Hur vanlig är psykisk sjukdom i
Sverige?
Tandvård vid psykiska funktionshinder
Munhälsa
Sjukdom och funktionshinder
• 50% av kvinnor och 25% av män någon gång
under livet behandlingskrävande depression
• 5% ångestsjukdomar
• 5% alkoholberoende
• 1% kroniska psykoser
• 8% av personer > 65 år demens ( 150000 i Sv)
• 0,6% av vuxna i Sverige har allvarligt psykisk
funktionshinder.
Inger Stenberg
Övertandläkare
Kliniken för Oral Medicin
Tel 031 7413400
–Orala problem.
–Kognitiva funktionshinder.
–Psykiska symptom.
–Samhället omkring individen.
Orala problem
• Muntorrhet.
• Hög kariesaktivitet.
• Ofta storrökare ⇒ gingivit och
parodontit maskeras.
• Abrasion.
• Smärta.
• Bristande kooperation.
Kognitiva funktionshinder.
• Svårt att planera och hålla tider.
• Svårt klara dagliga aktiviteter, såsom
personlig hygien, matlagning.
• Svårt koncentrera sig på den aktivitet
man håller på med.
• Svårt uppfatta vad en instruktion
betyder.
• Svårt att fatta beslut om flera
valmöjligheter finnes.
• Hjälplöshet!
Psykiska symptom
•
•
•
•
•
Ångest
Depression
Mani
Vanföreställningar
Hallucinationer
Samtliga dessa symptom var för
sig eller tillsammans påverkar
tandvård och tandhälsa.
1
Psykiska sjukdomar där tandvård
påverkas
•
•
•
•
•
•
•
Ångestsjukdomarna
Neuropsykiatriska sjukdomar
Ätstörningssjukdomar
Personlighetstörningar (som inte är psykiatrisk sjukdom)
Missbruk
Kroniska psykossjukdomarna
Demenssjukdomar
Tandvård på patient med ångest
Patients ångest ”smittar”
Ge akt på patientens andning
Informera tydligt men kortfattat inför varje
moment.
Får patient ångestattack, ta paus i
behandling men avbryt inte besöket.
Generaliserad ångest och
panikångest.
Kroniska Psykossjukdomar
• Respektera patientens ångest men låt den
inte ta över behandlingssituationen.
• Det lugn du utstrålar är grunden för
framgångsrik behandling.
Schizofreni
• Är ibland tandvårdsrädda men oftare mer
rädda för själva ångesten.
Affektiva syndrom
Inger Stenberg
övertandläkare
Schizofrena patienten i
tandvården
• Huvudet ett känsligt område, känsliga för
ljud och vibrationer.
• Välinställd medicinering ger pat. med god
funktionsförmåga.
• Annorlunda smärttröskel
Hallucinationer
• Hallucinationer självklara för patient men
inte för oss, vi vet inte om de förekommer.
Pat berättar inte om dem eftersom de är
självklara för honom.
• Hallucination kan inbegripa munhåla. Tex
känna ström genom tänder.
2
Vanföreställningar
• Vanföreställningar inkluderar ibland
munhålan.
• Datachips/ sändare i tänder
• Uppfattning om tandstatus som markant
skiljer sig från verkligheten.
• Utseende
Schizofreni och tandvård
• Störd dygnsrytm vanligt- anpassa tid på
dagen.
• Minskat intresse och ork för personlig
hygien- även munvård
• Bristande kosthållning
• Ökad somatisk sjuklighet- ofta
underdiagnostiserad
Schizofrena patienten i
tandvården
• Kognitiva funktionshinder.
»⇓
»Svårt passa tider, försök hitta
strategier som hjälper patienten.
»Var tydlig vid terapidiskussion.
Svårt välja för patienten.
»Ta hänsyn till att patienten och
du inte har samma värderingar.
Affektiva psykoser
Bipolär sjukdom
• Sjukdom går i skov med friska perioder
omväxlande med sjuka.
• Undvik långa behandlingsperioder på
personer med täta skov- risk för avbruten
vård.
• Under skov orkar patient inte med sin
tandhälsa, missar tider. Är uttryck för
sjukdom och inte bristande intresse.
Neuropsykiatriska diagnoser
• Autism• Aspergers syndrom
• ADHD Attention Deficit Hyperactive Disorder
Ur tandvårdssynpunkt- tydlighet, fasta
rutiner, inget onödigt prat. De kan uppfatta
ljud, ljus, smärta,beröring annorlunda än
frisk person.
Ätstörningar
•
•
•
•
•
Erosionsskador
Hög kariesaktivitet
Parafunktioner
Isningar
Aktiv sjukdom utan pågående
rehabilitering- avvakta med omfattande
rehabiliteringar.
3
Missbrukssjukdomar
• Alkohol, narkotika, läkemedelsmissbruk.
• Aktivt missbruk- ligg lågt med omfattande
terapier.
• Atypiska tandskador, hög kariesaktivtet,
eftersatt vårdbehov.
• Abrasionsskadade bett
• Smärttröskel låg vid abstinens
• Socioekonomiska problem- bristande
kooperation
Munhälsa vid psykisk sjukdom
• Munhålan kan vara involverad i
vanföreställningar.
• Överdrivet eller bristande intresse för tandstatus.
• Annorlunda smärttröskel, som vid
neuroleptikabehandling ofta är förhöjd.
• Tandvårdsrädsla förekommer ofta som en del i
ångesten.
• Regelbunden profylax i hemmet och på kliniken
viktig.
Inger Stenberg
övertandläkare
Terapival -en svår konst och utmaning!
Lyssna på din patient.
Utforma vården i samråd med
patienten.
Terapivalet skall vara långsiktigt
och baseras på vetenskap och
beprövad erfarenhet.
Undvik tandvård vid sjukdomsskov,
men glöm inte bort patienten.
Inför terapibeslut
Sammanvägning av
1. Graden av psykiskt funktionshinder
2. Kariessituationen i bettet.
Riskfaktorerna är så många
och komplexa att patienter
med känd psykisk sjukdom
skall erbjudas individuellt
utformade profylaxprogram
med täta besök.
3. Parodontitrisk
4. Teknisk risk, dvs hur mycket vård
och vilken kvalité är det på tidigare
utförd tandvård.
Kontinuitet och samma
personal är viktigt.
4
Omvärldsfaktorer
• Använd de
stödfunktioner som
finns omkring
patienten.
• Tandvårdsförsäkring.
• Ekonomi.
• Stör patienten
klinikens rutiner?
5
