IT Management
-
Att leda IT till affärsnytta
Masterprogram, kurspaket och fristående kurser
för såväl yrkesverksamma som heltidsstuderande
2009-03-20
Kalevi Pessi
[email protected]
IT-universitetet i Göteborg
www.ituniv.se
IT MANAGEMENT
1
BAKGRUND
Organisationers investeringar i Informationsteknologi (IT) ökar i en allt högre takt, samtidigt
som det finns ett utbrett missnöje med frånvaron av tydlig affärs/verksamhetsnytta. IT
framställs som den viktigaste möjliggöraren till ökad konkurrenskraft, samtidigt som antalet
krisprojekt ökar. Miljarder kronor investeras i projekt som inte levererar någon affärsnytta eller
i projekt som stoppas i förtid utan att ha levererat något resultat alls. De flesta av dagens
utvecklingsprojekt saknar en tydlig definition av förväntad affärsnytta. Det är uppenbart att
ledningsformerna för att åstadkomma samspel mellan affärsutveckling och IT-utveckling, dvs
IT Management, inte fungerar tillfredställande idag. Det finns många potentiella förklaringar
till det, bland de mest framträdande är:
−
−
−
−
−
−
−
Överfokusering på styrning av kostnader i stället för affärsnytta.
Svårigheter att definiera och evaluera IT relaterad affärsnytta.
Gapet mellan företagsledning och IT-ledning, samt affärsutveckling och IT-utveckling
IT-strategier är otydligt eller inte alls relaterade till affärsstrategier och affärsmål.
IT-projekt och IT-system betraktas som mål i sig och inte som medel för att uppnå
affärsmål.
Svårigheter att skapa ändamålsenliga arkitekturer som hanterar komplexitet, möjliggör
förändringsbarhet och som balanserar olika motstridiga faktorer.
Komplexiteten i affärsverksamhet, IT-projekt, IT-strukturer och den befintliga ITmiljön försvårar överblick och styrbarhet.
Det är avgörande för svensk näringslivs framtida konkurrenskraft att IT-investeringar leder till
ökad affärsnytta. I den alltmer hårdnande globala affärskonkurrensen kan inte svenska företag
fortsätta att leda den egna IT-utvecklingen på samma sätt som tidigare. Nya synsätt och
vägledningsmodeller måste utvecklas liksom kompetensen att integrera affärs- och ITutveckling.
Den akademiska forskningen och utbildningen har även ett visst ansvar för den rådande
situationen. Utbildningar inom IT relaterade ämnen fokuseras i hög grad på utveckling av ITsystem eller IT-applikationer. Inom andra ämnen, såsom Företagsekonomi fokuseras på
utveckling av företag och hur man driver dessa. Samspelet mellan affärsutveckling och ITutveckling, dvs IT Management, har på något sätt ”hamnat mellan stolarna”.
Inom IT-universitetet ges därför särskilda kurser inom området IT Management. Dessa kurser
samlas som masterprogram (120hp) eller man kan läsa valfria kurser som enstaka kurs (15hp).
Tre av kurserna finns dessutom samlade till ett 45hp kurspaket ”Enterprise Arkitektur”. OBS
120 högskolepoäng motsvarar 80 poäng i det gamla poängsystemet, dvs 2 års heltidsstudier. IT
Managementkurserna har blivt mycket uppskattade och har uppmärksammats på olika sätt, t.ex.
i en artikel i tidskriften CIO Sweden, nr 7 2005.
2
MÅLGRUPP
IT Management kurserna riktar sig till personer som läser/har läst företagsekonomi, industriell
ekonomi, informatik, datavetenskap och liknande ämnen. Utbildningen syftar till att ge en bra
grund för att kunna hantera frågor som berör strategisk affärs- och IT-utveckling på
ledningsnivå. Det kan vara som ledare för större förändringsprojekt, IT-chef, IS/IT-strateg,
IS/IT-arkitekt, företagsledare, verksamhetschef, konsult, processledare, affärsutvecklare,
2
IT MANAGEMENT
affärsstrateg, controller... Det kan vara såväl inom näringslivet som inom offentliga
organisationer.
Efter utbildningen skall kursdeltagaren kunna arbeta med strategiska förändringsfrågor i större
och medelstora organisationer. Den studerande skall kunna leda och genomföra övergripande
förändringsarbete i en organisation med fokus på att skapa affärsnytta, designa effektiva
informationssystemarkitekturer och IT-infrastrukturer samt utveckla framtidsorienterade och
affärsrelaterade IT-strategier.
Varje kurs ges i halvfart för att det skall vara möjligt för yrkesverksamma att läsa dem.
Kurspaketet läser man i halvfart, en kurs i taget. Inom ramen för masterutbildningen läser man
två halvfartskurser parallellt, där studietakten sålunda blir helfart.
3
FÖRKUNSKAPSKRAV
För att vara behörig till masterprogrammet ska du ha avlagt kandidatexamen om 180hp (120p)
inom området informationsteknologi såsom datavetenskap, systemvetenskap, informatik,
datateknik eller inom området ekonomi såsom företagsekonomi, industriell ekonomi.
För tillträde till kurspaket eller fristående kurser krävs antingen:
1. Kandidatexamen (180 hp) varav minst 30 hp skall vara inom IT och/eller ekonomi,
eller
2. yrkeserfarenhet: minst
verksamhetsutveckling.
7
års
yrkeserfarenhet
inom
IT-utveckling
och/eller
Yrkeserfarenheten skall vara styrkt med intyg från arbetsgivare. Intygen skall ingå i ansökan.
Se anvisningar på studera.nu. När det gäller yrkeserfarenhet är det meriterande om den
inbegriper ledningsuppgifter, strategiska uppgifter eller övergripande designuppgifter.
Om kraven om grundexamen (kandidatexamen eller motsvarande) inte är uppfyllt är det inte
möjligt att erhålla masterexamen.
4
EXAMEN
Masterprogrammet leder till en masterexamen i Informatik. De som läser kurspaket elelr de
fristående kurserna kan erhålla en magister- eller masterexamen i Informatik när
examenskraven är uppfyllda (beroende på hur många poäng den studerande har sedan tidigare
och hur många kurser som läses). Kurspaketet samt de fristående kurserna leder dock inte
automatiskt till en examen utan måste kompletteras med ett examensarbete.
5
INNEHÅLL
Utbildningen genomförs som fristående kurser, kurspaket eller masterprogram, där deltagarnas
tidigare kunskaper och erfarenheter fördjupas och vidareutvecklas. Huvudmålet med
utbildningen är dels att ge deltagarna en teoretisk referensram där den senaste årens teoretiska
och metodologiska utveckling inom området behandlas, och dels utveckla praktiska färdigheter
i att agera som en ”affärsinriktad IT-manager”.
3
IT MANAGEMENT
IT Management utbildningen fokuserar på sex angelägna problemområden för dagens stora
organisationer:
−
−
−
−
−
−
Verksamhetsutveckling och verksamhetsarkitektur. Hur utvecklar man en alltmer
imaginär och virtuell verksamhet? Hur skall verksamhetsarkitekturen designas för att
möta omvärldens och de egna kraven, t.ex. krav på agila egenskaper. Hur differentierar
man olika förändringsnivåer och hur bör det påverka förändringsarbetet? Hur skiljer sig
radikal förändring från inkrementell förändring? Hur hanterar man komplexitet i
verksamhetsutveckling? Hur bör man modellera olika aspekter av en verksamhet?
IS/IT-relaterade arkitekturer. Hur kan man åstadkomma synergier i en komplex
värld av IT-system? Hur kan bättre arkitekturformer bidraga till ökad affärsnytta? Hur
kan man balansera globala krav på tillgänglighet med lokala krav på autonomi? Hur
balanserar man krav på förändringsbarhet med krav på rationalitet? Hur kan man
migrera dagens systemvärld till en systemvärld som bygger på nya och mer
ändamålsenliga principer?
IT-infrastrukturer. Hur designar man och förvaltar en kostnadseffektiv ITinfrastruktur? Vilka integrationsplattformar skall man välja och hur skall de
implementeras? Vilka standards skall infrastrukturen utgöras av och hur värdera man
effekterna av dem? Hur organiserar man sin förvaltning av IT-infrastrukturen?
Förändringsledning. Hur bör förändringsverksamhet avgränsas och ledas? Hur
fördelas ansvaret för olika typer av verksamhetsförändringar? Hur samordnas olika
förändringsprojekt. Vilka olika förändringsledningsroller finns?
Strategiutveckling och framtidsbilder. Hur bör Affärsstrategier och IT-strategier
relateras till varandra? Vad skall en IT-strategi innehålla? Hur går man får ”strategi” till
”handling”? Hur kan man skapa relevanta framtidsbilder som underlag för den
långsiktiga strategiutvecklingen?
Effektstyrning och värdering av IT-investeringar. Hur definieras affärsnyttan av IT?
Hur säkerställer man att IT-investeringar verkligen leder till önskad affärsnytta? Hur
evaluerar man affärsnyttan? Hur påverkar ett affärsnyttofokus projekt? Hur tar man
hem effekterna? Vem ansvarar för effekterna? Hur skall styrmodeller utformas så att
affärsnytta av IT sätts i fokus?
IT Management kurserna ges som masterprogram (120hp), eller som fristående kurser (om
vardera 15hp). Tre av kurser samlas också i ett kurspaket Enterprise Arkitektur (45hp).
Kursutbudet ges också som anpassad uppdragsutbildning.
Den generella utbildningen utgörs av sex kursmoduler om 15 högskolepoäng vardera och där
man kan lägga till ett examensarbete omfattande 30hp eller 15hp (30hp examensarbete ingår i
masterutbildningen). Varje kursmodul behandlar ett specifikt problemområde.
I kurspaketet ingår inte examensarbete, men det kan den studerande välja senare. Kurspaketet
ger den studerande förtur till 3 av de ingående kurserna och man behöver inte söka dem en och
en. Den som endast är intresserad av en eller ett fåtal kurser kan välja att läsa fristående kurs,
och söka dem en och en. Kurserna är utvecklade så att de går att läsa i valfri ordning.
Masterprogrammet riktar sig till studerande på kandidatutbildningar såsom Sytemvetenskap,
Software Engineering and Management, Datavetenskapligt program, Handelshögskolans
ekonomprogram, etc. Kurspaket och fristående kurser riktar sig i huvudsak till
yrkesverksamma.
4
IT MANAGEMENT
IT Management är utmärkta valfria kurser för masterprogram såsom Software Engineering and
Management, IT och innovation i offentlig sektor, Informationssystem i Logistik, Supply Chain
Management, Production Engineering, Product Development, Management and Economics of
Innovation, Business Design. IT Managementkurserna är också bra kompletteringskurser för
studerande på Handelshögskolans masterprogram. Nedan ges en beskrivning av de olika
kursmodulerna. Mer detaljerad information ges i kurs-pm för resp kurs.
Figur 1: Kurser inom IT management masterprogram.
Verksamhetsutveckling
Verksamhetsutveckling
15hp
Förändringsledning
Förändringsledning
15hp
År 1
Arkitekturdesign
Arkitekturdesign
Strategiutveckling
Strategiutveckling
15hp
15hp
Värdering av
Värdering av
IT-investeringar 15hp
IT-investeringar
År 2
Examensarbete
Examensarbete
IT-infrastruktur
IT-infrastruktur
30hp
15hp
Hösttermin
Vårtermin
Figur 2: Kurser inom kurspaketet Enterprise Arkitektur, 45hp
Verksamhetsutveckling
Verksamhetsutveckling
15hp
IT infrastruktur
I -infrastruktur
Arkitekturdesign
Arkitekturdesig
n
15hp
År 1
År 2
15hp
Vårtermin
Hösttermin
5
IT MANAGEMENT
Figur 3: Fristående kurser inom IT management (kan läsas en och en i valfri ordning)
5.1
Verksamhetsutveckling, 15 hp (Business Change and Innovation)
Under de senaste åren har det vuxit fram nya synsätt på organisationes verksamhet, som en
reaktion på att traditionella verksamhetsformer har svårt att hantera en alltmer ökande dynamik
och komplexitet. Väsentliga drivkrafter bakom framväxten av nya verksamhetsformerna anses
vara IT-utvecklingen, ökad globalisering, avreglering samt en allmänt hårdnande
konkurrenssituation. Nya kraftfulla strategier och nya företag dyker upp och ändrar reglerna för
konkurrens, samtidigt tvingas etablerade organisationer till förändring. En annan viktig faktor
är att kunder ställer mycket högre krav än tidigare. Tyngdpunkten förändras alltmer från
manuellt och fysiskt arbete till mer och mer kunskapsarbete. Informationsteknologins snabba
utveckling och dess möjliggörande roll har inneburit ett ökat fokus på hur man strategiskt
hanterar den. Förmågan att ständigt utveckla affärsverksamheten och förmågan att leda
föränderingsarbetet har ökat dramatiskt i betydelse för konkurrenskraften.
Kursen handlar om hur man utvecklar affärsverksamhet med IT som väsentligt medel. Olika
slags förändringsstrategier samt olika nivåer av förändring presenteras. Förändringsstrategier
relateras till olika verksamhetsformer. Begreppet verksamhetsarkitektur introduceras och
fördjupas. Vidare ger kursen praktiska kunskaper i verksamhetsanalys samt
verksamhetsmodellering. Kursen skall också ge förståelse för hur verksamhetsbaserade system
implementeras och används. Kursen ingår som första kurs i kurspaketet ”Enterprise
Arkitektur”.
5.2
Arkitekturdesign, 15 hp (Architectural Design)
Den värld av IS/IT som finns i många större organisationer har karakteriserats som
problematiska “informationslabyrinter”, “informationsöar” och ”informationsbyråkratier”.
6
IT MANAGEMENT
Dessa tre termer är vanliga uttryck för dåliga former av IS/IT arkitekturer. Samtidigt blir
dagens organisationer mer och mer beroende av att IS/IT integreras för att realisera nya affärsoch verksamhetsformer. Inom det privata näringslivet ställs allt högre krav på snabb och
effektiv anpassning till en dynamisk och komplex affärsvärld. Ett snabbt växande område inom
såväl den privata som den offentliga sidan utgör interorganisatorisk samverkan med stöd av
IS/IT. Både inom näringslivet och offentlig sektor pågår omfattande förändringar där
verksamheter processorienteras, omprövas och förnyas. Kraven på integration ökar på såväl
verksamhetsnivå som informations- och informationssystemnivå.
Kursen ger en introduktion till arkitekturteorier inom IT området. Kursen skall dels ge en
grundläggande teoretisk referensram och dels utveckla förmåga att tillämpa arkitekturteorier
vid design av IT relaterade arkitekturer. Arkitekturformer diskuteras på flera olika nivåer:
Affär/verksamhet, information/IS och teknik. Vidare skall kursen ge färdigheter i att kartlägga,
analysera och designa arkitekturella lösningar, samt därvid hantera matchningen mellan olika
arkitekturnivåer. Vidare behandlas ledningsfrågor. Kursen ingår som andra kurs i kurspaketet
”Enterprise Arkitektur”.
5.3
IT-infrastruktur, 15 hp (IT Infrastructure)
Stora organisationers IT infrastruktur kommer att ha mycket större betydelse i framtiden för
möjligheterna att effektiv skapa och tillhandahålla olika former av IT-baserade tjänster. Det är
en mycket stor del av organisationernas kostnadsmassa som ligger investerade i infrastrukturen,
så behovet av att strukturera den, få den effektiv och också kunna hantera förändring, där den
uppstår blir alltmer viktigt. Infrastrukturen möjliggör i allt större utsträckning såväl lokal som
global samverkan.
Kursen ”IT-infrastruktur” ger en introduktion till begreppet infrastruktur och en fördjupning i
hur en effektiv och långsiktigt hållbar IT infrastruktur bör designas och hur man leder såväl
förvaltning som förändring/utveckling av infrastrukturen. Kursen har en praktisk inriktning där
betoning läggs på aktivt parktikfallsarbete baserat på grundläggande teoribildning. Kursen
ingår som tredje kurs i kurspaketet ”Enterprise Arkitektur”.
5.4
Förändringsledning, 15 hp (Change Management)
Dagens verksamheter är komplexa; människor, maskiner och informationssystem skall nyttjas
sunt i organisationsformer med föränderliga krav från en dynamisk markand. Detta ställer stora
krav på de ledare som skall hantera utvecklingen av verksamheten; människorna, maskinerna,
informationssystemen och organisationen. Utveckling och förändring i en av delarna påverkar
andra delar; informationssystem och verksamhet kan inte utvecklas separat utan måste hanteras
gemensamt.
Kursen presenterar teorier, metoder och andra instrument som stödjer utvecklingsledare i
hanteringen av komplexa verksamhetsförändringar, där IT-utveckling utgör ett väsentligt
inslag. Förändringsledning i komplexa verksamheter kontrasteras mot traditionell
projektledning. Kursen fokuserar särskilt på proaktiv utvecklingsledning samt ledningsformer/
stilar kopplat till graden av osäkerhet. Vidare diskuteras arkitektur som aktivt
ledningsinstrument.
5.5
Strategiutveckling, 15 hp (Strategic Planning and Implementation)
En alltmer dynamisk affärsvärld och den snabba teknologiutvecklingen ställer mycket högre
krav på organisationers förmåga att agera strategiskt och förstå omvärlden, att tolka trender för
7
IT MANAGEMENT
att bättre kunna navigera mot framtiden. Informationsteknologins betydelse för utveckling av
nya affärsmöjligheter har ökat markant, samtidigt som det är svårt att förstå konsekvenserna av
en ständig ström av ny teknik. Företagens strategiutveckling blir en alltmer kritisk uppgift för
företagens framgång.
Kursen skall ge studenterna en överblick över området strategiutveckling och scenarioanalys.
Olika strategibegrepp presenteras och diskuteras. Särskilt behandlas hur man ”går från strategi
till handling”. Strategiarbete fordrar relevanta omvärlds- och framtidsbilder. I kursen
presenteras metoder för scenarioplanering. Kursen syftar till att ge en övergripande förståelse
för samspelet mellan strategisk affärsplanering och utformning av IT-strategi. Kursen skall ge
färdigheter i att använda ett antal relevanta verktyg och ge en förståelse för hur olika typer av
analyser passar in i en organisations strategiska utveckling. Specifikt används utveckling och
tillämpning av framtidsscenarier för kursen.
5.6
Värdering av IT-investeringar, 15 hp (Evaluation of IT investments)
Gemensamma kurs för påbyggnadsprogrammen på IT-universitetet. En av svårigheterna med
att leda IT mot affärsnytta är hur man definierar och värderar IT relaterad affärsnytta. IT har av
tradition hanterats ur kostnadssynpunkt, både avseende förväntade effekter men också som
investering. Det var naturligt att ha det som utgångspunkt under 70-talet, då det handlade om
rena rationaliseringseffekter och det fanns en tydlig IT-avdelning som hanterade alla IT-frågor
och IT-kostnader. I dag är situationen ofantligt mycket mer komplex. Teknologins
differentiering, spridningen av användning, integrationen i affärsverksamheten, mängden IT
applikationer, antalet aktörer och inte minst ökade krav och förväntningar på tydlig affärsnytta.
Det är ytterst få (om något) företag som i dag får ut effekten av IT och har kontroll över sina
IT-relaterade kostnader.
Kursen ”Värdering av IT-investeringar” ger en introduktion till begreppet affärsnytta och hur
affärsnyttan av IT-investeringar kan värderas. Olika analysdimensioner tas upp och särskilt
fokuseras på värdering av svårbedömda effekter, s.k. ”intangible benefits”. Kursen ger även en
översikt över olika typer av värderingsmetoder samt verktyg.
5.7
Examensprojekt, 30/15 hp (Candidate or Master Thesis)
Examensprojekten kan vara av tre slag: (1) 15hp kandidatarbete, (2) 15hp magisterarbete eller
(3) 30hp magister/masterarbete. Examensprojektet utformas i nära samverkan med kursens
nätverk av industriella partners. På så vis säkerställs projektets industriella relevans samtidigt
som kursens akademiska handledare säkerställer den akademiska kvaliteten.
6
ARBETSFORMER
På kursen skapas förutsättningar för att kursdeltagare, lärare/forskare och industripersoner skall
kunna ta del av varandras kunskap och kompetens. Att lära av varandra går som en röd tråd
genom hela utbildningen. Deltagarna genomför gemensamma uppgifter, där varje person bidrar
med sin unika bakgrund och kompetens för att tillsammans med forskare och
industrihandledare nå lösningar på problemen. Individualiserat lärande främjas på kursen,
vilket innebär att respektive deltagare har möjlighet att anpassa utbildningen efter egna
intressen och kunskapsbakgrund. I kursen medverkar både yrkesverksamma och vanliga
studerande, vilket ger en fantastisk möjlighet till nätverkande och tillgång till intressant empiri.
Arbetsformer som genomsyrar utbildningen:
8
IT MANAGEMENT
−
−
−
Verklighetsbaserade projekt hämtade från näringslivet och offentlig verksamhet.
Problembaserat angreppssätt.
Utifrån teori och empiri, i större grupper, interagera och reflektera kring
frågeställningar.
Kursen har koncentrerade 3 dagars samlingar en gång i månaden, normalt torsdag till lördag,
där litteraturläsning och praktiska uppgifter redovisas och diskuteras i seminarieform. Nya
kursmoment/uppgifter introduceras genom föreläsningar och workshops. Arbetet mellan
månadsträffarna kan till stor del planeras på individuell basis eller vid vissa tillfällen inom
mindre grupper. Kontakter med andra kursdeltagare och handledare sker till stor del genom
planerade möten, elektroniskt eller via telefon. Vid behov finns också möjlighet att boka tid
med handledare. Samverkan mellan kursdeltagare, inom arbetsgrupper och med handledare
stöds av ett intranät.
Utbildningens arbetsformer och upplägg är anpassat till att studierna bedrivs parallellt med
kvalificerad yrkesverksamhet. Deltagarna kan på så vis minimera tjänsteledighet från arbetet
under utbildningens genomförande. En stor del av det empiriska arbetet (tillämpningen) kan
dessutom göras inom den egna organisationen.
Utbildningen kombinerar olika inlärningsformer i ambitionen att gå från teoriförståelse till
praktisk tillämpning. Föreläsningar och litteraturseminarier varvas med workshops och
praktiska tillämpningsprojekt. En viktig del av utbildningen utgörs av litteratursökning.
Litteraturseminarier introducerar och granskar aktuell teoribildning. Teoritillämpning samt
aktuella problemställningar introduceras genom föreläsningar och behandlas i workshops.
Under utbildningen används exempel från programmets nätverk av näringslivspartners för
konkretisering av kursers frågeställningar. Den praktiska tillämpning sker i form av
verklighetsbaserade projekt i nära samarbete med näringsliv och offentlig verksamhet.
7
SAMVERKANSAVTAL
IT-universitetet verkar aktivt för utveckla nära samverkan med olika organisationer i
Västsverige. Samverkan kan ske på många olika sätt och med olika intensitet. Inom IT
Management har vi aktivt verkat för samverkansavtal med tre betydelsefulla organisationer i
Västsverige. Avtalen är dels ett generellt samverkansavtal som skrivs mellan den aktuella
organisationen och någon av IT-universitetets huvudmän (Chalmers eller Göteborgs
universitet) och dels mer specifika samverkansprogram med IT-universitetet.
Aktuella samverkansavtal:
−
−
AB Volvo och Volvo IT
Enfo Sweden
−
Västra Götalandsregionen
Inom ramen för avtalen sker en hel del aktiviteter och kontakter som berör IT
Managementutbildningen och som syftar till att öka kvaliteten på utbildningen, men även för
att göra övergången till yrkesverksamhet smidig. Nedan ges några exempel:
−
−
−
Förmedling av exjobbsprojekt samt andra studentprojekt
Trainee-program
Gästföreläsningar och industrihandledare från företag
9
IT MANAGEMENT
−
−
−
8
Aktivt mentorprogram där elever i ett tidigt skede får kontakt med näringslivet
för öka sin anställningsbarhet.
Stipendium för bästa examensarbeten.
Seminarier och konferenser
NÄTVERKSAMARBETE MED DATAFÖRENINGEN
IT Management har nära samarbete med Dataföreningen Västra kretsens öppna nätverk inom
”IT-Management”, ”IT inom vård och omsorg” samt nätverket inom ”Enterprise Architecture”.
Många aktiviteter sker gemensamt och delar av utbildningens aktiviteter öppnas för
medlemmar i dessa nätverk.
9
REFERENSGRUPP
Till IT Management kurserna finns olika personer engagerade i form av en virtuell
referensgrupp. Referensgruppen medverkar till att granska och ge förslag till målbild, innehåll
och samverkan med näringsliv och offentliga organisationer. Följande personer har ingått i
referensgruppen och bidragit med synpunkter:
Jan Ljungberg, professor, IT-universitetet
Hans Björnsson, professor, Chalmers samt Stanford university
Elof Dimenäs, adj. professor, IT-universitetet samt ansvarig Global Informatics, AstraZeneca
Mats-Åke Hugoson, adj. professor, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Kerstin Forsberg, Fil.lic., informationsarkitekt, AstraZeneca
Krister Eliasson, IS/IT-arkitekt, AB Volvo
Gunilla Ramborgh, IS/IT-strateg, SKF
Björn Guthrie Renneus, CIO, Södra
Jerker Lindsten, VD, HiQ Göteborg
Jan Fridh, IT-strategiska enheten Västra Götalands Regionen
Gösta Malmer, f.d. IT-direktör, Västra Götalands Regionen
Lars Jerrestrand, IT-direktör Mölnlycke Healthcare
Thure Bergström, ordförande, Dataföreningen Västra Kretsen
Johan de Verdier, VD Enfo Sweden
Karin Nordström, regionschef Zystems by Semcon
Mats Nygård, VD Zystems by Semcon
Henrik Back, VD Guide IT-konsult
Charles Jobsson, AB Volvo
Ronny Wester, Volvo IT
Niklas Gustavsson, Zystems
Pål Junhamn, VD Zetup
Thomas Klahr, Guide IT-konsult
Sven Larson, Guide IT-konsult
Bo Tuvestad, AstraZeneca
Mikael Johansson, Västra Götalandsregionen
John Karnblad, AcandoFrontec
Richard Olivecrona, SKF
Göran Ljungdahl, SKF
Lennart Hjält, SCA
Lennart Jarlevang, Zipper
10
