
KRAV:s Marknadsrapport 2011 finns på
http://www.krav.se/Om-KRAV/marknadsstatistik/
Även konstgödselfuskare
lever snart farligt
Olika kväve i naturlig och syntetisk gödsel
K A ROT E N OI DER I ÄGG är inte den
enda analys som kan visa skillnader
mellan eko och konventionellt.
Beroende på vilken sorts kväve som
finns i en växt kan man gissa om den
har odlats med konstgödsel eller
stallgödsel. Samma skillnad bör man
kunna se i ägg, kött eller mjölk från
djur som har ätit växterna.
Olika isotoper
Alla levande organismer är uppbyggda av ett antal grundämnen, mestadels syre, kol, kväve och väte. De
flesta grundämnen förekommer naturligt i flera varianter, isotoper, som
har olika antal neutroner i atomkärnan. Exempelvis har kväve-15 (15N)
en neutron mer än 14N.
Olika isotoper är alltså nästan
identiska, men har minimala skillnader som gör att de har en tendens att
ta olika vägar i kemiska system.
Därför kan olika växter ha små men
mätbara skillnader i fördelningen
mellan olika isotoper, t ex 15N och
14N eller 13C och 12C.
Luftkväve olikt
Därför har till exempel EU-kommissionen antagit isotopanalys som en
metod att se till att vin inte innehåller
tillsatser som socker eller syntetisk
äppelsyra. Men nu pratas det också i
forskarvärlden om att isotopanalys
kan användas för att skilja ut ekologiska och konventionella grödor.
Kväveisotoperna 14N och 15N
separeras nämligen delvis när de genomgår nitrifikation och denitrifikation eller upptag i växter. Därför är
inte kvoten 15N/14N densamma i
stallgödsel som i atmosfären. Och
eftersom kvävet i konstgödsel kommer direkt från atmosfären (genom
Haber-Bosch-processen), är alltså
isotopblandningen olika i stallgödsel
och konstgödsel.
Försök pågår
Ett försök att odla pak choi-kål
(TsangSen et al., 2009) har bekräftat att idén är korrekt. Man såg skillnad på pak choi odlad med konstgödsel och stallgödsel. Men eftersom alla arter har olika egenskaper
kvarstår en del forskning innan man
kan säga säkert om metoden är användbar.
RASMUS EINARSSON
Referens:
Liu TsangSen et al. (2009) Certification
of organic vegetable by analyzing the
nitrogen isotope composition of plant:
a preliminary evaluation. Journal of Taiwan Agricultural Research, vol 58, nr. 3,
ss. 169–175.
6NUlGGDUV\GLQWU\JJKHW
9LKMlOSHUGLJDWWVNUlGGDUV\HQQ|WI|UVlNULQJ
I|UMXVWGLQDEHKRY5LQJ
EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2011
| 17
