Arbetsmiljön granskad på sundsvalls sjukhus

Aktuellt
arbetsmiljö
arbetsmiljö
Aktuellt
STRESS EFTER NEDDRAGNINGARNA:
Arbetsmiljön granskad
på Sundsvalls sjukhus
f oto: p e t er h a m b er g
Två tredjedelar av sjukgymnasterna
vid Sundsvalls sjukhus upplever
stress i arbetet. Nu kräver Arbetsmiljöinspektionen åtgärder för att lösa
problemen efter stora neddragningar
vid sjukhuset.
Sjukgymnaster stressade. Så många som 67 procent av sjukgymnasterna upplever stress. Och under hösten har arbetsbördan
blivit ännu tyngre.
Elisabeth Haraldsson
stöd av arbetsmiljölagen
försökt pressa arbetsgivaren till lättnader
i arbetssituationen.
– Landstingets egen företagshälsovård
genomförde under våren en hälsoprofil
av sjukgymnastiken och resultaten var en
dyster läsning. 67 procent av medarbetarna upplever stress, varav merparten
stress enbart i arbetet . 61 procent upplever ohälsa.
– Då ska man komma ihåg att hälsoprofilen genomfördes när alla uppsagda
sjukgymnaster fortfarande jobbade kvar.
Med den nya bemanningen, som gäller
från slutet av augusti, är arbetsbördan ännu tyngre, säger Elisabeth Haraldsson.
En inspektion genomfördes i slutet av
augusti sedan LSR använt sin rätt att göra en så kallad ”sex-sex-a”-framställan enligt Arbetsmiljölagen. Inspektionen gav
facket rätt på två viktiga punkter: För det
första måste arbetsgivaren precisera hur
sjukgymnasterna ska klara sitt uppdrag
när antalet mantimmar understiger behovet. För det andra måste kompetensförsörjningen ses över när innehållet i
sjukgymnasternas tjänster förändrats.
– Det blev en ganska lång inspektion
i form av ett sammanträde där båda parter fick redovisa sina synpunkter. På en
punkt tycker vi dock att arbetsgivaren
gjort tillräckligt och det gäller rutinerna
för att hänvisa patienter som inte längre
f oto: h i l da Zo l l its c h gri l l
– D et är u ppe n bart att det inte går att
klara en god arbetsmiljö med en bemanning som nästan halverats sedan förra
året. Att Arbetsmiljöinspektionen nu
börjar ställa krav på arbetsgivaren är åtminstone ett steg i rätt riktning, säger
Elisabeth Haraldsson, som är facklig representant för LSR och även Saco-ordförande inom Landstinget Västernorrland.
Fysioterapi har tidigare beskrivit situationen vid Sundsvalls sjukhus, där sjukgymnastiken förts över till en ny rehabklinik med endast 23 sjukgymnaster jämfört med 41 före neddragningarna.
LSR har m e d
34
kan tas emot vid sjukhusets sjukgymnastik, säger Ingrid Andersson vid Arbetsmiljöverket.
Anne Thelander, chef för rehabenheten
där både sjukgymnaster och kuratorer ingår, säger att inspektionen kommer att
leda till vissa förändringar.
– Vi behöver gå igenom kompetensbehovet med varje medarbetare i form
av individuella samtal under hösten.
När det gäller bemanningen så måste vi
hitta någon lösning som gör att vi klarar
vårt uppdrag även med korttidssjukskrivningar, som vi inte kan ersätta med vikarier. Kanske krävs det att en eller två
Fysioterapi nr 10 / 2010
tjänster ligger och skvalpar i organisationen, som en form av vikariepool, för att
täcka upp vid sjukdomar.
Elisabeth Haraldsson menar att arbetsgivaren försatt sig i en onödigt besvärlig situation.
– Det är illa nog att det blir mycket
svårt, för att inte säga omöjligt, att klara
vårt uppdrag med så få medarbetare.
Men genom att dröja så länge med att ge
besked hur prioriteringarna ska göras har
man tappat onödigt mycket kompetens.
Hon ger ett exempel:
– Lymfterapin har det spekulerats om
länge och nu verkar det som att den kommer att bli kvar vid sjukhuset. Men under den långa tid som gått utan besked
har den sjukgymnast som har kompetensen flyttat och ansvariga rehabassistenten
har gått över till andra arbetsuppgifter.
Frågan om någon form av upprättelse
har väckts av LSR i syfte att komma vidare och kunna acceptera de förändringar som nu är genomförda. I grunden handlar det om att sjukgymnasterna upplever
att man blivit degraderade som yrkeskår.
Sofia Nyberg är skyddsombud vid
Sjukgymnastiken:
– Det har sagts så mycket under själva
besparingsprocessen och en del är svårt
att släppa. Exempelvis en divisionschef
som säger till oss lite småhurtig att våra
patienter kan väl uppsöka badhuset eller
gå till napraprat på stan istället. Då känner man noll förståelse och vi ser ju i vår
nya vardag att vi inte bara är sjukgymnaster längre utan även tvingas ta ansvar för
områden som kompletterande städning
och posthantering.
– Vi fick lite respons kring frågan om
upprättelse vid en planeringsdag nyligen
och förståelse för att vi har en särskilt
jobbig situation. Men man hade ju gärna hört från cheferna också att de kommer att jobba för att förändra situationen
och få fler tjänster.
Elisabeth Harald sson känner stor oro
för att lojaliteten med patienterna gör att
sjukgymnasterna tummar på arbetstiderna. Hon säger att det finns tydliga ten-
Fysioterapi nr 10 / 2010
denser i den riktningen vid Örnsköldsviks sjukhus, som också tillhör Landstinget Västernorrland.
– Det är lätt att säga att man ska hänvisa oroliga patienter om prioriteringarna till höga chefer, men det tär att behöva göra det gång på gång. Till slut säger
man inte fråga Sigbjörn eller fråga Lars
(sjukhusdirektör respektive landstingsdirektör) utan man tummar på raster och
luncher för att täcka upp för sjukskrivna
kollegor. Det är inte acceptabelt.
Det nya landstingsrådet Elisabeth
Strömqvists sätt att möta förtroendekrisen inom sjukvården i Västernorrland är
ett förtroenderåd med 21 personer från
olika professioner. Men rådet har fått intern kritik redan innan det startat, eftersom det innehåller en blandning av enskilda medarbetare och fackliga representanter.
Elisabeth Haraldsson har inte blivit
inbjuden att delta, trots en central position som Saco-ordförande inom landstinget och arbetsmiljöansvarig i Sundsvall. Båda läkarfacken är däremot inbju-
da. Två sjukgymnaster, Gudrun Eriksson
vid Örnsköldsviks sjukhus och Karin
Björkroth från vårdcentralen i Nordingrå
i Ångermanland, ingår i rådet.
Elisabeth Strömqvist tillbakavisar att
rådet skulle vara ett sätt att ”söndra och
härska” genom att handplocka fackliga
representanter som landstingsledningen
vill samarbeta med.
– Alla ledamöter deltar som sin person och det saknar betydelse om man
har ett fackligt uppdrag. Några krav vi
ställt är att ledamöterna ska ha ett stort
förtroendekapital och vara både kritiska
och kreativa.
Varför finns inte du med i förtroenderådet,
Elisabeth Haraldsson?
– Ingen aning. Kanske för att jag varit
för kritisk. Jag känner Gudrun och Karin
och vet att de kommer att göra ett bra
jobb, men visst går det att vara kritisk
mot förtroenderådet som konstruktion
och även mot att man drar igång en ny,
stor apparat alldeles i slutet av en mandatperiod.
F r ed r i k M å r t ens s o n
Vikariat och arbetslöshet väntar
uppsagda sjukgymnasterna
Arbetsmarknaden ser kärv ut för
de sjukgymnaster som blivit
uppsagda från Sundsvalls sjukhus.
E li sab eth Harald sson är kritisk
mot att sjukhusledningen mer eller
mindre tvingat några medarbetare att
jobba över sommaren.
– Det var tänkt att alla uppsagda
skulle gå 31 maj, men så upptäckte
man att sommarbemanningen inte
gick att klara. I det läget säger arbetsgivaren att medarbetare som tackar
nej till några månaders förlängning
mister sin företrädesrätt till anställning. Det tycker jag är skamligt.
Under sommaren har många av de
uppsagda medarbetarna haft vikariat
på vårdcentraler eller sjukhus i andra
län. Elisabeth Haraldsson befarar att
många kommer att bli arbetslösa under hösten.
LSR har tagit initiativ till en affärsutvecklingskurs senare i höst för att
sporra medlemmar att finna nya vägar i karriären.
– Det känns spännande att vi fått
stöd från Tillväxtverket och Länsstyrelsen för en extraordinär satsning
med tanke på vår besvärliga situation.
Kursen blir på tre plus två dagar och
ska ge kunskap att våga satsa i privat
regi eller att som anställd lära sig att
sälja den egna kompetensen bättre.
FM
35