TEMA: Kille / tjej
Diskutera
r i samma
En far och hans son åke
fikolycka.
tra
en
för
ut
ar
bil och råk
bli
nen r allvarligt
Fadern omkommer. So
sjukhuset med
till
as
skadad och får för
eds för operation,
ambulans. Han förber
operera honom
men kirurgen som ska
erera den här
op
e
int
säger ”Jag kan
son”. Hur
n
mi
är
det
–
pojken
hänger det ihop?
Det ska inte
vara
lönlöst att
jobba.
Kvinnor
har lägre lön
Män tjänar mer pengar än kvinnor. Skillnaderna minskar. Men det
går långsamt.
Det är till och med skillnad mellan tjejers och killars löner på
­arbeten där det är flest tjejer.
Det visar en undersökning som har jämfört mäns och kvinnors
lön från 2010.
Undersökningen visar att kvinnor tjänar 94,1 procent av männens
lön. Då har man jämfört män och kvinnor i samma ålder, i samma
yrke och med samma utbildning. Då blir jämförelsen mest rättvis,
även om det fortfarande kan finnas annat än kön som spelar in.
Man kan räkna om skillnaden i tid också. Då blir jämförelsen
så här: Männen arbetar och får betalt för tolv månader per år. Men
kvinnorna får bara betalt till och med halva december. Andra halvan
av december skulle man kunna säga att kvinnor jobbar gratis.
Rättvist? Nja …
Institutet för Privatekonomi
Killar och tjejer är precis likadana. Nästan. Det viktigaste att veta
är att vi alla är människor. Därför ska vi ha samma möjligheter
och rättigheter. Men är det så? Och vad betyder det? Lyckoslanten
försöker hitta svaren.
Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Team Hawaii
Visst ska man ha samma möjlig­heter
och rättigheter oavsett om man är
tjej eller kille. Det är självklart.
I dag tycker ingen att det är
konstigt att en tjej pluggar på
universitet. Eller att en kille är
pappaledig.
Men så har det inte alltid varit.
För bara 50 år sedan tyckte
många att det var onödigt för en
tjej att plugga på universitet. Och
killar var nästan aldrig pappalediga
med sina barn.
Det här har vi i Sverige fått kämpa
för att ändra på.
16
Och det finns fortfarande saker
som kan bli bättre.
Lika stor makt
Det är viktigt att tjejer och killar
behandlas lika.
Jämställdhet mellan kvinnor och
män betyder att de ska ha lika stor
makt att bestämma över sina egna liv.
Män och kvinnor ska också ha samma
möjlighet att få vara med och bestämma vad som ska hända i samhället.
Sveriges riksdag beslutar om
viktiga saker i Sverige. I riksdagen
sitter 349 personer. De väljs i riks-
dagsvalet som hålls vart fjärde år.
I Sverige består nästan hälften av
riksdagen av kvinnor. Närmare
bestämt 45 procent. Det är nästan så
bra det kan bli.
Det börjar i skolan
Redan i skolan kan man se orättvisor.
Förr hade killar bättre betyg än tjejer
i matte och idrott. I dag har tjejerna
kommit ifatt och har bättre betyg än
killarna i de här ämnena.
Kanske beror olikheterna på att
tjejer och killar behandlas på olika
sätt av sina lärare. Tjejer kan uppfat-
1859 Kvinnor får rätt att vara
lärare. Men bara i vissa ämnen.
1863 En ogift kvinna blir
myndig vid 25 års ålder. Det
betyder att hon bestämmer över
sig själv. Tidigare var det alltid en
man som bestämde över ­kvinnan.
Om kvinnan inte var gift var det
­hennes pappa eller bror som
bestämde över henne. Den äkta
mannen bestämmer däremot
fortfarande över sin fru.
1874 En gift kvinna får rätt att
bestämma över sin egen inkomst.
1918 Alla män får rätt att rösta
vid val till riksdagen. Men inte
kvinnor.
1921 Kvinnor får också
rösta till riksdagen. De kan också
­väljas in i riksdagen.
1922 De fem första kvinnorna
väljs in i riksdagen.
Källa: Medlingsinstitutet, Ylva Yngveson,
Lika eller olika?
Några viktiga år för
erige:
jämställdheten i Sv
1939 Kvinnor som arbetar får
inte avskedas för att de blir med
barn, föder barn eller gifter sig.
Tidigare kunde de bli av med sitt
jobb därför.
tas som duktigare och mer skötsamma. Killar kan ses som stökiga och att
de tar mycket plats.
På landets högskolor och universitet
är det fler tjejer än killar. Det kan bero
på att tjejer har bättre betyg i grundskolan. Då har de också lättare för att
plugga vidare.
Men trots att det är fler tjejer som
pluggar på högskola så är det fler killar
som blir professorer. Av fem professorer är bara en kvinna. Fyra är män.
många timmar kvinnor och män
arbetar varje vecka. Vid heltid jobbar
man 40 timmar per vecka. Var tredje
kvinna arbetar deltid. Det betyder att
de jobbar mindre än 40 timmar i
veckan. Men det är bara var tionde
man som jobbar deltid.
Det låter kanske skönt att arbeta
deltid. Men den som jobbar deltid får
inte bara mindre lön. Den får också
lägre inkomst när den pensionerar
sig.
Löner, deltid och arbeten
Skillnaden mellan tjejer och killar
fortsätter när de ska ut och arbeta
efter skolan.
Nästan hälften av alla kvinnor som
arbetar gör det inom den offentliga
sektorn. Det är oftast jobb inom skola
och vård.
80 procent av alla män arbetar i
privata företag. Här är lönerna oftast
högre än i den offentliga sektorn.
I den privata sektorn finns inte
heller så många kvinnliga höga
chefer.
Det är också skillnad på hur
Orättvist hemma
Även i hemmet finns det orättvisor.
Det som måste göras i ett hem kallas
för obetalt hemarbete. Det kan vara
att tvätta, diska, dammsuga, handla
och laga mat eller byta däck på
bilen.
Det är mest tjejer som gör de
obetalda arbetena.
Men det håller på att förändras.
Nu kan man se att kvinnor börjar
lägga mindre tid på obetalt arbete
hemma. I stället jobbar de mer. För
män är det tvärtom. De lägger mer tid
på arbetet hemma. n
1947 Första kvinnan i
r­ egeringen heter Karin Kock.
Kvinnor och män får samma lön
för samma arbete om de arbetar
i ett statligt företag. Alla barn får
barnbidrag.
1974 Nu har alla föräldrar rätt
att dela på föräldraförsäkringen.
Det är en slags inkomst man får
för att kunna vara hemma när
man får ett barn.
1980 Ny lag förbjuder att
­ vinnor och män behandlas olika
k
på arbetet. Det är ­en lag mot
könsdiskriminering
1982 Ny namnlag. Vid
­ iftermål får kvinnan och mannen
g
välja vems efternamn de vill ha.
1995 Minst en månad av
föräldraförsäkringen ska tas ut av
den andra föräldern. Det går allt­
så inte för en och samma ­förälder
att ta ut alla månader själv.
2009 Sverige får en ny lag,
Diskrimineringslagen. Enligt den
får man till exempel inte diskrimi­
neras på grund av sitt kön. En ny
myndighet, Diskrimineringsom­
budsmannen, DO, bildas för att se
till att lagen följs.
17
Ingemar Gens tycker inte att
snack
räcker. Vi måste göra något
också.
Hen eller den, hon
eller han? Du kan
kalla mig för sötnos om
det blir för krångligt.
DISKUTERA
Alla borde
leka med alla
Ingemar Gens har studerat orättvisor mellan
killar och tjejer i över 20 år. Han vet exakt vad han
vill förbättra.
Varje år tar Språ
krådet fram
en lista med nya
svenska
ord. Förra året ko
m ordet
”tjejsamla”. Tjej
er tjejsam­
lar, men killar so
m samlar,
de ”killsamlar” in
te, de bara
samlar. Samma
gäller till
exempel orden
”tjejkast”
och ”tjejfotboll”.
Killar
kastar och spelar
fotboll.
De ”killkastar” in
te och de
spelar inte ”killfo
tboll”.
Diskutera vad so
m händer
med ett ord när
vi lägger till
”tjej” framför.
Hen eller han
eller hon?
Ibland är det svårt att veta om man ska använda hon eller
han. Vi säger ofta ”man gör si och så” eller ”han gör si eller
så”. Det gör vi även om vi inte vet vilket kön personen som vi
pratar om har.
Därför finns ordet hen. Hen kan användas för både han
och hon. Ett exempel är när ordet riktar sig till alla:
”Hen som åker buss ska alltid lämna plats åt äldre rese­
närer”. Men det går lika bra att säga ”den” eller ”hon eller
han”.
Hen kan också användas om personer som inte känner sig
bekväma med att kallas vare sig han eller hon.
Text: Susanna Johansson Foto: Jörgen Svendsen Illustration: iStockphoto
18
Hej Ingemar, är du expert på
jämställdhet?
– Ja, det kan man kanske säga. Jag
försöker samla allt som finns att veta
om hur och varför killar och tjejer
har olika roller. Och så söker jag
efter om det finns någon mening
med de två rollerna, säger Ingemar.
En tjejs roll är kanske att hon ska
vara snäll och duktig i skolan. En
killes roll kan vara att han ska vara
stark och tuff.
Finns det inga skillnader på tjejer
och killar?
– Det går inte att skilja killar från
tjejer innan de kommer i puberteten
och kroppen förändras. Skillnaderna
finns bara i hur vi vill att killar och
tjejer ska vara. Vi människor vill att
det ska finnas både tjejer och killar.
För då är det lätt att säga ”killar är så
här” och ”tjejer är så här”.
Källa: Språkrådet
Tummen ner för
leksaksreklam
Är det jämställdhet i
skolorna i Sverige?
– Nej, det är det inte. I skolorna delar
vi upp människor efter deras kön.
Lärarna ser flickorna för vad de gör.
Flickorna läser till exempel läxor.
Killarna ses för det de är. De är kanske
busiga. Därför tycker lärarna att
tjejerna hela tiden ska göra mer. De
ska vara duktigare. Om du bryter mot
det hamnar du lätt utanför. Tjejer
som beter sig som killar anses mer
stökiga än stökiga killar. Och killar
som beter sig som tjejer anses mesiga.
Reklamombudsmannen granskar reklam och ser till så att
den inte är diskriminerande eller dum. I våras blev en leksaks­
reklam fälld av Reklamombudsmannen.
Leksaksreklamen var för låtsastatueringar. Enligt reklamen
fanns det prinsesstatueringar för tjejerna och biltatueringar
för killarna.
Nu får reklamen inte visas mer. För det var inte rätt av lek­
saksaffären att påstå att tjejer bara skulle gilla prinsessor och
killar bara bilar.
Källa: Dagens Media
Så vad kan vi göra?
– Det är vuxna som kan ta kontroll
över situationen. Barn gör bara det
som förväntas av dem. Jag skulle vilja
att tjejer och killar lekte mer tillsammans. Oavsett om de är killar eller
tjejer. Jag vill att alla barn får lära sig
att göra allt. Och att barn lär sig att
möta varandra med respekt.
– Jag skulle vilja att lärare och elever
diskuterade frågan ”hur skulle världen
se ut om kön inte spelade roll?”. Och
”vad kan vi göra för att det ska bli
verklighet?”. Jag tror på att göra saker,
inte bara prata, säger Ingemar. n
Illustration: iStockphoto
Kom och lek
med oss!
lärarna förväntade sig olika saker av
dem.
Illustration: iStockphoto
För ungefär tjugo år sedan bedrev
Ingemar Gens en intressant forskning. Han undersökte om lärare på
förskolor behandlade killar och tjejer
lika. Lärarna var säkra på att de
gjorde det. Men Ingemar upp­täckte
att det var tvärtom. De behandlade
tjejer och killar mycket olika.
Killarna fick ta mer plats. De fick
en slags uppmärksamhet och tjejerna
en helt annan. De vuxna pratade
mycket mer med tjejerna. Tjejerna
gjorde mer som lärarna sa. Killarna
struntade oftare i vad lärarna bad
dem om.
Killarna lekte i grupp. Tjejerna
lekte två och två. Ingemar tror inte att
barn uppför sig så här bara för att de
är killar eller tjejer. Han tror i stället
att de gjorde så för att lärarna
behandlade dem olika. Och för att
Våga säga ifrån om någonting
är orättvist eller fel.
ENKÄTEN
1. Är det någon skillnad mellan­
intressen,
tjejer och killar när det gäller
?
ten
till exempel vad ni gör på ras
lan
2. Tycker du att de vuxna i sko
a?
olik
ar
behandlar tjejer och kill
Sofia
Ålder 8 år.
Bor Jönköping.
1. Ibland. När vi kör datten
till exempel är det inte
så stor skillnad. Men när
­killarna spelar bandy
brukar inte tjejerna vilja
vara med.
2. Nej.
Jonas
Ålder 10 år.
Bor Ödenäs, Alingsås.
1. Ja, för killarna i skolan
brukar spela fotboll på
rasterna och tjejerna står
bredvid och tittar på. Vissa
tjejer är vid klätterställ­
ningen. Mitt största intresse är tennis,
och där är det nog mest tjejer som
spelar i min klubb.
2. Nej, tjejer och killar behandlas lika,
tycker jag.
Emil
Ålder 10 år.
Bor Åre.
1. Ja, vi killar spelar mest
fotboll, tjejerna håller på
med king.
2. Ja. Tjejer får inte lika
mycket skäll som killar
om de gör något dumt.
Sophie
Ålder 12 år.
Bor Kungälv.
1. Jag tycker att det inte
är så stor skillnad, för
man gör vad man känner
för, men ibland så gör
man olika saker. Killarna
spelar till exempel fotboll och tjejerna
basketpingis. Men i slutändan får alla
som vill vara med. Likheterna är att vi
är sportiga och gillar att hitta på nya
roliga lekar och saker.
2. Jag tror att man ibland utgår från
att killar är mer busiga och pratiga
än tjejer, och därför behandlar vissa
vuxna killar mer strängt. Men det kan
såklart vara tvärtom också.
Enkät och foto: Torbjörn Hallgren
TEMA: Kille / tjej
19
TEMA: kille / tjej
Sverige har råd
att hjälpa andra.
Lika världen över
Många människor i världen är fattiga. Om världen vore mer
­jämställd skulle det finnas färre fattiga. Därför arbetar
Sverige för att öka jämställdheten i världen.
Text: Susanna Johansson Foto: Paulos Berglöf, Sida
Sverige är ett rikt land i jämförelse
med många andra länder i världen.
Därför kan vi ge bistånd till fattiga
länder. I år kostar dessa bistånd
sammanlagt 30 miljarder kronor.
Alla dessa pengar är skattepengar.
Pengarna ska hjälpa fattiga länder
att utvecklas.
En myndighet som heter SIDA har
ansvar för att dela ut bistånden. SIDA
betyder Styrelsen för internationellt
utvecklingsarbete.
Alla de projekt som SIDA ger
bistånd till utgår från jämställdhet.
SIDA vet att jämställdhet är väldigt
viktig för att minska fattigdomen.
Män har makten
Nästan allt i världen ägs av män. 99
procent tillhör män.
Många fler pojkar än flickor går i
skolan. 85 procent av världens pojkar
går i grundskolan. Bara 76 procent av
alla flickor går i skolan.
90 procent av alla pengar som går
att tjäna är det män som får. Många
FN och Flicka
fler män än kvinnor bestämmer i
världen. Män sitter på 85 procent av
platserna i världens parlament.
Viktig världsfråga
På de platser där det är störst
orättvisa mellan män och kvinnor är
det kvinnorna som är fattigast. Där
har inte kvinnorna samma möjligheter som männen. Många kvinnor
får aldrig själva välja att gå i skolan.
De får inte heller välja vem de ska
Jobbar för
jämställdhet
ts­
Nyamko Sabuni är jämställdhe
en.
ring
rege
i
r
minister och sitte
Nyamko Sabuni är jämställdhets­­­­minister. Hennes
uppgift är att arbeta för rättvisa mellan kvinnor och
män. Lyckoslanten har ställt några frågor till henne.
Text: Lena Loheim Kangevik Foto: Regeringskansliet
I Amharaprovinsen i Etiopien har
Sida jobbat för att
kvinnor ska bli mer delaktiga i
arbetet med jordbruket.
r. Här är en man och
Det har lett till flera förbättringa
hållsarbetet.
hus
med
åt
ps
hjäl
en kvinna som
Förenta nationerna, FN, är en stor organisation som
består av många av världens länder. Tillsammans
ska länderna kämpa för en bättre värld. FN arbetar
för fred, bättre ekonomi och att människor runt om i
världen ska få ett bättre liv.
Ett av FN:s projekt heter Flicka, en kampanj som
vill belysa flickors situation runt om i världen. Tyvärr
är orättvisor mot flickor stora i många länder. Alla
20
gifta sig med. Inte heller om de ska
jobba.
SIDA vill att kvinnor och män
samarbetar. Då kan världen förändras och bli bättre.
För att lyckas med det behöver
männen hjälpa till och ändra sina
vanor. Och kvinnorna behöver bli
starkare.
Jämställdheten är inte bara en
tjejfråga. Den är lika viktig för både
män och kvinnor. n
Mitt förslag är
jämställdhet,
fred på jorden
och en egen
guldhamster.
flickor får till exempel inte gå i skolan. Och en
del tvingas gifta sig när de är små. Det vill FN
förändra med hjälp av projektet Flicka. För FN vet
att världen är bättre ju mer jämställd den är.
Vill du veta mer om FN:s Flicka-kampanj, gå in på
www.fn.se/flicka.
Varför behövs en jämställdhets­
minister?
– För att jämställdhet är så viktigt.
Jämställdhet betyder att alla barn
och vuxna, flickor och pojkar, ska
ha samma möjligheter att göra vad
de vill med sina liv.
Vad gör en jämställdhets­minister?
– Jag tar fram förslag som ska göra
det lättare för alla människor i
Sverige att leva sina liv som de vill.
Att det inte ska finnas tjejgrejer
och killgrejer. Alla ska kunna göra
allt. Jag är också med i debatter,
skriver artiklar, håller föreläsningar och träffar många intressanta
människor.
Varför blev just du jämställdhets­
minister?
– För att jag kan de här frågorna
och för att jag brinner för dem.
Du är även biträdande utbild­
ningsminister. Vad har jämställd­
het och utbildning gemensamt?
– Jämställdhet har mycket med
utbildning att göra. Ju bättre
utbildning vi har, desto bättre
förstår vi våra rättigheter och att vi
borde vara jämlika. Att jobba med
jämställdhet börjar redan i
förskolan. Jag jobbar mycket med
att flickor och pojkar ska ha
samma möjligheter i den svenska
skolan.
Finns det problem med jämställd­
het i skolan? Vad gör du åt dem?
– I skolan kan det handla om att
flickor och pojkar bemöts olika. Att
det ställs olika krav och förväntningar på flickor och pojkar. Det är
viktigt att prata om det och se till
att skolan har pengar och kunskap
att motverka det. Först då kan vi få
en skola där alla elever trivs och
lär sig massor med intressanta
saker. Vad kan var och en göra för att
minska orättvisor?
– Vi kan vara snälla mot varandra
och visa respekt. Vi kan hjälpa
varandra och vi kan tala om för
våra lärare när vi tycker att någon
eller något är orättvist.
Har du själv någon gång blivit
utsatt för orättvisor?
– Jag har fått sämre lön än en
kille jag jobbade med. Jag sa till
min chef att det var orättvist.
Min chef tyckte att killen skulle
ha mer i lön för att han hade
barn och inte jag. Jag tyckte att vi
skulle ha lika lön för vi gjorde
samma jobb lika bra. Då fick jag
lika mycket som han. n
21