Inlärning och Minne

Minne
Föreläsning 3?
Vad ni behöver komma ihåg



Det finns olika sätt att dela upp
minnet
Koncepten finns för sin
användbarhet
Flera olika typer av processer sker
samtidigt
Definition minne
Memory - current views from in
information processing theory (cognitive
psychology and computer science).
The capacity to store and retrieve
information (comp sci)
The faculty of the mind by which it retains
the knowledge of previous thoughts,
impressions, or events. (cognitive psych)
3
Varför lär vi oss och minns saker
1) Grundläggande responser
(reflexer)
 Bestämt av vårt perceptuella
system och evolutionära
överväganden
2) Komplex inlärning
Styrt av individuell motivation och
behov
4
Välj ditt favoritkort! Memorera det!
5
Störande moment
6
BA-DA! Jag vet vad ditt favoritkort var
för jag har tagit bort det från högen!
Ditt kort finns väl inte här?
7
Tre olika uppdelningar av minnet

Minnet som process
Lagring
Inkodning

Minnet som lager beroende på tid
Sensoriskt
minne

Framplockning
Korttidsminne
Långtidsminne
Minnet som lager beroende på innehåll




Procedur minne
Klassisk betingning
Semantiskt minne
Episodiskt minne
8
1 Minnesstadier
Inkodning  Lagring  Framplockning
(stoppa in)
(hålla kvar)
(komma åt)

Belägg från bl.a hjärnavbildningsstudier som visar olika
mönster i hjärnaktivitet vid inlärning kontra framplockning

Aktivering av regioner i vänster frontallob under inlärning

Aktivering av regioner i höger frontallob under framplockning

Biologiskt belagt att minnesprocessen är uppdelad
9
2 Minnet som lager
Beroende på tid:
Sensoriskt minne Korttidsminnet
bråkdel av sekund några sekunder
Långtidsminne
all evighet
Idén om att vi har olika minnen som beror på de
tidsintervaller som vi processar informationen, grundades av
två minnesforskare: Atkinson & Shiffrin.
10
11
Sensoriskt minne

Håller information aktuell under en bråkdel av en sekund

Information från våra sinnen: det vi ser och hör

Minnesstimuli representerad som


visuell representation - ikoniskt minne

ljud representation – auditivt minne
Den information vi uppmärksammar förs vidare till
korttidsminnet
12
Arbetsminnet alt. korttidsminnet
Korttidsminnet kallas också för arbetsminnet och kan delas
upp i följande komponenter:

Korttidsminne: Passivt

Arbetsminne: Aktivt - flera aktiviteter samtidigt
13
Arbetsminnet

Kan kallas för vår uppmärksamhet eller vårt medvetande

Det är lätt att komma åt denna information

Håller information aktuell under kort period ca 20 sek

Längre tid om man repeterar

Håller information tillgänglig samtidigt som en annan uppgift
utförs

Begränsad kapacitet vad gäller tid och utrymme;

Mellanstation före LTM
14
Begränsningar KTM / Arbetsminne
Miller (1956)
7+/- 2
Chunking:
1 9 8 0 1 9 9 8 2 0 0 3 - Exceeds capacity
1980 1998 2003 - Reorganize by
chunking
15
Långtidsminnet

Det som överförs från arbetsminnet hamnar i LTM

Omfattar allt som lagras i längre tid än några sekunder

Innehållet i LTM är meningsbaserad

Obegränsad utrymme

Inkluderar flera lager: procedur, semantiskt och episodiskt
16
Långtidsminnets procedurer

Inkodning i långtidsminnet




Domineras av verbal representation i enheter
Visuella och känslor kodas också i meningsbärande
enheter
Lagring
Framplockning


Ledtrådar för framplockning underlättar
Interference: störningar i framplockningen av ”fel”
ledtrådar
17
KTM - LTM

Belägg för att det KTM och LTM är olika system kommer från
observationer av patienter med amnesi

Man kan ha utslaget LTM men väl fungerande KTM (det
omvända är ovanligt)

Hippocampus kritisk för LTM

Områden i frontalloberna viktiga för KTM
18
Recency - primacy effekt

Recency effekten reflekterar den del som kommer från
KTM vid fri återgivning av en ordlista

Primacy effekten indikerar det som kommer från LTM
19
Minnet som två ”typer”

Explicit


Deklarativt; minne som man kan beskriva
Implicit

Icke deklarativt; minnen som är svårt att
återge verbalt
20
Explicit och implicit minne
Explicit
Man har ett minne och vet att man har det
Kommer åt minnet med avsikt
Kräver mental ansträngning
Implicit
Man har lärt sig något utan att veta om det
Utan avsikt
Hjälper inte med mental ansträngning
21
3. Minneslager
Beroende på typ av information
Minnet
Ickedeklarativt
Deklarativt
(Explicit)
(Implicit)
Fakta
Episoder
Färdigheter
Priming
Semantiskt
Episodiskt
Procedur
PRS
22
Klassisk
betingning
Minneslager

Information hamnar i
olika lager beroende på
innehåll

Tulvings teori om minnet

Episodiskt minne

Semantiskt minne

Procedurminne
23
Minne
Sensoriskt
minne
Korttids
minne
Långtids
minne
Explicit
(Deklarativt)
Episodiskt
Semantiskt
Implicit (ickedeklarativt)
Procedur
24
Betingning
Klassisk betingning
Inlärning där tidigare neutralt
stimuli blir förknippad till annat
stimuli igenom upprepade
sammankopplingar
 Ivan Pavlovs experiment





Obetingad stimuli (OBS)
Obetingad respons (OBR)
Betingad stimuli (BS)
Betingad respons (BR)
25
Pavlovs experiment
OBS
BS
OBR
OBS
BS
BR
BS
26
Procedur minne





Bred grupp av diverse heterogena fenomen – svårt att
definiera
Motoriska färdigheter
Automatiserat (rutiniserat), inflexibelt
Exempel:
cykla, simma, spela piano
Det är involverad i olika kognitiva färdigheter – läsa, skriva
Det är inte tillgängligt på så vis att man kan plocka fram fakta
– ej deklarativt
27
Semantiskt minne

Kunskap för språket, ordförrådet, grammatiska
regler, begrepp osv.

Kunskapsminne i största allmänhet, kunskap
om omvärlden

Oklart huruvida kopplingen till det episodiska
minnet är, dvs. två system eller inte?
28
Episodiskt minne

Erfarenhetsminne

Situationer kopplade till:

dig själv – du var med

rum – var det inträffade

tid – när det inträffade

Exempel: att jag var i USA för två månader sedan

Mäts med fri återgivning eller igenkänningstester av t.ex
ordlistor
29
Episodiskt minne

Utvecklas sist

Mest utvecklat

Mest komplicerat

Beroende av större områden i hjärnan

Därför mest känsligt

Sist in - först ut
30
Barnamnesi

Allra flesta har inget minne av händelser ur ens liv som inträffade
före 3-års åldern

VARFÖR?

Minneslagren utvecklas i olika ordning, episodiska minnet är inte
”klart” före 3-års åldern, procedur minnet väl på gång

Barns oförmåga att organisera information och bilda associationer

Biologisk förklaring: Hippocampus inte utvecklad förrän vid 2-års
åldern
31
Många faktorer påverkar minnet
Faktorer som berör:
 Inkodning
 Framplockning
 Inlärningsmaterial
 Individen
32
Inlärning påverkar minnet

Inkodning av verbal information i LTM representeras av
innebörden i informationen - ge det som skall kodas in en
innebörd, sätta i sammanhang

Bättre förståelse – bättre inlärning

Organisera: Bilda överordnade kategorier

Visualisera: Method of loci (lokalisera i ett rum)
33
Framplockning påverkas

Fri återgivning

Igenkänning- recognition

Underlätta framplockning med ledtrådar
flera
ge
svarsalternativ
tips – cued recall
34
Problem med inlärning eller
framplockning?

Att man inte kommer ihåg behöver inte betyda att minnet inte
finns där => problem med framplockning

Svårt att hålla isär inlärning och framplockning – beroende av
varandra

Testning med fri återgivning jämförs med testning med
igenkänning

Om bättre prestation vid igenkänning => talar för problem med
framplockning och inte inlärning eller lagring
35
Samspel mellan inlärning och framplockning

Bättre minnesprestation om framplockning sker i samma miljö
(yttre och inre) som inlärningen

Inlärning under vatten => bättre framplockning under vatten

Inlärning på dåligt humör => bättre minne för negativa händelser
36
Individ-relaterade faktorer

Emotioner

Stresskänslighet

Sömnbrist, trötthet

Alkohol

Könsskillnader

Hälsa/sjukdomar
37
Emotioner och minne
Känslor kan påverka minnet genom:

Ständig återupplivning av händelsen: man berättar hellre
om en händelse som väckte känslor än om en neutral
händelse => bättre konsolidering

Ångest: upptar ens koncentration => kommer inte åt
minnet => blockerad framplockning

Förträngning?
38
Stresskänslighet

Vissa är mer stresskänsliga än andra

En viss stress kan vara bra
Prestation
Bra
Dålig
Stress
Litet
Mycket
39
Alkohol

Vid intag av alkohol försämras minnet i stunden

Inlärningsförmåga i berusad tillstånd betydligt försämrad

Måttligt alkoholkonsumtion livet igenom – bra eller dåligt?
40
Könsskillnader i minnet

Betula studien, 3000 individer 35-85 år

Kvinnor bättre än män på episodiskt minne

Ingen könsskillnad vad gäller de andra minnessystemen

Små skillnader i semantiskt minne (kvinnor 14/20 ord; män
13/20 ord)

Andra studier visar att skillnaderna finns redan hos barn i 5-års
åldern
41
Minnet är subjektivt

Man rekonstruerar minnet av en händelse med hjälp av
tidigare kunskap och förväntningar t.ex:

Stereotyper: Människor är på ett visst sätt

Scheman: Saker går till på ett visst sätt

Top-down processer: ny info blandas, störs och utvärderas
med den tidigare kunskapen man har

”Jump to conclusions”; drar slutsatser som också lagras
som minnen
42
43
För att minnas

Djupinlärning
öva flera gånger övertid.

Minnesstrategi
Efter uppgift
Efter dig

Extern lagring
44
Baddeleys’ Working Memory
Model
45
Working Memory Model
Fonologisk Loop
akustisk repetition


Visuospatiala Ritblocket
Episodisk buffert
Multimodalt

46
Vad ni behöver komma ihåg



Det finns olika sätt att dela upp
minnet
Koncepten finns för sin
användbarhet
Flera olika typer av processer sker
samtidigt
47
Frågor?
Annars tack för mig
48