6. ADMINISTRERING 6.1 Allmänt Ansvarsfördelning Sjuksköterska

Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
6. ADMINISTRERING
6.1 Allmänt
Ansvarsfördelning
Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av
en iordningställd läkemedelsdos till en patient.
En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett
läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till
patienten.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 1 kap, 3 § och 4 kap, 1 §
Sjuksköterska,
läkare eller
tandläkare
Huvudregeln är, att sjuksköterskan, alternativt läkare eller tandläkare,
själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en
hög patientsäkerhet i den praktiska läkemedelshanteringen. Om det är
nödvändigt av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan
sjuksköterska än den som iordningställt läkemedlet ta ansvar för
administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen och
tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå av den lokala instruktionen
för läkemedelshantering.
Sjukhusfysiker och
sjukgymnaster/
fysioterapeuter
Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva
läkemedel och sjukgymnast/fysioterapeut får administrera läkemedel
som ska ges till patient i samband med fysioterapi.
Studerande
Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälsooch sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn
av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att
iordningställa och administrera patientdos enligt gällande författning.
52
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Den som administrerar/överlämnar ett läkemedel ska kontrollera
patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid
avsedd tidpunkt. Det kan ske genom kontroll av identitetsband eller
genom att patienten själv uppger sitt namn.
Kontroll
Vid överlämnandet ska signering ske i ordinationshandlingen för varje
enskilt läkemedel. Genom signeringen ska det framgå vem eller vilka
som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje
ordinerat läkemedel. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet
till signerande sjuksköterska i de fall apoteket inte iordningställt dosen.
Signering
Som nämnts är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska
iordningställa/administrera de ordinerade doserna. Annan personal får
assistera en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka
arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel.
Att assistera innebär att ge handräckning på den behöriges ansvar. Se
kap 1.6 Sjuksköterskans ansvar, kap 1.9 Delegering.
Assistera
Vid överlämnandet ska patienten få nödvändig information, t ex om hur
läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Lämpligt
hjälpmedel är bipacksedeln, som återfinns i FASS för allmänheten.
Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och motivera patienten för
sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig
underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men
också om det finns några problem i samband med intaget (smak,
sväljbarhet etc).
Information/
Uppföljning
Det är ett krav att i de fall en patient inte intar en ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras i originalhandling tillsammans med orsaken
till det uteblivna intaget. Detta är viktigt för att behandlande läkare ska
få kännedom om eventuella problem med läkemedelsintaget och kunna
ta ställning till fortsatt terapi.
Ej intagen dos
6.2. Tider för dosintag
Läkemedlet ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista
och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför
rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel:

klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen

klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen

klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen
I många fall krävs andra tider för dosintag. Vissa läkemedel kan också
behöva doseras flera gånger över dygnet.
53
Tider
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
6.3. Perorala läkemedel
Ingen tablett utan
vatten
Tabletter, kapslar och pulver bör intas med riklig mängd vätska och ej i
liggande ställning. Detta för att många läkemedel kan ge skador i
matstrupen om de fastnar. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina
läkemedel i andra beredningsformer, t ex munlösliga tabletter, oral
lösning, plåster eller injektion.
Följande underlättar nedsväljning:
Patientens
läkemedelsintag
Eget
läkemedelsansvar

Fukta mun och strupe med en klunk vätska omedelbart före
läkemedelsintaget

Använd tjockflytande vätska som t ex filmjölk eller kräm som
alternativ till vatten

Drick minst ½ glas vätska efter läkemedelsintag
Nödvändig information om läkemedlet ska ges även till patient som
själv kan sköta sitt läkemedelsintag. Vid bedömning att patienten inte
har förmåga att själv ta sina läkemedel måste kontroll ske av intaget. När
så behövs ska patienten också få hjälp med intaget. Detta innebär inte att
läkemedlen ska tvingas i patienten, utan denne bör genom information få
en positiv inställning till läkemedelsbehandlingen (se kap 6
Administrering – Information/Uppföljning).
För att träna eget läkemedelsansvar kan patienten i vissa fall
självständigt få sköta sin läkemedelsbehandling. Läkaren ska i varje
enskilt fall avgöra om det är lämpligt att patienten får ansvara för sin
läkemedelsbehandling, detta ska dokumenteras i journalen. Stor
restriktivitet ska iakttagas. Detta förutsätter att patienten har ett låsbart
skåp i anslutning till sin sängplats. Sjuksköterska ska informera sig om
att patienten tar sina läkemedel som ordinerats samt dokumentera
effekten av läkemedelsbehandlingen.
6.4. Läkemedel för injektion och infusion
Kontroll
Iordningställande och beredning, se kap 5.3 Iordningställande av dos –
parenterala läkemedel
Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion
kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende
inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör infusionshastigheten kontrolleras. Då noggrann infusionshastighet behövs bör
infusionspump användas.
Infusionsaggregat
Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.
Infusionsaggregat och/eller slang till infusionspump byts vid
kontinuerlig infusion minst vart tredje dygn, se Vårdhandboken.
Inspektera insticksstället flera gånger dagligen, minst en gång var 8:e
timme. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk
54
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
kontamination. Använd alltid handdesinfektion före all hantering av
infusionsaggregat och venkateter.
Använda injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt
avfall. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en
särskild behållare. När denna är full till 3/4, stängs locket och burken
ställs i återvinningsrum. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att
begagnade kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/
stickande avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p g a risken
för stickskador.
Sprutor och kanyler
6.5. Biverkningar
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är
observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser
(LVFS 2012:14, 19§).
Rapportering av
biverkningar
Alla biverkningar eller misstankar om sådana ska dokumenteras i
patientens journal och rapporteras till den behandlande läkaren/
tandläkaren/sjuksköterskan. Anmälan ska ske till Läkemedelsverket och
kan göras elektroniskt eller via pappersblankett. Även patienter kan
rapportera biverkningar till Läkemedelsverket. Biverkan behöver inte
vara utredd eller bekräftad.
Vad som ska rapporteras och instruktion för rapportering framgår av
Läkemedelsverkets hemsida, där även blankett finns. Reglerna gäller
även för exempelvis icke godkända läkemedel (licensläkemedel och
läkemedel under klinisk prövning), växtbaserade läkemedel och
naturläkemedel.
Europeiska unionen (EU) har infört en ny rutin med en upp och nedvänd
svart triangel för att informera om läkemedel, som övervakas särskilt
noggrant (Informationsblad). Det beror på att det finns mindre
information tillgänglig om dem jämfört med andra läkemedel, t ex pga
att de är nya på marknaden eller att det finns begränsad information om
användning under längre tid. Det är därför särskilt viktigt att rapportera
biverkningar för dessa läkemedel. Triangeln finns i FASS och i
bipacksedeln.
Läkemedel som
övervakas särskilt
noggrant
6.6 Överkänslighetsreaktioner
Förebygga
överkänslighetsreaktioner
I Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:26 föreskrivs hur
överkänslighetsreaktioner förebyggs och hur verksamheten ska ha
beredskap för att behandla dessa.
Verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar
och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns
– personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner, och
– akutbricka eller akutväska.
55
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Verksamhetschefen ska även ansvara för att det i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering anges vilka läkemedel för
behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera
enligt generella direktiv.
SOSFS 1999:26 med ändringar, 3 §
Innan behandling med läkemedel ges eller undersökning med
radiokontrastmedel eller andra medel påbörjas, ska sjuksköterskan eller
motsvarande ta reda på om patienten tidigare haft symtom på
överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen.
Gemensam behandlingsrutin vid anafylaxi, Anafylaxi, behandlingsrutin
(intranät) finns för Örebro läns landsting.
Risk för
överkänslighetsreaktioner
Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med

penicillin

sulfa

dextran

lokalanestetikum

allergen

vaccin

immunglobulin

jodhaltiga kontrastmedel
På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad
med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutask eller akutväska
finnas (se kap 3.1 Beställningsrutiner) jämte utrustning för att utföra
hjärt-lungräddning.
Dokumentation av
överkänslighet
Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en
markering som ger en varning om att en patient har visat intolerans eller
har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv
eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att
uppmärksamma.
SOSFS 2008:14 med ändringar, 3 kap, 6 §
Varningsinformation
för överkänslighet
Dokumentation
I Örebro läns landsting dokumenteras varningsinformation för
överkänslighet enligt rutin för respektive vårdsystem, se intranät:

Infomedix (sjukhusen, psykiatrin, delar av habiliteringen)

SYSteam Cross (primärvården samt delar habiliteringen)

Effica (tandvården)
56
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
För läkemedelsöverkänslighet ska allvarlighets- och visshetsgrad anges:
Allvarlighetsgrad:

Livshotande (risk att patienten dör, ex anafylaktisk chock)

Skadlig (risk för funktionsnedsättning i organ, ex leverskada)

Besvärande (ex mildare hudutslag, rethosta av ACE-hämmare)
Visshetsgrad:

Bekräftad (ex genom provokationstest)

Trolig (ex förnyad reaktion vid samma exponering, dock inte ett
kontrollerat provokationstest)

Misstänkt (ex det går inte att särskilja mellan flera agens)
Läkemedelsförsäkringen gäller vid skador som orsakats av läkemedel.
Försäkringen gäller då ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada
eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel,
lämnas inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild
blankett som kan hämtas på läkemedelsförsäkringens hemsida.
Läkemedelsförsäkringen
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid
förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt
antidotskåp på akutmottagningen på USÖ. Vissa antidoter finns även på
sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Förteckningar över innehållet i
dessa förråd på resp sjukhus finns på Läkemedelskommitténs hemsida.
Antidoter
Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade
förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa
icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap ” Förgiftningar,
Antidotbehandling” i Läkemedelsboken (LB). Giftinformationscentralen
(GIC) bör kontaktas vid minsta tveksamhet. Sjukvården når GIC direkt
på tfn 08-736 03 84 eller 08-517 747 42 men kan även kopplas via 112.
57
Giftinformationscentralen