Inför diagnosen med temat vår och sommar 9 juni 2017

Inför diagnosen med temat vår och sommar 9 juni 2017
Vårens blommor
Med våren kommer ljus, värme och blommor. De första blommorna vi kan se tidigt på våren är
vårlök, tussilago, vitsippa, blåsippa och svalört.
Tussilago
Vitsippa
Blåsippa
Svalört
Vårlök
När sommaren sedan kommer
blommar ännu fler växter. Olika
blommor trivs på olika ställen, en del
trivs i näringsrik jord, en del på
fuktiga platser andra där det är torrt.
I Sverige har vi många olika typer av
natur så som ängar, lövskogar,
barrskogar, fjäll och stränder.
Pollinering
För att en blomma ska bli befruktad och få frö måste pollen fastna på pistillen. Det kallas för att
blomman pollineras. Det kommer då att bildas frö som kan gro till en ny blomma.
Pollinering med hjälp av insekter
Varför har blommorna så vackra färger och stark doft? Jo för att locka till sig insekter och på så vis få
hjälp att bli pollinerad. När insekterna sätter sig på en blomma för att suga i sig nektar fastnar pollen
på dem som sedan följer med och trillar av på nästa blomma, på så vis pollinerar de blommorna.
Humlor och bin matar också sina larver med nektar och pollen.
Pollinering med vinden
Alla blommor har inte starka färger eller stark doft och många växter blommar utan någon tydlig
färg. Träd och gräs har också blommor men inga insekter hittar dit eftersom blommorna knappt syns,
hur blir de då pollinerade? De växterna tar istället hjälp av vinden, växterna har massvis med pollen
för att något av dem som blåser iväg ska hamna på en annan växt och pollinera den. De här växterna
blommar tidigt på våren så att löven inte är i vägen.
Insekter som husdjur
Honungsbin har vi människor haft stor nytta av i tusentals år. De pollinerar våra fruktträd så det blir
mycket frukt och vi har lärt oss att ta vara honungen de framställer från den nektar de har samlat. Bin
bor och arbetar i bisamhällen där bin har olika arbetsuppgifter.
I varje bisamhälle finns en drottning och hennes enda uppgift är att lägga ägg. Hanarna kallas för
drönare och deras enda uppgift är att para sig med drottningen. Resten av alla bin kallas för
arbetsbin, de är alla honor och har olika arbetsuppgifter.
Arbetsbin har olika arbetsuppgifter, vissa är vakt bin och vaktar så att inga andra insekter kommer in i
bikupan. Andra bin flyger iväg och letar efter upp blommor med nektar som de suger i sig och
återvänder till bikupan med. Nektarn förvarar de i en särskild blåsa som är som en ballong i kroppen.
På bakbenen har de korgar som de fyller med pollen.
Nektar blir till honung
Nektarn förvaras i små sexkantiga celler i vaxkakorna bina tillsätter sedan saliv så att nektarn ska bli
honung. Samtidigt springer andra bin runt på vaxkakorna och fladdrar med vingarna för att vattnet i
nektarn ska avdunsta så fort som möjligt. Honungen är binas viktigaste föda, den ska räcka till hela
samhället under vintern och dessutom ska den räcka till drottningen.
Vi människor bygger speciella bikupor till bina. Vi har bin som husdjur för att vi vill ha honung och
hjälp med pollinering av fruktträd och odlingar.
Fjärilen
Precis som bin och humlor är fjärilen en viktig pollinerare. Fjärilarna har ett bra luktsinne som sitter i
deras antenner och det är blommornas doft som gör att hittar fram. På vingarnas ovansida har
fjärilen skimrande små fjäll och på undersidan är vissa fjärilar brunaktiga. När de sen fäller ihop
vingarna ser de ut som barkflagor och blir på så vis kamouflerade mot fiender.
Det finns många typer av fjärilar. En del är framme på dagen och de kallas för dagfjärilar. En del är
framme på natten och de kallas för nattfjärilar. Nattfjärilarna är inte lika färggranna som dagfjärilarna
utan har mörkare färger. Nattfjärilen hittar till blommorna fast det är mörkt, de känner på doften var
blommorna är.
Fjärilens utveckling från ägg
till vuxen insekt.
Alla fjärilar lägger ägg och när ägget
kläcks kommer det fram en larv. Den
lever på att äta blad och olika arters
larver äter olika blad. När larven
blivit stor och det är dags att bli
vuxen förvandlas den till en puppa.
Efter en tid kommer sedan den
färdiga fjärilen ut från puppan.
Andra insekter
Många andra insekter till exempel skalbaggar och steklar utvecklas på samma sätt som fjärilen från
ägg till larv till puppa och till slut färdig insekt. Några andra insekter exempel gräshoppan och
bärfisen utvecklas på ett annat sätt. När ägget kläcks kommer det ut en liten insekt utan vingar som
kallas för nymf. Den växer sedan och ömsar (byter) hud flera gånger innan den blir vuxen får vingar.
Från frö till växt
Att ett frö börjar gro så fort det hamnar i jorden beror på att det finns närig i själva fröet, den
näringen kallas för frövita. Från fröet växer det sedan små rötter som växer nedåt i jorden och uppåt
växer det en upp liten knopp. Efter ett tag slår små blad ut och de allra första bladen kallas för
hjärtblad och är gröna efter ett tag kommer det fler och fler blad.
Så fort den lilla plantan har fått små
gröna blad och små rötter kan den
börja tillverka sin egen näring. Luft,
solljus och vatten gör så att plantan
kan fortsätta växa och bli större. Det
kallas för fotosyntes och det som
bildas i växterna är kolhydrater.
Växterna använder gasen koldioxid
för att växa. Växterna kan dessutom
lagra näring i bladen, rötterna och
frukterna.
För att kunna växa och mår bra behöver växterna också de näringsämnena som finns i jorden. Ibland
är jorden mager och då behöver man tillsätta extra näring så som spillning och gödsel. Får växterna
för lite näring växer de inte men de mår heller inte bra av för mycket näring.
Djuren på våren
På våren vaknar djuren som sovit under vintern, fåglar som flyttat söderut under vintern kommer
tillbaka och plötsligt blir det en väldig aktivitet i naturen.
Det händer mycket på våren, man ser massor med olika kryp och baggar som flyger och kryper runt
för att hitta mat. Snäckor, sniglar och daggmaskar kryper omkring och mumsar på nya färska bladen.
Men sniglar, snäckor och maskar är även mat åt andra djur som till exempel igelkotten. Den håller sig
ofta gömd i buskar och kommer fram i skymningen. Igelkotten snörvlar och sniffar sig fram till sina
byten. Igelkotten har dålig syn, dålig hörsel och kan ha upp till 6000 taggar.
Många djur får också sina ungar på våren till exempel rådjur, räv och vildsvin.
Fåglar
Tidigt på våren ka man se stora flockar med flyttfåglar som kommer tillbaka från sydligare
breddgrader. Nu kan man höra fågelsång och det är fågelhanen som sjunger för att locka till sig en
hona. När en hane och en hona sen har hittat varandra bygger dem ett bo för att honan ska kunna
lägga ägg att ruva. När ungarna sedan är födda har föräldrarna ett evigt slit med att mata sina
hungriga ungar med insekter. Vanliga fåglar i Sverige är lövsångaren och bofink.
Tänk på att du kan öva på bingel och elevspel också.
Lycka till!!