Kvalitetsrapport 2014-15
Dvärsätts skola
Rödöns skola
Trångsvikens skola
Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolor
Björn Persson Rektor
2
Förord
Under året har det skett stora förändringar i ledningsfunktionerna för området
Dvärsätt, Rödön och Trångsvikens skolområde. Både rektor och förskolechef är
nya för läsåret och även skolans elevhälsoteam har successivt bytts ut under året.
Vi har dock fortsatt enligt våra företrädare med att ha en helhetssyn på skolområdet
och ha en gemensam budget för förskola och skola. Tanken bakom detta är att allt
ska hänga ihop från förskola och vidare till skolan. Genom att arbeta tillsammans i
teamet med rektorer och elevhälsoteamet blir det tydligt med vilka
fortbildningsinsatser som krävs men också vilka prioriteringar som behövs göras i
området.
Vi har under året prioriterat det fortsatta arbetet med bedömning för lärande eller
som det också benämns formativ bedömning. Detta för att ge ytterligare möjlighet
för eleverna att nå sin fulla potential samt få grepp om sitt eget lärande.
Fortbildning för lärarna har pågått under hela läsåret och har kunnat avspeglas i
undervisningen i klassrummen genom att alltmer av undervisningen har präglats av
formativ bedömning. Detta arbete ska ses som långsiktigt och kommer att fortsätta
kommande läsår.
Denna rapport ger en bild av läsåret på de tre skolorna Dvärsätt, Rödön och
Trångsviken skolåret 2014-2015.
3
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 7
2
Presentation av skolan ............................................................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ............................................................................... 10
2.3
Personal .......................................................................................................... 11
2.4
Barn/elever ..................................................................................................... 11
3
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12
3.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för grundskola ................................. 12
3.2
Rektors mål för enheterna............................................................................... 13
3.3
Skolans egna mål ............................................................................................ 17
3.4
Läraravtalet ...................................................... Error! Bookmark not defined.
4
Grundläggande värden och inflytande .....................................................19
4.1
Förskoleklass och Grundskola ........................................................................ 19
5
Trygghet och studiero ................................................................................20
5.1
Förskoleklass och Grundskolan ....................... Error! Bookmark not defined.
6
Undervisning och lärande..........................................................................22
7
Särskilt stöd ................................................................................................25
8
Bedömning och betygsättning ..................................................................26
8.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 26
8.2
Betyg............................................................................................................... 31
8.3
Nationella prov ............................................................................................... 32
8.4
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 34
5
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Dvärsätt, Rödön och
Trångsvikens skolområde. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i
verksamheterna under läsåret 2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella
utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan och fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar.
Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till
läroplanens olika målområden. Fritidshemmet kompletterar skolans
dokumentation kring enskilda elever.
7
KVALITETSRAPPORT 2014-15
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
8
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2
Presentation av skolan
2.1
Organisation
Krokoms Barn och Utbildning bildades hösten 2011 men blev administrativt för
stort och inte riktigt hanterbart varvid två operativa underteam utkristalliserade sig.
Dvärsätts skolområde är det ena av dessa två och består av tre grundskolor, F-6
inklusive fritidshem, samt fem förskolor för barn i åldrarna 1-5 år.
Rektorsexpeditionen är placerad vid Dvärsätts skola där både
rektorer/förskolechefer, kurator, skoladministratör, specialpedagog, och
skolsköterska har sina arbetsrum. I Dvärsätt finns dessutom två av områdets 5
förskolor vilket gör att drygt hälften av personalstyrkan finns samlade där.
Organisationen har präglats av teamarbete i mycket hög utsträckning. Allt
utvecklingsarbete har bedrivit på liknande sätt i skola respektive förskola.
Rektorer/förskolecheferna i område har samarbetat och bedrivit utvecklingsarbetet
gemensamt. I dessa processer har specialpedagogen haft en framträdande roll och
varit ett stort stöd till rektor/förskolechef. Denna rapport beskriver arbetet på de tre
grundskolor som finns i området Dvärsätt, Rödön och Trångsviken.
Rektorsexpedition
2,0 rektor/förskolechef
1,0 skoladministratör
1,0 specialpedagog
Stödfunktioner:
Skolsköterska
Kurator
27 km
Trångsvikens skola F-6
43 elever
7,0 km
Rödöns skola
60 elever
Skolbarnsomsorg
37 barn
Dvärsätts skola , F -6
126 elever
Skolbarnsomsorg
90 barn
Fritidsgården
Medvinden
0,25 fritidsledare
0,25 resurs
9
Skolbarnsomsorg
32 barn
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2.2
Materiella förutsättningar
Dvärsätt skola är en F-6 skola där också kommunens grundsärskola är en del i
skolan. Skolan har ljusa och fina lokaler och bra förutsättningar för att skapa goda
lärmiljöer för eleverna. Det finns dock en brist på grupprum detta visar sig ofta då
specialpedagogen gör utredningar kring elever i behov av stöd. Utemiljön är god
och man har under tidigare år förbättrat belysningen utomhus vilket förbättrat
utemiljön även på vinterhalvåret.
Rödöns skola har också fina lokaler och deras utemiljö inbjuder verkligen till lek
och rörelse. Här har kommunen haft god hjälp av alla engagerade föräldrar som via
Hem och Skola förbättrat elevernas utemiljö väsentligt. Inomhus har det under året
målats om i två klassrum vilket lyfte miljön samt att en del möblemang bytts ut.
Trångsvikens skola är en F-6 skola som också ofta tar emot nyanlända och
asylsökande. Skolan är cirka 100 år gammal och det görs renoveringar efterhand
och det senaste är att fasaden målades om förra sommaren. Ytskikten inomhus är
eftersatta och entrén är alldeles för trång och inte ändamålsenlig och kräver därmed
vuxen bemanning för att klara in- och utgångar till raster utan konflikter. Därför
görs vissa ombyggnationer under sommaren 2015 för att tillgodose nya krav på
skolan när den inför nästa läsår växer med 20 elever. Liksom Dvärsätts skola
saknar Trångsviken grupprum vilket gör att alla utrymmen, inklusive personalrum,
nyttjas maximalt.
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Statistik
2.3
Personal
Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Grundskola 1-3
15,9
100%
100%
Grundskola 4-6
9,6
100%
66,7%
2.4
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Grundskola åk 1
31
14
17
Grundskola åk 2
38
18
20
Grundskola åk 3
33
16
17
Grundskola åk 4
28
13
15
Grundskola åk 5
33
16
17
Grundskola åk 6
25
13
12
11
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3
Ledning och utveckling av utbildningen
3.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för grundskola
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.
Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.
Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten.
Förbättra kunskaper runt
analyser
Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.
Öka
bedömarkompetensen
Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organdisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.
Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3.2
Rektors mål för enheterna
3.2.1
Grundskola Förskoleklass
Mål enligt styrdokument
Undervisningen i förskoleklass ska vara likvärdig på alla skolor i kommunen och
utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Förbättringsområde
Undervisningen ska präglas av innehållet i kapitel 1 och två i läroplanen och vara
likvärdig på alla skolor.
Indikatorer
Lektionsbesök och fortbildningstillfällen samt kollegiala samtal.
Handlingar/ insatser
Specialpedagog har haft kommungemensamma träffar för att diskutera och
analysera undervisningen. Rektor har gjort lektionsbesök samt att även
specialpedagog har följt upp fortbildning med lektionsbesök.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Pedagogerna känner sig styrkta i sin yrkesroll genom träffarna med kollegorna och
specialpedagog. De har framfört under träffarna att kunskapen om undervisningen
har ökat.
Analys av resultatet
Träffarna har varit uppskattade och likvärdigheten har ökat något men inte fullt ut.
På grund av byte av personal under vårterminens sista del tappade fortbildningen
fart och träffarna uteblev sista delen av terminen. Undervisningen präglas till viss
del av den enskilda pedagogen och är därför inte likvärdig i full utsträckning.
Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Viktigt att alla deltar på dessa träffar, eftersom en framgångsfaktor är det kollegiala
samtalet och gruppen tappar slagkraft när inte alla deltar eller prioriterar
verksamheten. Målet är att skapa en gemensam läsårsplan för alla förskoleklasser i
området för att höja likvärdigheten.
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3.2.2
Grundskola
Mål enligt styrdokument
Utveckla inlärningsprocesser i skolan i skolan till en helhet med bedömning för
lärande.
Förbättringsområde
Utveckla nationella prov processen och koppla samman denna med bedömning för
lärande och genom detta höja kvaliteten på undervisningen.
Indikatorer
Förbättrade resultat på nationella prov.
Handlingar/ insatser
Har under året vi haft gemensamma träffar med skolorna i Krokoms skolområde
med diskussioner och analys av undervisningen
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Kan inte se någon reell förbättring ännu på kunskapsresultaten.
Analys av resultatet
Skolorna har kommit olika långt i arbetet med bedömning för lärande. Två klasser
som deltog i nationella prov har haft lärare som inte deltagit i fortbildningen pga av
stundande pension. Kan se vissa resultat i en klass men elevunderlaget är för litet
för att kunna dra djupare slutsatser.
Önskad effekt
Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Artbeta långsiktigt med bedömning för lärandet eftersom det inte bara är en metod
för undervisning utan en syn på hur vi lär oss som bäst. Praktiska åtgärder som vi
kan göra för att öka kompetensen i bedömningen är att återinföra samrättning av
nationella prov som ett led i den kollegiala utvecklingen. Utforma matriser för
eleverna där de tydligt kan se sin utveckling. Verksamhetsbesök där rektor och
specialpedagog ger feedback till läraren på den undervisning som bedrivs.
Mål enligt styrdokument
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som
är nödvändiga för varje individ.
Förbättringsområde
Skapa förutsättningar för studiestöd på alla skolor
Indikatorer
Alla elever får möjlighet till extra stöd under skoldagen.
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Handlingar/ insatser
Schemalagda studiestödstider men även funnits lärare som suttit extra tid med
elever som legat utanför den schemalagda tiden.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Resultatet är att färre elever riskerar att inte nå målen samt att lärarna och eleverna
får en lugn arbetsmiljö och hinner stödja dem som är i extra behov av styrning och
stimulans. Eleverna orkar dock inte mycket längre än 40-60 minuters extra tid i
veckan.
Analys av resultatet
Vi ska fortsätta att prioritera schemalagd studiestödstid för elever med behov av
extra stöd. Eftersom många har skolskjuts måste vi hitta tid för detta inom
skoldagen.
Önskad effekt
Ja
Mål enligt styrdokument
Eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande
och kommunikation.
Förbättringsområde
Mer digitala hjälpmedel i skolan.
Indikatorer
Hur mycket av digitala hjälpmedel som används i skolan samt täthet av
datorer/Ipads per elev.
Handlingar/ insatser
Under året har inköp av datorer och Ipads fortsatt och viss fortbildning har skett
bland personalen.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Här ser resultaten olika ut på skolorna. Rödöns skola är den skola som kommit
längst i att använda dator/Ipad. Där har även lagts större fokus på att enbart
använda Infomentor som kommunikationskanal med föräldrarna. I Dvärsätt kan en
marginal ökning ses bland eleverna.
Analys av resultatet
Ett problem kring elevernas IT-användning är problem med uppkoppling, utskrift
och support. Tätheten kan också fortfarande ökas för att de ska användas av fler
och oftare.
Önskad effekt
Delvis
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Läsåret 2015-16 kommer hela kommunen att övergå till GAFE. Denna molntjänst
kommer att underlätta för elever att spara samt att säkerheten kommer att öka. En
ytterligare åtgärd blir att när utrymme finns i budgeten kommer ytterligare inköp
att prioriteras av datorer/Ipads.
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3.3
Skolans egna mål
Förbättringsområde
1. Att vi pedagoger får verktyg för att bedöma elevernas kunskap
2. Att få elever och föräldrar delaktiga i elevens kunskapsutveckling
3. Att få eleverna delaktiga i sitt eget lärande
Handlingar/ insatser
1. Vi har läst Bedömning för lärande, haft återkommande träffar tillsammans
med Trångsvikens skola, vi har arbetat i klasserna med olika tekniker för att
bedöma elevernas kunskap
2. Vi har övergått till att all kommunikation med vårdnadshavare sker via
InfoMentor. Detta för att vårdnadshavare skall bli mer förtrogna med
InfoMentor så de lättare kan ta del av elevernas omdömen om deras
kunskapsutveckling. Eleverna har varit ansvariga för sina utvecklingssamtal
3. Vi har arbetat explicit så att kunskapsmålen blir synliga för eleverna. I
arbetet med att göra eleverna delaktig i sitt lärande har eleverna inför sina
utvecklingssamtal utvärderat sin IUP och satt upp nya mål för sitt lärande.
När eleverna arbetar med sin IUP blir det tydligt för dem vilka mål de
arbetar med för att utveckla sitt lärande mot kunskapsmålen. Eleverna har
arbetat med olika tekniker, de har bedömt olika elevexempel, arbetar med
kamratbedömning, använt varandra som läranderesurser och modellerat för
varandra.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
1. Vi har kommit en bra bit på väg i implementeringen av BFL i vår
verksamhet
2. Vi har under läsåret fått fler vårdnadshavare mer förtrogna med att använda
och ta del av informationen som sker via InfoMentor. Alla elever i år 1-6
höll i sina utvecklingssamtal
3. Eleverna har blivit mer medvetna om kunskapsmålen. I arbetet med att
hålla i sina utvecklingssamtal blev det tydligt för eleverna hur en kvalitativ
utvärdering bör se ut. När vi arbetat med de olika teknikerna så har eleverna
blivit mer aktiva och tagit större ansvar för sitt skolarbete
Analys av resultatet
1. Vi har arbetat med BFL både på vår läraravtalstiden och de gemensamma
träffarna med Trångsvikens skola. Positivt för det goda resultatet har varit
att våra två skolor har liknande förutsättningar och att vi varit en lagom stor
studiegrupp
2.
Vi har ej nått alla vårdnadshavare via InfoMentor eftersom många tycker
att det är krångligt med engångsinlogg och ett svårnavigerat system. De
flesta eleverna upplevde det positivt att ansvara för sina utvecklingssamtal
3. Eleverna är idag mer medvetna om att de arbetar mot målen i läroplan.
Eleverna som ej hade förberett och utvärderat tillräckligt inför sina
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
utvecklingssamtal blev medvetna om bristerna under samtalets gång. I
arbetet med de olika teknikerna så har vi synliggjort elevernas utveckling
och lärande
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
1. Vi ska fördjupa oss i och bli förtrogna med några av BFL-teknikerna. Ha
kontinuerlig uppföljning och utvärdering av resultat.
2. På höstens föräldramöte informerar vi om InfoMentor och betydelsen av ta
del av elevernas kunskapsutveckling. Vi fortsätter att använda kalendariet,
veckoplan, registrering av frånvaro, bokning av utvecklingssamtal och
elevernas kunskapsutveckling.
3. Vi vill fortsätta tydliggöra kunskapsmålen för eleverna. Med år 1-3 ska vi
synliggöra målen i klassrummet. I år 4-6 så lägger vi fokus på att tydliggöra
kriterierna för betyg E, C och A. Inför utvecklingssamtalen ska eleverna ges
mer tid för att förbereda sig utifrån stödmallar på ett mer kvalitativt sätt.
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4
Grundläggande värden och inflytande
4.1
Förskoleklass och Grundskola
Resultat:
Undervisningen innehåller de grundläggande värden som finns i kapitel 1 och 2. I
förskoleklass är det detta som har stort fokus även om det finns inslag av
ämnesinnehåll från kapitel tre i LGR 11. I klasserna 1-6 försöker vi involvera detta
som ett naturligt steg i undervisningen eftersom det ger bättre resultat än att köra
temaveckor. Även om vi detta läsår släppt Olweus som metod ser vi att eleverna är
duktiga på att framföra sina åsikter och till viss del att vara med och påverka
undervisningen.
Klassråd genomförs med systematik i alla klasser och följs sedan upp i elevrådet.
Elevrådet har en elev per klass och genomförs tillsammans med rektor. Eleverna
har i detta sammanhang framfört att de är nöjda med sin påverkansgrad av
undervisningen och tre elever framförde också att man fick vara med mer och
bestämma i skolan än hemma.
Som ett led i bedömning för lärande görs det alltmer utvärderingar på lektionerna
och inte bara när att arbetsområde är slut. Att utvärdera sitt eget arbete, få
kamratrespons och sedan utveckla det påbörjade arbetet tills man är nöjd med sin
slutprodukt är något som vi kan se i klassrummen.
Analys av resultatet
Detta är hela tiden ett område som kan förbättras och är en del i skolans vardag.
Det internationella perspektivet och etiska perspektivet är en naturlig del på skolan
i Trångsviken medan vi får föra in det mer strukturerat på Rödön och Dvärsätts
skola. Elevinflytandet ser vi ökar genom bedömning för lärande eftersom eleverna
blir alltmer medvetna om målen och sin egen inlärning. Elevråden kan inriktas mer
på inflytande och även försöka få med de yngre barnen också i detta.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta vårt arbete kring etiska och internationella frågor eftersom vi kommer att
få alltfler barn till våra skolor. Idag är det mest till Trångsvikens skola men en
spanig är att elever från andra länder kommer att komma till alla skolor i
kommunen. Fördjupa vårt arbete kring bedömning för lärande och hålla i den
processen eftersom vi ser flera positiva förändringar kring detta och inte bara
inlärningsvinster utan även att eleverna är med mer och påverkar sin egen
undervisning.
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5
Trygghet och studiero
Resultat
Under året har vi haft den ”gamla” likabehandlingsplanen i avvaktan på
skolledningens fortbildning hos Diskrimineringsombudsmannen. I det stora hela
har undervisningen präglats av en bra och lugn studiemiljö. Skolans elevhälsoteam
har arbetat förebyggande i både klass och med enskilda elever.
Kring diskrimineringsgrunderna blev det aktuellt under detta läsår att
undervisningen måste vara aktuell eftersom mycket har hänt på detta område.
Därför lades undervisningen om på en av områdets skolor. Elever och föräldrar har
inte under detta läsår varit med och påverkat våra planer och riktlinjer.
I klassrummen ser vi att eleverna är duktiga på att framföra sina åsikter och
diskutera etiska frågor vilket också visades på nationella prov i religion då det var
många sådana frågor.
När det gäller kränkningsärenden har det varit enstaka kränkningar som personal
och elevhälsoteam hanterandet skyndsamt och med gott resultat. Under året har vi
haft ett ärende som gått längre där en elev kränkt andra elever upprepade gånger.
Där sattes extra stöd in och hela elevhälsoteamet var involverade och samarbete
med föräldrarna upprättades med täta möten. Fallet rapporterades även till
huvudmannen.
Vid enkätsvar så uppger majoriteten att de trivs och känner sig trygga i skolan. Det
finns dock elever som uppger att de blivit utsatt för enskilda händelser av
kränkande karaktär. En tredjedel av de svarande i årskurs tre och fem uppger att de
inte sett några kränkningar och två tredjedelar uppger att de försöker hjälpa till om
de ser något på skolan som upplevs kränkande. Fem elever uppger att de blivit
utsatta för obehag via mobilen eller på Internet i något forum där.
Analys av resultatet
Elever och föräldrar har inte varit med och påverkat Likabehandlingsplan. Detta
blir en svaghet och främst kring eleverna men även föräldrar. Om de är med vid
framtagandet av planen kommer de att känna sig mer delaktiga.
I arbetet mot kränkande behandling har vi gjort flera insatser och det förebyggande
arbetet är det viktigaste i detta område. Vi såg under året vid en insats på gruppnivå
att eleverna med stöd lyckades lösa många av frågorna som påverkade klimatet i
klassen och under vårterminen upplevdes klassen och individerna väldigt positivt.
Här skördades också frukterna av tidigare insatser eftersom vi elevhälsoteamet
märkte att eleverna satt inne själva med mycket av svaren.
I de kränkningsärendet som var av mera allvarlig karaktär blev det tydligt att flera
insatser och utvärderingar var en framgångsfaktor, men arbetet kommer att fortsätta
kommande läsår för att lyckas i det långa perspektivet när det är unga individer.
Vid enkätsvaren var det tydligt att kränkningar förekommer vilket inte var någon
nyhet även om det råder nolltolerans. Majoriteten upplever skolan som trygg men
ingen kan vara nöjd innan alla uppger att de mår bra på skolan.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Hösten 2015 träder den nya Likabehandlingsplanen i kraft och användandet av
Husmodellen enligt diskrimineringsombudsmannens mallar. Ett utvecklingsområde
här är att få med elever och föräldrar i arbetet med denna. Bjuda in föräldrar till en
kväll angående nätvanor för ungdomar för att belysa problemet med kränkningar
som barnen upplever på sin fritid eller under skoldagen via mobil eller Internet.
EHT kommer att ha fler inplanerade möten med lärarna för att tidigt få reda på
läget i klasser eller med enskilda individer och detta kommer att visas i ett årshjul
för att uppnå systematik.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6
Undervisning och lärande
Ämnesgrupper Krokom/Dvärsätt BoU
Under läsåret 2014/15 har skolorna Nyheden, Dvärsätt, Rödön, Trångsviken.
Aspås, Kvarnback samt Hissmo bedrivit ett gemensamt ämnesutvecklingsarbete i
ämnena SO, musik och matematik. Totalt har lärarna träffats vid tre tillfällen under
1-2h och lärare från F-9 har deltagit i varierande omfattning.
Att komma fram till att lärare behöver utveckla in undervisning är ganska enkelt –
men det är samtidigt det svåraste en lärare har att göra. Att faktiskt ändra praktiska
yrkesutövning kräver tid, tålamod och ett professionellt förhållningssätt. Det krävs
också att det finns ett sammanhang där detta kan ske, det vill säga ett bra
pedagogiskt klimat och kolleger (eller andra inputs) som kan inspirera och visa på
bra lösningar (modellande till exempel).
Många lärare har själva uttryckt att de känner sig ensamma i sina ämnen och/eller
att det är svårt att upprätthålla en hög standard i många ämnen (1-6 lärare). Utifrån
analysen och lärarnas egna önskemål bestämde rektorerna på enheterna att vi skulle
satsa på ämnesträffar. Dessa skulle ledas av rektor/specialpedagog (som yttre ram)
och att förstelärare skulle kliva fram och ta ett ämnes/pedagogiskt ansvar.
Mål enligt styrdokument
Ökad måluppfyllelse och kvalitetssäkring utifrån analys av nationella prov
processen juni 2014. I denna framkom att det är framför inom tre fält skolorna
behövde utveckla sin undervisning; den explicita undervisningen, elevernas läsoch skrivkunnighet samt den formativa bedömningen.
Förbättringsområde
Explicit undervisning
En tydlig del av analysen från 2014 var vikten av att utveckla den explicita
undervisningen. Den explicita undervisningen syftar kortfattat till att läraren uttalat
och tydligt undervisar i till exempel läs- och skrivkunnighet. Det kan jämföras med
implicit undervisning där läraren fokuserar på att kontrollera elevernas förmåga i
läs- och skrivkunnighet. Att utveckla den explicita undervisningen är alltså tätt
förknippat med att utveckla den formativa bedömningen.
Läs- och skrivkunnighet
Inte bara i analys av nationella prov mm framkommer det att eleverna behöver
förbättra sin läs- och skrivkunnighet. Det framkommer även i andra ämnen och
sammanhang där elevernas förmåga prövas. De flesta lärare nickar instämmande
när ämnet kommer upp på gemensamma analysdagar.
I ämnesträffarna var det alltså viktigt att denna förmåga arbetades särskilt med.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Formativ bedömning
Det formativa bedömningen syftar till att göra övningar med eleverna som ger
möjlighet för läraren (eller andra elever) att komma med konstruktiva
frågeställningar/synpunkter som gör att hen kan utveckla sitt arbete/uppgift.
Övningen betraktas inte som färdig och betygssätts (summativ bedömning) utan
den löper vidare. Arbetet syftar till att utveckla elevernas förmåga och detta sker
över tid. Det är viktigt att eleverna då förstår vilka kunskapskrav som är kopplade
till arbetsområdet samt vilka förmågemål som man arbetar med.
Indikatorer, handlingar/insatser
Arbetssättet var tänkt så att lärarna i ämnesgupperna skulle ta fram gemensamma
övningar/arbetsområden som de anpassade till respektive ålderskategori. Lärarna
skulle sedan gå ut och genomföra detta i respektive klass och sedan komma tillbaka till
träff, gemensamt utvärdera och förbättra övningen och sedan testa den igen och
jämföra resultatet. På träff tre skulle sedan en gemensam utvärdering sammanställas.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Den gemensamma utvärderingen visar för respektive utvecklingsområde:
Explicit undervisning
Att lärarna arbetade fram gemensamma/liknande uppgifter som var
åldersanpassade. De modeller som användes ökade kunskapen hos lärarna om
elevens tankegångar och begreppsförståelse.
Läs- och skrivkunnighet
Lärarna hade jobbat med textanalys och att det arbetet behövde fortsätta och
utvecklas. De hade jobbat med begreppsförståelse samt inom matematiken med
benämnda tal.
Samtidigt angav många på utvärderingen att de inte hade jobbat med detta område
på ämnesträffarna.
Formativ bedömning
Det hade blivit bra diskussioner och samtal om kunskapskraven och elevernas
förmågor. Många lärare hade inte hunnit med att omsätta de som gjorts på
ämnesträffarna i praktiken och att de behövde mer underlag.
Analys av resultatet
Sammantaget visar det genomförda arbetet och utvärderingarna det finns ett starkt
behov och intresse av att samarbeta i ett F-9 perspektiv. Den ökade förståelse av
varandras uppdrag (sett utifrån läroplanen) och varandras olika förutsättningar
bidrar till att förståelsen kring varför det blir som det blir ökar.
Likväl utvecklas det professionella språket och skapar bättre förutsättningar att
utvecklas inom respektive ämne.
Likväl visar utvärderingarna att det behövs en tydlig formell ledare på
ämnesträffarna. Rektor och/eller specialpedagog ska leda arbetet.
Målbeskrivningen måste också tydliggöras vid varje tillfälle och följas upp på ett
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
sätt som gör att fler omsätter arbetet i praktiken (det vill säga utvecklar sin
undervisning).
Önskad effekt
Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Gemensamma processer
Lärarnas egna utvärderingar från arbetet med ämnesträffar och np processen visar
på att de vill återinföra samrättningen av nationella prov. Inte alla enskilda prov
men att de delas upp mer jämnt mellan olika lärare. Exempelprov samlas till ett
gemensamt rättningstillfälle och bearbetas i grupp. En viktig aspekt blir hur vi kan
avdramatisera provens betydelse.
Fortsatta gemensamma ämnesträffar. Dessa kan bland annat ägnas åt att utforma
matriser där eleverna tydligt kan följa sin kunskapsutveckling. Språkutvecklande
arbetssätt arbetsmaterial (finns hos skolverket. Bra för alla elever men särskilt de
flerspråkiga eleverna). Praktiskestetiska lärare önskar ämnesträffar.
Undervisningen
Lärarna anger att de vill jobba specifikt med vissa utvecklingsområde inom lä- och
skrivkunnighet inom och mellan olika ämnen. Konkret handlar det om
interpunktion, stavning och läsförståelse. Lärarna tror att högläsning, skriva och
läsa upp egna texter, fokusera på kvalitet (istället för kvantitet), självbedömning,
kamratbedömning mm är effektiva metoder. Matematiklärarna anger att det går att
utveckla den praktiska/laborativa matematiken, utveckla begreppsförtåelsen och att
utgå från konkreta och detaljerade metoder (algoritmer och begrepp) istället för
allmänna och generella metoder och tankegångar.
Det är viktigt att ge stöd till eleverna kring innehåll när de skriver texter (till
exempel med bilder) samt att öka förväntningarna på eleverna – i samtliga ämnen.
På respektive enhet
Det som efterfrågas är verksamhetsbesök av rektor och specialpedagog där denne
deltar vid undervisningstillfällen och ger feedback till läraren utifrån genomförd
undervisning.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7
Särskilt stöd
Resultat
Vi har haft ett fungerande EHT under året även om teamet har bytts ut under året.
På vårterminen blev vi kompletta när vi även hade skolpsykolog med. Under året
gjordes förändringar och ett förberedande EHT togs bort på mötesagendan. Tanken
med detta var att använda den sparsamma tid vi har för att istället sammankalla
EHT vid skarpa lägen samt besöka arbetslag när ett faktiskt behov uppstått.
Rutinerna kring utredningar och beslut om åtgärdsprogram har ändrats under året
på grund av en ändring i skollagen. Resultatet av detta blev att det blev avsevärt
färre åtgärdsprogram och ett större arbete kring extra anpassningar. Alla elever i
behov av stöd har fått stöd och anpassningar har skett i undervisningen utifrån den
genomförda utredningen. Vi har fortfarande elever som inte når målen och vi har
elever som vi inte lyckas fullt ut med i skolan. Kring dessa elever fortsätter vi med
insatser på olika plan och samarbetet med hemmen är mycket viktiga för att vi ska
kunna lyckas.
Analys av resultatet
Lärarna har i sina utvärderingar efterlyst att återigen ha elevgenomgångar med
EHT och detta kommer att hörsammas kommande läsår och föras in årshjulet för
planerade insatser.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta utveckla användandet av kompensatoriska hjälpmedel på ett adekvat sätt.
Ett förebyggande arbete från EHT med direktkontakt med arbetslagen för att
identifiera stödinsatser tidigt. Ett årshjul för EHT ska upprättas för att synliggöra
det förebyggande arbetet.
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
•
Betyg
•
Nationella prov
•
Meritvärden
•
Behörighet till gymnasieskola
8.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
8.1.1
Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
30
0
Engelska
0
30
0
Idrott och
hälsa
0
30
0
Matematik
1
29
0
Musik
0
30
0
NO- ämnen
0
30
0
SO- ämnen
0
30
0
Svenska
1
29
0
Källa: InfoMentor
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
Nästan alla elever når målen i alla ämnen. Det är en elev som inte når alla mål i
svenska och engelska. Skolområdet har fortsatt med fokus på läsinlärning under
höstterminen på årskurs ett och att alla ska kunna läsa ihop bokstäver till ord fram
till vecka 43. Tydligt är också att ingen lärare gjort bedömningen att någon elev har
mer än godtagbara kunskaper.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
De tidiga insatserna måste fortsätta med perioder av intensivträning för de elever
som riskerar att inte nå målen i något ämne. Även lärarnas bedömning och
diskussioner kring målen för årskurs tre är förbättringsområde kring det faktum att
ingen har mer än godtagbara kunskaper.
8.1.2
Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
36
0
Engelska
0
36
0
Idrott och hälsa
1
34
1
Matematik
5
24
5
Modersmål
0
0
1
Musik
0
36
0
NO- ämnen
2
34
0
SO- ämnen
2
34
0
Svenska
4
30
0
Svenska som
andraspråk
0
2
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Matematik och svenska är de ämnen där flera elever har svårt att nå målen. Trots
att extra insatser har gjorts både på gruppnivå men även enskilt når inte alla
eleverna målen. Matematik är även det ämne där fem elever har mer än godtagbara
kunskaper men annars är det bara modersmål och idrott som någon når målen
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
De tidiga insatserna måste fortsätta med perioder av intensivträning för de elever
som riskerar att inte nå målen i något ämne. Även lärarnas bedömning och
diskussioner kring målen för årskurs tre är ett förbättringsområde. Den explicita
undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under
kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar
som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel.
8.1.3
Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
33
0
Engelska
1
32
0
Idrott och hälsa
1
31
1
Matematik
8
15
10
Modersmål
1
1
0
Musik
1
26
6
NO- ämnen
3
22
8
SO- ämnen
2
24
7
Svenska
4
20
7
Svenska som
andraspråk
1
1
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I årskurs tre är det en större spridning mellan elever som inte når målen men även
att det är betydligt fler som bedöms ha mer är godtagbara kunskaper. En analys av
detta kan vara att det upplevs som tydligare ifall de når målen när lärarna inte
behöver sätta kunskaperna i årskurs ett och två i förhållande till målen i årskurs tre.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt
att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra
rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den
explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under
kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar
som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. Kommande läsår
ska även denna årskurs göra nationella prov och flera av eleverna har då rätt till
extra anpassningar.
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.1.4
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
1
24
1
Engelska
3
23
0
Idrott och
hälsa
1
24
1
Matematik
4
16
6
Musik
0
25
1
NO-ämnen
2
24
0
SO-ämnen
3
23
0
Slöjd
0
12
8
Svenska
7
16
3
Teknik
0
16
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
OBS: Har inte alla data på alla
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt
att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra
rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den
explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under
kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar
som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel.
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.1.5
Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2014/15
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
30
1
Engelska
5
15
9
Idrott och
hälsa
1
13
17
Matematik
6
13
12
Musik
0
27
4
NO-ämnen
1
18
12
SO-ämnen
1
20
10
Slöjd
0
5
16
Svenska
5
8
8
Teknik
2
12
1
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
OBS: har inte alla resultat i alla ämnen vilket gör att analysen haltar något. Tydligt
är att spridningen börjar bli större och att det är flera som inte når målen i engelska,
matematik och svenska. Samtidigt är det fler som har mer än godtagbara kunskaper
och når målen i hög grad.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att utveckla undervisningen och göra eleverna medvetna om målen samt
att använda dem som resurser för varandra. Lärarnas förmåga att bedöma och göra
rätt analyser tillsammans med EHT är även det ett förbättringsområde. Den
explicita undervisningen kommer att vara i fokus och kollegial fortbildning under
kommande läsår. Blir även viktigt att göra bedömning vilka extra anpassningar
som ska göras och användandet av kompensatoriska hjälpmedel. Kommande läsår
ska även denna årskurs göra nationella prov och flera av eleverna har då rätt till
extra anpassningar.
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.2
Betyg
8.2.1
Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Resultat
Tabell 8. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2014/15
Ämne
-
F
E
D
C
B
A
Total
Bild
0
1
2
12
2
7
0
24
Biologi
0
2
2
5
8
4
3
24
Engelska
0
4
3
2
9
5
1
24
Fysik
0
2
6
7
3
5
1
24
Geografi
0
3
7
6
5
0
3
24
Hem- och konsumentkunskap
0
0
2
8
7
4
3
24
Historia
0
1
7
6
7
3
0
24
Idrott och hälsa
0
0
1
7
7
5
4
24
Kemi
0
2
6
8
2
5
1
24
Matematik
0
2
4
6
6
3
3
24
Musik
0
0
3
11
7
3
0
24
Religionskunskap
0
3
11
2
4
2
2
24
Samhällskunskap
0
1
7
4
4
8
0
24
Slöjd
0
0
1
4
11
8
0
24
Svenska
0
3
6
3
3
9
0
24
Teknik
0
0
5
8
9
2
0
24
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Några elever nådde inte målen trots insatta åtgärder både enskilt men även på
gruppnivå. Många av eleverna gjorde stora framsteg under året.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Intressant blir det att se om det blir någon skillnad i vår analys av årskurs sex
kommande läsår då muntliga delar i nationella kommer att göras under
höstterminen. Kan detta ge oss mer information kring varje elev och på ett tidigare
stadium? I övrigt blir det kollegiala samtalet, insatser på individ och gruppnivå,
explicit undervisning och vårt bedömande av eleverna förbättringsområden som vi
hela tiden kan förbättra.
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
8.3.1
Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
35
30
25
20
15
10
5
0
Totalt
Flickor
An
t
al
el
ev
er
Al
la
de
lp
ro
v
De
lp
ro
v
A
De
lp
ro
v
B
De
lp
ro
v
C
De
lp
ro
v
D
De
lp
ro
v
E
De
lp
ro
v
F
De
lp
ro
v
G
De
lp
ro
v
H
Pojkar
Diagram 1. Andel elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3
läsåret 2014/15
35
30
25
Totalt
20
Flickor
15
Pojkar
10
5
0
Antal
elever
Delprov
A
Delprov
C
Delprov
E
Delprov
G
Diagram 2. Andel elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3
läsåret 2014/15
32
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Tabell 8. Andel (%) elever i år 3 med godkänt provbetyg i alla ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Matematik åk 3 - MA
76 %
Svenska
82 %
åk 3 - SV
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I svenska når 100 % alla målen på skolorna i Dvärsätt och Rödön. I Trångsviken
nådde endast 50 % målen i alla delprov i Svenska. Sammantaget ger detta en siffra
av 82 % som når målen i alla delprov. Siffran är något sämre i matematik med
endast 76 % som når målen för alla delprov. Extra anpassningar var insatta för flera
elever men trots detta var det många som inte nådde alla mål. Språket var ett hinder
för några elever då de är nykomna till Sverige.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Stort fokus behöver läggas på läsförståelse som varit ett hinder för vissa elever på
dessa prov. De barn som kommit från andra länder behöver snabbt komma in i den
svenska skolan och integreras för att snabbare tillägna sig språket. Ytterligare
utveckling kan göras på kollegiala bedömningsförmågan, explicit undervisning och
det långsiktiga arbetet med bedömning för lärande med hög elevaktivitet genom
EPA, kamratbedömning mm. Vi har även en utmaning att skapa en likvärdig skola
trots att förutsättningarna kan vara väldigt olika mellan dessa tre skolor.
8.3.2
Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska.
Resultat
Tabell 9. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2014/15
Ämnesprov - ämne
Andel (%) elever med godkänt provbetyg
Engelska åk 6 - EN
91 %
Matematik åk 6 - MA
91 %
Svenska
åk 6 - SV
100 %
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Ovanstående resultat räknas på 23 elever och det är två elever som inte nådde
målen i engelska respektive matematik. Det var även en elev som inte gjorde dessa
nationella prov. Fyra elever nådde A i matematik och en elev nådde A i engelska.
Nytt för terminen var att nationella prov i SO och NO var frivilliga och redovisas
därför inte. Vi ser i analys av resultaten att bristande läsförståelse är en del i att inte
alla når målen. I detta menas också elevernas förmåga att ”läsa mellan raderna”, att
förstå textens mening även om det inte står tydligt uttalat.
33
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att fortsätta med den kollegiala bedömningsförmågan, explicit undervisning och
det långsiktiga arbetet med bedömning för lärande med hög elevaktivitet genom
EPA, kamratbedömning mm. Vi har även en utmaning att skapa en likvärdig skola
trots att förutsättningarna kan vara väldigt olika.
8.4
Genomsnittligt meritvärde
8.4.1
Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 10. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
År
Genomsnittligt
meritvärde
2013
2014
2015
218
210,5
218,1
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Detta år har meritvärdet åter höjts och är i paritet med medelvärdet för 2013. Det är
24 elever fördelat på tre skolor. Stor kännedom om varje enskild elev och insatser
har gjorts både på grupp och individuell nivå för att höja medelvärdet.
Undervisningen har sett olika ut i de tre skolorna och arbetat med bedömning för
lärande i olika hög grad.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi måste fortsätta arbeta målmedvetet med att höja kompetensen i hur vi bedömer
eleverna och förmågan att ge eleverna den ledning och stimulans som gör att de når
sin fulla potential. Detta kan vi göra genom att alla lärare är med i
fortbildningsinsatser. Det här läsåret var några av lärarna undantagna den stora
fortbildningsinsatsen på grund av kommande pensionering. De nyanställda lärarna
34
KVALITETSRAPPORT 2014-15
måste genom kollegial stöttning och fortbildning också involveras i tankegångarna
inom bedömning för lärande.
35
