Ledare
KERSTIN STENIUS
Efterlyses: Nordiskt stöd för
internationell alkoholpolitik
WHO:S STYRELSE ENADES I JANUARI om att lägga fram en resolution för åtgärder
mot ”Folkhälsoproblem orsakade av skadligt alkoholbruk” för Världshälsomötet i Geneve i maj.
I resolutionsförslagets inledning konstateras att det under en rad år förts diskussioner om alkoholen inom WHO. Det finns nu en ackumulerad, internationell dokumentation om alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem och alkoholpolitik.
WHO:s världshälsorapport från år 2002 beräknade att 4 % av världens sjukdomsfall
och 3,2 % av dödsfallen orsakas av alkohol. I utvecklingsländer med låg dödlighet
utgör alkohol den största enskilda hälsorisken och i världens utvecklade länder den
tredje viktigaste. Vidare konstateras att konsumtionsmönster, dryckessammanhang
och konsumtionsnivå påverkar hela befolkningens hälsa och utbredningen av olika
sociala problem i samhället. Skadligt alkoholbruk ger upphov till ekonomiska förluster för samhället. Riskerna med alkohol på arbetsplatser, i trafiken och under graviditeten anförs. Styrelsen är oroad över att ett riskfyllt drickande tycks öka, i många
medlemsstater särskilt bland unga människor och noterar att berusning kan kopplas
till annat risktagande beteende, såsom narkotikabruk och oskyddad sex. Som en bakgrund till de konkreta åtgärdsförslagen anför man slutligen att den ökade tillgängligheten till alkoholen utgör ett hot mot folkhälsan men att det å andra sidan finns alltmer kunskap om vilka åtgärder som kan minska de alkoholrelaterade skadorna samt
att man bör stärka individens möjligheter att ”fatta positiva beslut som kan förändra
deras liv i sådana frågor som konsumtion av alkohol”.
Styrelsen lägger därefter fram ett antal konkreta krav. Medlemsstaterna uppmanas
utveckla, implementera och utvärdera program för att minska alkoholskadorna, mobilisera olika nyckelgrupper i samhället för detta samt ekonomiskt stödja WHO:s
direktorat, om nödvändigt med frivilliga bidrag, för att förstärka resurserna för alkoholfrågan inom organisationen.
WHO:s direktorat föreslås bl.a. ge sekretariatet stärkt kapacitet för att det skall kunna stödja medlemsländernas arbete, producera en rapport om de alkoholrelaterade
folkhälsoproblemen samt evidens-baserade insatser mot dem, utarbeta rekommendationer vad gäller effektiva insatser och verktyg som kan användas av medlemsstaterna när de vill implementera dem, förbättra det internationella informationsutbytet på alkoholområdet och stödja arbetet på att identifiera och behandla alkoholproblem inom hälsovården. Man uppmanar också direktoratet att med alkoholindustrin,
råvaruproducenter och distributörer av alkohol diskutera hur man kan begränsa hälsokonsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion. Slutligen vill man att direktoratet
avger en rapport år 2007 om hur arbetet framskridit.
Om resolutionen antas, vilket i skrivande stund verkar troligt, innebär det ett stort
steg mot ett erkännande av alkoholens problematiska roll och en väsentlig förstärkning
N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K AT I D S K R I F T
V O L . 22. 2 0 0 5 . 1
3
av WHO:s och FN-systemets alkoholpolitiska
heterna av arbetet för ökade tobaksrestriktio-
roll.
ner en annan förebild. I en nyss publicerad
WHO:s resolution kommer nästan 20 år ef-
artikel i The Lancet (Room et al. 2005) anför
ter Kettil Bruuns, Tómas Helgasons, Torbjørn
tre ledande forskare att en ny internationell
Morks och Jan Ordings skrivelse (Bruun et al.
konvention om alkoholkontroll, som skulle
1986) om behovet av att stärka alkoholfrå-
beakta alkoholens speciella karaktär som en
gans ställning inom FN-systemet, främst
vara som inte är som andra, lämpligen kunde
med tanke på utvecklingsländerna. Alkohol-
ta modell från tobakskonventionen.
frågan har internationaliserats, konstaterade
Även om många länder idag tycks strunta i
de. ”Detta gäller såväl etablering av produk-
forskningsbelägg när de utformar (eller avveck-
tionsenheter, handel, marknadsföring och
lar) sin alkoholpolitik (ibid.), finns det alltså
distribution, som konsumtionsnivå, bruks-
skäl för en viss alkoholpolitisk optimism.
mönster och skadeverkningar. De multina-
Helt klart är dock att WHO måste få för-
tionella företagen har en betydande roll i
stärkta resurser för att den nu föreslagna re-
detta
”Alkoholforskning
solutionen skall få någon reell effekt. De två
och praktisk erfarenhet visar entydigt att al-
personer som i dagsläget arbetar på WHO:s
koholproblem inte kan vårdas bort, utan att
Geneve-kontor med alkoholfrågor har redan
insatser inom vårdsektorn måste kopplas till
nu en orimlig börda. De nordiska länderna
alkoholpolitiska åtgärder som begränsar alko-
har aktivt agerat för att resolutionen om alko-
holens tillgänglighet och strävar till en kon-
holen och folkhälsan skall läggas fram för
troll av de ekonomiska intressen som är knut-
Världshälsoförsamlingen.
na till alkoholen.” Författarna vädjade till de
bör nu också förpliktiga våra länder att mate-
nordiska länderna att verka för ett specialpro-
rialisera sitt stöd i frivilliga bidrag, så att
gram för alkoholen inom FN-systemet.
målsättningarna kan uppnås.
sammanhang.”..
Denna
aktivitet
Det kan tyckas att mycket litet hänt sedan
REFERENSER
dess. FN-systemets resurser för att bekämpa
alkoholens negativa effekter har varit absurt
små. Den ekonomiska politiken, bl.a. de internationella
handelsavtalen,
har
snarast
stärkt alkoholindustrins ställning. Men samtidigt har forskningen tagit vissa avgörande
steg framåt och samlat goda argument. ”Alcohol – No Ordinary Commodity” (Babor et
al. 2003) är ju faktiskt en rapport om evidensbaserad alkoholpolitik. WHO:s rapport om
alkoholens roll för ohälsan i världen ger relativt detaljerad kunskap av det slag som den
nu aktuella resolutionen efterlyser (se bl.a.
Ramstedt 2004).
Vid tiden för Bruuns et al.:s skrivelse föreföll narkotikapolitiken ge den bästa modellen för en stärkt internationell alkoholpolitik. Idag erbjuder de framgångsrika erfaren-
4
N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K AT I D S K R I F T
Babor, Thomas & Caetano, Raul & Casswell,
Sally & Edwards, Griffith & Giesbrecht,
Norman & Graham, Kathryn & Grube, Joel
& Gruenewald, Paul & Hill, Linda &
Holder, Harold & Homel, Ross & Österberg, Esa & Rehm, Jürgen & Room, Robin
& Rossow, Ingeborg (2003): Alcohol – No
Ordinary Commodity. Oxford and New
York: Oxford University Press
Bruun, Kettil & Helgason, Tómas & Mork,
Torbjørn & Ording, Jan (1986): Till
regeringarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige. Alkoholpolitik
(tidskrift för nordisk alkoholforskning) 1:
2–3
Room, Robin & Babor, Thomas & Rehm,
Jürgen (2005): Alcohol and public
health. The Lancet, February 5, 519–530
Ramstedt, Mats (2004): The role of alcohol
in the global and regional burden of
disease. Nordic Studies on Alcohol and
Drugs, 97–107.
V O L . 22. 2 0 0 5
.
1
