2016-10-26
Strategisk samverkan kring äldre med
sammansatta behov av vård och omsorg
- Implementering av effektiva
samverkansformer
Ett pågående forskningsprojekt
Medarbetare:
Staffan Johansson, Andreas Liljegren o Stefan Szücs
och Inger Kjellberg via AgeCap/UGOT Challenges
GR den 2016-10-21
www.gu.se
Utgångspunkt: Samhällsinsatser för multisjuka äldre är ett exempel
på välfärdssamhällets misslyckanden och nya utmaningar …..
Funktionsspecialisering, som modell för myndighetsorganisering är populär bland
resursstarka medborgare, bland professionerna och byråkraterna …
….men passar inte för människor med sammansatta behov, såsom
• Långvarigt (psykiskt och fysiskt) funktionshindrade
• Komplexa sociala problem i storstädernas förorter
• Långvarigt sjukskrivna och arbetslösa som behöver arbetsrehabilitering
• Långvarigt missbruk med åtföljande sociala och psykiska problem
• Multisjuka äldre med sammansatta vård- och omsorgsbehov
• Utsatta barn och unga
• Hemlösa människors behov
Kan samhällsinsatserna organiseras på ett bättre sätt?
www.gu.se
1
2016-10-26
Projektets syfte:
Att undersöka hur svenska kommuner, i samarbete med
landstingens hälso- och sjukvård och med privata och ideella
organisationer, organiserar sin samverkan kring äldre med
sammansatta vårdbehov, och härvidlag undersöka sambandet
mellan å ena sidan goda resultat för sammanhållen vård och
omsorg, och å andra sidan sättet på vilket kommunerna
organiserar sin samverkan och samordning.
www.gu.se
Problemet för äldre med behov av sammanhållen vård och
omsorg – inte Sveriges bästa gren
Institutionen för socialt arbete
www.gu.se
2
2016-10-26
Policyproblemet
- Regeringens äldresamordning 2011-2014
• Förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre (personer 65
år eller äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till
följd av åldrande, skada eller sjukdom)
• Stärka incitament och förutsättningar för landsting och kommuner att
skapa strukturer för samverkan, samt stöd till kvalitetsregister (t ex
Öppna Jämförelser)
• Överenskommelse mellan staten och SKL med resultatbaserade mål
• Satsning drygt fyra miljarder 2011-2014
www.gu.se
Statskontorets utvärdering av överenskommelsen
mellan regeringen och SKL 2015:18 - Slutrapport
• Arbetssätten har förändrats, men är inte tillräckligt systematiserade
• Strukturer har byggts upp för arbetet med mest sjuka äldre
• Vården och omsorgen har inte blivit mer sammanhållen
• Varaktigheten i förbättringsarbetet är inte säkerställd
• Kvalitetsregistren har förutsättningar att leva vidare
• Prestationsersättningen har fungerat olika väl
www.gu.se
3
2016-10-26
Det teoretiska problemet
• Ökad specialisering och fragmentisering inom välfärdsapparaten
drabbar ofta utsatta grupper och människor med komplexa behov
• Hur åstadkomma effektiv samordning mellan organisationer som
inte är sinsemellan hierarkiskt ordnade? (”Från government till
governance”)
• Men hur styr - och hur styrs - olika typer av
nätverksorganisationer? Och hur hålls dessa ansvariga gentemot
deras uppdragsgivare/huvudmän?
www.gu.se
En model för analys av nätverkssamverkan inspirerad av Sørensen & Torfing (2007)
www.gu.se
4
2016-10-26
Projektets olika delstudier
1) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska samverkan
med hälso- och sjukvården kring äldre med sammansatta behov?
2) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har
medlemmarna till samverkans innebörd och effekter? Hur hålls
samverkansorgan ansvariga från ett demokratiskt perspektiv?
3) Kan kvaliteten på sammanhållen vård och omsorg (enl ÖJ) förklaras
av lokal strategisk samverkan?
4) Kan lokala kulturer förklara samverkans innehåll och effekter? (IKs
projekt inom Age Cap)
www.gu.se
1) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska
samverkan? (enl telefonenkät till ca 80 kommuner)
• Landstingsövergripande samordningsorgan 28
• Länsdelsövergripande samverkan/samordning, ofta relaterat till
länsdelssjukhusens upptagsområden 24
• Kommunövergripande samverkan mellan kommun och primärvård inkl
Stadsdelssamverkan i Stockholm, Göteborg och Malmö 17+4
• Samordning generellt sociala frågor och inom olika sektorsområden, t
ex äldre, funktionshinder
• Politikerdominerade
• Ledande tjänstemän
• Mixade (inkl repr från civilsamhället och privata entreprenörer)
www.gu.se
5
2016-10-26
2) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har
medlemmarna till samverkans innebörd och effekter?
(enkät till 981 respondenter, 63% svarsfrekvens)
1. Vilka ingår och hur betydelsefulla är de? Vilka är medlemmar? (1) Vem bidrar till
kvalitet? (2) Saknas någon?
2.Mötena, hur omfattande? Vad gör man? Mötesfrekvens? (4) Omfattningen bra? (5)
Arbetsuppgifter i tid? (6) Andel av tiden för äldre med sammansatta behov? (7)
3 Samverkan/kontaktpunkter med medlemmar mellan mötena?
4 Maktfrågor Egen makt/inflytande? (9) Vem/Vilka har mest makt? (10)
5 Accountabilities (granskning, uppföljning och avrapportering)
6 Attityder till hinder, möjligheter och framgångsfaktorer vid samverkan
Attityder till samverkansorganets uppdrag och arbete? (15)
7 Mål/syfte/motiv bakom samverkan? (16)
www.gu.se
Vilka ingår?
Andra,nämligen
Pens.-/ideellaorg
Priventr
Tjmfrånprimärv.
Tjmfrånsjukhusv./specv
Tjmfrånlandstcentralt
LandsCngspol
Övrkomm.Tjm
Förvaltningsledinomsocialtj./omsorgen
KommunalanämndpoliCker
Kommunpolhögstanivå(KF/KS)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
www.gu.se
6
2016-10-26
Mål/syfte/motiv bakom samverkan?
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Lösakonflikter
Tydligaspelregler
Samsyngemensamt
lärande
KostnadseffekCvitet
För att lösa konflikter mellan inblandade organisationer
För att skapa tydliga spelregler för inblandade organisationer
För att skapa gemenskap, samsyn och gemensamt lärande bland deltagarna
För att uppnå ökad kostnadseffektivitet bland annat med hjälp av kvalitetssäkringssystem
www.gu.se
Samverkansorganens arbetsformer
• Ca 5-10 möten per år, Probleminventering /-lösning, planering, uppföljning,
återrapportering
3
2,5
60
2
50
1,5
40
1
30
0,5
20
0
10
0
www.gu.se
7
2016-10-26
Vilka grupper har mest inflytande i samverkansorganet i
frågor som rör äldre med sammansatta behov
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
www.gu.se
Vilka grupper inom samverkansorganet bidrar mest till
ökad kvalitet?
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
www.gu.se
8
2016-10-26
Vilka grupper är mest ansvariga för bristande kvalitet?
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
www.gu.se
Frekvens i kontakter inom nätverken mellan mötena?
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
www.gu.se
9
2016-10-26
Vilka granskar samverkansorganet och hur mycket?
www.gu.se
Attityder till arbetet i samverkansorganet
Finnsengodsamsyn
Ledarskapetall]örhierarkiskt
LedarskapetförvälanpassatClluppdraget
Bristandekunskapomvarandrasverksamheter
Bristandeerfarenhetavsamverkanproblem
Beslutochöverenskommelsergenomförs
PräglasavgodkommunikaCon
Ojämnmak]ördelningmellanaktörerna
Olikaprofessionerförsvårararbetet
KvalitetsvinsteraWdeltaisamverkansorgan
SkildaregelverkocholikalagsCXning
Olikaupptagningsområdenutgörproblem
Minarbetsbelastninghindrarmig
Jaghartydligtmandat
EWklartsyXeförsamverkan
Enväldefinieradmålgrupp
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
www.gu.se
10
2016-10-26
Hur är det att medverka i samverkansorgan – några
iakttagelser
• Meningsfull verksamhet med relevanta medlemmar med
förhållandevis stor makt
• Medlemmarna upplever sig själva ha ganska stor makt
• Stor samsyn och lite konflikter
• Svag extern kontroll och oklart ansvarsutkrävande
www.gu.se
3) Att mäta förmågan att tillhandahålla väl
sammanhållen vård och omsorg
Kvalitetsvariabler för sammanhållen vård, enligt ÖJ 2014
RISKFÖREBYGGANDE VÅRD
• Fallskador som leder till sjukhusvård, personer över 80 år.
• Frakturer på lår och höft, personer över 65 år.
• Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende
• Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende
REHABILITERING
• Tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 månader efter stroke, personer över 65 år.
• Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, personer över 65 år.
PALLIATIV VÅRD
• Brytpunktssamtal, personer över 65 år.
• Smärtskattning sista levnadsveckan, personer över 65 år.
• Smärtlindring, personer över 65 år.
• Eftersamtal, personer över 65 år.
www.gu.se
11
2016-10-26
Kvalitetsvariabler forts.
LÄKEMEDEL
• Tio eller fler läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Olämpliga läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Användning av antipsykotiska läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
• Tre eller fler psykofarmaka, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende.
ÖVRIGA
• Väntetid särskilt boende
• Information på kommunens webb
PÅ LANDSTINGSNIVÅ
• Undvikbar slutenvård
• Återinläggningar inom 30 dagar
www.gu.se
www.gu.se
12
2016-10-26
Pågående/kvarvarande studier
• Hur är det att arbeta i samverkansorgan? Hur styr de – och hur styrs de?
(en kvalitativ studie)
• Kan lokala kulturer/vanor/processer förklara förmågan att tillhandahålla väl
sammanhållen vård och omsorg för sköra äldre? (ingår i AgeCap)
www.gu.se
Kvarvarande knäckfrågor
• Hur valida och tillförlitliga är ÖJs mått och mätningar av kvaliteten på
sammanhållen vård?
• Varför tycks den svenska välfärdsapparaten ha särskilt svårt att koordinera
sina verksamheter för människor med sammansatta behov?
www.gu.se
13
