1
Det är i vardagen som jämställdhet skapas – eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin
närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet
får effekt i kvinnors och mäns vardag.
Gemensam värdegrund
Jämställdhetspolicyn har sin värdegrund i landstingets vision: ”Det öppna landstinget – för en
jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region”. Att vara det öppna landstinget
innebär:
att varje människa är lika i värde och värdighet
att landstinget välkomnar mångfalden
att landstinget är öppet för alla utan åtskillnad
1. VARFÖR EN JÄMSTÄLLDHETSPOLICY?
Jämställdhet innebär att både kvinnor och män har samma makt och möjlighet att forma
samhället och sina liv.
Jämställdhet är en i lag fastställd mänsklig rättighet och en förutsättning för demokrati på alla
nivåer. Det gör jämställdhet till en fråga som inte är förhandlingsbar, utan något som vi alla är
skyldiga att verka för. Jämställdhet är inte enbart ett mål i sig, utan kan även ses som ett
medel för att nå andra syften. Vinsterna med jämställdhet är många, både för individen och
för samhället.
Kön och genus spelar en viktig roll inom nästan alla livets områden och vi kodar världen i
termer av kvinnligt och manligt. Landstingets verksamheter ska svara mot båda könens villkor
och behov. De ska också motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev
maktfördelning och att det ena könet utgör norm.
Landstinget ska genom sina verksamheter bidra till att befolkningen i Sörmland ges
möjligheter att leva jämställda liv. En rad studier visar att landstinget bemöter kvinnor och
män, flickor och pojkar på olika villkor - som anställda, medborgare och
patienter/brukare/elever.
Exempel på hur skillnader mellan kvinnor och män ser ut i landstingets verksamheter:
Det finns skillnader i hälsa och sjuklighet mellan kvinnor och män. Det är vanligare att
kvinnor upplever ohälsa samtidigt som de lever längre.
2/3 av de sjukskrivna i Sörmland är kvinnor.
Fler kvinnor än män kontaktar patientnämnden när det gäller klagomål på bemötande i
vården.
Eldriven rullstol förskrivs i större utsträckning till män än till kvinnor.
I Sörmland utsätts årligen minst 2000 - 3000 kvinnor för någon form av partnervåld.
Kvinnors symtom på hjärtinfarkt kan skilja sig från mäns. Kvinnors symtom är ofta
mer diffusa.
2
Vården har svårare att upptäcka mäns depressioner och fler män begår självmord än
kvinnor gör.
Pojkar uteblir oftare än flickor från tandläkarbesök.
¾ av föräldradagarna tas ut av mammorna i Sörmland.
Könstraditionella gymnasieval fortsätter.
Kvinnorna har i genomsnitt 78 % av männens lön i landstinget och kvinnliga läkare
tjänar i genomsnitt mindre än sina manliga kollegor.
Landstinget har ingen manlig läkarsekreterare anställd och andelen sjuksköterskor som
är kvinnor är 90 %.
2. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS SYFTE
Landstingets jämställdhetspolicy syftar till att driva på utvecklingen där alla, oavsett kön eller
könsidentitet, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom hela livet.
Landstingets jämställdhetspolicy ska tydliggöra vår organisations övergripande målsättningar
och intentioner kring arbetet med jämställdhet.
Landstinget Sörmland vill gå före och göra mer än lagstiftningens krav för att nå jämställdhet.
3. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS UTGÅNGSPUNKTER
Jämställdhetspolicyn baseras på berörda lagar, regler och styrdokument inom
jämställdhetsområdet samt lokala förhållanden och förutsättningar
Landstingets jämställdhetsarbete berör alla verksamheter i landstinget och den politiska
organisationen samt riktas såväl till medarbetare som till brukare/patienter/elever och
medborgare.
Inriktningsdokumentet Framtidens Hälso- och sjukvård - Sveriges friskaste län 2025 är
en central utgångspunkt för de övergripande målen och inriktningen av jämställdhetspolicyn i
Landstinget Sörmland. Med Sveriges friskaste län 2025 avses att sörmlänningarna uppger sig
ha en god självskattad hälsa och att dagens skillnader i hälsa mellan olika grupper har
minskat. Detta inkluderar att minska skillnader i hälsa mellan kvinnor och män.
Landstingets antidiskrimineringsarbete regleras i diskrimineringslagstiftningen och rör
förhållande i arbetslivet och inom landstingets verksamheter. Arbetet har som ändamål att
motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.
En arbetsgivares skyldigheter inom diskrimineringsområdet syftar till att värna principen om
alla människors lika värde och rätt att bli behandlade på lika villkor. Diskrimineringslagen
kan delas in i två huvudavsnitt som kompletterar varandra. Huvudavsnitten är förbud mot
diskriminering och aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. I aktiva
åtgärder ingår bl. a att arbetsgivaren vart tredje år upprättar en jämställdhetsplan och
genomför en lönekartläggning.
Regeringens jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål:
En jämn fördelning av makt och inflytande.
3
Ekonomisk jämställdhet.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
CEMR-deklarationen är ett politiskt dokument och ett verktyg för kommuner, landsting och
regioner i arbetet att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i
den praktiska verksamheten. Landstingsfullmäktige undertecknade deklarationen 2008.
Deklarationen går ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de
ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Avsikten är att se till att
diskrimineringslagstiftningen följs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i
praktik på lokal och regional nivå
Jämställdhet är en del av arbetet för jämlikhet och mänskliga rättigheter i landstinget.
Detta innebär att inriktningsmålen omfattar alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett
social och etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Att belysa hur
olika maktordningar samverkar och hur de sammantaget påverkar en persons position och
livsmöjligheter kallas att inta ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitetsperspektivet
hoppas fånga dynamiken i samspelet mellan olika bakgrundsfaktorer och att olika system av
över- och underordning samverkar på komplexa sätt.
4. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS HUVUDSTRATEGI OCH
ÖVERGRIPANDE MÅL
Landstingets huvudstrategi är jämställdhetsintegrering och det övergripande målet för
att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering bygger på insikten om att jämställdhet –
och ojämställdhet – skapas och upprätthålls genom våra vardagliga handlingar, av de
beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter. Om vi
ska kunna uppnå jämställdhet, måste vi förändra den ordinarie verksamheten där vi fattar
beslut, fördelar resurser, skapar och vidmakthåller normer och värderingar.
En grundförutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering är att det finns
tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation i den aktuella verksamheten.
Könsuppdelad statistik har som syfte att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar,
livsvillkor och behov.
5. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS INRIKTNINGSMÅL
Landstinget ska som organisation:
skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av makt och resurser för kvinnor och män,
flickor och pojkar
skapa förutsättningar för en jämställd hälsa och därigenom minska skillnader i hälsa mellan
kvinnor och män
skapa förutsättningar för att kvinnor/män och flickor/pojkar ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet
analysera och beskriva beslut ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga
konsekvenser för kvinnor och män
4
ha styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet utvecklas med fokus på
jämställdhet
genomföra fortlöpande insatser för att bryta traditionella/stereotypa könsmönster på olika
nivåer i organisationen
Landstinget ska som utförare och beställare av verksamhet och service till länets
befolkning:
erbjuda flickor och pojkar, kvinnor och män likvärdig vård och service
bedriva en jämställd vård
inhämta kunskap om kvinnors/mäns och pojkar/flickors behov, intressen och livsvillkor
ge kvinnor och män likvärdiga möjligheter att påverka verksamheten
Landstinget ska som arbetsgivare:
bedriva ett aktivt och ett kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och inkluderande
arbetsmiljö
säkerställa att ingen blir diskriminerad eller trakasserad utifrån sin könstillhörighet,
könsuttryck eller könsidentitet
uppmuntra och ta tillvara den blandning av kompetenser, egenskaper, erfarenheter och
kvalitéer som varje människa har
Landstinget ska som regional aktör:
I sin samverkan med andra lokala, regionala och nationella aktörer synliggöra och driva
arbetet med jämställdhetsintegrering
6. JÄMSTÄLLDHETSPOLICYNS FOKUSOMRÅDEN 2014-2017
För att bidra till en god och jämlik hälsa för de sörmländska kvinnorna och männen vill
landstinget mellan åren 2014 till 2017 särskilt fokusera på och följa områdena:
Jämställd vård och jämställda tjänster
Lika lön för lika eller likvärdigt arbete
Arbetet mot våld i nära relationer
7. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING
Alla medarbetare, chefer och politiker ansvarar för att medverka i arbetet att uppnå målen och
därmed bidra till att landstinget blir en inkluderande verksamhet.
Riktlinjer och handlingsplaner ska komplettera policyn. Policyns inriktning och övergripande
mål ska omsättas i uppföljningsbara aktiviteter inom landstingets verksamheter.
5
Landstingsfullmäktige och landstingstyrelsen har ansvar för att följa, efterfråga och följa upp
policyn.
Övergripande riktlinjer tas fram på en landstingsövergripande nivå och fastställs i politisk
berörd nämnd/styrelse.
Chefer på alla nivåer ansvarar för att:
Informera om policyn
Ta fram handlingsplan utifrån policyn och riktlinjer
Jämställdhetspolicyn mål och inriktning ska årligen kopplas till och följas upp i ordinarie
lednings- och styrsystem samt uppdateras senast 2017.
DEFINITIONER - ABC om jämställdhet Diskriminering: med diskriminering avses i diskrimineringslagen, direkt eller indirekt
diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera
Kön: Kvinnor och män inklusive personer som har ändrat sin könstillhörighet
Genus: är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om
kvinnlighet och manlighet i samhället.
Genusbias: inom medicinen handlar detta bland annat om feldiagnosticering och
felbehandling på grund av föreställningar om kön.
Genusmedicin: kan beskrivas som vård, behandling och olika slag av medicinrelaterad
forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus.
Genussystemet: i forskningen skiljer man på biologiskt och socialt kön - genus.
Genusordningen eller genussystemet beskriver ett mönster i samhället av maktrelationer
mellan kvinnor och män. Genusordningen bygger på två principer:
I särhållande, att kvinnor och män gör olika saker på olika platser
Hierarki, män som grupp är av lång tradition överordnande kvinnor som
grupp och är norm för organisering av samhället.
Förenklat innebär genussystemet en maktordning, som gör skillnad mellan könen, där kvinnor
är underordnade och män är överordnade som grupper i samhället samt att mannen och det
manliga är normen.
Intersektionalitet: innebär att man förstår diskriminering på grund av etnicitet, klass och kön
(och andra diskrimineringsgrunder) som oskiljbart och ömsesidigt beroende av varandra.
Intersektionalitetsperspektivet hoppas fånga dynamiken i samspelet mellan olika
bakgrundsfaktorer och att olika system av över- och underordning samverkar på komplexa
sätt.
6
Jämställdhet: innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, skyldigheter och
möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Medan jämlikhet rör alla människors lika
värde är jämställdhet förbehållet förhållandet mellan könen.
Jämlikhet: beskriver alla individers lika värde, likhet inför lagen och med samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter. Det kan också vara en beskrivning av ett tillstånd där alla
människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och
respekt. Begreppet jämlikhet har sin grund i mänskliga rättigheter, grundlagen och i flera av
de lagar som styr verksamheter som bedrivs i landstinget.
Jämställdhetsintegrering: innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga
politiska områden och myndigheternas arbetessätt samt att jämställdhetsfrågor inte behandlas
sidoordnat utan som en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma
jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser.
Jämställdhetsperspektiv: innebär att beakta vad förslag och beslut har för påverkan på
kvinnors respektive mäns liv. Med ett jämställdhetsperspektiv kan könsfördelningen av makt
och resurser synliggöras och omfördelas
Jämlik vård: innebär att anpassa bemötande, vård och behandling till de villkor som finns
relaterat till patienters personliga egenskaper och förutsättningar. Att göra jämlikt innebär
därför ofta att göra olika för att tillgodose människors specifika behov och förutsättningar.
Jämställd vård: Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis är olika.
Kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård
innebär att kvinnor och män får den vård de behöver, bland annat att de har lika tillgång till
vård utifrån könsspecifika behov och att vården håller lika god kvalitet för båda könen. Det
innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett
medvetet genusperspektiv
Norm: det "normala"; det godtagna eller ideala t.ex. i en social grupp; konvention, praxis; det
vartill man bör anpassa sig. norm. Handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur
något bör vara beskaffat eller organiserat. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska,
moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och
de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som
bejakar dem.
Normkritiskt arbetssätt: innebär att sätta fokus på det som skapar normer i vårt samhälle i
motsats till att fokusera på de personer som inte följer normen.
LÄNKAR – för mer information
www.jamstall.nu
Diskrimineringslagstiftningen DO
SKL:s jämställdhetsarbete
SCB jämställdhetsstatistik – På tal om kvinnor och män
Länsstyrelsen i Södermanland – På tal om kvinnor och män, Södermanland 2013
7
Regeringens jämställdhetsarbete
Ojämställdhet i hälsa och vård- en genusmedicinsk kunskapsöversikt SKL
Jämställda sjukskrivningar- arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess SKL
REFERENSER:
Botkyrka kommun
Örebro läns landsting
