Råvaror och Energi

Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar
Nr 7 • 2009 08 18
Stigande råvarupriser i juli men uppgången vilar på bräcklig grund
• Swedbanks Råvaruprisindex vände upp under juli i samband med stabiliseringen på de finansiella marknaderna och en svagare dollar. Totalt steg
råvaruprisindexet med närmare 2 % jämfört med juni. Prisuppgången
kommer främst via högre priser på industriråvaror såsom metaller och
livsmedel. För energiråvaror (olja och kol) sjönk däremot priserna i genomsnitt för tredje månaden i rad.
• Ett bristande utbud på massa och en snabbt växande efterfrågan från Asien
driver upp priserna till rekordhöga nivåer. Vi bedömer att det höga massapriset kommer att stimulera till högre produktionsvolymer, varför priset på
massa förväntas sjunka under de närmaste kvartalen.
• Nedväxlingen i den kinesiska ekonomin och en svagare amerikansk
konjunktur ökar risken för lägre råvarupriser under andra halvåret. Det gäller
inte minst de konjunkturkänsliga industrimetallerna där Kina svarat för
merparten av efterfrågeökningen under 2010. Ädelmetaller med guld i
spetsen stärker sannolikt sin position som tillgångsplacering via det låga
ränteläget och en ökad osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen.
Swedbanks totala råvaruprisindex, USD
500
2000=100
450
400
Index
350
300
Energiråvaror
250
Råvaruprisindex totalt
200
Totalt exklusive energiråvaror
150
Livsmedel
100
50
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Swedbank
Swedbanks totala Råvaruprisindex steg i juli med
1,9 % i dollartermer efter att ha sjunkit två månader
i rad. Stabiliseringen på de finansiella marknaderna
och en svagare dollar är bidragande faktorer till att
nedgången i indexet upphörde. I kronor och i euro
räknat föll däremot indexet med 2,6 % respektive
3,7 % mellan juni och juli.
Råvaruprisindexet har stigit med i genomsnitt 40 %
under årets sju första månader jämfört med motsvarande period förra året räknat i dollar. Uppgången drivs av en ökad global tillväxt inte minst i
tillväxtekonomierna där råvaruanvändningen är
hög, men även i OECD-länderna har behovet av
råvaror ökat i samband med att konjunkturen har
stärkts under första halvåret. En ökad produktion
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 7 • 2009 08 18
verkningar både avseende den globala stålproduktionen, där Mittens Rike svarar för hälften av världens ståltillverkning, och användningen av järnmalm. Stålpriserna har redan börjat sjunka och förväntningar finns att de kommer att fortsätta att
minska under de närmaste kvartalen. Detta har
också satt press på järnmalmspriserna där spotpriset på järnmalm (järnhalt 62 %) har fallit med
33 % under de senaste tre månaderna. Vi bedömer
att järnmalmspriserna, som från och med i år omförhandlas kvartalsvis mellan järnmalms- och stålproducenter, kommer att stiga betydligt måttligare
eller till och med sjunka under de närmaste kvartalen om den globala efterfrågan blir svagare än
förväntat.
och en kraftig lageruppbyggnad efter fjolårets
lagerneddragningar skapar en växande global efterfrågan på råvaror. Industrimetaller har haft den
starkaste prisuppgången (58 %) under 2010 jämfört
med fjolåret följt av energiråvaror (44 %). Livsmedelsråvaror uppvisade däremot den svagaste
prisutvecklingen (4 %).
OECD:s ledande indikatorer och råvarupriser
15.0
150
10.0
100
7.5
75
5.0
50
2.5
25
0.0
0
-2.5
-25
-5.0
-50
-7.5
-75
Råvarupriser,
årstakt, h-axel
-10.0
Lagerstockar för metaller
-100
-12.5
1.0
-125
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
225000
200000
0.9
Source: Reuters EcoWin
Nickel, h-axel
0.8
175000
150000
0.7
Ton (metric) (millions)
Vår bedömning om en lägre global tillväxt under
andra halvåret och för nästa år kommer att påverka
prisbilden på råvaror framöver. OECD:s ledande
konjunkturindikatorer och prisutvecklingen på råvaror signalerar en lägre prisökningstakt framöver. I
USA varnar den amerikanska centralbanken för en
svagare konjunktur de närmaste kvartalen, vilket
har skapat förväntningar om att penningpolitiken
kommer att bli mer expansiv framöver. Den kinesiska ekonomin förväntas också växa i en långsammare takt efter den kraftiga uppgången under
första halvåret då BNP steg med över 10 % i
årstakt. Vi bedömer att en svagare global konjunkturåterhämtning dämpar konsumtionsökningen på
råvaror, inte minst i Kina som svarar för merparten
av den globala efterfrågan på metaller och olja.
0.6
125000
Koppar
0.5
100000
Zink
0.4
75000
0.3
50000
0.2
25000
Ton (metric)
%-förändr
125
OECD:s ledande
indikatorer, v-axel
%-förändring
12.5
0
0.1
Bly
-25000
0.0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Source: Reuters EcoWin
Priserna på konjunkturkänsliga industrimetaller
ökade på bred front under juli. Sammantaget steg
industrimetallerna, exklusive järnmalm, med 3,4 %
räknat i dollar efter att ha sjunkit med närmare 20 %
i genomsnitt under maj och juni. Bly- och zinkpriset
steg kraftigast under förra månaden följt av koppar
och aluminium. Nickel, som bland annat används i
stålproduktionen, ökade med måttliga 0,7 %.
Krympande lagerstockar tyder på att efterfrågan på
industrimetaller är fortsatt uppåtriktad. Det gäller
framför allt koppar som har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan november 2009. Lagernivåerna på
nickel sjunker likaså vilket dock kan förklaras av en
lägre nickelproduktionsökning än en ökad konsumtionsanvändning av nickel. Aluminiumlagren har
också börjat sjunka om än från höga nivåer. För bly
och zink fortsätter lagernivåerna att stiga.
Metallprisuppgången bromsas upp
Den största prisuppgången i Råvaruprisindexet
under juli svarade järnmalm och skrot för, med prisökningar på 15 % jämfört med juni. Järnmalmspriset har på kort tid nått rekordhöga nivåer, en fördubbling sedan årsskiftet. En kraftig produktionsökning av stål, inte minst i Kina, har bidragit till en
ökad efterfrågan på järnmalm. Prognosen för prisutvecklingen på järnmalm under resten av 2010 är
dock osäker. Signalerna om en svagare tillväxttakt i
den kinesiska ekonomin har blivit fler. Industriproduktionen växer långsammare och inköpschefsindex har sjunkit fyra månader i rad och är för första
gången på 16 månader nedanför tillväxtzonen (50strecket).
Massapriset i dollar räknat steg med 0,9 % i juli och
nådde därmed en ny rekordnivå. Jämfört med
samma månad ifjol har priset ökat med drygt 50 %.
Ett bristande utbud och en ökad asiatisk efterfrågan
på massa driver upp priserna. Kina är idag den
tredje största konsumenten av trä- och pappersprodukter efter Europa och Nord-Amerika. Den
höga prisnivån bidrar emellertid till ett ökat incitament för att höja produktionsvolymen, vilket kommer att pressa tillbaka massapriset under senare
delen av 2010. I Chile, som är världens största
Inbromsningen i den kinesiska ekonomin är en följd
av de åtstramningar som statsmakterna har genomfört under 2010 för att undvika överhettning i ekonomin. En svagare tillväxt i Kina kan få stora följd-
2 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 7 • 2009 08 18
miljoner fat per dag under 2010 från tidigare 1,8 %.
Det är framför allt den starka expansionen i Kina
som bidrar till detta och som ensamt svarar för
närmare hälften av den globala oljekonsumtionsökningen 2010. Nästa år förutses oljeanvändningen
öka i en långsammare takt (1,5 %) när tillväxten i
USA och flera asiatiska länder växlar ned. Risken
finns dock att konsumtionsökningen kan bli än lägre
om avmattningen i världskonjunkturen blir kraftigare
än förväntat. En svagare global efterfrågan på olja
kommer att ställa ökade krav på de oljeproducerande länderna att anpassa produktionsutvinningen.
Oljemarknaden präglas alltjämt av ett överutbud
trots att oljeförbrukningen har ökat snabbare än förväntat. Även om oljelagren sjönk i juli, är lagren alltjämt på en högre nivå jämfört med genomsnittet för
de senaste fem åren. Vi bedömer ett genomsnittligt
oljepris på 78,50 USD för att stiga till 82 USD 2011.
Det innebär att prisökningstakten på olja blir lägre
än vad vi har prognosticerat tidigare.
tillverkare av massa, förväntas produktionen öka
igen efter jordbävningskatastrofen i vintras som
slog ut en stor del av landets produktionskapacitet. I
Kanada förutses flera produktionsenheter tas i drift
de närmaste kvartalen.
Osäkerhet om konjunkturen stärker
efterfrågan på guld
Stabiliseringen på de finansiella marknaderna och
en minskad riskaversion bidrog till att prisuppgången på guld under maj och juni bröts. I juli föll
guldpriset med drygt 3 % i genomsnitt men befinner
sig alltjämt inom prisintervallet 1100-1200 USD per
ounce. Jämfört med för ett år sedan har guldet stigit
med 27 % vilket är något mer än vad gruppen basmetaller har uppvisat. En avgörande skillnad mellan
de olika metallslagen är att guldet har haft en
mindre volatil utveckling jämfört med industrimetallerna under de senaste två åren.
Priset på guld och industrimetaller
USA:s beslut om ett produktionsstopp i den mexikanska bukten förutses inte påverka utbudet av
råolja i någon större omfattning. För amerikanska
förhållande kan effekterna bli större eftersom 30 %
av USA:s totala oljeproduktionen sker i mexikanska
bukten. Landets import av olja kommer istället att
öka för att tillfredsställa den amerikanska efterfrågan, vilket också kan förvärra det redan stora
underskottet i handelsbalansen.
140
Guldpriset
Jan 2008=100
130
120
110
INDEX
100
90
80
70
Industrimetaller
60
50
40
jan
mar
maj
jul
08
sep
nov
jan
mar
maj
jul
09
sep
nov
jan
mar
maj
Torka driver upp livsmedelspriserna
10
Source: Reuters EcoWin
Två år i rad med goda spannmålsskördar och en
svag omvärldskonjunktur har pressat tillbaka priserna på spannmål. Så sent som i juni var prisnivåerna
lägre jämfört med för ett år sedan. En omfattande
torka i bland annat Ryssland och Ukraina har slagit
ut en stor andel av veteproduktionen där, vilket har
lett till en kraftig omsvängning i bedömningen om
de framtida livsmedelspriserna. Spannmålspriserna,
inte minst på vete har stigit påtagligt under juli
månad, där priset har nått den högsta nivån sedan
2007/2008. Beslutet om att begränsa den ryska
exporten av vete har skapat en ökad oro för en ny
global livsmedelsbrist i likhet med åren 2007/2008
då livsmedelspriserna nådde rekordhöga nivåer
samtidigt som lagernivåerna var låga.
Vår bedömning om en svagare global konjunkturåterhämtning och kvarstående stora offentliga
underskott med risk för negativa effekter på de
finansiella marknaderna talar för en fortsatt stark
efterfrågan på guld och därmed ett högt guldpris
framöver. Investeringsintresset för guld har trendmässigt ökat på de globala finansmarknaderna
under 2000-talet. Skulle en förnyad oro på de
finansiella marknaderna uppstå inte minst avseende den statsfinansiella situationen i USA och
Europa är det sannolikt med ett väsentligt högre
guldpris.
Oljekonsumtionsökningen dämpas nästa år
Energiråvarorna, som väger tungt i råvaruprisindexet, sjönk för tredje månaden i rad. Trots att
oljepriset i genomsnitt blev oförändrat under juli,
minskade delindexet om än marginellt (-0,2 %)
drivet av ett lägre kolpris (-2,6 %). Förloppsmässigt
har dock oljepriset stärkts under perioden och i
skrivande stund pendlar oljepriset kring 75-80 dollar
per fat från knappt 70 dollar i slutet av maj.
International Energy Agency (IEA) har skruvat upp
den globala oljekonsumtionen med 2,2 % till 86,6
Skillnaden jämfört med livsmedelskrisen för två år
sedan är att lagernivåerna för spannmål och andra
livsmedel är väsentligt högre efter flera år med
goda skördar och utvidgade produktionsarealer.
Enligt amerikanska jordbruksdepartementet är
lagerstockarna för spannmål på de högsta nivåerna
på över sju år. En svagare global tillväxt och ett
väsentligt lägre resursutnyttjande efter den djupa
konjunkturnedgången 2009 minskar risken för
3 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 7 • 2009 08 18
långvariga effekter på livsmedelspriserna. En del av
produktionsfallet i Ryssland, Ukraina och Kazakstan
kan kompenseras av goda skördar på andra håll i
världen såsom i USA, Kanada, Argentina och
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
Australien, vilket kan stabilisera priserna på spannmål under hösten och vintern.
Jörgen Kennemar
i USD
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
5.2010
6.2010
7.2010
263,2
259,9
264,8
-8,4
-1,3
1,9
33,3
14,8
22,3
242,6
239,2
256,3
-4,8
-1,4
7,1
39,2
31,2
38,6
253,6
247,0
265,1
-5,7
-2,6
7,3
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
54,6
42,5
47,5
945,8
969,4
978,6
3,1
2,5
0,9
61,6
59,3
53,4
Icke-järnmetaller
222,4
207,7
214,8
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
-12,2
-6,6
3,4
46,5
24,3
23,6
6863,9
6498,7
6734,6
-11,4
-5,3
3,6
50,1
29,6
29,1
2045,2
1931,0
1987,8
-11,7
-5,6
2,9
40,2
22,2
19,2
1892,8
1703,4
1836,4
-16,4
-10,0
7,8
31,5
1,7
9,4
1977,9
1742,5
1843,4
-16,4
-11,9
5,8
33,2
11,9
16,8
22164,3
19382,7
19512,8
-14,8
-12,5
0,7
75,3
29,3
22,1
570,9
571,5
658,0
0,8
0,1
15,1
72,0
70,4
92,1
Energiråvaror
272,4
269,0
268,6
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
-9,7
-1,2
-0,2
31,2
9,4
16,4
377,4
372,2
362,5
-0,1
-1,4
-2,6
56,0
40,1
31,3
267,6
264,3
264,3
-10,2
-1,2
0,0
29,8
7,9
15,6
204,5
212,4
225,8
-0,9
3,9
6,3
-2,5
-0,7
11,5
128,2
142,2
153,4
1,0
10,9
7,9
4,1
20,0
35,9
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 7740
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
i SEK
5.2010
6.2010
7.2010
220,0
221,5
213,3
-2,0
0,6
-3,7
32,7
16,0
18,0
202,8
203,9
206,4
1,8
0,5
1,2
38,4
32,5
33,8
212,0
210,5
213,5
0,9
-0,7
1,4
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
53,8
44,0
42,3
790,6
826,1
788,2
10,3
4,5
-4,6
60,7
60,9
48,0
Icke-järnmetaller
185,9
177,0
173,0
-6,1
-4,8
-2,3
45,8
25,6
19,2
5737,3
5538,0
5424,3
-5,2
-3,5
-2,1
49,3
30,9
24,6
1709,5
1645,5
1601,0
-5,6
-3,7
-2,7
39,5
23,4
15,0
1582,1
1451,6
1479,1
-10,6
-8,3
1,9
30,8
2,7
5,6
1653,3
1484,9
1484,7
-10,6
-10,2
0,0
32,5
13,1
12,7
18526,5
16517,4
15716,3
-8,9
-10,8
-4,9
74,4
30,7
17,8
477,2
487,0
530,0
7,8
2,1
8,8
71,1
72,2
85,4
Energiråvaror
227,7
229,2
216,3
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
-3,4
0,7
-5,6
30,5
10,6
12,3
315,5
317,2
292,0
6,8
0,5
-7,9
55,2
41,5
26,7
223,7
225,2
212,9
-4,0
0,7
-5,5
29,2
9,0
11,6
170,9
181,0
181,8
6,0
5,9
0,5
-3,0
0,3
7,6
107,2
121,2
123,6
8,0
3,6
13,1
21,2
2,0
31,1
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi
tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
4 (4)