Konsumtionens Klimatpåverkan
26 november 2015
• Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet
• ”Miljö, ekonomi och politik” – seminarium
10:e december (anmälan 30:e november):
Utsläppsminskningar på väg – ett
klimatekonomiskt seminarium om
vägtransporter
• Konsumtionens Klimatpåverkan (ur ”Miljö,
ekonomi och politik 2013)
Linda Sahlén Östman
Konsumtionens Klimatpåverkan
• För Sveriges del leder konsumtionsbaserad utsläppsstatistik till
högre nationella utsläpp jämfört med produktionsbaserad statistik:
framförallt ökande snarare än minskande utsläppstrend.
• Detta har lett till en debatt:
– ”The emissions omitted”
– ”Sverige slänger skräpet till grannen!”
– ”Byt mätsätt!”
– Snabba slutsatser leder in på nya styrmedelsförslag
– Från andra håll kritiseras konsumtionsperspektivet, både
principmässigt och för brist på konsekvens i metod och data.
Konsumtionens Klimatpåverkan
Utgångspunkter:
• Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp?
• Hur konsistenta är metoder och data bakom beräkningar av
konsumtionsbaserade utsläpp?
• Vilka slutsatser kan dras?
• Givet måttet, hur kan det användas och vilka styrmedel kan
motiveras utifrån konsumtionsperspektivet?
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp?
• Konsumtionens klimatpåverkan beräknas genom att de globala
utsläppen fördelas utifrån slutanvändning av varor och
tjänster istället för utifrån produktionen av varor och tjänster i ett
visst geografiskt område.
• På global nivå och över tid är konsumtionsbaserade utsläpp lika
med produktionsbaserade (territoriella) utsläpp.
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp?
• På nationell nivå skiljer sig perspektiven åt till följd av internationell
handel:
Om importen skulle innehålla samma mängd utsläpp som
exporten skulle måtten på nationell nivå bli lika.
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp?
Trend växthusgasutsläpp från konsumtionens klimatpåverkan
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svenskkonsumtion/
Hur konsistenta är metoder och data?
Beräkningsmetoder
Beräkningar av konsumtionens klimatpåverkan görs i ökande grad med
hjälp av Input-Output-Analys (IOA) eller Multi-Region-Input-OutputAnalys (MRIOA).
Metoden garanterar konsistens i definitioner och möjliggör aggregering
till global nivå.
Hur konsistenta är metoder och data?
Data
Den officiella utsläppsstatistiken har aldrig syftat till att redovisa
utsläpp till följd av handel mellan länder.
Det innebär att det krävs bearbetning av flera osäkra datakällor för
att beräkna utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv.
Informationsproblemet utgör ett stort hinder för global tillämpning.
Det är avgörande för beräkningarnas trovärdighet att osäkerheten
minskar.
Vilken information ger måttet – vilka slutsatser kan dras?
Måttet visar att industriländers import är mer koldioxidintensiv än
deras export. Den ökande skillnaden beror på den ökande handeln
mellan i- och u-länder och att utsläppen ökar i u-länder men minskar i
i-länder. Orsaker till detta säger måttet inget om!
Slutsats: ”Sverige slänger skräpet till grannen”!
•
•
•
•
För denna slutsats krävs ett kausalt samband mellan ökad handel
och minskad koldioxidintensitet i produktionen.
Forskning ger inget entydigt stöd för detta.
Forskning ger heller inget entydigt stöd för att produktionen flyttar
till länder med mindre miljöregleringar (direkt läckage).
Det tyder på att koldioxidsläppen endast följer handelsmönster som
formas av andra faktorer.
Vilken information ger måttet – vilka slutsatser kan dras?
Slutsats: Vi måste byta mätsätt!
• Problemet är inte att vi mäter på fel sätt – problemet är att vi inte har
ett globalt täckande avtal för samtliga utsläpp.
• Det problemet kvarstår om vi skulle övergå till det
konsumtionsbaserade måttet på utsläpp. Medan vi skulle ta ansvar för
exempelvis Kinas utsläpp skulle vår exportindustris utsläpp vara andra
länders ansvar.
• Måttet leder enbart till omfördelning av ansvar av de totala globala
utsläppen.
Vilken information ger måttet – vilka slutsatser kan dras?
Slutsats: Konsumtionsperspektivet kan låsa upp
klimatförhandlingarna!
Det viktigaste budskapet från måttet är att den globala utsläppsökningen
till stor del är inbäddad i rika länders konsumtion.
Kan ansvarsfördelningen enligt detta mått möta större acceptens än redan
beprövade ansvarsfördelningar?
Knappast. De lösningar som diskuteras kommer drabba u-länder snarare
än hjälpa dem.
Vilken information ger måttet – vilka slutsatser kan dras?
Slutsats: Styrmedel baserade på
produktionsperspektivet räcker inte – vi måste ändra
beteende!
•
Det råder missuppfattning om att styrmedel riktade mot
produktionsbaserade utsläpp inte påverkar beteenden!
Tvärtom är beteendeförändringar syftet med skatter och
utsläppshandel.
•
Styrmedel baserade på produktionsbaserade utsläpp
påverkar både produktionsmetoder och beteende
(sammansättning av konsumtionen).
Vilken information ger måttet – vilka slutsatser kan dras?
Slutsats: Det är handeln (importen) som utgör problemet!
Det är inte handeln i sig som är problemet, utan de utsläpp som inte är
internaliserade (prissatta eller på annat sätt reglerade).
I de fall utsläppen från importen är internaliserade bör de inte betraktas
som ett problem.
I princip återstår tre källor till utsläpp som inte är internaliserade:
•
•
•
Utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid från jord- och
skogssektorerna
Internationella flygresor (utanför EU)
Import från länder utan klimatpolitik
Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras?
•
Konsumtionsperspektivet visar än tydligare på att globala
miljöproblem behöver globala lösningar: nationella eller regionala
åtgärder får inte så stor effekt om utsläppen fortsätter öka i resten
av världen.
•
Många förordar konsumtionsbaserad statistik som komplement.
- Ok så länge det används för illustration, dock dubbelräkning.
- Problematiskt att sätta upp mål och styrmedel.
•
Att utveckla styrmedel i konsumtionsledet som kan fungera
tillsammans med befintliga styrmedel är komplext.
Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras?
Konsumtionsbaserade styrmedel för att minska utsläppen kan, under
vissa förutsättningar utgöra ett second best-alternativ (exempelvis
då det är svårt att direkt mäta utsläppen).
En konsumtionsskatt kan utformas i syfte att internalisera de utsläpp
som man inte lyckats beskatta, eller på annat sätt reglera, i
produktionen.
Detta bör vara en grundläggande utgångspunkt i styrmedelsanalyser
utifrån konsumtionsperspektivet.
-
Importtullar?
Köttskatt?
Internationell flygtrafik?
