Språkutvecklingsplan
FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Inledning
Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande,
och därigenom förbereda alla barn och elever för fortsatt utbildning, demokratiskt samhällsliv och
personlig utveckling. Utbildningen ska erbjuda stimulerande lärmiljöer och tillfällen för alla barn och
elever att använda sitt språk i tal och skrift, för att berätta och redogöra, samtala och argumentera, i
små och stora grupper, tillsammans med vuxna och med jämnåriga. Språk och lärande hänger
oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.
Som en del av förskolans, förskoleklassens och grundskolans strategi och plan för ökad
måluppfyllelse i Sandviken kommun, pekas ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ut som
betydelsefullt och så grundläggande att det behövs inom alla ämnesområden. För flerspråkiga barn
och elever är det särskilt viktigt att få möjlighet att utveckla sitt modersmål samtidigt som de lär sig
sitt andraspråk. Modersmålet är en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse. Ett föränderligt
samhälle ställer höga krav på kommunikativa förmågor och att behärska det svenska språket.
Nyfikenhet och lust att lära skapas genom språket.
Syfte
·
Kärnan i språkutveckling, är att kunna lyssna, tala, samtala samt läsa och skriva. Det är en förmåga att
kunna uttrycka sig och förstå andra, likaså förmågan att tänka och reflektera. Planens syfte är att
skapa strategier för förskolans, förskoleklassens och grundskolans arbete med barns och elevers
språkutveckling i alla ämnen samt att främja en interkulturell förskola och skola.
Mål
Det övergripande målet är strävansmålen i förskolan och kunskapskraven i grundskolan, samt att
barn och elever utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Eleverna ska ha en
språkutveckling i enlighet med vad som kan förväntas för att som lägst nå kunskapskraven i årskurs 3,
6 och 9. Det innebär att barn och elever ska ha förmåga att lyssna, tala, samtala samt läsa och skriva.
För att synliggöra och följa barns och elevers språkutveckling kartläggs och bedöms följande
förmågor:
1.
2.
3.
4.
5.
Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala
Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form
Grundläggande läs- och skrivförmåga
Grundläggande läsförståelse
Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika
begrepp blir begripliga och funktionella
Framgångsfaktorer
Samtalet är den mest grundläggande språkutvecklande framgångsfaktorn för alla åldrar. Det bidrar
till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man samtalar, berättar och använder språket i
sociala sammanhang. I Sandvikens kommun har även följande områden identifierats som
framgångsfaktorer för alla barn och elevers språkutveckling:
•
•
•
•
•
•
•
Stimulans av barns nyfikenhet, lust och intresse för att lyssna och samtala om olika
bilder/texter/böcker samt elevers läslust och läsintresse inom olika områden, texttyper och
genrer
Stimulans för utveckling av språklig medvetenhet
Systematiskt arbete för att möjliggöra tidig upptäckt av tal- och språksvårigheter samt läsoch skrivsvårigheter
Strukturerat arbete med barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd
Språk-, ord- och begreppsutveckling är en integrerad del av all undervisning
Analys av arbetet med språkutveckling inom ramen för förskolornas, förskoleklassens,
grundskolans samt förvaltningens systematiska kvalitetsarbete
Vid övergångar inom och mellan skolformer tillvaratas och byggs det vidare på barns och
elevers tidigare kunskaper och färdigheter
Utvärdering och revidering
Barns och elevers språkliga utveckling är en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete och följs
upp i den årliga pedagogiska revisionen i september/oktober. I januari/februari sker uppföljningen
genom bedömning av höstterminens resultat.
Sammanställningar och analyser sker på barn- och elevnivå, förskole- och skolnivå samt kommunnivå
utifrån språkutvecklingsplanens målområden. Förskolechef och rektor ansvarar för att sammanställa
resultat på barn- och elevnivå samt förskole- och skolnivå. Skolformschef för förskola och grundskola
sammanställer på kommunnivå. I de fall elever inte har en språkutveckling i enlighet med vad som
kan förväntas för att nå kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9 görs en analys med förslag på vilka
åtgärder som ska vidtas.
I förskolans språkutvecklande arbete ligger fokus på kommunikation och språklig medvetenhet, där
AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och Språktåget ingår. Till stöd för skolornas
språkutvecklande arbete finns flera olika metoder och modeller. Det viktiga är inte vilken metod som
väljs utan att den bidrar till elevens språkutveckling.
Språkutvecklingsplanen för förskoleklass till åk 9 färdigställdes 2012 och innefattar även förskolan
sedan maj 2015. Aktiviteter för att nå målen presenteras nedan. Planen och därmed åtgärderna
utvärderas och revideras vid varje läsårsslut.
AKTIVITETER läsåret 15/16 – förskolan
1. Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala
2. Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form
Vid övergångar är det viktigt att tillvarata och bygga vidare på barns och elevers tidigare kunskaper
och färdigheter.
Mål 1. Kommunikativ förmåga
• Utbildning i AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Utsedda Förskollärare/barnskötare 2015/2016
Ansvar: Förskollärare med specialkompetens och talpedagog
•
Språktåget: Arbete med kartläggning och dokumentation av språkutveckling
Förskollärare/barnskötare.
Ansvar: Förskolechef i samverkan med talpedagog
Mål 2. Språklig medvetenhet
• Språktåget: Arbete med kartläggning och dokumentation av språkutveckling
Förskollärare/barnskötare
Ansvar: Förskolechef i samverkan med talpedagog
AKTIVITETER läsåret 2015/2016 och 2016/2017 – grundskolan
1.
2.
3.
4.
5.
Kommunikativ förmåga: förmåga att lyssna, tala och samtala
Språklig medvetenhet: förmåga att skifta fokus från språkets innehåll till dess form
Grundläggande läs- och skrivförmåga
Grundläggande läsförståelse
Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika
begrepp blir begripliga och funktionella
Vid övergångar är det viktigt att tillvarata och bygga vidare på barns och elevers tidigare kunskaper
och färdigheter.
Mål 1. Kommunikativ förmåga
• Läslyftet: Förskoleklasslärare 2015/2016 – samarbete biblioteket
o Modul: Samtal om text
Ansvar: rektor och utsedda handledare
Mål 2. Språklig medvetenhet
• Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling
o Förskoleklasslärare
• Läslyftet: Förskoleklasslärare 2015/2016
o Modul: Skapa läsintresse
Ansvar: rektor och utsedda handledare
Mål 3. Grundläggande läs- och skrivförmåga 2016/2017
• Läslyftet: Modersmålslärare
o Modul: Att främja elevers lärande genom språkutveckling: fokus SO/NO
Ansvar: rektor och utsedda handledare
Mål 4. Grundläggande läsförståelse - fortlöpande
• Månatliga nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling
o Ämnesnätverk
o Speciallärarnätverk
o ASL-nätverk
Ansvar: rektor, nätverkledare och nyckelpersoner
Mål 5. Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje ämnes specifika
begrepp blir begripliga och funktionella
• Fortsatta månatliga träffar på den egna skolan, förskoleklass – åk 9
o Skolverkets Läslyft - förslag modul: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen (ht 15)
o En läsande klass
o Aktiv läskraft, Mellanstadiet: Barbro Westlund (juli -15)
o Aktiv läskraft, Högstadiet: Barbro Westlund (april -15)
o Språk i alla ämnen, handbok för kunskaps och språkutvecklande undervisning: Hanna
Stenhagen åk 4-9
o Uppdrag språklyft: åk 1-3 idématerial till Skolverkets ”Nya Språket lyfter”, åk 1-3
samt åk 4-6
o Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver extra stöd:
Monica Reichenberg/Ingvar Lundberg och en studiehandledning
Ansvar: rektor och nyckelpersoner på respektive skola
Kunskapsförvaltningen
www.sandviken.se