Sociala medier – utvecklingen de senaste åren
Generellt så har den statistiska kurvan avseende användningen av sociala medier
i Sverige följt en i det närmaste rak linje uppåt de senaste åren. Kurvan blir dock
mer differentierad om man bryter ned enligt ålder; här ser vi hur unga har varit
”early adopters” men att äldre åldersgrupper börjat avancera de senaste två åren
(källa: Svenskarna och Internet, 2011).
1
Facebook
Nuvarande antal registrerade konton i Sverige: 4,8 miljoner.
Könsfördelning: nästan exakt 50-50.
Globalt: Facebook nådde nyligen en miljard konton (oktober 2012).
Globalt sett är fördelningen uppskattningsvis 47 % män, 53 % kvinnor.
2
Facebookutvecklingen i Sverige, 2007-2009. (En tydlig brant lutande inledning
av en S-kurva – som på senare tid verkar ha börjat plana ut sig.)
Globalt ser man en ännu tydligare S-kurva:
3
Antalet svenska konton låg länge runt en miljon; år 2008 började
tillväxten av svenska användare ta rejäl fart.
Den 1 september 2009 var antalet svenska konton 2,516,000.
Den 1 oktober 2009 hade det stigit till 2,733,000.
Redan i början av 2009 hade uppskattningsvis 96 procent av alla svenska
tjejer i 19-20-årsåldern Facebook. Nätverket hade en tydlig tonvikt mot
användare i den åldern, och i alla åldersgrupper var det fler kvinnliga än
manliga användare.
Under 2009 började man se att Facebook inte bara var en plats för
ungdomar längre; segmenten 30-39 år och 40 år och uppåt var starka
redan då. Omkring 600 000 i respektive grupp; idag finns omkring
900 000 användare i den förra gruppen och omkring 1,7 miljoner svenska
Facebookanvändare över 40. De resterande 3,1 miljoner användarna är
under 40.
I mars 2010 var antalet svenska användare 3,2 miljoner. Globalt: omkring
500 miljoner.
I februari 2011 nådde antalet svenska konton 4 miljoner. Globalt:
omkring 700 miljoner.
Ser man på utvecklingen av Facebooks värdering ser man att företaget efter
börslanseringen nu trätt in i en fas av ”multiple compression” – en vanlig fas för
många aktiekurser efter en börslansering:
4
Twitter
2009 började Twitter slå igenom bland utvalda grupper i Sverige, men man bör
främst se det som att det endast var en teknologisk och kulturell elit som
anammade denna sociala nätverksplattform vid den tiden. Men de senaste åren
har det skett en breddning i vilka som använder Twitter. Det är inte bara media
och politiker längre.
Twitteranvändning (Svenskarna och Internet 2011):
Antal twitteranvändare (Twittercensus 2013):
5
Tillväxttakt (Twittercensus 2013) – vi ser att en ”boom” skedde under slutet av
2011 och början av 2012:
2012 var året då Twitter slog igenom brett i Sverige. Under året registrerades
190 000 nya konton, fler än något år tidigare.
Jämför man orden som förekommer i användarnas beskrivningar av sig själva
ser man att boomen bland journalister skedde 2009, och att förra årets boom var
av en mycket ”folkligare” karaktär.
6
Totalt har årets Twittercensus identifierat 475 000 svenskspråkiga konton. Från
knappt hälften av kontona, 219 732, har det skickats minst ett tweet de senaste
30 dagarna. De mest aktiva – de som skrivit minst ett tweet om dagen – ökar
också och är i dag 80 000. (http://twittercensus.se/twittercensus2013/)
Med Twitter har det generellt sett varit svårare att få fram statistik, även
om det figurerat en hel del siffror under de senaste tre åren. Allt från ca
100 000 svenska användare (2009) till att man skulle kunna nå ut till mer
än en halv miljon svenskar via Twitter (2010).
Intellectas Twittercensus 2010 visade att antalet svenskspråkiga
twittrare var runt 91.000, varav ca 36.000 aktiva (2010).
I november 2011 uppskattade omvärldsbevakningsföretaget Aitellu
antalet svenska twitterkonton till 147 000.
(http://www.kreafonbloggen.se/2012/01/17/antal-svenskar-pa-twitteren-foljetong/)
7
Bloggar
Bloggandet som fenomen dök upp i slutet av 1990-talet och slog igenom i Sverige
runt år 2005.
Undersökningen Svenskarna och Internet 2012 tittar på ungas
internetanvändning och hur denna eventuellt skiljer sig mellan pojkar och
flickor. Bloggarna hör till de medium där användningen skiljer sig mest åt, då de
är flickornas värld mer än pojkar. Enligt nämnda undersökning skriver (eller har
skrivit) över 50 % av flickorna i åldern 14-21 år på egen blogg. Motsvarande
siffra för pojkar är 12 %.
Bloggen har utvecklats i takt med den övriga sociala webben och samspelar idag
med andra sociala tjänster. En bloggare kan till exempel koppla sitt bloggkonto
till både Facebook och Twitter och på den vägen annonsera de senaste
blogginläggen. Motsvarande väljer många bloggare att publicera sina
twittermeddelanden och bilder från Flickr eller Instagram i bloggen. En annan
populär funktion är att ”bädda in” filmer från Youtube i bloggen, så att det ser ut
som att filmen spelas upp direkt i bloggen. Många använder på detta sätt både
bilder och videoklipp för att illustrera en bloggtext och göra den mer levande.
(http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/sociala_medier
/fakta/bloggar-1.151964)
Det är viktigt att framhålla att mikrobloggar, statusuppdateringar och
bilduppdateringar idag blivit tongivande, och att cirkulationen av innehåll är
mycket snabbare, mer ”snuttifierad” än vad den var för fem år sedan, när den
sociala mediesfären fortfarande dominerades av bloggar och sajter för
”användargenererat innehåll” såsom Flickr och Youtube.
8
Migrationen till mobil användning
Mellan 2009 och 2011 såldes det 5 miljoner smartphones i Sverige och
användarna byter till en nyare modell efter ungefär två år. Idag finns det cirka 4
miljoner smartphoneanvändare i Sverige.
Nu räknar vi med att ungefär varannan mobilanvändare har en smartphone.
Störst ökning sker bland barn mellan 12 och 15 år. 62 procent av alla barn
mellan 12 och 15 år beräknas ha internet i sina mobiler, vilket för bara några år
sedan inte var mer än några procent!
(http://www.telekomidag.se/nyheter/artikel.php?id=39052)
Vissa menar att hårdvarumarknaden nu delvis börjat mättas: Bristen på helt nya,
omvälvande produkter gör att människor inte känner lika stort behov som
tidigare att uppdatera sin telefon. Tidigare förnyade smartphoneanvändarna sin
telefon ungefär med 18 till 24 månaders mellanrum, men nu verkar snittet ha
förlängts med tre månader. Det syns direkt på telefonförsäljningen.
(http://www.euroinvestor.se/ei-nyheter/2012/07/30/telekom-smartphonesfoenrnyas-inte-laengre-lika-ofta-analytiker/20139)
Globalt sett ser vi hur plattformarna snabbt har konsoliderats till två
huvudsakliga val: Android och Apple:
9
Håll dessutom i minnet att Apple fortfarande är helt dominerande när det gäller
lönsamhet inom försäljningen av appar:
10
Detta är del av en större bild – där Apple har helt dominerat de senaste åren
avseende intäkter globalt sett. De nya aktörerna är extremt koncentrerade kring
en handfull fullständigt enorma företag (som utnyttjar sin globala storlek till att
inte betala skatt i de länder där de verkar).
11
Globalt sett finns fortfarande en enorm tillväxtpotential avseende det mobila
surfandet:
12
Samtidigt är mobilt i nuläget fortfarande gravt underutnyttjat som reklam- och
marknadsföringskanal. Här ser vi aktuella svenska siffror:
13
Uppgift 1
Du får två minuter på dig att välja ett varumärke som du vet är aktivt inom
sociala medier.
Efter att du valt ett varumärke – prata lite kortfattat med dina kollegor i gruppen
om de sätt på vilka era respektive varumärken förekommer i sociala medier.
Vilka plattformar finns det på, och hur jobbar varumärket på dessa plattformar?
Därefter, prata ihop er om hur inställningen ser ut bland de användare som följer
respektive varumärke: Är de måna om att deras respektive vänner och bekanta
ska se att de gillar just det här varumärket? Eller vill de kanske inte ”skylta med
det” inför alla de känner? Finns det en föreställning bland folk att man ibland
”spammar” sina vänner med uppdateringar som i praktiken är reklam för de
varumärken man följer?
Vilka typer av användare är mer eller mindre bekymrade av det här, tror du?
Finns det till exempel åldersskillnader, eller andra kulturella eller sociala
skillnader? Vissa kanske vill framstå som mer ”kommersiella” medan andra vill
framstå som mer ”okommersiella”? Hur bör det varumärke du valt som exempel
förhålla sig till det här?
Uppgift 2
Vilken typ av sociala medier-plattform är mest idealisk för vilken typ av aktör,
skulle du anse?
Vilka organisationer, företag eller varumärken hör till exempel mer naturligt
hemma på Twitter?
Vilka organisationer, företag eller varumärken hör mer naturligt hemma på
Instagram?
Vilka organisationer, företag eller varumärken hör mer naturligt hemma på
Pinterest?
Vad gäller Facebook kan man ju ibland tycka att ”alla” redan finns där – men om
vi tar just det varumärke du valde i förra uppgiften, vilken typ av aktivitet känns
mest relevant för det varumärket på Facebook?
14
